Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att förändra lagstiftningen för att få ett större utnyttjande av hästspillning som biobränsle och tillkännager detta för regeringen.
I Sverige finns det 350 000 hästar. En häst genererar åtta till tio ton gödsel per år. Genom att använda hästgödsel med träströ från stallet som bränsle i kraftvärmeverk, där den omvandlas till el och värme, kan mängden fossila bränslen i kraftvärmeproduktionen minskas ytterligare. Detta kan därmed bidra till minskade klimatpåverkande utsläpp. Vissa hästträckbaserade biobränsleprodukter har av Naturskyddsföreningen certifierats som ”Bra Miljöval”.
För att värma upp en genomsnittlig villa räcker 20 ton biobränsle baserat på hästgödsel. Skulle potentialen nyttjas fullt ut skulle årligen 175 000 villor (åtta procent av det totala antalet småhuslägenheter) kunna värmas upp med hästspillning. Även om en betydligt mindre andel av landets samlade hästspillning skulle nyttjas, finns det på många sätt stora vinster i att ta tillvara denna resurs.
”Horsepower” är ett av de största projekten för att omvandla hästspillning till biobränslen. Dock har det projektet nyligen avbrutits då svenska myndigheters tolkning av miljölagarna gjort det omöjligt att fortsätta. Samtidigt fortsätter samma projekt i Finland där man, trots att miljölagstiftningen i Sverige och Finland är väldigt lika, tolkat den på annat sätt. Ett av problemen är svenska myndigheters krav på att gödseln inte får lagras under bar himmel utan måste täckas.
För att ta tillvara möjligheterna till ett större utnyttjande av hästspillning som biobränsle, behöver därför de tekniska processerna utvecklas samtidigt som lagstiftningen förändras.
|
Hans Rothenberg (M) |
|