Världshälsoorganisationen (WHO) har uttalat att utbredningen av resistenta bakteriestammar är ett av de största hoten som finns mot hälsoläget i världen. Det är därför bra att regeringen har lanserat en svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. Något som förvånar är dock att den nämnda strategin som ska gälla fram till 2020 inte ska utvärderas under tiden. Det är ju annars ett brukligt förfarande i allt framgångsrikt strategi- och förbättringsarbete. Undertecknad anser därför att regeringen snarast bör utse en lämplig aktör som får uppdraget att svara för en systematisk utvärdering av strategin.
Då det gäller människors användning av antibiotika finns mycket att göra. Förskrivningen av antibiotika inom EU:s medlemsstater varierar till exempel stort. I Sverige är förskrivningen idag mycket restriktiv medan läkemedlet till och med kan köpas receptfritt i många europeiska länder. Detta är naturligtvis ohållbart om vi ska komma till rätta med de allvarliga problem som världen står inför. I det så kallade januariavtalet har man slagit fast att Sverige ska arbeta internationellt för att minska användningen av antibiotika i djurhållningen. Det är bra. Men mer måste också göras kopplat till folkhälsan och förskrivningen till människa. Inom EU har det dessutom redan fattats beslut för att begränsa förskrivningen av antibiotika till djur men att begränsa allmänhetens tillgång till läkemedlet är däremot inte hanterat. Här måste Sverige ligga på EU för att åstadkomma skärpningar, till exempel i form av krav på recept.
Forskning är avgörande för medicinska genombrott. EU måste därför prioritera forskning på antibiotikaresistens och ny antibiotika inom ramen för unionens nya forskningsprogram Horizon Europe. De senaste åren har läkemedelsföretag som utvecklar ny antibiotika fått allt större problem med lönsamheten inom detta område och efterlyser därför incitament. Detta är något som den brittiska regeringen har hörsammat. Bland annat har de utlovat stimulansåtgärder så att läkemedelsindustrin ska anstränga sig mer för att utveckla ny antibiotika. De kommer därför att ersättas för värdet som ett nytt antibiotikapreparat har för samhället istället för per förpackning man säljer. Det är ett intressant beslut som även borde prövas i Sverige. Inte minst med tanke på den stora betydelse som läkemedelsindustrin har för vår export.
Med hänvisning till ovanstående bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att verka för att användningen av antibiotika globalt ska reduceras och regleras hårdare, att den svenska strategin mot antibiotikaresistens ska utvärderas systematiskt samt att öka forskning i kombination med nya affärsmodeller för att öka läkemedelsindustrins incitament att utveckla ny antibiotika. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
Marléne Lund Kopparklint (M) |