Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av krisberedskapen i hela samhället och tillkännager detta för regeringen.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har i sin nationella risk- och förmågebedömning för 2018 konstaterat att nuvarande samhällsutveckling ställer nya krav på vårt samhälle. Terrorism, cyberattacker och påverkanskampanjer utgör en del i varför Sverige behöver en generell krishanteringsförmåga. Detta då ingen vet vilken kris som följer härnäst och vilket behov av avhjälpande åtgärder den kommer att medföra.
Generell krishanteringsförmåga förutsätter ett tydligt definierat ansvar på alla nivåer i samhället – för individer och hushåll, för politiska organ och myndigheter och för det civila samhället och dess företag och organisationer. Ansvaret omfattar beredskap i form av mental insikt, engagemang, kunskaper, materiella resurser, organisation och ledarskap. Medvetna, informerade och förberedda medborgare är grunden för samhällets styrka.
En hög allmänkompetens som uppnås genom utbildning, beredskapsplanering och regelbundna samövningar kring några typfall är av stor vikt. Övningar ger god personkännedom och kunskap om varandras ansvarsområden och kompetens som ökar effektiviteten vid verkliga händelser.
När samhället är rustat för att kunna hantera en stor händelse, är sannolikheten stor att det också kan klara mindre allvarliga, helt oförutsedda påfrestningar. Det finns för majoriteten av de identifierade hoten och riskerna ingen väsentlig brist på resurser i vårt samhälle, men det gäller att veta var de finns och hur man kommer åt dem i händelse av kris.
För goda resultat i form av en optimal krishanteringsförmåga räcker det samtidigt inte med en tydlig ansvarsfördelning. Aktörerna måste förstå och även acceptera sina olika roller, något som ställer krav på delaktighet och kommunikation.
Med anledning av det ovan sagda bör en översyn göras med syfte att tydligt identifiera ansvar för krisberedskap i hela samhället.
|
Lotta Finstorp (M) |
|