Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en översyn av lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi och tillkännager detta för regeringen.
Idag kräver lagen att det finns särskilda skäl för att fysioterapeuter som har avtal med ett landsting ska få gå ner i tid. De godkända skälen är semester, sjukdom, förestående ålderspensionering, vidareutbildning eller forskning inom yrkesområdet, ledighet för vård av barn, fackligt eller politiskt uppdrag eller liknande skäl.
Detta medför alltså att det inte är tillåtet att gå ner i tid av andra privata skäl och låta en annan fysioterapeut vikariera i ens ställe. Om fysioterapeuten vill börja studera för att lära sig ett nytt yrke så går inte detta, trots avtal med landstinget. En äldre fysioterapeut kan med andra ord inte byta inriktning sent i livet, men en förestående ålderspensionering möjliggör en nedtrappning. Det är tydligt att lagstiftningen har halkat efter. Vi behöver ett samhälle som möjliggör fler karriärvägar, detta är framför allt nödvändigt då vi lever allt längre.
Det krävs en översyn av lagen gällande fysioterapeuter med avtal hos regioner. Att få gå ner i tid av fler skäl än nuvarande lagstiftning tillåter, skulle möjliggöra positiva effekter hos den enskilde men även goda samhällsekonomiska effekter.
|
Lotta Finstorp (M) |
|