Göteborgs hamn är Sveriges i särklass största och viktigaste hamn. Hamnen är viktig för staden Göteborg genom alla direkta arbetstillfällen i hamnen och indirekt inom sjöfart och logistik. Samtidigt är hamnen framför allt viktig för näringslivet utanför Göteborg. För att företag ska kunna importera eller exportera varor är en vanlig väg ut på kontinenten, till andra kontinenter eller för att ta emot varor. Göteborgs hamn är också en så kallad corehamn, vilket innebär att det är en av de särskilt prioriterade hamnarna inom EU.
Hälften av Sveriges ekonomi kommer från handel. Sverige har en liten egen marknad och ligger geografiskt en bit ifrån andra stora exportmarknader. En väl fungerande logistik är därför viktig och viktigare än för konkurrentländer. Göteborgs hamn är en helt avgörande kugge i logistiksystemet i Sverige. Detta är särskilt tydligt för den viktiga svenska industrin.
Ska Sverige över tid säkra och utveckla handeln är det nödvändigt att stegvis stärka Göteborgs hamn. En del av detta handlar om saker som hamnen själv kan göra såsom investeringar i kajer, kranar och områden för tredjepartslogistik. Göteborgs stad kan också bidra genom att utveckla den del av vägnätet som staden äger. Sjöfartsnäringen kan bidra med saker såsom införande av ny teknik som minskar bränsleförbrukning och utsläpp. Till det har staten ett stort ansvar. Förutsättningar krävs för att kunna ta emot nytt, modernt och större tonnage. Det är också viktigt att satsningar på väg och järnväg hänger samman med hamnens utveckling för att gods ska kunna fraktas till och från hamnen på ett smidigt och tillförlitligt sätt. En stegvis förstärkning av Göteborgs hamn bör prioriteras i den nationella infrastrukturplaneringen. Ett angeläget projekt på sikt är den farledsfördjupning som projekteras. Det handlar om att fördjupa och räta farleder för att hamnen i framtiden ska kunna ta emot de största fartygen som ofta rör sig mellan kontinenterna. Finns inte de fysiska förutsättningarna för stora fartyg att anlöpa Göteborg, och därmed Sverige, är risken att vi i Sverige tappar möjligheterna med effektiva transoceana direktanlöp. Sådana anlöp är de snabbaste och mest kostnadseffektiva för näringslivet. En prioritering av farledsfördjupning bör övervägas. Detta bör ges regeringen till känna.
Containerhamnen i Göteborg har lamslagits av en arbetskonflikt under flera år. Effekterna av problemen är stora för hamnens kunder, företag i Sverige och utomlands. Många företag har tvingats att hitta nya vägar att transportera sitt gods, ofta med lastbil till andra hamnar i andra länder. Transportkostnader ökar, liksom miljöpåverkan. Det påverkar i sin tur svensk konkurrenskraft negativt.
Riksdagen har beslutat om lagändringar med anledning av arbetskonflikten. En förändring är att det nu är förbjudet med strejk vid pågående rättstvister. Förändringarna bidrar till att sätta stopp för problemen i containerhamnen i Göteborg samt för att undvika att motsvarande problem uppstår på andra platser på svensk arbetsmarknad.
Jämte, liksom som en effekt av, läget i hamnen har flera rederier beslutat att de slutar köra stora fartyg till Göteborg. Det är mycket oroande. Så kallade transoceana direktanlöp, alltså att fartyg kör från Göteborg direkt till stora hamnar i Asien eller Amerika, har länge varit en hörnsten i effektiva logistikupplägg för svensk industri och andra företag. Det har nu krackelerat stegvis. Sverige som land tappar nu viktiga logistikmöjligheter. Det skadar svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft. Det bör övervägas hur staten genom olika åtgärder kan bidra till att återupprätta förtroende för Göteborgs hamn och Sverige samt bidra till att transoceana fartyg åter kan börja anlöpa Göteborg, detta för att i sin tur gynna och hjälpa svenskt näringsliv.
|
Lars Hjälmered (M) |
|