Motion till riksdagen
2019/20:1988
av Lars Hjälmered (M)

Bättre skolresultat med en bättre lärarutbildning


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av lämplighetstest vid antagningen till lärarutbildningar och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av fler vägar för att bli lärare och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om digital kunskap på lärarutbildningarna och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av sommarkurser för att lärarstudenter snabbare ska kunna ta examen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och utvärdera lärarutbildningarnas kvalitet och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Skolan är det viktigaste verktyget för att ge unga människor rätt livschanser. Rätt hanterad är skolan en språngbräda för social rörlighet. Välutbildade människor är också avgörande för att möta arbetsgivares och arbetsmarknadens behov. Vikande skolresultat är därför ett problem för både enskilda människor och för hela samhället.

Om man ser till forskning kan det konstateras att bra lärare är en nyckel till framgång jämte ledarskapet i skolan. Sverige behöver fler talangfulla personer i läraryrket och vi behöver utbildningar för att bli lärare som går hand i hand med de utmaningar som skolan står inför.

De senaste åren har flera positiva förändringar för lärare skett, såsom en ny lärarutbildning, lärarlyft och införandet av karriärtjänster. Men mer behöver till.

Ett införande av lämplighetstest som komplement i antagningen till lärarutbildningar bör övervägas. Att ha formell behörighet innebär inte per automatik att man är lämpad för lärarrollen. Ett test av lämplighet skulle kunna vara en väg att hitta rätt studenter lämpade för yrket.

Det bör också övervägas att skapa fler vägar för att bli lärare. Flera lärosäten erbjuder kompletterande pedagogisk utbildning där människor med en akademisk utbildning läser in en lärarbehörighet. Andra erbjuder möjligheter att praktisera som lärare under tiden som de läser in sin lärarbehörighet. Det bör övervägas om och hur också lärosäten utan behörighet att bedriva hela lärarutbildningar skulle kunna erbjuda kurser och program för att läsa in en lärarbehörighet om man redan har en akademisk examen.

Innehållet i de olika lärarutbildningarna måste hela tiden utvecklas för att möta skolans och samhällets behov. Ett område där stora kliv framåt måste tas är digital kompetens. Digitaliseringen slår som en svallvåg genom hela vårt samhälle. Lärare som klarar av att knyta samman en pedagogisk idé med moderna, digitala hjälpmedel bidrar enligt skolforskningen till att elever presterar bättre i skolan. Fel hanterat kan användning av digitala hjälpmedel ha negativ effekt. Digitala hjälpmedel utesluter naturligtvis inte heller behovet och nyttan av djup sakkunskap hos eleverna inom matematik, svenska och andra ämnen. Klart är dock att det finns en stor potential med en riktig användning, i linje med forskning och beprövad erfarenhet, av digitala hjälpmedel. Digital kunskap bör därför ta en större plats på lärarutbildningarna.

Vi har i Sverige långa studieuppehåll under sommaren. Dessa bör bättre än i dag kunna användas för att läsa kurser och därmed snabbare kunna ta examen. Det är inte ovanligt att personal i skolan tar tjänstledigt för att läsa en utbildning. Det kan exempelvis vara en barnskötare som läser för att bli förskollärare. Om de ges möjlighet att plugga också under somrarna finns en chans att de snabbare kan ta examen. Därmed behöver man inte leva med studiemedel lika länge och står snabbare till arbets­marknadens förfogande. Det bör övervägas hur kurser sommartid kan erbjudas för att man snabbare än i dag ska kunna läsa en lärarutbildning.

Att följa upp och utvärdera resultat är viktigt i alla sammanhang. Lärare gör det exempelvis i sin yrkesutövning genom olika tester och prov. Det är lika rimligt att ha en rejäl och tuff uppföljning av lärarutbildningarna. Undermålig kvalitet ska aldrig accepteras. Studenter ska kunna räkna med en utbildning av hög kvalitet. Skolor, elever och föräldrar ska kunna räkna med att de som blir lärare och får en lärarlegitimation har rätt kompetens och rätt förutsättningar att klara av jobbet.

 

 

Lars Hjälmered (M)