Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av de ekonomiska villkoren för personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen.
Glada Hudik-teatern är mer än bara en teater; den är ett exempel på hur samhället tar till vara alla människors kapacitet. Teatern är mycket uppskattad och drivs av Hudiksvalls kommun som en verksamhet för personer med funktionsvariation inom enheten för daglig verksamhet. Glada Hudik-teatern vill betala ersättning till sina skådespelare, men det kan skapa problem för dem som erhåller ersättningarna.
I ensemblen ingår personer som ofta har bland annat bostadstillägg och sjuk- och aktivitetsersättning eller andra ersättningar från Försäkringskassan. När då Hudiksvalls kommun betalar ut en ersättning för deras utförda prestationer så minskar bostadstillägget och andra ersättningar. Eftersom det inte är stadigvarande ersättningar från Glada Hudik-teatern för skådespelarna är det inte någonting som kan ersätta inkomsterna från Försäkringskassan och andra bidrag som personerna erhåller.
Det här skapar självklart en stor frustration och instabilitet hos personerna som är i daglig verksamhet. Även arbetsuppgifter som utförs utöver Glada Hudik-teatern – där man bland annat kan hugga ved, packa kläder, tvätta kläder eller göra andra sysslor – sker utan andra ersättningar från kommunen. Skulle kommunen betala ut en ersättning skulle det också påverka personernas övriga ersättningar.
Det är rimligt att personer som utför en arbetsprestation efter sin förmåga erhåller en ersättning för den arbetsinsats som de gör. Systemet bör inte vara uppbyggt att sätta människor i osäkerhet och medföra att det inte lönar sig att anstränga sig efter sin kapacitet, utan tvärtom.
I den uppmärksammade situationen med Glada Hudik-teatern blir det konstiga effekter för skådespelarna, som ska ha ersättning enligt det kollektivavtal som finns. Men då har ersättningarna minskat i motsvarande grad när man passerat fribeloppen.
|
Lars Beckman (M) |
|