Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en grön investeringsbank och tillkännager detta för regeringen.
”Folk lider, folk dör. Vi är i början av massutrotning. Och allt ni talar om är pengar och sagor om evig ekonomisk tillväxt”, sa Greta Thunberg när hon höll tal vid FN:s klimatmöte i New York i september i år.
Sanningen är att världen står inför en stor mänsklig och miljömässig katastrof på grund av jordens temperaturhöjning. När världens länder träffades i Paris i december 2015 enades de om ett globalt klimatavtal, där den globala temperaturhöjningen skall hållas väl under 2 grader förindustriell nivå, med 1,5 grader som mål.
Det är också uppenbart att nya branscher och nya grupper lyfter klimatfrågan. Almedalen reflekterade det senaste årets ökade klimatintresse: Hållbarhet dominerade som det vanligaste temat för första gången, med klimatet i fokus. Bredden av intresse bland arrangörer, deltagare och publik gjorde klart att frågan inte längre är tillskriven miljöaktivisterna. Inte heller de mer väntade aktörerna inom transport- och energisektorn tog över strålkastarljuset på klimatarenan. Vi såg att klimatet var en central utgångspunkt även för livsmedelsbranschen, finansbranschen, civilsamhället, influencers, kommunikatörer med flera.
Diskussionen kretsade kring genomförande. Behovet av samspel mellan politik, vetenskap och näringsliv för att kunna ta nästa steg i klimatomställningen var slående. Klimatmålen är satta – med avsaknad av politik för hur vi ska nå dem. Branscher inom transportsektorn efterfrågade politiska styrmedel. Livsmedelsindustrin, miljöorganisationer och akademiker var slående överens om att det behövs mer kunskap i Sverige för att ställa om jordbruket till det nya klimatsmarta samhälle vi rör oss mot.
Det finns ett behov av att se över alla möjliga klimatåtgärder för att kunna nå målet, både utsläppsminskningar och investeringar i ny miljövänlig teknik. För att stödja det senare så har behovet av en grön investeringsbank diskuterats.
Den kloka socialdemokratiska partiledaren Ingvar Carlsson har ofta sagt att ”marknaden är en god tjänare, men en usel herre”. Detta torde gälla också gröna investeringar. I den statliga utredningen SOU 2017:115 talas om att behovet av kapital för att hålla temperaturökningen till väl under 2 grader är 93 000 miljarder dollar (SOU 2017:115, s. 11). Här behöver inte jakten på tillväxt vara negativ, men vi måste komma ihåg Ingvar Carlssons visa ord.
År 2012 skapades världens första gröna investment bank i Storbritannien, UK Green Investment Bank. Den skapades som ett offentligt initiativ. Idén var att en statlig investeringsbank skulle kunna möjliggöra fler investeringar i gröna projekt. Den brittiska gröna investeringsbanken kan på många sätt anses framgångsrik och idag är investeringsbanken privatiserad.
En av dess framgångsfaktorer är att den har fungerat som en katalysator och kanaliserat privat kapital till gröna investeringar, till områden där marknaden själv inte lyckats uppbringa kapital. Dess tillkomst torde både ha gjort Storbritannien mer miljövänligt och ha varit ekonomiskt effektiv. Även om klimatområdet drar till sig kapital på fria marknader tyder mycket på att en grön investmentbank skulle kunna kanalisera kapital till framtida miljöprojekt som idag inte finansieras på de fria marknaderna.
Det är därför rimligt att se över möjligheterna för Sverige att starta en grön investeringsbank med det brittiska exemplet som förebild.
|
Mathias Tegnér (S) |
|