Under riksmötet 2018/19 riktades ett tillkännagivande till regeringen som rör forskning om kärnkraft. Det är nu viktigt att regeringen snabbt kommer att hörsamma detsamma för klimatets skull.
Kärnkraft är basen i svensk elproduktion och står för knappt hälften av den el vi använder under ett år. Sveriges industri är elintensiv och därför känslig för förändringar. En snabbavveckling av kärnkraftsreaktorer kommer därför med största sannolikhet leda till ökade elpriser.
Riksdagens utredningstjänst har, baserat på SCB:s siffror från 2012, räknat ut att varje gång elpriset går upp med 1 öre/kWh, höjs den svenska industrins kostnader med en miljard. Det innebär att industrin, som är motorn för Sveriges tillväxt, definitivt kommer att få konkurrensproblem den dagen elpriset ökar. Men kärnkraften är också viktig för klimatet.
Varje år som går förändras atmosfärens sammansättning och förekomsten av koldioxid, och så kallade koldioxidekvivalenter, ökar stadigt. Att bromsa den utvecklingen är ett gemensamt åtagande för världen och absolut centralt för att kunna minska risken för omvälvande naturkatastrofer. Alla länder måste bidra och för Sverige är det därför viktigt att satsa på en ren energiproduktion baserad på kärnkraft, vattenkraft och biobaserade energikällor. En energimix fri från koldioxid kan också bli en framtida exportnäring inte minst för att reducera fossil energiproduktion i grannländer såsom Danmark, Polen och Tyskland. Vi måste ledas av en politik som inte skadar klimatet.
I en tid då elpriser och klimat påverkas stort av världens energiproduktion borde Sverige satsa mer på forskning och utveckling kring den fjärde generationens kärnkraft. Inom detta område finns många intressanta frågor att fördjupa sig i såsom att använt kärnbränsle skulle kunna återanvändas och ge mångfalt mer energi utan att nya uranfyndigheter behöver tas i anspråk. Det finns också kunskap om att avfallet skulle kunna behandlas så att tiden det är strålningsfarligt minskar till en bråkdel (denna behandling innebär att de radioaktiva isotoperna i dagens kärnbränsleavfall sönderfaller till mer kortlivade isotoper av andra grundämnen) liksom att mindre kärnkraftverk kan drivas mer kostnadseffektivt. Fler möjligheter står till buds men för att kunskapen ska kunna bli praktiskt användbar måste man också våga prova olika lösningar i praktiken. Därför finns i Sverige förslag på att tillåta bygget av en forskningsreaktor för att därigenom få driftserfarenhet innan man bygger en för kommersiell drift. Detta vore av största vikt för att stärka svensk teknikutveckling och spetskompetens på området. Att säkerställa behovet av spetskompetens är också viktigt för att ha bättre kunskap och handlingsberedskap för kärnkraft som ska avvecklas.
Med hänvisning till ovanstående anser undertecknade att Sverige måste uppvärdera kärnkraftens stora betydelse för såväl klimatet som elproduktion och vikten av att stärka svensk teknikutveckling och kompetens inom området. Detta måtte riksdagen ge regeringen tillkänna.
|
Betty Malmberg (M) |
Marléne Lund Kopparklint (M) |