Behovet av djursjukvård växer. Enligt en Novusundersökning 2017 finns cirka 881 000 hundar och 1 441 000 katter i landet. Undersökningen visade att ett av sju hushåll har hund och att våra hundar och katter lever allt längre. För många är djuren precis som en familjemedlem och man är beredd att göra allt för att vårda sina djur, vilket är välkommet. Vården finansieras via försäkringar. Det finns en växande marknad för omvårdnad och vård av hästar, hundar, katter och andra sällskapsdjur. Detta ökar dock behovet av utbildade och kompetensförsörjningen har blivit en utmaning.
I Sverige antas årligen bara 100 veterinärstudenter och 80 djursjukskötarstudenter vid landets enda veterinärmedicinska fakultet, SLU i Uppsala. Utbildningarna är bland de mest eftertraktade av alla högskoleutbildningar och branschen har länge kämpat för fler utbildningsplatser och mer resurser till fakulteten. Fler utbildningsplatser ses just nu som den viktigaste frågan. Tyvärr håller regeringen tillbaka antalet platser.
Djursjukskötare arbetar främst på djursjukhus och djurkliniker med häst, hund, katt och andra sällskapsdjur. Att djuren mår bra är viktigt, både för djuren, djurägarna och för samhället. Djurens positiva betydelse för folkhälsan poängteras i många sammanhang och detta kräver en väl utbyggd och modern djursjukvård. Djursjukskötarens kompetens inom djuromvårdnad säkerställer att djuren får den bästa vård och omsorg som finns att tillgå.
En utökning av djurskötarutbildningen är angelägen för att möta en växande marknad. En utbildning skulle med fördel kunna etableras i söder och norr för att säkerställa
tillgång i hela landet. Regeringen bör säkerställa att djurskötarutbildningen både utökas och förläggs till nya platser, t ex i Skara och Umeå.
|
Kerstin Lundgren (C) |
|