Motion till riksdagen
2019/20:1604
av Alireza Akhondi (C)

Förbättrad lagstiftning för cykelvägar


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättring av lagstiftning för cykelvägar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Vid byggande av cykelvägar, både nationella samt av Trafikverket utpekade regionala cykelvägar, finns det utmaningar att hantera vad gäller markåtkomst.

Cykeln måste börja ses som ett fordon som kan transportera människor till och från arbetet, fritid och sociala möten. Genom att få till stånd regionala cykelvägar och cykelvägar som binder ihop våra kommuner inom en region kan vi minska både trängseln, få personer som bor i samhällen utanför tätorten att slippa vara beroende av bil och samtidigt göra miljö- och klimatarbetet en tjänst. Vi måste helt enkelt öka statusen för cykel som färdmedel.

Det finns dock hinder i gällande lagstiftning, såsom väglagen och anläggningslagen. Idag krävs av Trafikverket ett funktionellt samband för att få till stånd cykelvägar, vilket innebär att det behöver finnas en koppling mellan bil- och cykelväg. Cykelväg betraktas inte enligt lagen som väg och bestämmelser om markinlösning tillämpas därmed inte. Ett steg framåt är att Trafikverket måste få rätt att anlägga cykelvägar på samma sätt som ”vanliga” vägar och kravet på ett funktionellt samband luckras upp.

Anläggningslagen är en lag som ska skydda både enskilda och allmänna intressen. Det handlar även om hur gemensamhetsanläggningar bildas och om mark har rätt att tas i anspråk för ändamålet. Idag ansvarar fastighetsägare (enskild eller tillsammans med andra genom gemensamhetsanläggning) för väghållningen, om inte området är detaljplanerat eller kategoriseras som allmän väg. Om fastighetsägare upplåter väg för cykeländamål så kan en rad ansvarsfrågor uppkomma. Det måste bli enklare att som kommun eller stat anlägga och underhålla cykelväg utanför detaljplanerat område. Idag är krav för servitut att servitutet är av väsentlig betydelse för en fastighets ändamåls­enliga användning, för fastighetens behov av enskild väg för samfärdsel till och från fastighet. När fastighetsägare upplåter mark för cykelvägar behöver regelsystemen utvecklas. Anläggningslagen bör ses över för att möjliggöra bildande av servitut (med bruksrätt) med kommun eller stat så att både väghållnings- och ansvarsfrågor kan tydliggöras.

 

 

Alireza Akhondi (C)