Få välfärdssystem är så uppenbart ojämställda som arbetsskadeförsäkringen. Cirka 4 av 10 män men bara drygt 2 av 10 kvinnor får sina anmälda arbetsskador beviljade. Detta trots att kvinnor har högre sjukfrånvaro och oftare ansöker om arbetsskada. Det framgick i en artikel av Svensk Försäkring för två år sedan. Flera utredningar har under årens lopp kommit med förslag till förändringar. Men ingenting har hänt. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen, t ex presenterade 2015 ett förslag som utgick från tre problem punkter:
─ Kunskapsframsteg har ingen naturlig väg in i försäkringen
─ Osakliga skillnader mellan kvinnors och mäns beviljandegrad
─ Bristande kunskap om arbetsskadornas samlade kostnader
Socialstyrelsen skulle få till uppgift att ta fram bedömningsstöd, som gav en rättvisande bedömning av arbetssjukdomar. Ett arbetsmedicinskt råd instiftas vars uppgift skulle vara att utveckla bedömningsstödet, bistå Försäkringskassan med yttranden och identifiera kunskapsluckor. Bättre kunskapsförsörjning behövs och rådet skulle ta hand om kunskapssammanställningar och det skulle inrättas en permanent funktion för utvärdering av forskning. En sammanhållen arbetsmiljö- och arbetsskadestatistik skulle finnas och en myndighet skulle årligen ha ansvar att presentera en rapport. Osakliga skillnader i beviljandegrad mellan kvinnor och män skulle förebyggas. Arbetsgivarens drivkraft skulle förstärkas då man årligen skulle visa en uppföljning av arbetsskador och dålig arbetsmiljö på bransch- och företagsnivå. Av dessa konkreta förslag har blivit intet!
I dag finns tre olika lagstiftningar med tre olika bevisregler. Skadans visandegrad styr tillämplig lagstiftning. Antalet mottagare av egenlivränta enligt arbetsskadeförsäkringen har minskat bl. a. beroende på en strängare regelförändring 1993 och mildrades 2002. Det har blivit svårare att få en arbetsskada godkänd då rätten till arbetsskadelivränta ofta görs i samband med rätten till sjukersättning. Färre har sedan 2008 fått beviljad sjukersättning och följden blir då att färre får arbetsskadelivränta. Minskningen av antalet som fått egenlivränta har mellan åren 2004 och 2018 minskat med 67 procent enligt Försäkringskassans rapport om Socialförsäkring i siffror 2019. 1991 var kostnaden för arbetsskadeersättning 11 miljarder och 2017 var det 3 miljarder.
Kvinnor har svårare att få rätt till ersättning för arbetsskada. Det har varit känt i många år. Ofullständig forskning ger rättsförluster och orättvisor. Mer forskning på arbetsskadeområdet och förändring av bevisregler är nödvändigt. Läkarintyg som uppfyller varaktighetsrekvisitet är svårt att få. Bör för övrigt ändras till 6 månader.
Sverige måste omgående få en lagstadgad arbetsskadeförsäkring som vi kan lita på. Det ska gälla även kvinnor. Ett lagförslag behövs omgående, utan dröjsmål.
|
Solveig Zander (C) |
|