Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska vittnesskyddet ska stärkas i de fall som rör organiserad brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Svenskt vittnesskydd innan och under rättegångar bör stärkas upp ytterligare när det gäller ärenden som kan härledas till organiserad brottslighet. När man i dag har bevittnat ett brott blir man kallad till förhör av polisen i utredningssyfte. Om åklagare väljer att driva det till åtal, blir man som vittne kallad till rättegång dit man är skyldig att gå, annars blir man hämtad av polisen. Det kan också finnas en risk att man i väntrummet utanför rättssalen får sitta tillsammans med den åtalade, dvs. den man ska vittna mot. När man väl är inne i rättssalen och ska avlägga vittnesmål är det heller inte ovanligt att det på åhörarplats sitter vänner, släkt och bekanta till de misstänkta som antingen är där för att påverka vittnen eller indirekt gör det genom sin blotta närvaro.
Åtskilliga vittnen känner rädsla och obehag inför att avlägga ett vittnesmål där grovt kriminella står till svars. Orsaken till det kan vara att vittnet och dess familjemedlemmar har blivit utsatta för påtryckningar, såsom trakasserier, misshandel och hot. Till följd av detta kan vittnet då avlägga sitt vittnesmål initialt men i nära anslutning till rättegången ta tillbaka det.
För att stärka upp vittnesskyddet och rättssäkerheten i fall som rör organiserad brottslighet ska vittnen som regel erbjudas polisbeskydd, eventuellt erbjudande om skyddat boende och skyddad identitet. Ett nationellt direktiv om vittnesstödsgrupp som polisen har ansvar för bör också instiftas. Man ska heller inte som vittne behöva möta den brottsmisstänkte under rättegång.
Vittnen ska lämnas med en känsla av trygghet; de ska inte känna sig övergivna och utsatta.
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
Sofia Westergren (M) |