Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att reformera barnbidraget till ett studiebidrag fr.o.m. den dag då barnet omfattas av skolplikten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Det är 70 år sedan det allmänna barnbidraget infördes i Sverige. Bidraget var ett led i utvecklingen av den moderna välfärdsstaten och syftade till att ge alla barn bättre förutsättningar, oavsett sina föräldrars bakgrund.
I dag vet vi att det, oavsett barnbidrag eller inte, är alltför många barn som ärver sina föräldrars utanförskap. För att ge barnbidraget rollen att kunna lyfta barn ut ur utanförskap borde barnbidraget reformeras till ett studiebidrag, och således endast betalas ut till föräldrar vars barn närvarar och får accepterade resultat i undervisningen, från och med då barnet omfattas av skolplikten.
På många sätt är Sverige ett av världens mest fantastiska länder. Här kan vem som helst bli vad som helst, i teorin. I praktiken ser det däremot annorlunda ut. Krav, förväntningar och kultur hemifrån spelar ofantligt stor roll för hur det går för oss i livet. Utanförskap går alltför ofta i arv, men så ska det inte behöva vara. Alla barn förtjänar att omges av höga förväntningar. Inget barn ska behöva ärva sina föräldrars utanförskap.
En reformation av barnbidraget till ett studiebidrag skulle vara ett incitament för föräldrar som inte har en studiebakgrund att ställa krav på och uppmuntra sina barn att prioritera skolan.
En reformering av barnbidraget skulle troligtvis ha mest positiva effekter i familjer som befinner sig i en socioekonomiskt utsatt situation och genom att bidraget kopplas
till ett krav kan barnbidraget äntligen uppfylla sitt egentliga syfte, att lyfta barn, oavsett förutsättningar, ur utanförskap.
|
Magdalena Schröder (M) |
|