Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att legalisera altruistiskt surrogatmödraskap och tillkännager detta för regeringen.
Varje människa bör äga makten att fatta beslut om sin egen kropp. Att legalisera altruistiskt surrugatmödrarskap handlar därför inte främst om att tillfredsställa barnlösa pars längtan efter ett barn, utan om att erkänna och ge varje kvinnas rätt till sin kropp. Genom förbudet av surrugatmödrarskap försvåras många människors familjebildning och kvinnor fråntas rätten att själva bestämma över sin kropp.
Barn som tillkommit till världen genom surrugatmödrarskap finns redan i Sverige idag. Regelverket för dessa barn är juridiskt mycket osäkert och behöver förtydligas för att säkerställa att barn inte hamnar i kläm.
Regeringen utredde frågan om surrugatmödrarskap i SOU 2016:11, men valde att bortse från att presentera förslag kring surrugatmödrarskap och konstaterade endast att risken för påtryckningar är stor. Risken för påtryckningar finns, men den risken rättfärdigar inte att alla de kvinnor som av fri vilja vill hjälpa vänner och familj ska fråntas rätten att göra det. Regelverket kring detta område behöver givetvis vara rigoröst. Det måste säkerställas att samtliga parter är frivilliga och att inga påtryckningar förekommer, men politik och byråkrati ska inte kunna hindra en kvinna som av egen vilja vill hjälpa en barnlös vän eller familjemedlem genom surrugatmödrarskap. När tekniken finns är det att frånta henne rätten från sin egen kropp.
Sverige bör inte neka barnlösa familjer möjligheten till barn om det finns en frivillig kvinna i familjens närhet som vill erbjuda sig att bära barnet som värdmoder. Regeringen bör skyndsamt ta fram en ny utredning med uppdraget att ta fram förslag på hur legalisering av altruistiskt surrugatmödrarskap kan införas i Sverige.
|
Magdalena Schröder (M) |
|