Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över lagstiftningen kring skolelevers rättigheter till inflytande och sammanslutningar i föreningar på sin skoltid och tillkännager detta för regeringen.
Den svenska skolan är byggd på en demokratisk och jämlik grund där varje elev har rätt till att tycka, tro och engagera sig i vad man vill. I skolan finns många typer av föreningar som verkar för att elever ska kunna driva frågor som är viktiga för deras skoltid samt verkar för att elever ska ha rätt till inflytande. På Sveriges gymnasieskolor finns idag 348 elevkårer på lika många skolor som samlar 121 400 medlemmar till organisationen Sveriges Elevkårer. Det innebär att var tredje gymnasielev i den svenska skolan har ett kårmedlemskap. Det är såklart mycket positivt att så många elever vill engagera sig i en elevkår men dessvärre har förutsättningarna försvårats.
Allt fler elevkårer har svårare att utnyttja föreningsfriheten då skolledningar förhindrar dem från att ha en egen lokal eller att finnas på skolans områden. Trots att elevkårer är den vanligaste formen för organisering i skolan benämns det inte i skollagen kapitel 4, en lag som inte har reviderats på nio år. Elevsammanslutningar är alltså hotade från att vara en naturlig del av skolmiljön och därmed deras rätt till inflytande över sin egen skoltid. Det bör därför övervägas om lagstiftningen borde ses över.
|
Erica Nådin (S) |
|