Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag om hur ett ökat och tydligare markägaransvar avseende jakt på för ändamålet uppfödda och utsatta fåglar kan utformas och tillkännager detta för regeringen.
Jakt utövas av tusentals människor i Sverige och tillför folkhushållet drygt 20 miljoner kg kött årligen. Viss jakt är under alla förhållanden nödvändig, bl a på grund av bristen på större rovdjur och för att hålla nere t ex älg- och rådjursbestånden så att inte trafikolyckor och skogsskador uppnår orimlig omfattning. Jägare har inte sällan ett aktivt engagemang för natur- och faunavård. I motsats till mer tätbefolkade länder i Central- och Sydeuropa vållar jakten i Sverige färre kollisioner med andra naturintressenter, t ex bär- och svampplockare, fågelskådare och skogsluffare. Kritiken mot jakt i den offentliga debatten är i Sverige måttlig. Delvis beror det på att jakten i Sverige är reglerad och organiserad.
Acceptansen för jakt bygger på en ömsesidig respekt, ett oskrivet kontrakt mellan markägare, jägare och invånare. I början av september månad uppmärksammades åter hur en markägare i Dalsland, ett skogsbolag som ingår i en storkoncern, har agerat fullständigt respektlöst mot såväl invånare som djur och natur. Hundratals för ändamålet uppfödda och utplacerade änder låg skjutna, döda och dumpade i en skogsglänta och invånare vittnade om att detta har pågått under flera år. Lokala organisationer, liksom Jägareförbundet, framförde en stark kritik kring det inträffade och efterlyste att det måste ställas hårdare krav på markägaransvar och etiskt ansvar vid jakt. Ärendet anmäldes av Miljöpartiet i Mellerud till de lokala kommunernas miljö- och energikontor.
För att möjliggöra ett större krav på ordning och reda, istället för oseriös makaber lek där djur far illa, så bör riksdagen överväga ett förtydligat ansvar för markägare som avser att bedriva kommersiell jakt med för ändamålet uppfödda och utplacerade fåglar. Dels bör markägaren avkrävas en redovisning kring hur verksamheten bedrivs sett till hållbarhet när det gäller etiken vid denna typ av jakt, miljöpåverkan, och inte minst redovisningar kring hur många djur som sätts ut, hur många som skjuts i jakt och hur de tas om hand när de har blivit skjutna.
För att långsiktigt bevara en god acceptans för jaktmetoden som sådan, dvs uppfödning och utsättning av fåglar i syfte att skjuta dem, så bör det ställas krav på samråd med kommun och berörda grannar innan sådan verksamhet påbörjas. I sådant samråd bör information om ovan nämnda aspekter rörande etik och miljöpåverkan finnas med, samt huruvida och i vilken omfattning sådan jakt avses ske på kommersiell grund och vilken form av kompetens, exempelvis svensk jägarexamen, som ställs på deltagarna.
|
Elisabeth Falkhaven (MP) |
|