Utrikesutskottets betänkande

2019/20:UU4

Arbetet i frågor som rör Kina

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse 2019/20:18 Arbetet i frågor som rör Kina till handlingarna. Utskottet konstaterar att de motioner som behandlas i ärendet har besvarats i betänkandet, och därmed finns det sammantaget ingen anledning för något tillkännagivande i enlighet med vad som förordas i motionerna.

I betänkandet finns sex särskilda yttranden (M, SD, C, V, KD, L).

Behandlade förslag

Skrivelse 2019/20:18 Arbetet i frågor som rör Kina.

Ett femtiotal yrkanden i följdmotioner.

Ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Övergripande förhållningssätt till Kina

Säkerhets- och försvarspolitik

Handel, ekonomi och finansiella frågor

Klimat- och miljöfrågor

Mänskliga rättigheter

Motioner som bereds förenklat

Särskilda yttranden

1.Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (M)

2.Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (SD)

3.Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (C)

4.Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (V)

5.Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (KD)

6.Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (L)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Följdmotionerna

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

Bilaga 2
Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Bilaga 3
Försvarsutskottets yttrande 2019/20:FöU5y

Bilaga 4
Kulturutskottets yttrande 2019/20:KrU2y

Bilaga 5
Trafikutskottets yttrande 2019/20:TU3y

Bilaga 6
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2019/20:MJU3y

Bilaga 7
Näringsutskottets yttrande 2019/20:NU3y

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Övergripande förhållningssätt till Kina

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2830 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:3024 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 4,

2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 1, 2, 9 och 10,

2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkandena 1–3,

2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkandena 1 och 2 i denna del,

2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 1–3 och 8–10 samt

2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 3 och 11 samt

lägger skrivelse 2019/20:18 till handlingarna.

2.	Säkerhets- och försvarspolitik

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:2818 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 14,

2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkandena 3, 4 och 6,

2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 5,

2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del,

2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 7 och 12–14 samt

2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkandena 1–3.

3.	Handel, ekonomi och finansiella frågor

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5,

2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 4,

2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del,

2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 11 och

2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 9 och 10.

4.	Klimat- och miljöfrågor

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 8,

2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del och

2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 4.

5.	Mänskliga rättigheter

Riksdagen avslår motionerna

2019/20:3261 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21,

2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 7,

2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 i denna del,

2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkandena 4–6 och

2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkandena 1, 2, 4–8 och 12.

6.	Motioner som bereds förenklat

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Stockholm den 5 december 2019

På utrikesutskottets vägnar

Kenneth G Forslund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Kenneth G Forslund (S), Hans Wallmark (M), Olle Thorell (S), Hans Rothenberg (M), Kerstin Lundgren (C), Håkan Svenneling (V), Björn Söder (SD), Sara Heikkinen Breitholtz (S), Lars Adaktusson (KD), Aylin Fazelian (S), Fredrik Malm (L), Ludvig Aspling (SD), Janine Alm Ericson (MP), Magnus Ek (C), Jamal El-Haj (S), Sara Gille (SD) och Pål Jonson (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens skrivelse 2019/20:18 Arbetet i frågor som rör Kina. Utskottet behandlar även ett tjugotal yrkanden från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20 som berör Kina och ett femtiotal yrkanden i sex följdmotioner. Av motionsyrkandena från allmänna motionstiden 2018/19 och 2019/20 behandlas ca 15 stycken i förenklad ordning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2018–2022 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2018.

Utskottet har utifrån motionsyrkandenas innehåll valt att behandla följande områden i sitt betänkande: övergripande förhållningssätt till Kina, säkerhets- och försvarspolitik, handel, ekonomi och finansiella frågor, klimat- och miljöfrågor samt mänskliga rättigheter.

Utrikesutskottet har gett följande utskott tillfälle att yttra sig över skrivelsen och följdmotionsyrkanden inom deras respektive beredningsområden: konstitutionsutskottet, finansutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt näringsutskottet. Följande utskott har yttrat sig: försvarsutskottet, kulturutskottet, trafikutskottet, miljö- och jordbruksutskottet samt näringsutskottet.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Regeringen redogör i skrivelsen för Sveriges förbindelser med Kina och för regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Förhållningssättet tar utgångspunkt i Kinas växande globala inflytande och vilka frågeställningar, möjligheter och utmaningar detta medför.

Regeringen definierar sitt förhållningssätt gentemot Kina utifrån ett helhetsperspektiv där nyttan för det svenska samhället står i centrum samtidigt som förhållningssättet ska säkerställa Sveriges säkerhet inom alla relevanta områden. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige. Även EU:s Kinastrategi har ett intressebaserat perspektiv och slår fast att EU måste utgå från sina egna värderingar och intressen i förbindelserna med Kina. Regeringens Kinastrategi betonar att det är genom EU som Sverige bäst kan få genomslag och hur centralt det därför är för Sverige att EU har en gemensam och tydlig Kinapolitik. Skrivelsen behandlar därefter regeringens förhållningssätt till Kina inom områden som säkerhets- och försvarspolitik, handel och ekonomi, klimat- och miljöfrågor, Kina som multilateral aktör, mänskliga rättigheter, Kina som biståndsaktör, teknologi, innovation och digitalisering, forskning och utbildning samt kultur och medier.

Utskottets överväganden

Övergripande förhållningssätt till Kina

Motionerna

I partimotion 2019/20:2830 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 8 och kommittémotion 2019/20:3024 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 4 anförs att en svensk Kinastrategi bör komma på plats för att samlat kunna hantera både risker och möjligheter med Kinas växande inflytande.

Enligt kommittémotion 2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 1 anförs att Sverige behöver en sammanhållen Kinastrategi för att värna om svenska intressen och värderingar. Det svenska förhållningssättet i frågor om Kina ska ses som en del av EU:s strategiska hållning. Sverige ska visa ledarskap i EU när det gäller att utveckla och stärka arbetet som rör Kina. I samma motion yrkande 2 anförs att ett gemensamt europeiskt förhållningssätt och en god EU-samordning i frågor som rör Kina är avgörande för svensk förmåga att värna om intressen och värderingar. Motionsyrkandet betonar betydelsen av att EU solidariskt motverkar påtryckningar, liksom påverkansoperationer och angrepp, mot enskilda medlemsstater som på egen hand svårligen kan hantera relationen med den kinesiska regimen. Vidare anförs i yrkande 9 att det planerade Kinacentrumet bör prioritera verksamhet som är till nytta för de aktörer i det svenska samhället som arbetar med Kina. I yrkande 10 anförs att det är av strategisk betydelse att förmå Kina att i ökad utsträckning handla på folkrättslig grund i enlighet med FN-stadgans principer.

I kommittémotion 2019/20:3394 yrkande 1 anför Ludvig Aspling m.fl. (SD) att regeringen ska verka för att EU i framtiden bjuder in en delegation av demokratiskt valda representanter från Hongkongs parlament för att delta i den strukturerade dialogen mellan EU och Hongkong. I samma motion yrkande 2 anförs att Sverige bör stödja Taiwans deltagande inom multilaterala organisationer där det finns en praktisk nytta och där Taiwan önskar delta. Enligt yrkande 3 bör regeringen besluta att alla svenska myndigheter genomgående ska hänvisa till Taiwan med ett namn, förslagsvis Republiken Kina Taiwan.

I kommittémotion 2019/20:3398 yrkande 1 anför Kerstin Lundgren m.fl. (C) att regeringen ska återkomma till riksdagen med en redogörelse för hur ett kunskapscentrum om Kina ska utformas och vilket syfte centrumet ska ha. I samma motion yrkande 2 anförs att Sverige inte bör gå in i nya samarbeten med Kina som bidrar till att uppnå Kinas globala strategiska målsättningar på bekostnad av rådande internationell rättsordning och demokratiska värderingar.

I kommittémotion 2019/20:3399 yrkande 1 anför Lars Adaktusson m.fl. (KD) att det nationella kunskapscentrumet om Kina bör sammanställa den kunskap som redan finns och säkerställa att relevanta samhällssektorer kan dra nytta av den i sitt praktiska arbete. I samma motion yrkande 2 anförs att utgångspunkten för Sveriges relation till Kina ska vara att verka för ökad handel, och att samtidigt alltid sätta svenska säkerhetsintressen främst, försvara de mänskliga rättigheterna och verka för en demokratisk utveckling. Vidare anförs i yrkande 3 att Sverige bör bidra till att EU:s Kinastrategi vidareutvecklas och att samarbetet med utgångspunkt i denna strategi stärks. I yrkande 8 anförs att regeringen tydligt bör stå upp för frihet och demokrati med anledning av händelseutvecklingen i Hongkong. I yrkande 9 anförs att EU och Sverige skulle dra nytta av ett ännu djupare samarbete med Taiwan, t.ex. ett bilateralt investeringsavtal mellan EU och Taiwan för att ytterligare förbättra och utveckla handelsförbindelserna. I yrkande 10 anförs att Sverige bör verka för att främja Taiwans deltagande i internationella FN-organ.

I kommittémotion 2019/20:3401 yrkande 3 anför Håkan Svenneling m.fl. (V) att regeringen bör återkomma med tydlig information om hur den avser att driva en feministisk politik i relationerna med Kina. I samma motion yrkande 11 anförs att Sverige bör verka för demokratiska reformer i Hongkong och för att folkets vilja ska respekteras.

Försvarsutskottets yttrande

Med anledning av motion 2019/20:3398 yrkande 1 anser försvarsutskottet att det bör göras noggranna överväganden innan nya uppdrag ges, med tanke på redan givna uppdrag och resursbehoven hos aktuella myndigheter, t.ex. när det gäller att ett nationellt kunskapscentrum om Kina ska knytas till Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Därmed föreslår försvarsutskottet att utrikesutskottet avstyrker detta motionsyrkande.

Kulturutskottets yttrande

Kulturutskottet noterar inledningsvis att det inte har väckts någon motion inom utskottets beredningsområde. Utskottet vill peka på den roll som kulturen har för relationsskapandet med andra länder inom områden som Sverigefrämjande, demokratifrämjande och utvecklingssamarbete. Det internationella arbetet inom kulturområdet kan bidra till att främja yttrandefrihet och konstnärlig frihet och integritet. Det är mot denna bakgrund viktigt med fortsatt kulturutbyte och ömsesidiga kulturkontakter med Kina. Det gäller såväl samarbete mellan olika institutioner över nationsgränserna som enskilda kulturaktörers arbete eller arbete inom exempelvis internationella nätverk av konstnärer. Sveriges utsända kulturråd har en fortsatt viktig roll.

Utskottet delar regeringens bedömning att tonvikten vid kulturutbytet bör ligga på verksamheter som stärker svenska kärnvärden och sakfrågor där det finns ett ömsesidigt intresse. Regeringen säger i skrivelsen att den alltid kommer att stå upp för yttrandefrihet och konstnärlig frihet i kulturutbytet med Kina. Utskottet vill understryka vikten av att detta sker och vill samtidigt betona vikten av att regeringen såväl i utbytet länderna emellan som i andra sammanhang agerar aktivt för att stärka respekten för yttrandefrihet och konstnärlig frihet. Utifrån detta ser utskottet också det som viktigt att fortsätta lyfta frågan om att frige Gui Minhai.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet konstaterar att Sverige och EU har ett intresse av att säkra Taiwans deltagande i internationella organisationer. Av regeringens svar på en riksdagsfråga (fr. 2018/19:893) framgår att Sverige sedan länge har årliga handelsöverläggningar på statssekreterarnivå. Näringsutskottet noterar att regeringen vill fortsätta att utveckla förbindelserna med Taiwan. Av svaret på riksdagsfråga 2017/18:93 framgår att Taiwan är medlem av Världshandelsorganisationen (WTO) och att regeringen även i fortsättningen avser att verka för att möjliggöra Taiwans deltagande i internationella organisationer när deltagandet är meningsfullt och det inte kräver status som stat.

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det finns ett behov av att utveckla den samlade kompetensen i arbetet med frågor som rör Kina och att det vidare finns ett behov av att investera i kunskap om Kina i alla delar av samhället. Utskottet välkomnar därför regeringens planer på att förbereda inrättandet av ett nationellt forskningsbaserat kunskapscentrum om Kina. Utskottet noterar att regeringen avser att verka för mer samverkan och informationsdelning om Kina, exempelvis mellan myndigheter, mellan nationell och lokal nivå, inom ramen för EU-samarbetet samt med näringsliv, akademi, fackliga organisationer och civilsamhälle och att den avser att inleda ett arbete för att klargöra hur en förhöjd kunskapsinhämtning görs bäst, hur befintlig Kinakompetens i Sverige bättre kan samverka och stärkas och hur detta förhållningssätt kan förankras bredare.

Mot denna bakgrund anser utskottet att utrikesutskottet bör avstyrka motionerna 2019/20:3394 yrkande 2, 2019/20:3398 yrkande 1 samt 2019/20:3399 yrkande 9.

Utskottets ställningstagande

Kina är världens folkrikaste land och ett av de största till ytan. Kina är en enpartistat som sedan 1949 styrs av kommunistpartiet under auktoritära former. Kina är en ständig medlem av FN:s säkerhetsråd. Sedan 2010 är Kina världens näst största ekonomi efter USA, mätt i bruttonationalprodukt. Kinas snabba ekonomiska utveckling under de senaste årtiondena har bidragit till att hundratals miljoner människor har lyfts ur fattigdom. Landet är världens största handelsnation och det land som flest andra länder har som största handelspartner. Kina har världens näst största försvarsutgifter. Kina är världens enskilt största utsläppare av koldioxid. Detta är några exempel på hur Kinas storlek och inflytande påverkar världen, EU och Sverige. Sveriges möjligheter att påverka ligger inom åtgärder i Sverige och framför allt genom samarbete inom EU och det regelbaserade internationella samarbete som vilar på folkrättens grund.

I sin skrivelse redovisar regeringen följande grundsatser för sitt förhållningssätt i arbetet i frågor som rör Kina:

• Alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina.
• Ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar som landet ställer oss inför, inbegripet att utveckla lagstiftning vid behov.
• Öka samverkan om frågor som rör Kina inom och mellan det offentliga, näringslivet och civilsamhället.
• Verka för ett mer kraftfullt EU-samarbete i frågor som rör Kina, särskilt vad gäller säkerhets- och försvarspolitik, handel, teknik, innovation och digitalisering, klimat och miljö, multilateralt samarbete och mänskliga rättigheter.
• Stärka kunskaperna om kinesiska förhållanden.

Utskottet konstaterar att regeringens förhållningssätt gentemot Kina tar sin utgångspunkt i EU:s gällande Kinastrategi från 2016, som slår fast att EU måste utgå från sina egna värderingar och intressen i förbindelserna med Kina. Strategin uttrycker behovet av att EU talar med en gemensam, stark och tydlig röst gentemot Kina. I regeringens skrivelse konstateras att det är genom EU som Sverige bäst kan få genomslag.

Strategin slår vidare fast att EU:s och Kinas relation ska vara baserad på ömsesidig nytta när det gäller såväl politiska som ekonomiska områden. Interaktion med en så strategisk aktör som Kina ställer krav på att EU:s institutioner och medlemsstater koordinerar sina mellanhavanden med Kina. Därtill behöver EU koordinera olika sakområden för att stärka sin röst gentemot Kina och för att säkerställa ett enat agerande. Strategin slår fast att EU ska ställa krav på Kina när det gäller respekten för rättsstatens principer, demokrati och mänskliga rättigheter, marknadstillträde och den regelbaserade multilaterala världsordningen.

Utskottet anser att även meddelandet EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019) 5) som EU:s utrikestjänst och EU-kommissionen tagit fram gemensamt och som publicerats i mars 2019 är ett viktigt dokument. I detta dokument beskrivs hur det finns en växande insikt i EU om att balansen mellan de utmaningar och möjligheter som Kina utgör har förskjutits i och med att Kinas ekonomiska styrka och politiska inflytande vuxit mer och snabbare än någonsin. Kina beskrivs inom flera politikområden som en samarbetspartner med vilken EU har en betydande samsyn om målen, en förhandlingspartner med vilken EU behöver finna en balans mellan olika intressen, en ekonomisk konkurrent om teknikledarskapet och samtidigt en systemrival som främjar andra statsskick. Detta medför enligt EU-kommissionen att EU behöver ta ett flexibelt och pragmatiskt helhetsgrepp när det gäller förhållandet till Kina för att med principfasthet kunna försvara sina intressen och värderingar. Beroende på vilka frågor och vilken politik som berörs bör verktygen och formerna för EU:s samarbete med Kina variera.

Kinas allt större roll i världen bör enligt det gemensamma meddelandet förenas med ett större ansvar för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen samt med ett system som i större utsträckning präglas av ömsesidighet, icke-diskriminering och öppenhet. Kinas offentligt uttalade reformambitioner bör omsättas i strategier och åtgärder som står i proportion till landets roll och ansvar. Vidare ska EU enligt det gemensamma meddelandet på ett verkningsfullt sätt föra en dialog med Kina om mänskliga rättigheter.

Utskottet konstaterar att Sverige har ett behov av att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kina. Flera av de globala utmaningarna kan bara lösas i samverkan med Kina, och för detta krävs en bred, men aldrig undfallande, dialog med Kina. Samtidigt vill utskottet betona att Sverige i likhet med EU, så som anges i EU:s dokument om en strategisk hållning i förhållande till Kina, bör understryka nödvändigheten av att Kina följer folkrätten som helhet och inte ställer sig utanför vissa delar eller omtolkar befintliga regler. Sverige ska i alla relationer med Kina verka för att de mänskliga rättigheterna i Kina fullt ut respekteras. Sverige bör ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. En enad och långsiktig strategisk EU-politik är avgörande för att säkerställa svenska intressen. Kina drar nytta av öppenhet i Sverige och många andra länder när det gäller att främja sina mål inom områden där det råder stark konkurrens men villkoren inte är lika och ömsesidiga. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling.

Regeringens skrivelse beskriver även Kinas inflytande inom det multilaterala samarbetet. Enligt skrivelsen kommer regeringen att ställa krav på att Kina följer sina folkrättsliga förpliktelser och tar ansvar för regelbaserat multilateralt samarbete och agerande i enlighet med folkrätten. Utskottet noterar att Kinas engagemang för multilateralism är selektivt och baserat på en annan uppfattning om den regelbaserade världsordningen. I detta sammanhang kan nämnas att Kina inte har erkänt Internationella domstolens obligatoriska jurisdiktion som innebär att stater i förväg kan erkänna domstolens jurisdiktion i alla tvister. Kina deltog inte i skiljedomsförfarandet mellan Filippinerna och Kina om Sydkinesiska havet med hänvisning till att man ansåg att skiljedomstolen inte hade jurisdiktion. I domen konstaterades att Kinas anspråk inte hade stöd i folkrätten och att byggandet av konstgjorda öar hade skett i strid med havsrättskonventionen. Kina har, som det beskrivs i det gemensamma meddelandet om EU:s strategiska hållning, inte alltid varit villigt att acceptera nya regler som återspeglar det ansvar och den redovisningsskyldighet som följer av landets ökade vikt. Utskottet vill, i likhet med det gemensamma meddelandet, påminna om att Kina, i egenskap av medlem i FN:s säkerhetsråd och i egenskap av ett land som har nytta av det multilaterala systemet, har ett ansvar för att stödja alla FN:s tre pelare, dvs. mänskliga rättigheter, fred och säkerhet samt utveckling.

Regeringens ambition att förstärka arbetet i frågor som rör Kina riktar också ljuset mot behovet av stärkta kunskaper om Kina och en utökad dialog mellan myndigheter, näringslivet och civilsamhället om samarbete med Kina. Regeringen kommer därför att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt kunskapscentrum om Kina. Utskottet förväntar sig att regeringen återkommer till utskottet med ytterligare information när planerna och förberedelserna kommit längre.

Utskottet ser i likhet med regeringen behovet av stärkta kunskaper om Kina i alla delar av samhället och av mer samverkan och informationsdelning om Kina mellan myndigheter samt mellan nationell och lokal nivå, näringsliv, akademi, fackliga organisationer och civilsamhälle. Utskottet vill i sammanhanget påminna om att det åligger regeringen att för riksdagen redovisa genomförandet av och måluppfyllelsen i verksamhet som finansieras inom den statliga budgeten. Utskottet har i betänkande 2019/20:UU1 behandlat frågan om att inrätta ett kunskapscentrum om Kina som en del av regeringens förslag inom utgiftsområde 5 i budgetproposition 2019/20:1. Medelstilldelningen kan för framtiden komma att behöva ses över i ljuset av de ansvarsområden som tilldelas ett kunskapscentrum så att kunskapscentrumet är ändamålsenligt utformat och har hög kompetens.

Regeringen bedriver en feministisk utrikespolitik, vilket innebär att Sverige genom att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i sina internationella relationer ska verka för alla kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Utskottet konstaterar att den kinesiska lagstiftningen föreskriver lika rättigheter för kvinnor och män i många avseenden och att Kina 2017 rankades på plats 36 i FN:s jämställdhetsindex. Men det återstår i praktiken betydande utmaningar för jämställdheten. Den feministiska utrikespolitiken genomförs i bilaterala kontakter, genom EU och i samarbete med multilaterala organisationer. Utskottet noterar att Sverige inom ramen för FN:s universella granskningsmekanism (UPR) 2018 tog upp kvinnors rättigheter i Kina som ett av fyra fokusområden när det gäller Kina och att Sverige har gett stöd till en förstärkning av den privata sektorns arbete i Kina mot våld i hemmet. Utskottet vill påminna om vikten av att Sverige, utöver bilaterala kontakter, använder sitt deltagande i multilaterala organisationer för att driva på såväl normativt som operativt arbete för jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna och att regeringen motverkar försök att undergräva multilateralt samarbete när det gäller de medborgerliga och politiska rättigheterna.

EU:s Kinastrategi från 2016 bekräftar att EU står bakom ett-Kina-politiken, att starka förbindelser med Hongkong och Macao ska upprätthållas samt att förbindelserna med Taiwan ska fortsätta att utvecklas.

Utskottet konstaterar att Hongkong har en speciell ställning som särskild administrativ region inom Folkrepubliken Kina enligt ett avtal som ingicks mellan Kina och Storbritannien (den s.k. sino-brittiska deklarationen) i samband med att den forna brittiska kolonin överlämnades till Kina 1997. Enligt den grundlag, den s.k. Basic Law, som då antogs fastställdes principen ”ett land, två system”, enligt vilken Hongkongs självstyrande ställning med ett fristående politiskt och juridiskt system skulle bevaras. I denna lag är respekten för Hongkongbornas mänskliga fri- och rättigheter och rättsväsendets oberoende av grundläggande betydelse. Sverige står liksom EU bakom principen om ”ett land, två system”. EU har i enlighet med principen om ”ett land, två system” en årlig strukturerad dialog med Hongkong. Utskottet anser att även Hongkongs folkvalda representanter ska få delta i EU:s strukturerade dialog med Hongkong.

Hongkongs grundlag föreskriver att målet ska vara att både valet till Hongkongs lagstiftande församling och valet av Hongkongs regeringschef framöver ska ske genom allmän rösträtt. Inom ramen för principen om ”ett land, två system” stöder utskottet en demokratisk utveckling och fullt deltagande av Hongkongborna i den politiska processen i enlighet med Hongkongs grundlag.

Utskottet fördömer den oproportionerliga brutalitet och det våld som förekommit i anslutning till den senaste tidens demonstrationer i Hongkong. Demonstranterna har gett uttryck för flera krav, bl.a. att de demonstranter som gripits ska släppas och inte stämplas som upprorsmakare, att det ska skapas en oberoende kommitté som ska utreda polisens våldsanvändning under protesterna och införande av allmän rösträtt i fria och rättvisa val. Utskottet stöder dessa tre krav, och stöder de uttalanden som EU har gjort om situationen i Hongkong, t.ex. i EU:s gemensamma uttalande i FN:s råd för mänskliga rättigheter i september 2019, och kommer att fortsätta stödja Hongkongs självstyrande ställning. Den 2 oktober 2019 uttryckte EU:s höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik sin djupa oro för våldseskaleringen och de fortsatta oroligheterna i Hongkong. Enligt uttalandet måste grundläggande rättigheter, inklusive rätten till fredliga demonstrationer, upprätthållas. Den höga representanten tog avstånd från våldsanvändning och uttryckte att alla åtgärder av brottsbekämpande myndigheter ska vara strikt proportionella, dvs. inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet. EU:s höga representant har därefter uttalat sig igen den 18 november 2019. Hon sa då, i tillägg till vad som tidigare sagts, att Hongkongs höga nivå av självstyre måste bevaras i linje med Hongkongs grundlag och de internationella åtagandena. Hon uttryckte vidare att det är av vikt för Hongkongs utveckling att de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsväsendets oberoende fortsättningsvis respekteras. Utskottet återkommer till andra frågor om mänskliga rättigheter i Kina under avsnittet Mänskliga rättigheter.

Utskottet konstaterar att Sverige har ett gott samarbete med Taiwan inom många områden, trots avsaknad av diplomatiska relationer. Bland annat håller Sverige sedan länge årliga handelsöverläggningar med landet på statssekreterarnivå. Taiwan är en välutvecklad demokrati med god efterlevnad av de mänskliga rättigheterna.

Utskottet vill påminna om att Sverige och EU har ett intresse av att säkra Taiwans deltagande i internationella organisationer. Taiwan är t.ex. medlem i WTO, Asiatiska utvecklingsbanken och Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) och bidrar i dessa forum på ett positivt och meningsfullt sätt till internationell samverkan. Utskottet skulle välkomna en utveckling som t.ex. återigen möjliggjorde observatörskap för Taiwan i WHO. Utskottet vill därmed uppmana regeringen att fortsätta utveckla relationerna med Taiwan. Med anledning av motionsyrkandet om namnfrågan noterar utskottet att finansminister Magdalena Andersson på riksdagsfråga 2018/19:493 har svarat att Skatteverket avgör hur länders och områdens namn anges i folkbokföringen och att vad som anges i folkbokföringen inte reglerar hur Taiwan ska skrivas på svenska i andra sammanhang i Sverige. Utskottet konstaterar att regeringen använder den vedertagna benämningen Taiwan.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser utskottet att motionerna 2019/20:2830 yrkande 8, 2019/20:3024 yrkande 4, 2019/20:3393 yrkandena 1, 2, 9 och 10, 2019/20:3394 yrkandena 1–3, 2019/20:3398 yrkande 1, 2019/20:3398 yrkande 2 i denna del, 2019/20:3399 yrkandena 1–3 och 8–10 samt 2019/20:3401 yrkandena 3 och 11 har blivit besvarade.

Säkerhets- och försvarspolitik

Motionerna

I kommittémotion 2019/20:2818 yrkande 14 anför Lars Adaktusson m.fl. (KD) att Sverige måste driva att EU och andra länder i största möjliga utsträckning når enighet i sitt förhållningssätt till Kina, t.ex. när det gäller kinesiska investeringar, påverkansmetoder och den omfattande kinesiska underrättelseinhämtningen.

I kommittémotion 2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 3 anförs att Sverige behöver ha förmåga att skydda näringsliv och forskning mot industrispionage. Enligt samma motion yrkande 4 ska regeringen ge underrättelsemyndigheterna i uppdrag att utveckla en strategi för hur svenska universitet och högskolor ska kunna arbeta med screening och vid behov samarbeta om detta. Vidare i yrkande 6 anges att ökad samverkan om cybersäkerhet mellan offentliga och privata aktörer liksom samarbeten med andra länder är ett viktigt steg för att stärka cybersäkerheten. Det är betydelsefullt att nå en gemensam europeisk linje när nästa generations infrastruktur för mobil kommunikation byggs ut för att göra 5G-näten säkrare. Det finns också ett stort behov av att stärka samarbetet i Norden i frågor om cybersäkerhet och 5G.

I motion 2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 5 anförs att den svenska staten bör ta ett större ansvar för stärkt skydd av olika värden inom det svenska näringslivet. För att värna vårt fria samhälle behövs nya restriktioner och förbud mot Kinas användning av strategiska verktyg såsom uppköp, statligt backade investeringar, ägande av känsliga tillgångar och ekonomisk kontroll över svenska företag.

I motion 2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 anförs att Sverige inte bör gå in i nya samarbeten med Kina som bidrar till att uppnå Kinas globala strategiska målsättningar på bekostnad av rådande internationell rättsordning och demokratiska värderingar.

I motion 2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 7 anförs att den transatlantiska länken behöver stärkas politiskt, ekonomiskt och militärt för att de västerländska demokratierna tillsammans ska kunna stå emot konkurrensen och de säkerhetspolitiska hoten från Kina. I samma motion yrkande 12 anförs att Sverige har ett intresse av att EU och andra länder i största möjliga utsträckning når enighet i sitt förhållningssätt gentemot Kina när det gäller 5G, liksom när det gäller andra kinesiska investeringar, påverkansmetoder och den omfattande kinesiska underrättelseinhämtningen. Vidare anförs i yrkande 13 att Sverige ska ha ett robust system för granskning av utländska investeringar som kan hota säkerhet och allmän ordning. Regeringen bör säkerställa att det går att stoppa direktinvesteringar i digital infrastruktur eller andra samhällsviktiga anläggningar som kan skada Sveriges säkerhet. Enligt yrkande 14 bör regeringen ta fram en strategi för hur Sverige ska hantera potentiell säkerhetsproblematik när det gäller att kinesiska studenter, forskare och utvecklare knutna till svenska universitet, högskolor och företag enligt kinesisk underrättelselagstiftning är skyldiga att bistå Kina i underrättelseverksamhet.

I motion 2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 1 anförs att Sverige bör skärpa lagstiftningen vid internationell upphandling av känslig svensk infrastruktur. I samma motion yrkande 2 anförs att regeringen bör göra förebyggande insatser för att öka kompetensen hos företag och myndigheter om cyberkrigföring, påverkansarbete och informations-inhämtning av tredjeland. Vidare anförs i yrkande 3 att Sverige inom EU bör verka för att ta fram en gemensam strategi för att motverka kinesiskt inflytande över europeisk känslig infrastruktur.

Försvarsutskottets yttrande

Försvarsutskottet instämmer med regeringen om att de nationella svenska säkerhetsintressena, definierade i den svenska säkerhetsstrategin samt genom den svenska säkerhets- och försvarspolitiken, ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina som har bäring på Sveriges säkerhet. Det är viktigt att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsutmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär. Utskottet anser även att kontakter med Kina, inklusive den kinesiska försvarsmakten inom ramen för FN:s fredsbevarande insatser, är värdefulla på många sätt och ska bejakas. Regeringen behöver dock beakta Kinas geopolitiska målsättningar, inte minst i Sveriges närområde och Arktis.

När det gäller motionsförslag om att regeringen ska förbättra relationerna med USA och andra västerländska demokratier för att stärka den transatlantiska länken anser utskottet inte att det på försvarspolitiska grunder nu finns skäl att vidta åtgärder, med hänsyn till att regeringen bereder en försvarspolitisk proposition under 2020 och att Försvarsberedningen betonar vikten av den transatlantiska länken. Utrikesutskottet föreslås därför avstyrka motion 2019/20:3399 yrkande 7.

Regeringen har genomfört en rad åtgärder relaterade till påverkanskampanjer, t.ex. tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet, vilken utskottet har uttryckt sitt stöd för (skr. 2016/17:213, bet. 2017/18:FöU4, rskr. 2017/18:142). I betänkande 2018/19:FöU7 uttryckte sig utskottet också positivt till regeringens arbete med att verka för att säkerhetsskyddslagstiftningen bättre motsvarar de förändrade kraven på säkerhetsskydd inom informationssäkerhetsområdet. I yttrande 2019/20:FöU4y, som tillstyrkte proposition 2019/20:15 om skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, betonade utskottet att förslagen i propositionen bedömdes ligga inom ramen för den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet och att förslagen kompletterade den lag om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster som tidigare stiftats för att genomföra EU:s direktiv om nät- och informationssäkerhet (NIS-direktivet) i svensk rätt (prop. 2017/18:205, bet. 2017/18:FöU14, rskr. 2017/18:375).

Utskottet ser i sammanhanget också fortsatt positivt på det nationella center för att öka informations- och cybersäkerheten som aviserats av regeringen. Utvecklingen av ett nytt center förutsätts vara ytterligare ett sätt att bedriva förebyggande och kunskapsuppbyggande insatser i fråga om informationssäkerhet, cyberkrigföring, påverkansarbete och informations-inhämtning av tredje land. Utskottet vill inte föregripa centrets uppstart och utveckling, och föreslår därför att utrikesutskottet avstyrker motionerna 2019/20:3403 yrkande 2 om förebyggande och kunskapsuppbyggande insatser på området och 2019/20:3394 yrkande 5 om att kinesiskt påverkansarbete i Sverige ska förebyggas och motverkas.

Det är vidare viktigt att Sverige har god förmåga att skydda näringsliv och forskning från industrispionage. Ett utvecklat informations- och cybersäkerhetsarbete är också viktigt i detta sammanhang. Mot bakgrund av vad utskottet har uttryckt om de initiativ som regeringen redan har tagit bör motion 2019/20:3393 yrkande 3 i ämnet också avstyrkas av utrikesutskottet.

I betänkande 2018/19:FöU6 uttryckte utskottet ett stort behov av att på olika sätt och genom olika typer av åtgärder förbättra skyddet för totalförsvarsverksamheten. Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet skulle bl.a. analysera möjligheterna till statlig förköpsrätt av viss fast egendom och bedöma om åtgärder krävs för att åstadkomma ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur. Då kommitténs betänkande är under beredning inom Regeringskansliet ser utskottet inte skäl för riksdagen att föregripa det pågående arbetet och anser därför att utrikesutskottet bör avstyrka motionerna 2019/20:3403 yrkande 1 om att skärpa lagstiftningen vid internationell upphandling av känslig svensk infrastruktur och 2019/20:3399 yrkande 13 om att direktinvesteringar i digital infrastruktur eller andra samhällsviktiga anläggningar som kan skada Sveriges säkerhet ska kunna stoppas.

De svenska underrättelsemyndigheterna spelar i sammanhanget en viktig roll. Försvarsutskottet anser att det är viktigt att relevanta myndigheter samverkar i förhållande till främmande makt, bl.a. när det gäller underrättelseverksamhet och vid påverkanskampanjer. Utskottet anser dock att det bör göras noggranna överväganden innan nya uppdrag ges, med tanke på redan givna uppdrag och resursbehoven hos aktuella myndigheter, t.ex. i fråga om förslaget att underrättelsemyndigheterna ska utveckla en strategi för hur svenska universitet och högskolor ska arbeta med screening av kinesiska studenter och forskare. Utskottet anser sig i dagsläget inte berett att tillstyrka aktuella yrkanden. Utskottet föreslår därför att utrikesutskottet avstyrker motionerna 2019/20:3393 yrkande 4, 2019/20:3398 yrkande 1 och 2019/20:3399 yrkande 14.

Som utskottet också uttryckte i yttrande 2019/20:FöU4y får det mot bak-grund av den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet och redan pågående samarbeten mellan de nordiska länderna och inom EU inte heller anses finnas anledning för utrikesutskottet att i dagsläget tillstyrka förslagen om ett ökat nordiskt samarbete eller EU-samarbete. Motionerna 2019/20:3393 yrkande 6, 2019/20:3399 yrkande 12 och 2019/20:3403 yrkande 3 bör således avstyrkas av utrikesutskottet.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet välkomnar att regeringen avser att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina liksom att verka för ett mer kraftfullt EU-samarbete i frågor som rör Kina. Utskottet vill i likhet med regeringen även framhålla behovet av att öka samverkan om frågor som rör Kina inom och mellan det offentliga, näringslivet och civilsamhället. Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att det finns utmaningar i Kinas betoning av statens ansvar för säkerhet och kontroll av internet och att det behövs goda kunskaper i Sverige om dessa förhållanden och om de avvägningar som kan bli aktuella. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att samarbetet inom EU behöver utvecklas när det gäller Kina och frågor som rör teknik, innovationer och digitalisering för att såväl stärka europeisk konkurrenskraft som främja berörda europeiska intressen.

Utskottet vill framhålla betydelsen av att nå en gemensam europeisk linje när nästa generations infrastruktur för mobil kommunikation byggs ut. När det gäller den femte generationens telekomnätverk (5G) och den fortsatta utbyggnaden av 5G-nät vill utskottet betona att detta kommer att utgöra en bärande del av framtidens samhälle och ekonomi. Därmed kommer det enligt utskottets mening att vara av största vikt att Sverige och EU upprätthåller en hög säkerhet kring denna utbyggnad och därmed förmår skydda känsliga data och kommunikation från intrång.

Utskottet har under hösten berett regeringens proposition Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning (prop. 2019/20:15). Enligt propositionen måste den framtida digitala infrastrukturen, som 5G-nät, vara säkrad mot tekniska, organisatoriska och rättsliga förhållanden som kan hota säkerhet, integritet och tillgänglighet och därigenom skada Sveriges säkerhet. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det är mycket viktigt för digitaliseringens utveckling att hitta en säkerhetsnivå som kan möta dagens och framtidens behov och att detta kommer att vara avgörande för den offentliga förvaltningen, näringslivet och enskilda individer. Infrastrukturen som ligger bakom viktiga samhälleliga ekonomiska funktioner skyddas bättre mot manipulering och andra it-angrepp som kan innebära skada för Sveriges säkerhet genom att man inför ett anpassat skydd av t.ex. 5G-nät. Regeringen hänvisar vidare till Europeiska kommissionens rekommendation (EU) 2019/534 om it-säkerhet i 5G-nät som antogs i mars 2019 där utgångspunkten är att framtida 5G-nät kommer att utgöra grunden för en rad tjänster som är nödvändiga för den inre marknadens funktion och för upprätthållandet och driften av vitala samhälleliga och ekonomiska system. Regeringen pekar även på kommissionens bedömning att följderna av systemomfattande och utbredda störningar kommer att bli särskilt allvarliga och menar att åtgärder bör vidtas för att underbygga en hög gemensam it-säkerhetsnivå i 5G-nät. Rekommendationen är inriktad på it-säkerhetsrisker i 5G-nät och på att ge vägledning om lämpliga riskbedömnings- och riskhanteringsåtgärder. Kommissionen påtalar att både tekniska faktorer och andra faktorer är viktiga att beakta vid hanteringen av it-säkerhetsrisker, bl.a. aspekter som rör behovet av att skydda näten under hela deras livscykel och behovet av att all relevant utrustning omfattas när det gäller 5G-nätens konstruktion, utveckling, upphandling, utbyggnad, drift och underhåll. Medlemsstaterna rekommenderas därför att göra en riskbedömning av 5G-nätinfrastrukturen som innefattar en kartläggning av de känsligaste elementen där säkerhetsbrister skulle få betydande negativa konsekvenser. Medlemsstaterna uppmanas även att se över nationella säkerhetskrav och riskhanteringsmetoder för att ta hänsyn till it-säkerhetshot som kan uppstå på grund av tekniska faktorer som 5G-nätens särskilda tekniska egenskaper och andra faktorer som den rättsliga och politiska ram som leverantörer av informations- och kommunikationsteknik kan vara föremål för i tredjeländer.

Utskottet vill i sammanhanget även understryka behovet av riskbedöm-ningsanalyser kring 5G och cybersäkerhet och vikten av ett stärkt samarbete och ett gemensamt förhållningssätt inom EU liksom Norden när det gäller 5G-nätens säkerhet. Utskottet anser att säkerhetsarbetet behöver fortsätta inom Sverige och EU, och kontrollen måste säkerställas över både infrastrukturen och leverantörsledet. När det gäller frågan om riskanalyser kan utskottet konstatera att regeringen i maj 2019 gav Post- och telestyrelsen (PTS) i uppdrag att lämna ett förslag till riskanalys för it-säkerhet i svenska 5G-nät i enlighet med kommissionens rekommendation (dnr I2019/01414/D). Uppdraget redovisades till regeringen den 28 juni 2019. Sveriges riskanalys lämnades därefter till kommissionen (dnr I2019/01992/D) den 3 juli 2019.

När det gäller nordiskt samarbete kan utskottet konstatera att de nordiska länderna har ingått ett fördjupat samarbete om 5G och att det i maj 2018 under det nordiska statsministermötet i Örnsköldsvik presenterades en avsiktsförklaring som slår fast de nordiska ländernas vision. Avsiktsförklaringen innebär att Norden ska vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen och identifierar områden där det nordiska samarbetet behöver intensifieras.

Utskottet välkomnar det förhållningssätt och de grundsatser som regeringen redogör för i sin skrivelse om infrastruktur för mobil kommunikation och tjänster. Med utgångspunkt från att 5G kommer att vara en bärande del av framtidens samhälle och ekonomi vill utskottet samtidigt betona vikten av att fortsatt och kontinuerligt verka för ett stärkt samarbete och gemensamt förhållningssätt inom EU och Norden i frågor om 5G-nätens säkerhet och cybersäkerhet.

Regeringen pekar i skrivelse 2019/20:18 på att kinesiska investeringar kan bidra till att möta den globala efterfrågan på investeringar i infrastruktur men också på att finansiering ibland även åtföljs av krav på politiska motprestationer från mottagarländerna. Utskottet vill i detta sammanhang peka på den pågående utveckling där Kina, genom statskontrollerade företag, investerar i känslig infrastruktur, vilket innebär att Kina har ett mycket stort inflytande över infrastruktur som bl.a. vägar, hamnar, järnvägar och flygplatser över hela världen. Utskottet kan konstatera att Kina på så sätt har skaffat sig ett strategiskt inflytande som Sverige och EU måste förhålla sig till. Utskottet anser därför att Sverige inom EU bör verka för att ta fram en gemensam strategi för att säkerställa och värna EU:s inflytande över europeisk känslig infrastruktur.

När det gäller behovet av ändringar och skärpningar i lagstiftningen vid internationell upphandling av känslig svensk infrastruktur anser utskottet att detta är en fråga som har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige och att det därför bör uppmärksammas framgent för att freda svenska intressen från utländskt inflytande och påverkansarbete.

Utskottet kan konstatera att regeringen i mars 2017 beslutade att tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över vissa frågor i regelverket som syftar till att skydda Sveriges totalförsvarsverksamhet och att kommittén lämnade ett delbetänkande i april 2018 samt ett slutbetänkande i juni 2019. Till de förslag som kommittén lämnat hör bl.a. att införa ett statligt kontrollsystem med möjlighet för staten att granska och ytterst villkora eller förbjuda överlåtelser och upplåtelser av utpekad egendom som är av väsentligt intresse för totalförsvaret. Det gäller hamnar, flygplatser och fastigheter i områden med geografiska förhållanden av väsentlig betydelse för det militära försvaret. Förslag lämnas även om att införa krav på att fysiskt skyddade anläggningar som inrättats för behov inom civilt försvar endast får avvecklas, överlåtas eller upplåtas av en kommun eller ett landsting efter medgivande från staten. Kommittén föreslår även att det införs en generell uttrycklig skyldighet i lag för kommuner och landsting att beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet samt att staten genom länsstyrelsen ges en utökad möjlighet att tillvarata totalförsvarets intressen i den fysiska planeringsprocessen. Utredningen är för närvarande ute på remiss, men utskottet vill framföra att Sverige bör anamma flera av kommitténs förslag så att staten ges en större möjlighet att avslå överlåtelser och upplåtelser som kan ge inflytande till andra statsmakter.

Utskottet vill i detta sammanhang även peka på att regeringen i augusti 2019 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas (dir. 2019:50). Syftet är att kontrollera uppköp och strategiska förvärv av bolag med säte i Sverige vars verksamhet eller teknologi har betydelse för säkerhet eller allmän ordning. I uppdraget till utredaren ingår bl.a. att analysera vilka utländska direktinvesteringar som ska omfattas av regler om granskning, att föreslå under vilka förutsättningar utländska direktinvesteringar ska kunna hindras och vilka förbehåll för sådana investeringar som bör kunna ställas upp, att föreslå vilken befintlig myndighet som ska ansvara för granskning av utländska direktinvesteringar, att föreslå de anpassningar och kompletterande bestämmelser som är nödvändiga för att EU-förordningen om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen ska kunna tillämpas i Sverige samt att lämna nödvändiga författningsförslag. Enligt direktiven ska uppdraget, i den del som det avser att lämna förslag på anpassningar och kompletterande bestämmelser till EU-förordningen, redovisas senast den 4 maj 2020 och i den del som det gäller att föreslå ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar redovisas senast den 2 november 2021. Utskottet noterar även att flera medlemsländer, t.ex. Frankrike, Tyskland och Finland, redan har skärpt sina nationella lagstiftningar vid utländska direktinvesteringar, och utskottet vill därmed föreslå att även Sverige följer efter, genom att beakta de eventuella lagändringar som föreslås av den särskilda utredaren, med avsikten att stärka skyddet för känslig svensk infrastruktur från utländska investeringar.

Utskottet uppmanar regeringen att verka för att inom EU ta fram en gemensam strategi för att säkerställa och värna EU:s inflytande över europeisk känslig infrastruktur. När det gäller behovet av ändringar och skärpningar i lagstiftningen vid internationell upphandling av känslig svensk infrastruktur anser utskottet att detta är en fråga som har stor betydelse för den fortsatta utvecklingen i Sverige och att det därför bör uppmärksammas framgent för att freda svenska intressen från utländskt inflytande och påverkansarbete.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet noterar med anledning av motion 2019/20:3393 att regeringen lämnat förslag till riksdagen om ändringar i lagen om elektronisk kommunikation och offentlighets- och sekretesslagen för att kunna skydda Sveriges säkerhet vid användning av radiosändare (prop. 2019/20:15). Förslaget har beretts av trafikutskottet (bet. 2019/20:TU4, rskr 2019/20:74). I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns ett behov av att stärka samarbetet i Norden och EU när det gäller skyddet för viktig infrastruktur. Utskottet vill utöver den digitala infrastrukturen tillägga vikten av att skydda annan vital infrastruktur i samhället, såsom energiinfrastruktur, och framhålla vikten av att inte minst söka ett gemensamt nordiskt förhållningssätt i dessa frågor. Näringsutskottet anser därför att utrikesutskottet bör tillstyrka motion 2019/20:3393 yrkande 6 delvis i berörd del och föreslå att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen enligt det som förordas ovan. I den mån det som anförs sammanfaller med det som sägs i motion 2019/20:3399 yrkande 12 kan den anses tillgodosedd, och utrikesutskottet bör därför även delvis tillstyrka detta yrkande i denna del.

Näringsutskottet anför vidare att ett stort antal svenska företag är etablerade i eller handlar med Kina, och för många av dessa är den snabbväxande och dynamiska kinesiska marknaden central för den fortsatta utvecklingen. Kinesiska investeringar har även bidragit till att skapa och bibehålla ett stort antal arbetstillfällen i Sverige. Utskottet konstaterar samtidigt att det finns en hel del risker och utmaningar förknippade med Kina på innovationsområdet, exempelvis bristande skydd för immaterialrätten, industrispionage, sammanflätningen av det militära med det civila, bristande skydd för den personliga integriteten och Kinas betoning av statens ansvar för säkerhet och kontroll av internet. Det är därför utskottets mening att det är ytterst viktigt att de svenska företagens immateriella tillgångar skyddas.

Utskottet finner det positivt att regeringen avser att arbeta för att få Kina att delta i internationella multilaterala samarbeten för standardisering, öppenhet och etik när det gäller teknik och innovation samt immaterialrätt. Utskottet håller vidare med regeringen om att samarbetet inom EU behöver utvecklas när det gäller frågor som rör Kina och teknik, innovationer och digitalisering, både för att stärka europeisk konkurrenskraft och för att främja berörda europeiska intressen. Vidare behöver även samverkan mellan svenska myndigheter, näringsliv och forskningsinstitutioner utvecklas när det gäller frågor som rör Kina och teknik, innovationer och digitalisering.

Kinesiska investeringar i infrastruktur i andra länder kan bidra till förverkligandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet instämmer i regeringens syn att det är avgörande att dessa investeringar görs på ett öppet, ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart sätt och följer internationell rätt och internationella standarder. Utskottet noterar även förhandlingarna om det omfattande investeringsavtalet mellan EU och Kina som ska ersätta de 26 befintliga bilaterala investeringsfördragen mellan 27 enskilda EU-medlemsstater och Kina genom ett enda övergripande investeringsavtal. Syftet med avtalet är att undanröja hinder för investeringar i marknadstillträde och ge högt skydd för investerare och investeringar i EU och Kina. Nästa förhandlingsrunda planeras till början av november i år. Utskottet noterar även den utredning som har tillsatts för att lämna förslag på hur ett system för granskning av utländska investeringar som kan hota säkerhet och allmän ordning kan se ut, i enlighet med EU-förordningen om granskning av utländska direktinvesteringar. Därtill noterar utskottet regeringens avsikt att driva att EU:s strategi för att förstärka förbindelserna mellan Europa och Asien ska omsättas i praktiken, för att inleda en dialog med Kina om hur strategin kan samverka med Kinas internationella satsningar och för att EU ska upprätthålla internationella standarder.

Utskottet instämmer i regeringens syn att det är centralt att i samverkan mellan svenska och kinesiska aktörer beakta de risker i ett nationellt säkerhets- och försvarsperspektiv som kan finnas oavsett om det rör sig om företags- och innovationsinvesteringar, tekniskt samarbete eller någon annan form av samarbete mellan kinesiska och svenska aktörer. Utskottet välkomnar regeringens målsättning att öka samverkan om frågor som rör Kina inom och mellan det offentliga, näringslivet och civilsamhället, att eftersträva samarbete inom EU och med likasinnade länder och ett gemensamt agerande vad gäller de säkerhetsutmaningar som Kinas ökande strategiska inflytande innebär. Utskottet anser sammantaget att regeringen redan bedriver ett arbete i en riktning som motionärerna efterfrågar. Utskottet kommer att följa utvecklingen noggrant framöver men ser mot bakgrund av det som anförs i skrivelsen ingen anledning att göra ett tillkännagivande i enlighet med vad som förordas i motionerna 2019/20:3393 yrkande 5, 2019/20:3399 yrkande 12 i denna del och 2019/20:3403 yrkandena 1–3.

Utrikesutskottets ställningstagande

I regeringens skrivelse konstateras att Kinas betydelse för global säkerhet växer. Regeringen uppger att de nationella svenska säkerhetsintressena, definierade i regeringens nationella säkerhetsstrategi från 2017 samt genom säkerhets- och försvarspolitiken, ska vara vägledande i alla aspekter på förbindelserna med Kina som har bäring på Sveriges säkerhet. Vid samverkan mellan svenska och kinesiska aktörer ska man beakta de risker som en samverkan kan medföra i ett nationellt säkerhets- och försvarsperspektiv, vare sig det handlar om företags- och innovationsinvesteringar, tekniskt samarbete, akademiskt utbyte och forskning eller annan form av samarbete mellan kinesiska och svenska aktörer. Regeringen förbinder sig att sträva efter att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsutmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär. Det gäller inte minst i det transatlantiska samarbetet. Regeringen avser vidare enligt skrivelsen att bejaka kontakter med den kinesiska försvarsmakten inom ramen för FN:s fredsbevarande insatser och i övrigt upprätthålla militära kontakter som är i svenskt intresse och som ligger inom de gränser som sätts av EU:s vapenembargo och andra regleringar. I skrivelsen konstateras att regeringen och berörda myndigheter behöver stärka kunskapen om och utveckla analysen av Kina i perspektivet europeisk och transatlantisk säkerhet. Det gäller även Kinas geopolitiska målsättningar, inklusive det inflytande Kina etablerar genom Belt and Road Initiative. Det fördjupade militära samarbetet mellan Kina och Ryssland kräver ökad uppmärksamhet, särskilt vad gäller Sveriges närområde, inklusive Arktis.

När det gäller Belt and Road Initiative vill utskottet lägga till att det är ett övergripande ramverk med projekt inom huvudsakligen transportinfrastruktur, men även telekommunikationer och energiförsörjning. Utskottet anser att Belt and Road Initiative i grunden är en del av Kinas ambition att forma det internationella systemet så att det passar Kinas syften och för att stärka Kinas globala inflytande. Belt and Road Initiative kan därmed sägas vara ett exempel på hur Kina agerar som systemrival.

Regeringen konstaterar i skrivelsen att tre förhållanden bestämmer riktningen i Kinas band till omvärlden. För det första styr kommunistpartiet utrikespolitiken med utgångspunkt i sin syn på det nationella egenintresset. För det andra ger Kinas växande ekonomiska och politiska resurser landet en ökande internationell betydelse. För det tredje innebär Kinas ökande band till omvärlden att landet får växande intressen att värna.

Vidare konstaterar regeringen att förhållandet mellan Kina och USA är mer konfrontativt än på länge. Spänningar mellan Kina och USA riskerar att få långtgående globala konsekvenser och kan påverka samarbetet mellan Europa och USA, liksom samarbetet mellan Europa och Kina. I sammanhanget vill utskottet påminna om att EU är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska plattform och att en stark transatlantisk länk är av vital betydelse för Europas säkerhet. Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser utskottet att yrkande 7 i motion 2019/20:3399 är besvarat.

Utskottet konstaterar att det pågår en tyngdpunktsförskjutning av politisk, ekonomisk och militär makt mot Asien. I synnerhet får Kinas snabba utveckling och stärkta roll allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Effekterna är både direkta genom Kinas ökade investeringar i Europa och indirekta genom ett ökat amerikanskt säkerhetspolitiskt och militärt fokus på Asien. En direkt effekt av Kinas utveckling är landets ökade investeringar i Europa, däribland i strategisk infrastruktur och högteknologiska företag. Kinas strategi för s.k. civil-militär fusion innebär att kinesiska privata bolag måste dela med sig av sin teknik till Kinas försvarsmakt. Kinas förvärv av företag inom framtidssektorer som t.ex. it kan få direkta följder för svenskt näringslivs framtida konkurrensförmåga. Det rapporteras om ett omfattande kinesiskt industrispionage, som bedrivs med målet att komma över spetsteknologi. Det som beskrivs har bäring på vad som uttrycks i motion 2019/20:3398 yrkande 2.

Utskottet konstaterar därtill att regeringen i sin skrivelse skriver att det inom forsknings- och utbildningssamarbetet finns särskilda utmaningar när det gäller bl.a. etik, akademisk frihet och immaterialrättsskydd samt möjligheten att använda överförd teknologi för militära syften.

Utskottet anser i likhet med regeringen att de nationella svenska säkerhetsintressena, definierade i regeringens säkerhetsstrategi från 2017 samt genom den svenska säkerhets- och försvarspolitiken, ska vara vägledande i alla aspekter av förbindelserna med Kina som har bäring på Sveriges säkerhet. Det är viktigt att EU och likasinnade länder samarbetar och agerar gemensamt när det gäller de säkerhets- och försvarsutmaningar som det ökade kinesiska globala inflytandet innebär.

Utskottet konstaterar att de återstående motionsyrkandena som bereds inom detta avsnitt fokuserar på Kinas växande intresse för strategisk infrastruktur och högteknologi samt de säkerhetspolitiska risker och utmaningar som förknippas med Kina när det gäller företags- och innovationsinvesteringar, tekniskt samarbete, akademiskt utbyte och forskning eller annan form av samarbete mellan kinesiska och svenska aktörer. Försvarsutskottet, trafikutskottet och näringsutskottet har yttrat sig, dels över skrivelsen, dels om de motionsyrkanden som faller inom deras respektive beredningsområden.

När det gäller motionsyrkanden om att Sverige ska ha ett robust system för granskning av utländska investeringar som kan hota säkerhet och allmän ordning, om att Sverige bör skärpa lagstiftningen vid internationell upphandling av känslig svensk infrastruktur och om att Sverige inom EU bör verka för att ta fram en gemensam strategi för att motverka kinesiskt inflytande över europeisk känslig infrastruktur noterar utskottet att en beredning pågår inom Regeringskansliet av det betänkande som Kommittén för förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet har lagt fram. Kommittén har bl.a. analyserat möjligheterna till statlig förköpsrätt av viss fast egendom och hade bl.a. i uppgift att bedöma om åtgärder krävs för att åstadkomma ett ökat skydd för totalförsvaret vid överlåtelse och upplåtelse av viktigare infrastruktur. Utskottet noterar även i detta sammanhang att regeringen i augusti 2019 gav en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag på hur ett svenskt system för granskning av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden kan utformas (dir. 2019:50). Flera av EU:s medlemsländer, t.ex. Frankrike, Tyskland och Finland, har redan skärpt sina nationella lagstiftningar vid utländska direktinvesteringar, och utskottet föreslår i likhet med trafikutskottet att Sverige följer efter, genom att beakta de eventuella lagändringar som föreslås av den särskilda utredaren, med avsikten att stärka skyddet för känslig svensk infrastruktur från utländska investerare. Mot bakgrund av vad som ovan anförts anser utskottet att ovannämnda motionsyrkanden är besvarade.

När det gäller motionsyrkanden om att den svenska staten bör ta ett större ansvar för stärkt skydd av olika värden inom det svenska näringslivet, respektive att regeringen ska verka för att öka kompetensen hos företag och myndigheter om cyberkrigföring, påverkansarbete och informationsinhämtning av tredjeländer anser utrikesutskottet i likhet med näringsutskottet att regeringen har påbörjat ett arbete i den riktning som motionärerna efterfrågar. Utrikesutskottet konstaterar i likhet med försvarsutskottet att regeringen har aviserat att ett nytt nationellt center ska utvecklas för att öka informations- och cybersäkerheten. Därmed anser utrikesutskottet att motionärernas yrkanden blivit besvarade.

I ett motionsyrkande argumenteras för ökad samverkan kring cybersäkerhet mellan offentliga och privata aktörer liksom samarbeten med andra länder, en gemensam europeisk linje för att göra 5G-näten säkrare inför att nästa generations infrastruktur för mobil kommunikation byggs ut och att stärka samarbetet i Norden i frågor om cybersäkerhet och 5G. I två likalydande motionsyrkanden anförs bl.a. behovet av att EU i största möjliga utsträckning har ett enat förhållningssätt gentemot Kina när det gäller bl.a. 5G. Utrikesutskottet konstaterar att trafikutskottet under hösten har berett regeringens proposition Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning (prop. 2019/20:15). I nämnda proposition uttalar regeringen att en framtida digital infrastruktur som 5G-nät måste vara säkrad mot tekniska, organisatoriska och rättsliga förhållanden som kan hota säkerhet, integritet och tillgänglighet och därigenom skada Sveriges säkerhet. Regeringen konstaterar vidare i propositionen att det är mycket viktigt för digitaliseringens utveckling att hitta en säkerhetsnivå som kan möta dagens och framtidens behov och att detta kommer att vara avgörande för den offentliga förvaltningen, näringslivet och enskilda individer. Genom att införa ett anpassat skydd av t.ex. 5G-nät skyddas enligt regeringen den infrastruktur som ligger bakom viktiga samhälleliga och ekonomiska funktioner bättre mot manipulering och andra it-angrepp som kan innebära skada för Sveriges säkerhet. Utrikesutskottet instämmer i trafikutskottets bedömning av behovet av riskbedömningsanalyser kring 5G och cybersäkerhet och vikten av ett stärkt samarbete och ett gemensamt förhållningssätt inom EU liksom Norden när det gäller 5G-nätens säkerhet och cybersäkerhet. Utskottet anser i likhet med trafikutskottet att Sverige inom EU bör verka för att ta fram en gemensam strategi för att säkerställa och värna EU:s inflytande över europeisk känslig infrastruktur.

Utskottet noterar att trafikutskottet i sitt betänkande 2019/20:TU4 Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, där den ovannämnda propositionen har behandlats, har ett tillkännagivande till regeringen om att den skyndsamt bör se över möjligheten för Säkerhetspolisen och Försvarsmakten att överklaga beviljande eller återkallande av tillstånd till regeringen när det är motiverat för Sveriges säkerhet. Sammanfattningsvis anser utrikesutskottet att motionerna 2019/20:3393 yrkande 6 och 2019/20:3399 yrkande 12 är besvarade.

När det gäller motionsyrkandet om att Sverige ska ha förmåga att skydda näringsliv och forskning mot industrispionage konstaterar utskottet att det finns rapporter från Säkerhetspolisen och försvarsunderrättelse-myndigheterna om att Kina på olika sätt försöker skaffa sig underrättelseinformation om den tekniska utvecklingen i olika branscher. Utrikesutskottet anser i likhet med försvarsutskottet att regeringen har genomfört en rad åtgärder som relaterar till påverkanskampanjer. Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Regeringen verkar vidare för att säkerhetskyddslagstiftningen bättre ska motsvara de förbättrade kraven på säkerhetsskydd inom informationssäkerhetsområdet. Förslagen inom den tidigare nämnda proposition 2019/20:15 om skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning, vilken nu beslutats av riksdagen (bet. 2019/20:TU4, rskr. 2019/20:74), bedöms enligt försvarsutskottet ligga inom ramen för den nationella strategin för samhällets informations- och cybersäkerhet och komplettera lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster som tidigare stiftats för att genomföra EU:s direktiv. Enligt utrikesutskottets mening kommer fortsatt arbete att krävas när det gäller att stärka Sveriges förmåga att skydda näringsliv och forskning mot industrispionage och därmed anser utrikesutskottet att motion 2019/20:3393 yrkande 3 är besvarad.

När det gäller motionsyrkanden om att ge underrättelsemyndigheter i uppdrag att utveckla en strategi för hur svenska universitet och högskolor ska arbeta med screening respektive att ta fram en strategi för hur Sverige ska hantera potentiella säkerhetsproblem vid svenska universitet, högskolor och företag med anledning av kinesiska medborgares skyldighet enligt kinesisk underrättelselag anser utrikesutskottet att dessa förslag bör övervägas. Därmed anser utrikesutskottet att motionärernas yrkanden blivit besvarade.

Handel, ekonomi och finansiella frågor

Motionerna

I kommittémotion 2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 5 anförs att regeringen ska verka för att handel och marknadstillträde ska ske på lika villkor mellan EU och dess medlemsstater å ena sidan och Kina å andra sidan.

I kommittémotion 2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) yrkande 4 anförs att regeringen ska återkomma med en plan för hur den ska hantera det svenska ägandet i Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB). Sverige bör tillsammans med EU-kretsen sätta upp en tidsram inom vilken banken ska ha antagit nya policydokument för öppenhet och ansvarstagande, och om så inte sker, lämna banken.

I motion 2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 anförs att Sverige inte bör gå in i nya samarbeten med Kina som bidrar till att uppnå Kinas globala strategiska målsättningar på bekostnad av rådande internationell rättsordning och demokratiska värderingar.

I kommittémotion 2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 11 anförs att Sverige inom WTO bör driva att Kina ska åtgärda Kinas bristande tillämpning av WTO:s regelverk. Sverige och EU ska fortsätta att kräva likvärdiga villkor för företag som vill etablera sig i Kina såväl som internationellt.

I kommittémotion 2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 9 anförs att regeringen bör kräva att svenska företag som är verksamma i Kina uppträder konsekvent och i överensstämmelse med den svenska politiken när det gäller mänskliga rättigheter. I samma motion yrkande 10 anförs att den svenska regeringen bör verka för att svenska multinationella företag som är verksamma i Kina undertecknar globala ramavtal.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet konstaterar att Kina i dag är Sveriges största handelspartner i Asien och blir allt viktigare för svensk tillväxt och svenska arbetstillfällen. Villkoren för att bedriva verksamhet i Kina är dock olika för utländska och kinesiska företag, och Kina drar fortfarande nytta av sin ställning som utvecklingsland i flera sammanhang, trots att landet är världsledande i många sektorer.

Utskottet vill med anledning av motionerna 2019/20:3393 och 2019/20:3399 påminna om vad det anfört tidigare år när det har behandlat förslag om vikten av att främja internationell handel och motverkande av protektionism (senast i bet. 2018/19:NU13). Det finns sedan länge ett brett stöd i riksdagen för uppfattningen att frihandel i grunden är något positivt och därmed en viktig princip att värna. Enligt utskottets mening bör Sverige även fortsättningsvis vara en tydlig röst inom EU och sådana internationella forum som WTO för en öppen och fri global handel och för att motverka protektionistiska tendenser, så även i fallet med Kina. Utskottet noterar att regeringen i skrivelsen anger att den kommer att fortsätta att föra dialog med Kina om att modernisera det multilaterala handelssystemet, i syfte att värna frihandeln och mot bakgrund av att Kinas agerande utmanar handelssystemet. Utskottet ser positivt på regeringens avsikt att driva på för att EU ska bedriva ambitiösa förhandlingar om avtal som underlättar handeln och säkrar svenska företags marknadstillträde och lika konkurrensvillkor och för att EU ska engagera Kina i reformeringen av WTO. Utskottet noterar att regeringen delar motionärernas uppfattning att brister som immaterialrättsliga intrång, påtvingad tekniköverföring och WTO-oförenliga statliga subventioner behöver hanteras. Vidare noterar utskottet att även regeringen anser att Kinas användning av s.k. särskild och differentierad behandling i WTO behöver anpassas till landets utvecklingsnivå. Utskottet anser sammantaget att regeringen redan arbetar i en riktning som motionärerna efterfrågar och ser därför ingen anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i nuläget, varför utrikesutskottet bör avstyrka motionerna 2019/20:3393 yrkande 5 och 2019/20:3399 yrkande 11.

I flera av motionerna ( 2019/20:3398 yrkande 2, 2019/20:3401 yrkanena 9–10) framhålls vikten av att andra värden och aspekter än de ekonomiska prioriteras i handelsrelationerna med Kina. Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att prioritera andra värden och aspekter än de ekonomiska i relationen till Kina. Utskottet vill i detta sammanhang upprepa vad det tidigare sagt om att frihandelsavtal inte får leda till sänkta krav när det gäller hälsa, miljö, djurskydd och säkerhet. Frihandelsavtal får inte heller leda till att de sociala, fackliga och ekonomiska rättigheterna i Sverige eller EU urholkas. EU behöver fortsätta att bedriva en progressiv handelspolitik som bidrar till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, liksom till arbetet mot klimatförändringar och för Agenda 2030. Den fria handeln ska också vara en rättvis handel.

Utskottet anser vidare att hållbart företagande i första hand ska vila på företagen själva och deras vilja att göra hållbart företagande till en viktig del av sin verksamhet. Många svenska företag bedriver redan ett aktivt och ambitiöst hållbarhetsarbete. Det som staten kan och bör göra är enligt utskottet att vidta åtgärder för att på olika sätt uppmuntra och stödja företagen i denna strävan. Utskottet vill här särskilt framhålla det bilaterala samarbetsavtalet med Kina inom företagens sociala ansvar (corporate social responsibility, CSR) som också nämns i skrivelsen. Det svenska CSR-centret i Peking säkerställer att svenska företag får stöd och rådgivning i frågor som rör hållbart företagande, bl.a. när det gäller mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och korruption. Utskottet vill även påminna om att regeringen har vidtagit ett antal åtgärder inom ramen för exportstrategin och handlingsplanen för företagande och mänskliga rättigheter.

Kina agerar ofta på den globala arenan på ett icke transparent vis och strävar på vissa områden efter att införa normer och värderingar som riskerar att undergräva den regelbaserade världsordningen. Utskottet noterar i detta sammanhang att regeringen har som ansats att i största möjliga mån och där så är lämpligt få Kina att bli delaktigt i multi- och plurilaterala samarbeten. Utskottet välkomnar regeringens avsikt att agera för att i första hand genom EU och i samverkan med likasinnade ställa krav på att Kina ska följa sina folkrättsliga förpliktelser och ta ansvar för regelbaserat multilateralt samarbete och agerande i enlighet med folkrätten samt värna vedertagna normer och värderingar i den regelbaserade världsordningen.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser näringsutskottet att utrikesutskottet ska avstyrka motionerna 2019/20:3398 yrkande 2 och 2019/20:3401 yrkandena 9 och 10.

Utskottets ställningstagande

Utrikesutskottet konstaterar i likhet med i betänkande 2017/18:UU10 att en öppen, rättvis och frihandelsvänlig handelspolitik är en av grundstenarna för tillväxt och sysselsättning i Sverige och i EU. I likhet med näringsutskottet anser utskottet att Sverige ska vara en tydlig röst inom EU och sådana internationella forum som WTO för en öppen och fri global handel och för att motverka protektionistiska tendenser, och detta gäller även i förhållandet till Kina.

Utskottet ser i likhet med näringsutskottet positivt på regeringens avsikt att driva på för att EU ska bedriva ambitiösa förhandlingar om avtal som underlättar handeln och säkrar svenska företags marknadstillträde och lika konkurrensvillkor och för att EU ska engagera Kina i reformeringen av WTO. Utrikesutskottet anser sammantaget att regeringen redan arbetar i en riktning som motionärerna efterfrågar och att motionerna 2019/20:3393 yrkande 5 och 2019/20:3399 yrkande 11 därmed är besvarade.

Utrikesutskottet instämmer i näringsutskottets uttalande att EU behöver fortsätta att bedriva en progressiv handelspolitik som bidrar till miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet, liksom till arbetet mot klimatförändringar och för Agenda 2030. Frihandelsavtal får inte leda till att de sociala, fackliga och ekonomiska rättigheterna i Sverige eller EU urholkas. Den fria handeln ska också vara en rättvis handel.

Utrikesutskottet anser i likhet med näringsutskottet att ansvaret för hållbart företagande i första hand ska vila på företagen själva, och deras vilja att göra hållbart företagande till en viktig del av sin verksamhet är därför central.

Med anledning av motionsyrkandet om AIIB konstaterar utskottet att banken grundades 2016 på kinesiskt initiativ och att riksdagen samma år beslutade om Sveriges medlemskap i den. AIIB:s syfte är att främja hållbar ekonomisk utveckling, skapa välstånd och förbättra infrastrukturanslutningar i Asien samt att bidra till regionalt samarbete och partnerskap för att möta utvecklingsutmaningar. Banken har 74 medlemsländer och Kinas röstandel begränsar sig till 26 procent. Sverige och fler än 20 andra europeiska länder är med och påverkar besluten i styrelsen – inklusive i frågor som rör upprätthållande av höga standarder inom transparens och miljömässigt och socialt hållbara investeringar. De europeiska länderna och övriga medlemsländer utanför Asien har därmed ett betydande inflytande i banken.

Enligt svar på riksdagsfråga 2019/20:41 anser regeringen att det är viktigt att AIIB lever upp till höga standarder i fråga om transparens och miljömässigt och socialt hållbara investeringar. Regeringen anser vidare att det svenska medlemskapet i AIIB ger möjlighet att påverka att banken gör detta. AIIB har bl.a. antagit ett socialt och miljömässigt ramverk, en policy för offentlig information och en klagomålsmekanism som ska säkerställa höga standarder i bankens verksamhet. Enligt en rapport av Tysklands finansministerium är AIIB:s sociala och miljömässiga ramverk i linje med Världsbankens och andra internationella finansiella institutioners ramverk. En stor andel av AIIB:s projekt samfinansieras med andra institutioner såsom Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken. Utskottet konstaterar att Sverige genom medlemskapet i AIIB kan bidra till att främja hållbar ekonomisk utveckling i Asien, en region där det finns stora behov av infrastruktur för att stärka tillväxt och minska fattigdom. Utskottet har i betänkande 2019/20:UU2 beslutat om kapitaltillskott till AIIB. Utskottet förutsätter att regeringen, utifrån det svenska medlemskapet i AIIB, noga följer utvecklingen av banken, inte minst i ljuset av de frågor som behandlas i detta betänkande.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser utrikesutskottet att motionerna 2019/20:3393 yrkande 5, 2019/20:3394 yrkande 4, 2019/20:3398 yrkande 2 i denna del, 2019/20:3399 yrkande 11 samt 2019/20:3401 yrkandena 9 och 10 har blivit besvarade.

Klimat- och miljöfrågor

Motionerna

Enligt motion 2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 8 bör EU ställa tydliga krav på Kina när det gäller landets utsläpp av koldioxid och av plast i havet. Sverige bör vara en pådrivande kraft för miljön i internationella forum när det gäller gröna frihandelsavtal och även bilateralt verka för samarbete med Kina när det gäller forskning och utveckling inom klimat- och miljöområdet.

I motion 2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 anförs att Sverige inte bör gå in i nya samarbeten med Kina som bidrar till att uppnå Kinas globala strategiska målsättningar på bekostnad av rådande internationell rättsordning och demokratiska värderingar.

I motion 2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L) yrkande 4 anförs att Sverige bör verka inom EU för att öka trycket på Kina för att uppnå landets klimatåtaganden i enlighet med Parisavtalet.

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande

Miljö- och jordbruksutskottet konstaterar att Kina i dag är världens enskilt största utsläppare av koldioxid. Utskottet har tidigare uttalat att klimatfrågan är en global utmaning och att det är utvecklingen ur ett globalt perspektiv som är avgörande för att nå det övergripande klimatmålet och Parisavtalets målsättningar. Det framgår av regeringens skrivelse att Kina söker ett särskilt inflytande i det internationella arbetet när det gäller klimatförhandlingar och Agenda 2030. Utskottet anser liksom tidigare att EU spelar en avgörande roll som ledare i det internationella klimatarbetet. Utskottet vill framhålla betydelsen av regeringens ställningstagande att Sverige aktivt ska stödja EU i det fortsatta arbetet med att ställa höga krav på Kina när det gäller klimatarbete och arbetet med att genomföra Agenda 2030. Det är enligt utskottets uppfattning av grundläggande betydelse att Sverige aktivt bidrar till att förbättra förutsättningarna för ett kraftfullt och konstruktivt agerande av EU för att åstadkomma nödvändiga förbättringar av Kinas klimat- och miljöarbete.

Vidare framgår det av regeringens skrivelse att Kina inom ramen för Belt and Road Initiative genom internationella investeringar i infrastruktur bidrar till dels etableringar av klimatmässigt och socialt ohållbara projekt, dels politiska beroendeförhållanden – ett kinesiskt agerande som bl.a. medför försämrade förutsättningar för det internationella samfundets arbete med förverkligandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet vill i denna del betona vikten av att Sverige i det fortsatta internationella arbetet agerar för att kinesiska investeringar i infrastruktur ska ske öppet, ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart och enligt internationell rätt och internationella standarder.

Mot denna bakgrund anser utskottet att utrikesutskottet bör avstyrka motionerna 2019/20:3393 yrkande 8 och 2019/20:3403 yrkande 4.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet konstaterar med anledning av motion 2019/20:3393 yrkande 8 att förhandlingarna om ett frihandelsavtal för gröna varor (EGA) tyvärr inte har rotts i hamn, och utskottet vill i likhet med tidigare uttalanden understryka vikten av att regeringen med kraft fortsätter driva på för att ett avtal ska kunna nås. Utskottets förhoppning är att detta avtal så småningom ska kunna utvecklas till ett multilateralt avtal.

Utskottet noterar även att det sedan september 2018 finns ett energiråd utlokaliserat av Energimyndigheten på Sveriges ambassad i Peking. Utskottet noterar vidare regeringens avsikt att söka samarbete med Kina inom innovation och entreprenörskap, bl.a. i form av policydialog och samverkan mellan berörda myndigheter, forskningsaktörer och näringslivet, framför allt om hållbarhet och gemensamma globala utmaningar. Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att utrikesutskottet avstyrker motion 2019/20:3393 yrkande 8.

Utskottets ställningstagande

Utrikesutskottet konstaterar att Kina spelar en central roll inom klimatområdet och att Parisavtalets målsättningar inte kan nås utan landets medverkan. Utskottet stöder i likhet med miljö- och jordbruksutskottet regeringens ansats att EU ska ställa högre krav på Kina när det gäller klimat. Enligt utskottets uppfattning inkluderar det att Kina ska nå kulmen för utsläpp före 2030 och därefter kraftigt minska utsläppen i enlighet med Parisavtalet samt fullt ut ta ansvar i linje med landets utvecklingsnivå. Kina behöver bidra mer till det multilaterala arbetet med regelverk och lämna större finansiella bidrag, såväl bilateralt som till klimatfonder.

Kina är en viktig partner i globala miljösamarbeten på områden som hav, klimat, kemikalier och biologisk mångfald. Utskottet konstaterar att Kina enligt det kinesiska miljödepartementet dumpade 200 miljoner kubikmeter skräp i kustnära vatten under 2018. Kina har öronmärkt 7 miljarder renminbi (motsvarande 9,6 miljarder kronor) för att före årets slut städa upp, särskilt i Yangtsekiangdeltat och Pärlflodsdeltat där många industrier ligger och där läget är värst. Utskottet anser i likhet med regeringen att regeringen ska söka dialog och samarbete med Kina när det gäller policyutveckling och forskning inom bl.a. förnybar energi, hållbar vatten- och havsförvaltning, minskade utsläpp av växthusgaser och föroreningar, hållbar hantering av kemikalier och avfall, hållbar konsumtion och resursutnyttjande samt biologisk mångfald.

Det framgår av regeringens skrivelse att Kina inom ramen för Belt and Road Initiative genom internationella investeringar i infrastruktur bidrar till dels etableringar av klimatmässigt och socialt ohållbara projekt, dels politiska beroendeförhållanden – ett kinesiskt agerande som bl.a. medför försämrade förutsättningar för det internationella samfundets arbete med förverkligandet av Agenda 2030 och Parisavtalet. Utskottet stöder miljö- och jordbruksutskottet som betonar vikten av att Sverige i det fortsatta internationella arbetet agerar för att kinesiska investeringar i infrastruktur ska ske öppet, ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbart och enligt internationell rätt och internationella standarder. Detta har också bäring på motion 2019/20:3398 yrkande 2.

Mot denna bakgrund anser utrikesutskottet att motionerna 2019/20:3393 yrkande 8, 2019/20:3398 yrkande 2 i denna del och 2019/20:3403 yrkande 4 är besvarade.

Mänskliga rättigheter

Motionerna

Enligt kommittémotion 2019/20:3261 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 21 bör den svenska regeringen tydligt markera mot Kinas omfattande övergrepp och aktivt samverka med likasinnade i EU för att nå maximal tydlighet.

I motion 2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M) yrkande 7 anförs att Sverige ska stå upp för och driva frågor som demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i kontakter med Kina. Sverige ska även vara en tydlig röst i EU när det gäller mänskliga rättigheter i Kina.

I motion 2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2 anförs att Sverige inte bör gå in i nya samarbeten med Kina som bidrar till att uppnå Kinas globala strategiska målsättningar på bekostnad av rådande internationell rättsordning och demokratiska värderingar.

I motion 2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD) yrkande 4 anförs att EU ska ställa högre krav på Kina när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna. I samma motion yrkande 5 anförs att de diplomatiska ansträngningarna för att Kina ska frige Gui Minhai måste förstärkas. Vidare i yrkande 6 anförs att Sverige bör göra mer för att stoppa religionsförföljelsen i Kina.

I motion 2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V) yrkande 1 anförs att Sveriges regering ska verka för att EU i all sin utrikespolitik, inkluderat relationerna med Kina, sätter mänskliga rättigheter före ekonomiska intressen. I samma motion yrkande 2 anförs att Sverige i varje form av kontakt med Kina ska ta upp de omfattande och grova brotten mot yttrande- och tryckfriheten. Vidare anförs i yrkande 4 att den svenska regeringen i varje form av kontakt med Kina ska kräva ett stopp för användandet av dödsstraff. Enligt yrkande 5 bör Sverige verka för att en internationell utredning tillsätts med anledning av rapporterna om organstöld i Kina. I yrkande 6 anförs att Sverige bör verka för att EU inför sanktioner mot Kina kopplade till krav om att Kina upphör med övergreppen mot uigurerna. Vidare anförs i yrkande 7 att regeringen bör verka för att etniska och religiösa minoriteters kulturella, språkliga och religiösa rättigheter i Kina respekteras. I yrkande 8 anförs att regeringen bör återkomma med förslag om hur den ska verka för att stärka de fackliga rättigheterna och arbetstagares rättigheter i Kina. Enligt yrkande 12 bör regeringen verka för att Gui Minhai friges villkorslöst.

Utskottets ställningstagande

Utrikesdepartementets (UD) rapport från 2019 om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer när det gäller Kina inleds med en beskrivning av Kina som land. Kina är en enpartistat utan allmänna och fria val. Politisk opposition är inte tillåten. Statsapparaten genomsyras av kommunistpartiet. Rättsväsendet är underställt kommunistpartiets kontroll. Sedan kommunistpartiets kongress hösten 2017 har partiet en uttalad ambition att utöka sin kontroll över alla delar av samhället.

Vidare anges i UD:s rapport att situationen för minoriteters rättigheter i regionen Xinjiang, särskilt för muslimska uigurer, är mycket allvarlig. Enligt en rapport (Concluding Observations on the Combined Fourteenth to Seventeenth Periodic Reports of China, CERD/C/CHN/CO/14-17) från FN:s kommitté för eliminering av rasdiskriminering 2018 finns flertaliga uppgifter om att ett stort antal uigurer och personer tillhörande andra muslimska minoriteter i Xinjiang befinner sig i s.k. politiska omskolningsläger utan att ha möjlighet att kontakta anhöriga eller juridiska ombud och utan att deras frihetsberövande har varit föremål för en juridisk prövning. Enligt uppskattningar i den ovannämnda FN-rapporten kan det röra sig om från tiotusentals upp till 1 miljon människor.

Det s.k. arbetet mot extremism i Xinjiang, som huvudsakligen riktar in sig på religiösa och etniska minoriteter, i synnerhet muslimer, har intensifierats sedan 2016. Enligt regeringsföreträdare syftar politiken till att bekämpa extremism och terrorism med förebyggande insatser mot individer, och enligt lokala bestämmelser ska det ske genom ”ideologisk utbildning” och ”beteendekorrigering”. Trovärdiga vittnesuppgifter och rapporter från organisationer som Human Rights Watch indikerar att målsättningen tycks vara att omdana muslimska individers kulturella vanor och religiösa trosföreställningar samt att stärka deras lojalitet gentemot kommunistpartiet.

Kinas konstitution garanterar religionsfrihet, men den är i praktiken starkt inskränkt. Sedan 2017 har partiet inskränkt religionsfriheten alltmer, särskilt i Tibet och Xinjiang, och ytterligare bestämmelser trädde i kraft 2018. Det finns enligt UD:s rapport om mänskliga rättigheter (MR) uttalade krav om att religion måste ”anpassas till Kinas förutsättningar” och bidra till att genomföra kommunistpartiets politik.

Dödsstraff finns på straffskalan för 46 olika brott, inklusive för ekonomiska brott och brott som våldtäkt, människohandel och narkotikasmuggling. Antalet personer som avrättas i Kina varje år är en statshemlighet. Uppskattningarna varierar, men enligt civilsamhälles-organisationen Dui Hua Foundation avrättades ca 2 000 personer under 2018. Enligt samma organisation har antalet uigurer från Xinjiang som döms till döden ökat.

Utskottet anser i likhet med i betänkande 2017/18:UU15 att dödsstraffet är en kränkning av de mest grundläggande mänskliga rättigheterna och utgör ett omänskligt, grymt och oåterkalleligt straff som inte har någon plats i en modern rättsordning. Utskottet fördömer därför tillämpningen av dödsstraffet var det än tillämpas och anser att tillämpningen av dödsstraff måste upphöra även i Kina. Utskottet stöder de riktlinjer som EU har antagit för att avskaffa dödsstraffet globalt. Utskottet framhåller vidare att avskaffandet av dödsstraffet är en prioriterad fråga i svensk utrikespolitik.

Kina införde 2015 ett förbud mot användande av organ från avrättade personer. Enligt officiella källor får enbart frivilliga donationer förekomma. Det förekommer dock rapporter om att reglerna kringgås. Utskottet ser allvarligt på de anklagelser som framförs i fråga om s.k. organhandel i Kina. EU:s utrikestjänst har vid flera tillfällen uttryckt sin oro över bristen på tillgänglig statistik över organtransplantationer i Kina.

Den kinesiska konstitutionen garanterar allmän åsikts-, yttrande- och tryckfrihet. I praktiken är enligt UD:s MR-rapport dock samtliga nämnda rättigheter inskränkta i varierande grad. Konstitutionen innehåller också paragrafer om medborgares skyldighet att skydda nationens säkerhet, vilket begränsar yttrandefriheten. Personer som rapporterar om politiskt känsliga frågor löper stor risk att trakasseras, hotas eller gripas. Det är särskilt känsligt att ifrågasätta kommunistpartiets makt- och organisationsmonopol och att direkt kritisera det högsta ledarskapet.

Kinesisk arbetsrätt ger enligt UD:s MR-rapport ett relativt gott skydd vad gäller former för arbete och anställning samt arbetstid. Det finns dock brister i genomförandet. Den kinesiska fackföreningslagen anger ansvarsområden för Kinas enda officiella fackförening, Allkinesiska fackförenings-federationen (All-China Federation of Trade Unions, ACFTU). ACFTU står direkt under kommunistpartiets kontroll. Kina har ratificerat fyra av Internationella arbetsorganisationens (ILO) åtta kärnkonventioner, men inte konventionerna 29, 87, 98 och 105 som bl.a. rör tvångsarbete och organisationsfrihet. Utskottet ser vikten av att Sverige fortsätter att verka för fackliga rättigheter i Kina.

Utskottet har tidigare uttalat sig om frihetsberövandet av den svenska medborgaren Gui Minhai, senast i betänkande 2017/18:UU15. Utskottet ser fortfarande med största allvar på att Gui Minhai är frihetsberövad sedan januari 2018 efter att i ett tidigare skede ha varit frihetsberövad i två år (2015–2017). Utskottet välkomnar att EU vid flera tillfällen tagit upp Gui Minhais fall i offentliga uttalanden och vid kontakter med Kina som t.ex. i en enig resolution från Europaparlamentet 2016 (2016/2990). I EU:s uttalande i FN:s råd för mänskliga rättigheter i september 2019 underströks att EU ser mycket allvarligt på det fortsatta frihetsberövandet av Gui Minhai och att EU uppmanar Kina att omedelbart släppa honom fri. Även i EU:s MR-dialog med Kina den 2 april 2019 uppmanade EU Kina att släppa Gui Minhai fri. EU underströk i dialogen att alla frihetsberövade personer har rätt att välja sitt eget juridiska ombud, få möjlighet att träffa sin familj, ha tillgång till adekvat medicinsk vård när så behövs och få klagomål om tortyr och vanvård snabbt utredda. Utskottet vill återigen i likhet med i tidigare betänkanden understryka att Gui Minhai omedelbart bör släppas fri, återförenas med sin familj och ges möjlighet att träffa svensk diplomatisk och medicinsk personal, och utskottet framhåller vikten av att regeringen även i fortsättningen arbetar med oförminskad styrka, med stöd av EU och andra länder, när det gäller detta ärende. Utskottet välkomnar den politiska enighet över partigränser som manifesterades i samband med kulturminister Amanda Linds överlämnande av Tucholskypriset till Gui Minhai. Därtill vill utskottet framföra att det ser allvarligt på att Kina försöker motarbeta utövandet av yttrande- och mötesfrihet i Sverige av såväl enskilda som organisationer när det gäller att kritisera kinesiska förhållanden.

Utskottet vill betona vikten av att Kina lever upp till sina nationella och internationella åtaganden samt rättsstatens principer och att Kina respekterar religions- och övertygelsefrihet, yttrandefrihet och etniska minoriteters rättigheter, i synnerhet i Xinjiang och Tibet. Systemet med politiska interneringsläger i Xinjiang är enligt utskottet en mycket oroande utveckling. Utskottet ser mycket allvarligt på den senaste tidens uppgifter från människorättsorganisationer om godtyckliga frihetsberövanden, inskränkt yttrandefrihet och begränsningar av religions- och övertygelsefriheten i Xinjiang. Utskottet förväntar sig att regeringen agerar för att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och andra oberoende människorättsorganisationer ska kunna besöka Xinjiang utan övervakning och restriktioner och på så vis kunna fullgöra sitt arbete. Utskottet välkomnar att EU i sitt gemensamma uttalande i FN:s råd för mänskliga rättigheter i september 2019 bl.a. tog upp situationen för uigurer och andra minoriteter i Xinjiang när det gäller omskolningsläger, omfattande övervakning och begränsningar av religions- och övertygelsefrihet. EU uppmanade Kina att säkerställa att rättsstatens principer följs, att det finns rätt till en rättvis rättegång och att fall av godtyckliga arresteringar, vanvård och tortyr av människorättsförsvarare och deras familjer noggrant utreds. Utöver Gui Minhai tog EU upp sin oro för ett antal namngivna människorättsförsvarare och jurister som blivit frihetsberövade. Även i EU:s senaste MR-dialog med Kina i april 2019 tog EU upp situationen för minoriteter i Xinjiang och Tibet. EU påminde om att åtgärder för att bekämpa terrorism måste vidtas i enlighet med proportionalitetsprincipen, grundläggande fri- och rättigheter och internationell rätt. EU tog avstånd från användandet av dödsstraff och diskuterade därutöver bl.a. arbetstagares rättigheter.

När det gäller motionsyrkandet om att EU ska införa sanktioner mot Kina konstaterar utskottet att sanktioner som tillämpas av Sverige antingen är beslutade av FN:s säkerhetsråd eller av EU:s medlemsstater som en del av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Att införa EU-sanktioner kräver enhällighet.

USA införde nyligen visumsanktioner för kinesiska tjänstemän som är inblandade i politiska interneringsläger i Xinjiang och deras familjemedlemmar. Utskottet anser att Sverige bör agera inom EU för att sätta press på Kina att omedelbart upphöra med övergreppen mot uigurerna och att Sverige bör verka för att EU inför sanktioner mot Kina som ska kopplas till krav om att Kina upphör med övergreppen mot uigurerna.

De svenska utlandsbeskickningarna i Kina följer utvecklingen vad gäller mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kina och har löpande kontakt med representanter för det kinesiska civilsamhället. Sida ger på förfrågan från kinesiska utrikesministeriet stöd till Raoul Wallenberginstitutet som sedan 1990-talet har verksamhet i Kina. Sida ger också stöd till Dui Hua Foundation som arbetar med att uppmärksamma politiska fångars rättigheter i Kina.

Inom ramen för FN:s universella granskningsmekanism (UPR) 2018 tog Sverige upp fyra områden när det gäller Kina: utvecklingen för personer som tillhör etniska minoriteter, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter samt rättigheter för frihetsberövade. Sverige spelar en aktiv roll i EU:s arbete med mänskliga rättigheter i Kina. EU har samarbetsprojekt med såväl kinesiska myndigheter som civilsamhällesorganisationer i Kina. Den senaste årliga dialogen mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter ägde rum den 1–2 april 2019.

Utskottet lägger stor vikt vid att regeringen, så som anges i regeringens skrivelse, konsekvent och tydligt avser att ta upp frågan om den allvarliga situationen för mänskliga rättigheter i Kina i kontakter med kinesiska myndighetsföreträdare. Utskottet stöder regeringens avsikt att aktivt verka för en stark och gemensam EU-hållning och att i samarbete med EU och likasinnade verka för att uppmärksamma situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina i berörda multilaterala sammanhang. I sammanhanget vill utskottet nämna att Kina konsekvent har blockerat säkerhetsrådets försök att hitta en lösning på kriget i Syrien och övergreppen mot rohingyer i Myanmar. Utskottet vill understryka vikten av att regeringen motverkar försök att undergräva det multilaterala samarbetet för de mänskliga rättigheterna genom förstärkt samarbete inom EU och med likasinnade. Regeringen bör i samarbete med EU och likasinnade länder upprätthålla principen om att de mänskliga fri- och rättigheterna är universella och odelbara samt värna den existerande rättsliga terminologin inom FN-systemet.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser utrikesutskottet att motionerna 2019/20:3261 yrkande 21, 2019/20:3393 yrkande 7, 2019/20:3398 yrkande 2 i denna del, 2019/20:3399 yrkandena 4–6 och 2019/20:3401 yrkandena 1, 2, 4–8 och 12 är besvarade.

Motioner som bereds förenklat

Utskottets ställningstagande

Utöver de yrkanden som behandlats tidigare i detta betänkande finns i betänkandet även motionsyrkanden som är föremål för en förenklad motionsberedning enligt de riktlinjer som riksdagen har fastslagit med anledning av Riksdagskommitténs betänkande 2005/06:RS3 och i enlighet med promemorian Förenklad motionsberedning under valperioden 2018–2022 som utrikesutskottet fastställde i oktober 2018. Utskottet har vid en genomgång och beredning funnit att de yrkanden som redovisas i bilaga 2 inte kan vara aktuella för något tillkännagivande från riksdagen. Efter denna behandling avstyrker ett enigt utskott dessa motioner.

Särskilda yttranden

1.	Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (M)
	Hans Wallmark (M), Hans Rothenberg (M) och Pål Jonson (M) anför:

Kina i världen och Kina i Sverige är verkligheter som vårt land måste ha ett förhållningssätt till. Det är ofrånkomligt att man har åsikter om bristen på demokrati, och mänskliga fri- och rättigheter i världens folkrikaste land. Vi måste prioritera vad vi kan och behöver göra i Sverige för att inte låta den kinesiska regimen sätta agendan.

Det kinesiska spionaget i Sverige är omfattande när det gäller såväl civil som militär teknik. Det pågår även underrättelse- och påverkansaktioner från kinesisk sida inriktade på personer som lämnat Kina - en verksamhet som drabbar såväl oppositionella som sökt en fristad i Sverige som de som kommit till Sverige av andra skäl. Många är i dag svenska medborgare och väl etablerade i Sverige men betraktas av den kinesiska regimen ändå som kinesiska undersåtar med skyldighet att ställa upp när de så anmodas. Många har familj och släkt i Kina, vilket regimen inte tvekar att utnyttja. Sverige har här ett dubbelt ansvar, dels för att dessa människors mänskliga fri- och rättigheter inte kränks av Kina i Sverige, dels för att bevara rikets säkerhet.

Av en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut framgår att kinesiska intressen ökat sina förvärv av svenska företag med tyngdpunkt på high tech inom elektronikindustrin. Sedan 2002 har 65 kinesiska företagsförvärv gjorts till ett värde överstigande 100 miljarder kronor. Enligt expertis finns det skäl att anta att mörkertalet är stort. Säpo har uttryckt oro för att kinesiska investeringar i Sverige kan leda till att känslig teknik förs över till den kinesiska militären. Det ligger i linje med de nationella svenska säkerhetsintressena att dessa aspekter av immaterialrättsskydd samt risken för att överförd teknologi används i militära syften beaktas i förbindelserna med Kina. Därför ser vi att det behövs en nödvändig granskning av vilka syften som ligger bakom de kinesiska förvärven och vilken påverkan dessa kan få på lång sikt. I detta sammanhang bör samtidigt beaktas det faktum att ett stort antal kineser bedriver högre studier och forskning i Sverige, främst inom tekniska ämnen. Det är bekant att den kinesiska militären placerar studenter på dessa utbildningar runt om i västvärlden, och Sverige är ett av de utvalda länderna för detta.

Vi anser att det är otillräckligt att strategin avseende Kina enbart fokuserar på nationell nivå. Det behövs även ett regionalt och kommunalt perspektiv. Inte minst i ljuset av att kinesiska intressen vid ett flertal tillfällen har närmat sig mindre kommuner i Sverige och där visat intresse för att investera i infrastruktur och andra strategiska funktioner. I vissa fall har den lokala nyttan av dessa investeringar gått stick i stäv med nationella intressen. När internationella investeringar av denna kaliber blir aktuella måste det finnas en mekanism som utifrån ett nationellt säkerhetsperspektiv har mandat att överpröva lokala beslut. Det bör även gälla vid lokal upphandling av tjänster inom strategiskt känsliga områden.

Under utskottets beredning av detta ärende har det framkommit ytterligare graverande uppgifter baserade på vittnesmål om behandlingen av fångar i de kinesiska interneringslägren. Enligt uppgifterna ska fångarna, varav den absoluta majoriteten utgörs av den muslimska minoritetsgruppen uigurer, under förnedrande former tvingas lära sig om det kinesiska kommunistpartiet och svära trohet till de styrande i Peking. Därtill kan även adderas den handel med mänskliga organ, företrädesvis hämtade från samvetsfångar, som har sanktionerats av den kinesiska staten. Denna handel är internationellt uppmärksammad och dokumenterad av en oberoende tribunal i London, ”China Tribunal”, och det är högst relevant att kritik mot dessa företeelser tillika övrig kritik mot kränkningar av mänskliga rättigheter riktas mot Kina. I spåren av sådan kritik har vi noterat de upprepade utfall mot Sverige som landets nuvarande ambassadör gjort, vilket är en komponent att beakta i de diplomatiska relationerna med Kina. Det är oacceptabelt med såväl förtäckta som uttalade hot om repressalier, i fall då representanter för det officiella Sverige eller det svenska civilsamhället agerat i frågor som berör Kina.

När det gäller utrikespolitikens inriktning för arbetet i frågor som rör Kina hänvisar vi i övrigt till kommittémotion 2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M), vilken bredare beskriver Moderaternas syn på Sveriges relation till Kina.

2.	Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (SD)
	Björn Söder (SD), Ludvig Aspling (SD) och Sara Gille (SD) anför:

Vi gläds åt att riksdagspartierna visar stor samsyn i frågan om hur Sverige ska hantera de utmaningar och möjligheter som följer av Kinas stigande globala inflytande.

Vi välkomnar att utskottet har tillgodosett Sverigedemokraternas förslag om att Hongkongs folkvalda representanter bör få delta i EU:s strukturerade dialog med Kina. Situationen i Hongkong är oroande – staden som utgör en ljusprick av frihet och mänskliga rättigheter utsätts för mycket stark press av den kinesiska centralregeringen och omvärlden måste göra vad som går för att visa sitt stöd.

Utskottet konstaterar att regeringen genomgående använder den vedertagna benämningen Taiwan. Vi beklagar dock att det inte ser ut att finnas möjlighet att fatta regeringsbeslut på ett sätt som binder samtliga svenska myndigheter.

Vi välkomnar att utskottet förutsätter att regeringen, utifrån det svenska medlemskapet i AIIB, noga följer utvecklingen av banken, inte minst i ljuset av de frågor som behandlas i betänkandet i stort. Vi oroas dock över att regeringen inte fullt ut verkar inse riskerna med att delta i banken, särskilt mot bakgrund av det svar vi fått i samband med interpellation 2019/20:85 av Ludvig Aspling (SD). Banken är en viktig pusselbit i den bredare kinesiska utrikespolitiska strategin och EU-kretsen måste vara betydligt mer offensiva i sitt arbete för att se till att banken håller en skälig standard och tar ansvar i sin utlåning.

Avslutningsvis vill vi tacka våra kollegor i utskottet för de konstruktiva och lärorika samtal som förts under beredningen av betänkandet och vi hoppas att betänkandet kommer att vara relevant för frågan om arbetet som rör Kina under lång tid framöver.

När det gäller utrikespolitikens inriktning för arbetet i frågor som rör Kina hänvisar vi till kommittémotion 2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD) vilken beskriver Sverigedemokraternas syn på Sveriges relation till Kina.

3.	Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (C)
	Kerstin Lundgren (C) och Magnus Ek (C) anför:

Kinas kommunistparti och dess yttersta ledning har tydliga globala ambitioner och talar om Kinas pånyttfödelse. Det strategiska målet är tydligt, de globala normsystem som byggts upp efter andra världskriget ges ett kinesiskt perspektiv och därav följer ambitionen att omtolka de globala normerna. Det må gälla handelssystem, MR, multilaterala konventioner, kultur, säkerhet, teknisk utveckling, bistånd och så vidare. Det kinesiska systemet krockar i dag alltmer med våra liberala demokratiers normer. Det är därför vi välkomnar EU:s klarspråk i det gemensamma meddelandet från mars 2019 om att det råder systemrivalitet.

Systemrivalitet handlar således om långt mer än strategisk infrastruktur eller det s.k. Belt and Road Initiative som ska ses som en samlingsbild för Kinas ambition i fråga om global dominans i det de beskriver som mänsklighetens ödesgemenskap. Till 100-årsfirandet av kommunistpartiets maktövertagande vill man se Kina mer som hegemoniskt. Den systemrivalitet som finns blir tydlig också i Hongkong där Kina tydligt visar att landet inte håller sin del av avtalet från överlämnandet och där striden är tydlig. Demokrati, fungerande oberoende rättsväsende och yttrandefrihet – om det står kampen i Hongkong. Taiwan hotas av samma öde, och där har Kina uttalat sig redo att använda militär makt för att nå sina mål.

Det är mot denna bakgrund avgörande att Sverige och EU samverkar med andra länder i syfte att utveckla och stärka de liberala system som vi byggt upp och som tjänat oss väl. Den öppenhet som varit och är så viktig för oss måste hävdas samtidigt som detta inte i förlängningen får leda till att kommunistpartiet i Kina missbrukar den för att nå sina mål.

Alla nya samarbeten med Kina måste noga prövas och säkras så att de inte bidrar till att Kinas globala strategiska målsättningar uppnås på bekostnad av rådande internationell rättsordning och demokratiska värderingar. En screeningmekanism måste snarast komma på plats för att hindra att Sverige blir en kinesisk stödjepunkt. Det handlar då inte enbart om strategisk infrastruktur utan måste gälla över bredare fält för att inte göra Sverige till en sårbar måltavla.

Sverige måste bygga motståndskraft vad gäller förståelse för Kinas agerande och för den delen även för andra auktoritära och totalitära staters agerande. De följer varandra och samverkar. Det gäller att på alla nivåer i samhället bygga upp kompetens och förmåga att se vidare perspektiv för att höja motståndskraften mot kinesisk påverkan och globala intressen. Uppbyggnaden av nationella kunskapscentrum för såväl Kina som Ryssland måste utformas så samhällets samlade förmåga att hävda vårt system kan stärkas. Det får inte handla om att splittra eller försvaga den mycket begränsade kapacitet som finns i dag utan det måste syfta till att bygga upp kompetens genom t.ex. FOI.

När det gäller utrikespolitikens inriktning för arbetet i frågor som rör Kina hänvisar vi i övrigt till kommittémotion 2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C), vilken bredare beskriver Centerpartiets syn på Sveriges relation till Kina.

4.	Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (V)
	Håkan Svenneling (V) anför:

Det har funnits förhoppningar hos vissa om att ekonomisk utveckling, ökad handel och växande välstånd skulle resultera i en förbättrad situation för de mänskliga rättigheterna och en demokratisering av Kina. Så har förespråkarna för ökad handel och investeringar i Kina argumenterat. Vi kan nu konstatera att de argumenten uppenbarligen inte håller. Utvecklingen har tydligt gått bakåt på dessa områden de senaste åren.

Kina är en internationell aktör vars inflytande växer. I vissa fall har man allierat sig med utvecklingsländerna och utgjort en viktig motvikt till den rika delen av världen. Men i alltför många sammanhang har Kina satt sina egna ekonomiska och säkerhetspolitiska intressen främst, t.ex. genom att bidra till landgrabbing i Afrika och genom att backa upp några av vår tids värsta diktaturer. Man för en alltmer aggressiv utrikespolitik mot flera av sina grannländer runt Sydkinesiska sjön och Taiwan. Kina har också konsekvent blockerat säkerhetsrådets försök att hitta en lösning på kriget i Syrien och i fråga om övergreppen mot rohingyer i Myanmar.

Jag menar att Sverige behöver vara en tydlig och konsekvent röst för de mänskliga rättigheterna i relationen med Kina. Sveriges stora ekonomiska intressen i Kina får inte innebära att vare sig Sveriges regering eller Sveriges näringsliv kompromissar med frågor om de mänskliga rättigheterna. De grova och omfattande brotten mot de mänskliga rättigheterna i diktaturen Kina måste stå högst upp på dagordningen i alla delar av Sveriges relationer med Kina.

Ansvaret för att de mänskliga rättigheterna värnas vilar inte bara på stater, utan även på företag. De företag som väljer att investera i Kina har ett stort ansvar för att inte bidra till inskränkningar eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Men samtidigt som länder i väst kritiserar den kinesiska staten för övergrepp mot mänskliga rättigheter ställer sig deras företag negativa till lagförändringar som förbättrar situationen för de arbetande. En stor del av världens produktion sker i Kina, och många svenska företag köper in produkter som tillverkats i kinesiska fabriker. Regeringens framtagande av en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter är en välkommen och tydlig ambitionshöjning sedan tidigare regeringar. Problemet är att regeringens handlingsplan utgår från regeringens förväntningar på näringslivet. Den saknar helt bindande regelverk eller tydliga mekanismer för ansvarsutkrävande. Inte minst är det viktigt att tydliggöra att multinationella företag bär huvudansvaret för alla delar av sin produktion i de globala värdekedjorna. Vänsterpartiet har vid flera tillfällen motionerat för att stärka kraven på svenska företags ansvar globalt. Vi menar att regeringen bör gå vidare med förslagen i Statskontorets rapport FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter – utmaningar i statens arbete.

I regeringens exportstrategi pekas 26 stater ut som prioriterade. En av dessa stater är Kina. Regeringen motiverar satsningen på Kina och andra stater med bristande respekt för de mänskliga rättigheterna med att handel och närmare kontakter leder till demokratisering. Erfarenheterna av Kinas ekonomiska expansion och ökande handel med omvärlden visar med all önskvärd tydlighet på bristerna i det resonemanget. Kina har öppnat sig för handel och investeringar men knappast för demokratiska värderingar och respekt för de mänskliga rättigheterna. Den svenska exportstrategin måste följas av tydliga krav på respekt för de mänskliga rättigheterna, inkluderat fackliga rättigheter och demokratisering.

Regeringen nämner inte fackliga rättigheter eller arbetsrätten i sin skrivelse. Att en socialdemokratiskt ledd regering som har haft den fackliga satsningen Global deal som ett utrikespolitiskt flaggskepp inte adresserar de omfattande bristerna avseende fackliga rättigheter i Kina är helt obegripligt. Regeringen bör återkomma med förslag om hur den ska verka för att stärka de fackliga rättigheterna och arbetstagares rättigheter i Kina.

Ett medel är att få företagen att teckna globala ramavtal. De fungerar som ett slags globala, kollektiva, fackliga avtal vars syfte är att lägga ett gemensamt golv för alla arbetsplatser och underleverantörer som är knutna till en koncern. Tanken är att de villkor som ställs upp aldrig får brytas inom koncernen oavsett var verksamheten bedrivs. Detta kan sätta tak för arbetstiderna, stadga vilka löner som ska gälla och skydda arbetare från skador och sjukdomar. Globala ramavtal spelar en särskilt viktig roll för företag som verkar i stater där det saknas möjligheter att teckna kollektivavtal på nationell nivå. Den svenska regeringen bör verka för att svenska multinationella företag som är verksamma i Kina undertecknar globala ramavtal. Att kunna organisera sig på sin arbetsplats är en grundläggande mänsklig rättighet, en central del i varje ekonomi och en förutsättning för att löntagarnas rättigheter ska garanteras och näringslivets vinster fördelas till fler. De fackliga rättigheterna är emellertid på intet sätt respekterade i Kina.

Prioriteringarna i EU:s Kinapolitik framgår tydligt av regeringens skrivelse. EU markerar mot Kina när det gäller begränsat tillträde till den kinesiska marknaden, men inte när det gäller övergrepp mot mänskliga rättigheter eller användandet av dödsstraff. Vänsterpartiet menar att Sveriges regering ska verka för att EU i all sin utrikespolitik, inkluderat i relationerna med Kina, sätter mänskliga rättigheter före ekonomiska intressen.

Den kinesiska konstitutionen garanterar lika rättigheter för män och kvinnor, men i realiteten finns det stora utmaningar. Kvinnor är underrepresenterade inom politiken och i näringslivet, och våld mot kvinnor förekommer i alla samhällsskikt, både i städer och på landsbygden. Kvinnors reproduktiva rättigheter är begränsade genom familjeplaneringspolitiken. Familjeplaneringspolitiken har i kombination med patriarkala värderingar lett till att det föds betydligt fler pojkar än flickor. Enligt officiella siffror fanns 2017 över 32 miljoner fler män än kvinnor i Kina. Sveriges feministiska regering som var först i världen med att driva en feministisk utrikespolitik nämner knappt kvinnors rättigheter eller jämställdhet i sin Kinastrategi. Vänsterpartiet beklagar detta och menar att feminismen måste ha en tydlig plats i alla delar av den svenska utrikespolitiken, även i våra relationer med Kina.

När det gäller utrikespolitikens inriktning för arbetet i frågor som rör Kina hänvisar jag i övrigt till kommittémotion 2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V), vilken bredare beskriver Vänsterpartiets syn på Sveriges relation till Kina.

5.	Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (KD)
	Lars Adaktusson (KD) anför:

Kina är en kommunistisk enpartistat utan allmänna och fria val eller en opposition. Det är ett land där staten är hårt sammanflätad med kommunistpartiet. Kina saknar ett oberoende rättsväsende och fria medier samtidigt som staten konsekvent bryter mot de mänskliga rättigheterna och inskränker friheten för civilsamhället.

Religionsförföljelsen mot kristna och de muslimska uigurerna i Xinjiangprovinsen är mycket allvarlig samtidigt som dödsstraffet fortfarande används i stor omfattning. Det förekommer frekvent att enskilda kinesiska eller utländska medborgare, civilsamhällesorganisationer och företagare förföljs, trakasseras och utsätts för påtryckningar från Kina, vilket märkts av både i Sverige och i andra delar av västvärlden. Den fria och demokratiska världen måste tydligt markera skarpt mot detta.

Utgångspunkten för Sveriges relation till Kina ska vara att verka för ökad handel och att samtidigt alltid sätta svenska säkerhetsintressen främst, försvara de mänskliga rättigheterna och verka för en demokratisk utveckling. Sverige behöver en utrikespolitik som tydligt står upp för de mänskliga rättigheterna, och det ska även gälla i relationen till Kina. Den svenska regeringen måste därför bidra till att EU ställer högre krav på Kina när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna.

Det är uppenbart att EU behöver ett gemensamt och tydligt förhållningssätt gentemot Kina. Kinastrategin från 2016 är en bra utgångspunkt eftersom det framgår av den att vi inom EU måste utgå från våra egna värderingar och intressen i förbindelserna med Kina. Sverige behöver bidra till att EU:s Kinastrategi vidareutvecklas och att samarbetet med utgångspunkt i denna strategi stärks. En vidareutveckling av strategin ska syfta till ett fast och beslutsamt försvar av EU:s gemensamma intressen och värden, däribland respekten för de mänskliga rättigheterna.

Det står också fullständigt klart att den transatlantiska länken behöver stärkas politiskt, ekonomiskt och militärt för att de västerländska demokratierna tillsammans ska kunna stå emot konkurrensen och de säkerhetspolitiska hoten från Kina. Den fria världens ekonomier är för relativt lång tid starka i förhållande till Kinas, vilket gör att vi tillsammans kan möta dagens hot från Kina om vi väljer att samarbeta. På så vis skapas också förutsättningar att kunna hantera säkerhetspolitiska utmaningar i framtiden. En viktig och prioriterad uppgift för den svenska regeringen ska därför vara att verka för att förbättra relationerna med USA och andra västerländska demokratier, i syfte att stärka den transatlantiska länken.

Kristdemokraterna anser avslutningsvis att den svenska regeringens och hela EU:s diplomatiska ansträngningar för att frige den fängslade svenska medborgaren och förläggaren Gui Minhai måste förstärkas. Den tysta diplomatin har hittills inte fungerat. Sverige behöver dessutom göra mer för att stoppa religionsförföljelsen i Kina, exempelvis genom att verka för en FN-resolution om att regeringar i Mellanöstern, Nordafrika och Asien har ett ansvar att skydda religiösa minoriteter, och genom att inom EU och FN arbeta för sanktioner mot aktörer som begår övergrepp mot religiösa minoriteter.

När det gäller utrikespolitikens inriktning för arbetet i frågor som rör Kina hänvisar jag i övrigt till kommittémotion 2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD), vilken bredare beskriver Kristdemokraternas syn på Sveriges relation till Kina.

6.	Övergripande förhållningssätt till Kina, punkt 1 (L)
	Fredrik Malm (L) anför:

Sverige och EU måste tala klarspråk om Kina. Kina är en diktatur som betraktar dödsstraff som statshemligheter, och enligt Amnesty International avrättas tusentals personer i Kina – varje år.

Regimen slår ned demokratisträvanden med våld och förvägrar sina invånare rätten att välja sina egna företrädare. Med Kinas omfattande ekonomiska och militära styrka har landet en avsevärd makt på den internationella scenen. Hur Sverige ska förhålla sig till Kina är därför en i högsta grad aktuell och komplex fråga.

Jag är därför positiv till att utrikesutskottet genom konstruktivt arbete har uppvisat en samstämmighet gentemot kinesiskt förtryck och påverkansoperationer. Även inom EU:s institutioner har unionen gått fram med en gemensam hållning, och flera medlemsländer har gått före med skärpt lagstiftning. Det är viktigt att Sverige bejakar utvecklingen och är en pådrivande partner.

Under 2016 tog EU fram en gemensam strategi gentemot Kina, som regeringens skrivelse bygger på i stora delar. Denna strategi innebär en samordningspolitisk styrka, och jag delar regeringens uppfattning att vi tillsammans inom EU har större möjlighet att kunna svara upp till Kinas maktapparat, än ensamma. Trots att strategin förstärkts genom nya uttalanden och direktiv så är det nödvändigt att uttala att Kinas ageranden utgör en större utmaning gentemot EU i dag än 2016. Jag anser därför att EU behöver arbeta fram en ny strategi som lever upp till de moderna samhällsutmaningar som EU står inför, framför allt kopplat till kinesiskt påverkansarbete. Det är därför högst välkommet att utskottet har instämt i att Sverige bör verka för en gemensam strategi med det ändamålet. Jag avser att återkomma till regeringen om hur Sverige adresserar denna fråga i bilaterala samtal med andra europeiska företrädare.

Ett av påbyggnadsinitiativen till strategin från 2016 är ett europeiskt system av utländska direktinvesteringar inom skyddsvärda områden. Detta gäller även skydd från andra aktörer, såsom Iran och Ryssland, och jag ser positivt på det ramverk inom EU som officiellt började gälla i mars 2019. Hittills har 14 europeiska länder infört s.k. nationella screenings och meddelat riskfyllda investeringar till kommissionen. Sverige har ännu inte meddelat någon riskfylld investering, men lagförslaget utreds för närvarande av en särskild utredare. Det är av högsta prioritet att den svenska implementeringen inte halkar efter ramverkets syfte eller andra nationella lagstiftningar. Mot den bakgrunden välkomnar jag att utrikesutskottet nu har uttalat sitt stöd för att regeringen ska ta fram en proposition, utifrån utredningens författningsförslag, med syftet att stärka skyddet för känslig svensk infrastruktur från utländska investerare.

Jag välkomnar även utskottets samlade stöd för demokratirörelsen i Hongkong och uppmaningen till regeringen att fortsätta utveckla samarbetet med Taiwan. Nu krävs det att Sverige verkar för att EU utvecklar och uppvisar en tydlig och samstämmig hållning gentemot Kina.

När det gäller utrikespolitikens inriktning för arbetet i frågor som rör Kina hänvisar jag i övrigt till kommittémotion 2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L), vilken bredare beskriver Liberalernas syn på Sveriges relation till Kina.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2019/20:18 Arbetet i frågor som rör Kina.

Följdmotionerna

2019/20:3393 av Hans Wallmark m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett strategiskt förhållningssätt till utvecklingen i Kina och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt europeiskt förhållningssätt i relationen till Kina och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Sveriges förmåga att skydda näringsliv och forskning från industrispionage och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge underrättelsemyndigheterna i uppdrag att utveckla en strategi kring hur svenska universitet och högskolor ska kunna arbeta med screening och vid behov samarbeta kring detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för handel och marknadstillträde på lika villkor och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt samarbete kring 5G och cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet i kontakter med Kina och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkt samarbete för att möta klimatutmaningarna och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det planerade Kinacentret bör prioritera verksamhet till nytta för de aktörer i det svenska samhället som arbetar med Kina, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utmaningar i förhållande till Belt and Road Initiative liksom samarbeten i 17 + 1-formatet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3394 av Ludvig Aspling m.fl. (SD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokratiskt valda representanter från Hongkong och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Republiken Kinas deltagande inom multilaterala organisationer och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om namnfrågan och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kinesiskt påverkansarbete i Sverige och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3398 av Kerstin Lundgren m.fl. (C):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om det planerade kunskapscentrumet och om att regeringen ska återkomma med information om hur den nationella satsningen på ett kinesiskt kunskapscentrum ska formeras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte bör gå in i nya samarbeten med Kina som bidrar till att Kinas globala strategiska målsättningar uppnås på bekostnad av rådande internationell rättsordning och demokratiska värderingar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3399 av Lars Adaktusson m.fl. (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kunskapscentrum om Kina och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utgångspunkten för Sveriges relation till Kina och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt europeiskt förhållningssätt i relationen till Kina och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU ska ställa högre krav på Kina när det gäller respekt för de mänskliga rättigheterna och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de diplomatiska ansträngningarna för att Kina ska frige Gui Minhai måste förstärkas och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa religionsförföljelsen i Kina och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den transatlantiska länken och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen tydligt bör stå upp för frihet och demokrati med anledning av händelseutvecklingen i Hongkong, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bilateralt investeringsavtal (BIA) mellan EU och Taiwan och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att främja Taiwans deltagande i internationella FN-organ och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om frihandel, att värna det internationella handelssystemet samt marknadstillträde på lika villkor och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt förhållningssätt inom EU gentemot Kina när det gäller 5G, liksom för andra investeringar, påverkansmetoder samt underrättelseinhämtningen och tillkännager detta för regeringen.

13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direktinvesteringar i digital infrastruktur eller andra samhällsviktiga anläggningar som kan skada Sveriges säkerhet ska kunna stoppas och tillkännager detta för regeringen.

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den potentiella problematiken med utländska studenter och forskare vid svenska universitet med tanke på den kinesiska underrättelselagen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3401 av Håkan Svenneling m.fl. (V):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering ska verka för att EU i all sin utrikespolitik, inkluderat i relationerna med Kina, sätter mänskliga rättigheter före ekonomiska intressen och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i varje form av kontakt med Kina ska ta upp de omfattande och grova brotten mot yttrande- och tryckfriheten och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med tydliga förslag om hur den avser att driva en feministisk politik i relationerna med Kina och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen i varje form av kontakt med Kina ska kräva ett stopp för användandet av dödsstraff och tillkännager detta för regeringen.

5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att en internationell utredning tillsätts med anledning av rapporterna om organstöld i Kina och tillkännager detta för regeringen.

6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att EU inför sanktioner mot Kina kopplade till krav om att Kina upphör med övergreppen mot uigurerna och tillkännager detta för regeringen.

7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att etniska och religiösa minoriteters kulturella, språkliga och religiösa rättigheter i Kina respekteras och tillkännager detta för regeringen.

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om hur den ska verka för att stärka de fackliga rättigheterna och arbetstagares rättigheter i Kina och tillkännager detta för regeringen.

9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör kräva att svenska företag som är verksamma i Kina uppträder konsekvent och i överensstämmelse med den allmänna svenska politiken när det gäller mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

10.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen bör verka för att svenska multinationella företag som är verksamma i Kina undertecknar globala ramavtal och tillkännager detta för regeringen.

11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för demokratiska reformer i Hongkong och för att folkets vilja ska respekteras och tillkännager detta för regeringen.

12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att Gui Minhai friges villkorslöst och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3403 av Fredrik Malm m.fl. (L):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen vid internationell upphandling av känslig svensk infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa förebyggande insatser för att öka kompetensen hos företag och myndigheter kring cyberkrigföring, påverkansarbete och informationsinhämtning av tredjeland och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att ta fram en gemensam strategi för att motverka kinesiskt inflytande över europeisk känslig infrastruktur och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att öka trycket på Kina för att uppnå landets klimatåtagande i enlighet med Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2018/19

2018/19:1154 av Joakim Järrebring (S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att skydda uigurerna i Kina och tillkännager detta för regeringen.

2018/19:1907 av John Weinerhall (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta upp Tibetfrågan med företrädare för den kinesiska regeringen i bilaterala sammanhang för att sätta press på landet att respektera folkrätten och de mänskliga rättigheterna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bidra till att återupprätta samtal mellan den tibetanska exilregeringen och den kinesiska regeringen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motioner från allmänna motionstiden 2019/20

2019/20:130 av Désirée Pethrus (KD):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige i kontakterna med Kina tydligare bör uppmärksamma frågan om de allvarliga människorättskränkningarna i Tibet och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör arbeta för att samtal återupptas mellan den tibetanska exiladministrationen och Kina och trycka på för att Tibet ska bli en reell autonom region inom Kina och tillkännager detta för regeringen.

3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen via EU och FN bör verka för att fritt tillträde ges till Tibet och tillkännager detta för regeringen.

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen via EU, i den återkommande MR-dialogen med Kina om mänskliga rättigheter, bör lyfta situationen i Tibet och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:1807 av Åsa Coenraads (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en strategi för Hongkong och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2622 av John Weinerhall (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta upp Tibetfrågan med företrädare för den kinesiska regeringen i bilaterala sammanhang för att sätta press på landet att respektera folkrätten och de mänskliga rättigheterna och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bidra till att återupprätta samtal mellan den tibetanska exilregeringen och den kinesiska regeringen och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2706 av Lars Püss m.fl. (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör följa EU:s rekommendationer om att betrakta Taiwan som ett land och inte en provins och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2818 av Lars Adaktusson m.fl. (KD):

14.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett gemensamt förhållningssätt i EU gentemot Kina och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:2830 av Ulf Kristersson m.fl. (M):

8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk Kinastrategi bör komma på plats för att samlat kunna hantera både risker och möjligheter med Kinas växande inflytande och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3022 av Åsa Coenraads och Lars Püss (båda M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering ska verka för att Republiken Kina (Taiwan) ges rätt att skicka ombud till FN:s generalförsamling och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att Taiwan ska få observatörsstatus i FN och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3024 av Hans Wallmark m.fl. (M):

4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en svensk Kinastrategi kommer på plats för att samlat kunna hantera både risker och möjligheter med Kinas växande inflytande och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3027 av Serkan Köse och Thomas Hammarberg (båda S):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om bedömningen att rapporter om kränkningarna av mänskliga rättigheter i Xinjiang är grund för tydliga ställningstaganden och internationella initiativ och tillkännager detta för regeringen.

2019/20:3123 av Boriana Åberg (M):

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges regering inom EU och FN bör verka för att Republiken Kina (Taiwan) ska kunna bidra till FN:s underorganisationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

2019/20:3261 av Kerstin Lundgren m.fl. (C):

21.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska regeringen tydligt måste markera mot Kinas omfattande övergrepp och aktivt samverka med likasinnade i EU för att nå maximal tydlighet och tillkännager detta för regeringen.

Bilaga 2

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet

Motion	Motionärer	Yrkanden
6. Motioner som bereds förenklat
2018/19:1154	Joakim Järrebring (S)
2018/19:1907	John Weinerhall (M)	1 och 2
2019/20:130	Désirée Pethrus (KD)	1–4
2019/20:1807	Åsa Coenraads (M)
2019/20:2622	John Weinerhall (M)	1 och 2
2019/20:2706	Lars Püss m.fl. (M)
2019/20:3022	Åsa Coenraads och Lars Püss (båda M)	1 och 2
2019/20:3027	Serkan Köse och Thomas Hammarberg (båda S)
2019/20:3123	Boriana Åberg (M)

Bilaga 3

Försvarsutskottets yttrande 2019/20:FöU5y

Bilaga 4

Kulturutskottets yttrande 2019/20:KrU2y

Bilaga 5

Trafikutskottets yttrande 2019/20:TU3y

Bilaga 6

Miljö- och jordbruksutskottets yttrande 2019/20:MJU3y

Bilaga 7

Näringsutskottets yttrande 2019/20:NU3y