Trafikutskottets betänkande

2019/20:TU17

 

Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i fordonslagen för att anpassa lagstiftningen till EU:s nya ramförordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2020.

Behandlade förslag

Proposition 2019/20:139 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon. 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i fordonslagen (2002:574),

2. lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:139 punkterna 1 och 2.

 

Stockholm den 4 juni 2020

På trafikutskottets vägnar

Magnus Jacobsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Magnus Jacobsson (KD), Helena Gellerman (L), Helena Antoni (M), Mikael Larsson (C), Jessica Thunander (V), Karin Enström (M), Lotta Finstorp (M), Hans Wallmark (M), Helene Hellmark Knutsson (S), Ida Karkiainen (S), Isak From (S), Joakim Sandell (S), Olle Thorell (S), Angelika Bengtsson (SD), Ebba Hermansson (SD), Fredrik Lindahl (SD) och Janine Alm Ericson (MP).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I det här betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2019/20:139 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon. En förteckning över behandlade förslag finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.

I propositionen redogör regeringen för sin beredning av ärendet fram till beslutet om propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag till de ändringar av svensk lag som är nödvändiga för att lagstiftningen ska anpassas till EU:s nya ramförordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon.

Regeringen föreslår att lagändringarna träder i kraft den 1 september 2020.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i fordonslagen för att anpassa lagstiftningen till EU:s nya ramförordning om godkän­nande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon.

 

Propositionen

Bakgrund

Ramdirektivet och ramförordningen

Dagens grund för det EU-harmoniserade typgodkännandesystemet för bilar utgörs av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (ramdirektivet).  

Den 4 juli 2018 trädde Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG (ramförordningen) i kraft. Ramförordningen ska tillämpas fr.o.m. den 1 september 2020.

Typgodkännande av fordon

Typgodkännande innebär kontroll och godkännande av ett fordon i en serie av identiska fordon eller komponenter, till skillnad från annat godkännande som avser kontroll och godkännande av enstaka fordon. Genom typgodkännandet anses hela tillverkningsserien vara godkänd, under förutsättning att fordonen i serien i huvudsak är identiska med det kontrollerade fordonet.

Typgodkännande kan enligt 2 kap. 2 § fordonslagen (2002:574) meddelas för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning. Ett sådant typgodkännande kan meddelas i enlighet med EU-rättsakter på området, i enlighet med överenskommelser upprättade inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE-typgodkännande) eller som ett nationellt typgodkännande. Dessutom kan ett typgodkännande meddelas för en fordons­typ som inte är färdigbyggd eller för en fordonstyp som byggs med en tillverkningsprocess som är uppdelad i separata etapper om fordonstypen i det tillverkningsstadium där den befinner sig uppfyller föreskrivna krav i fråga om beskaffenhet och utrustning (etappvist typgodkännande). Det nationella förfarandet medger emellertid inte etappvisa typgodkännanden av fordon. Ett nationellt typgodkännande av fordon ska vara så beskaffat att fordon enligt detta kan registreras och användas i trafik utan ytterligare produktionsetapper.

Bestämmelser om typgodkännande i fråga om avgasrening finns dels i lagen (1998:1707) om åtgärder mot buller och avgaser från mobila maskiner, dels i avgasreningslagen (2011:318). I 2 kap. 1–5 a §§ fordonslagen finns vissa bestämmelser om vad ett typgodkännande innebär och vilka grund­läggande skyldigheter som tillverkaren som ansöker om typgodkännande har. Fordon godkänns av en särskild godkännandemyndighet som i Sverige är Transportstyrelsen.

Harmoniseringen inom EU har tidigare skett genom ett flertal direktiv som har medfört att den inre marknaden har öppnats inte bara för personbilar utan även för lastbilar, bussar, släpvagnar, traktorer, motorcyklar och mopeder samt för motorer till mobila maskiner. För att tillämpningen ska bli så direkt och harmoniserad som möjligt har många av dessa direktiv numera ersatts av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 167/2013 om godkännande och marknadstillsyn av jordbruks- och skogsbruksfordon samt Europa­parlamentets och rådets förordning (EU) 168/2013 om godkännande av och marknadstillsyn för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar. Avsikten med förordningarna är att ge så bra förutsättningar som möjligt för den inre marknadens funktion genom tydlighet för ekonomiska aktörer och så säkra och miljövänliga fordon som möjligt för konsumenterna.

Tekniska tjänster

En teknisk tjänst är i det här sammanhanget ett organ som har utsetts för att utföra provningar och inspektioner för godkännandemyndighetens räkning. Godkännandemyndigheten kan även själv utöva denna funktion. Den tekniska tjänsten utses av en medlemsstats godkännandemyndighet.

Frågor om typgodkännande prövas av godkännandemyndigheten efter ansökan av tillverkaren. EU-typgodkännande av fordon meddelas utifrån den provning som har utförts av en teknisk tjänst. Transportstyrelsen är den myndighet som utser den tekniska tjänsten på det sätt som anges i lagen (2011:791) om ackreditering och teknisk kontroll. 

På begäran av en sökande som är etablerad i Sverige och som önskar att utses till ett organ som ska anmälas som teknisk tjänst ska Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) bedöma om sökanden har den kompetens som behövs för den uppgift som anmälan avser och i övrigt är lämplig för uppgiften.

Marknadskontroll och tillsyn

Marknadskontroll regleras genom förordning (EG) 765/2008 om ackreditering och marknadskontroll. Förordningen utgör ett komplement till den EU-harmoniserade produktsäkerhetslagstiftningen och gäller alla produkter, dvs. även fordon. Den är emellertid endast tillämplig om det inte finns särskilda bestämmelser med samma syfte, av samma natur eller med samma verkan i annan unionslagstiftning.

Kriterier för marknadskontroll av vissa fordon, bl.a. traktorer och motor­cyklar, infördes genom EU-förordningarna 167/2013 och 168/2013. Ram­direktivet 2007/46/EG innehåller inga närmare bestämmelser om marknads­kontroll. Därför finns det i dag inga specifika bestämmelser för bilar och släp till bilar i den svenska fordonslagstiftningen. Det innebär att den marknads­kontroll som görs är baserad på de allmänna bestämmelserna för varor som regleras i den ovannämnda förordningen 765/2008.

Transportstyrelsen är marknadskontrollmyndighet för fordonsområdet och har även ett övergripande ansvar för tillsynen över efterlevnaden av fordons­lagen.

Sanktioner

Av 5 kap. 1 § fordonslagen framgår att böter kan dömas ut enligt föreskrifter som har beslutats med stöd av ett sådant bemyndigande som anges i 5 kap. 8 § fordonslagen. Vidare kan tillsynsmyndigheten förena ett föreläggande med vite i enlighet med 5 kap. 3 b § fordonslagen.

I fordonsförordningen finns det straffbestämmelser för lämnande av oriktig uppgift i en ansökan om typgodkännande, i ett intyg om överensstämmelse eller ett typintyg, i ett typgodkännandemärke eller motsvarande märkning eller i samband med provning för ett enskilt godkännande, registreringsbesiktning, mopedbesiktning eller lämplighetsbesiktning.

Straff kan i vissa fall också dömas ut enligt brottsbalken och enligt lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott. Regeringen uppger att när kompletterande bestämmelser till EU-förordningarna 167/2013 och 168/2013 infördes, gjordes bedömningen att de svenska reglerna var tillräckliga för att uppfylla kraven på sanktioner i respektive förordning.

Ramförordningen

Ramförordning 2018/858 ska tillämpas på motorfordon för personbefordran, motorfordon för godsbefordran och släpfordon till sådana fordon samt system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon.

Ramförordningen innehåller tekniska och administrativa krav för typ­godkännande av dessa fordon. I det avseendet skiljer sig inte ramförordningen från ramdirektiv 2007/46/EG. Däremot tillkommer det i ramförordningen krav för marknadskontroll av dessa fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som omfattas av godkännande samt krav för marknads­kontroll av delar och utrustning för sådana fordon.

Ramförordningen innehåller även ett antal skyldigheter för medlems­staterna. Enligt förordningen är medlemsstaterna skyldiga att tillåta att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter släpps ut på marknaden, registreras eller tas i bruk endast om kraven i förordningen är uppfyllda. Vidare är medlemsstaterna skyldiga att utföra marknadskontroll. Medlems­staterna ska inrätta eller utnämna sina egna godkännandemyndigheter och marknadskontrollmyndigheter, och de ska anmäla inrättande och utnämning av dessa myndigheter till kommissionen. Godkännandemyndigheten ska ge marknadskontrollmyndigheten tillgång till nödvändig information om typ­godkännande av de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som är föremål för överensstämmelsekontroller för att marknads­kontrollmyndigheten ska kunna utföra kontroller. Motsvarande bestämmelser om skyldigheter för godkännandemyndigheterna, marknadskontroll­myndigheterna och de ekonomiska aktörerna finns i EU-förordningarna 167/2013 och 168/2013.

Regeringens förslag

I fordonslagen finns definitioner av vissa begrepp som används i lagen. Regeringen konstaterar att ordet tillverkare har en delvis annan definition i lagen än i ramförordningen. För att inte bestämmelserna i lagen som komplet­terar ramförordningen ska komma i konflikt med förordningen föreslår regeringen att definitionen i fordonslagen ändras så att ordet tillverkare endast avser tillverkare i den nationella typgodkännandeprocessen.

Vidare föreslår regeringen att bestämmelserna i fordonslagen om etappvist typgodkännande tas bort. Regeringen konstaterar att etappvisa typgodkän­nanden inte förekommer i det nationella förfarandet. I och med att bestämmelserna i ramförordningen ersätter det nuvarande ramdirektivet och blir direkt tillämpliga i svensk rätt behövs enligt regeringens bedömning inte längre bestämmelserna om etappvisa typgodkännanden.

När det gäller marknadskontroll och tillsyn föreslås i propositionen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela före­skrifter om tillsynen över att ramförordningen följs. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer bör enligt förslaget även meddela föreskrifter om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt ram­förordningen. Vidare föreslås att hänvisningarna i fordonslagen till ram­förordningen samt till de två tidigare EU-förordningarna på fordonsområdet ska vara dynamiska, dvs. avse förordningarna i den lydelse som gäller vid varje tidpunkt.

Regeringen föreslår att bestämmelserna i fordonslagen om bötesstraff ska omfatta även överträdelser enligt ramförordningen.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 september 2020.

Konsekvenser

Enligt regeringens bedömning kommer förslagen i propositionen inte att medföra några ökade kostnader för företag eller myndigheter. Regeringen framhåller att de lagändringar som föreslås innebär att överlappande bestämmelser tas bort, att vissa bestämmelser endast ska gälla vid det nationella typgodkännandet och att hänvisningar införs till ramförordningen. Det tillkommer inga krav i och med de föreslagna ändringarna i fordonslagen, och därmed tillkommer heller inga kostnader.

Slutligen bedömer regeringen att förslagen i propositionen leder till ökad tydlighet i lagstiftningen. Regeringen anför att ändringarna i fordonslagen görs för att undvika dubbelreglering och för att tydliggöra att svensk fordons­lagstiftning innehåller bestämmelser som antingen kompletterar ram­förordningen eller reglerar nationella förfaranden.

Utskottets ställningstagande

År 2018 trädde EU:s ramförordning om godkännande av och marknadskon­troll över motorfordon och släpfordon i kraft. Ramförordningen är bindande och direkt tillämplig i Sverige. I propositionen lämnar regeringen förslag till de ändringar som behövs i svensk lagstiftning med anledning av att ramförord­ningen ska börja tillämpas den 1 september 2020.

Utskottet kan inledningsvis konstatera att det sedan 1990-talet har skett en omfattande harmonisering av regleringen inom EU på fordonsområdet. Tyngdpunkten i harmoniseringen har legat på förfarandet för typgodkännan­den av olika slag av fordon avsedda för färd på väg. När ramförordningen börjar tillämpas kommer EU-typgodkännanden av de flesta fordon att regleras genom EU-förordningar.

I propositionen lämnar regeringen förslag om att ändra fordonslagens definition av tillverkare och att ta bort bestämmelserna om etappvist typgodkännande. Utskottet har inget att invända mot detta.

Vikten av en fungerande marknadskontroll och tillsyn understryks på ett flertal ställen i ramförordningen. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte behöver införas någon definition av ordet marknadskontroll i svensk lagstiftning eftersom förfarandet regleras fullt ut i ramförordningen. Marknadskontrollmyndighetens verksamhet när det gäller ramförordningens fordonskategorier överensstämmer med motsvarande verksamhet i fråga om redan gällande marknadskontroll för andra fordon.

Utskottet påminner om att det i dag finns bestämmelser om tillsyn i 5 kap. fordonslagen. Av 5 kap. 8 § framgår att föreskrifter får meddelas om tillsynen. Den utsedda myndigheten (i dag Transportstyrelsen) får meddela föreskrifter om tillsynen över att EU-förordningarna 167/2013 och 168/2013 följs. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att bestämmelsen bör kompletteras så att den utsedda myndigheten ges möjlighet att meddela föreskrifter även om tillsynen över att ramförordningen följs.

I 5 kap. 8 § fordonslagen anges att den utsedda myndigheten får föreskriva om avgifter för tillsyn och ärendehandläggning enligt EU-förordningarna 167/2013 och 168/2013. Utskottet delar regeringens bedömning att bemyndig­andet bör ändras så att det även gäller ramförordningen.

Av ramförordningen framgår att den typgodkännandemyndighet som medlemsstaten utser ska ansvara för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av tekniska tjänster. Typgodkännandemyndigheten får besluta att bedömningen och övervakningen av tekniska tjänster ska utföras av ett nationellt ackrediteringsorgan. Av ramförordningen framgår också att de tekniska tjänsterna är centrala aktörer för typgodkännandeprocessen, eftersom typgodkännanden bl.a. ska baseras på provningar som har utförts av dessa. Utskottet kan konstatera att även denna reglering överensstämmer med EU-förordningarna 167/2013 och 168/2013. Ramförordningen lämnar utrymme för ett alternativt förfarande för ackreditering. Regeringen menar att ramför­ordningens bestämmelse om att typgodkännandemyndigheten får besluta att bedömningen och övervakningen ska utföras av ett nationellt ackrediterings­organ kan ses som ett bemyndigande för godkännandemyndigheten att före­skriva om kravet på ackreditering. Utskottet delar denna bedömning och har inget att invända mot regeringens bedömning att någon ytterligare reglering inte behövs.

Enligt ramförordningen ska medlemsstaterna fastställa regler om effektiva, proportionerliga och avskräckande sanktioner för ekonomiska aktörers och tekniska tjänsters överträdelser av ramförordningen samt vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Bestämmelserna i ramförordningen om sanktioner är av direktivliknande karaktär och utgör därmed minimikrav. De innebär en skyldighet för Sverige att i vissa fall fastställa sanktioner för vissa aktörer. Utskottet kan konstatera att det i ramförordningen anges vilka överträdelser som åtminstone ska beläggas med sanktioner, vilket innebär att det ges ett visst utrymme att bestämma åtgärder och sanktioner för andra överträdelser än de uppräknade.

Av 5 kap. 1 § fordonslagen framgår att böter kan dömas ut. Genom regeringens förslag till komplettering av 5 kap. 8 § ges den utsedda myndig­heten möjlighet att meddela föreskrifter om tillsynen över att ramförordningen följs. Bötesbestämmelsen i 5 kap. 1 § kommer även att omfatta överträdelser enligt ramförordningen. Utskottet noterar vidare att ramförordningen inför ett krav på sanktioner för tekniska tjänster, varför regeringen kan behöva ändra fordonsförordningen. Utskottet konstaterar att sanktioner mot tekniska tjänster inte har funnits tidigare.

När det gäller hänvisningsteknik framför regeringen att för att säkerställa att ändringar i ramförordningen får ett omedelbart genomslag bör hänvis­ningarna i fordonslagen till ramförordningen vara dynamiska, dvs. avse för­ordningen i den lydelse som gäller vid varje tidpunkt. Hänvisningarna kommer därmed att omfatta även eventuella framtida ändringar i ramförordningen. Utskottet har inget att invända mot en sådan ordning.

Ramförordningen ska tillämpas fr.o.m. den 1 september 2020. De före­slagna lagändringarna bör därför träda i kraft samma dag. Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns något behov av övergångsbestämmel­ser.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag för att anpassa den svenska lagstiftningen till EU:s nya ramförordning. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574) och lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574).

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2019/20:139 Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fordonslagen (2002:574).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1124) om ändring i fordonslagen (2002:574).

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag