|
Kulturutskottets betänkande
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag för 2020 inom utgiftsområde 17, som uppgår till ca 16,1 miljarder kronor. Därmed avstyrker utskottet de alternativa budgetförslag som har förts fram i motioner. Utskottet tillstyrker även övriga förslag från regeringen som bl.a. gäller bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt medelsfördelning för 2020 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB. Samtliga motionsförslag som behandlas i betänkandet avstyrks.
I betänkandet finns 6 särskilda yttranden (M, SD, V, KD). Ledamöterna från Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemo-kraterna avstår från ställningstagande när det gäller anslagsbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier.
Cirka 20 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019/20.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Statens budget inom utgiftsområde 17
Kulturområdesövergripande verksamhet
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Skapande äldreomsorg (99:3, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag kultur i vården (99:7, förslag om nytt anslag)
Kulturlotsar och Sverigecenter (99:8, förslag om nytt anslag)
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner (2:1)
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Fria musikarrangörer (99:11, förslag om nytt anslag)
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Institutet för språk och folkminnen (3:3)
Bibliotekssatsning (99:9, förslag om nytt anslag)
Bildkonst, arkitektur, form och design
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Bidrag till kulturmiljövård (7:2)
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Bidrag till arbetslivsmuseer (7:4)
Kulturarvs-ROT (99:1, förslag om nytt anslag)
Kulturarvsfond (99:2, förslag om nytt anslag)
Kulturreservat (99:5, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (99:6, förslag om nytt anslag)
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Bidrag till vissa museer (8:3)
Forum för levande historia (8:4)
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:5)
Öppna museer (99:4, förslag om nytt anslag)
Myndigheten för stöd till trossamfund (9:1)
Sändningar av TV Finland (11:1)
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1)
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken (12:3)
Politik för det civila samhället
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Stöd till friluftsorganisationer (13:3)
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer (13:4)
Insatser för den ideella sektorn (13:5)
Äldrelyft (99:10, förslag om nytt anslag)
Stöd till civilsamhällets insatser i utsatta områden (99:12, förslag om nytt anslag)
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Särskilt utbildningsstöd (14:4)
Utskottets samlade ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden
Förstärkning av förvaltningsstiftelsens stiftelsekapital
Kredit på public service-kontot
Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB
Upphävande av riksdagsbindning avseende Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet
1.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (M)
2.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD)
3.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (V)
4.Statens budget inom utgiftsområde 17, punkt 1 (KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Statens budget inom utgiftsområde 17 |
a) Anslagen för 2020
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 17 enligt regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 8 och avslår motionerna
2019/20:338 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:345 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD),
2019/20:346 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2019/20:588 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 1,
2019/20:802 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 7,
2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkandena 2, 4 och 5,
2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. (SD),
2019/20:2781 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 11 och 12,
2019/20:2790 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 1, 5, 6, 8, 9 och 13,
2019/20:3017 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och
2019/20:3327 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1–4.
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 9.
|
2. |
Medelstilldelning för 2020 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2020 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 077 100 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 041 200 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 445 100 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 5.
|
3. |
Förstärkning av förvaltningsstiftelsens stiftelsekapital |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 från public service-kontot tillföra 35 000 000 kronor i stiftelsekapital till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
|
4. |
Kredit på public service-kontot |
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att täcka ett underskott på public service-kontot som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 7.
|
5. |
Lån till Kungliga Operan AB |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
|
6. |
Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 2.
|
7. |
Upphävande av riksdagsbindning avseende Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet |
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet inte längre ska gälla.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 3.
|
8. |
Upphävande av riksdagsbindning avseende Konstnärsnämndens stödordningar till konstnärer och kulturskapare |
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande i frågor som rör Konstnärsnämndens stödordningar till konstnärer och kulturskapare inte längre ska gälla.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:1 utgiftsområde 17 punkt 4.
Stockholm den 28 november 2019
På kulturutskottets vägnar
Christer Nylander
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L), Vasiliki Tsouplaki (V)*, Lotta Finstorp (M)*, Hans Hoff (S), Annicka Engblom (M)*, Aron Emilsson (SD)*, Per Lodenius (C), Ann-Britt Åsebol (M)*, Angelika Bengtsson (SD)*, Anna Wallentheim (S), Roland Utbult (KD)*, Åsa Karlsson (S), Jonas Andersson i Linköping (SD)*, Anna Sibinska (MP), Viktor Wärnick (M)*, Azadeh Rojhan Gustafsson (S) och Caroline Helmersson Olsson (S).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2019/20:1 i de delar som gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2019/20. Regeringens förslag till riksdagsbeslut och motionsförslagen finns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2020 samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna föreslår i sina anslagsmotioner.
I bilaga 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till beställ-ningsbemyndiganden.
Under beredningen av ärendet har statssekreterare Helene Öberg, Kulturdepartementet, informerat utskottet om förslagen.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i första steget genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § tredje stycket riksdagsordningen).
Riksdagen har bifallit regeringens förslag och bestämt utgiftsramen för 2020 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid till 16 061 280 000 kronor (bet. 2019/20:FiU1, rskr. 2019/20:59). I detta betänkande föreslår kulturutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § fjärde stycket riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt 10 kap. 3 § budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budget-propositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21 rskr. 2005/06:333–335). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden granskat regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen. Granskningen är ett underlag för utskottets behandling av budgetpropositionen och för den fortsatta mål- och resultatdialogen med regeringen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag inom utgiftsområde 17. Efter det behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen.
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)
– Mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312)
– Mål för arkitektur-, form- och designpolitiken (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289)
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU1, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2014/15:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2014/15:379)
– Mål för spelmarknaden (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:94).
Regeringen har i budgetpropositionen gjort en bedömning av uppnådda resultat inom de olika delområdena i förhållande till respektive mål.
Kulturutskottet har sedan uppföljningen av regeringens resultatredovisning för utgiftsområdet 2013/14 (2013/14:RFR2) följt det pågående utvecklingsarbetet och har i sina budgetbetänkanden bl.a. välkomnat den tydligare strukturen och fler tidsserier.
I förra årets budgetbetänkande (bet. 2018/19:KrU1) kommenterade utskottet att majoriteten av delområdena saknar resultatindikatorer och noterade vidare att Ekonomistyrningsverkets bedömning av resultat-redovisningen inom utgiftsområde 17 är att kvantitativa mått bör kompletteras med analyser och utvärderingar (rapport 2017:46). Utskottet konstaterade vidare att det pågår en kontinuerlig dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen och delade regeringens målsättning att det är viktigt att värna myndigheternas kärnverksamhet och beakta olika förutsättningar och verksamheter när styrningen utvecklas.
Den 29 januari 2019 fattade kulturutskottet beslut om att bilda en uppföljnings- och utvärderingsgrupp. Gruppen fick i uppdrag att genomföra en uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 med fördjupning på tre områden: mål för politiken för litteratur och läsfrämjande, mål för det statliga kulturmiljöarbetet och mål för filmpolitiken. I juni 2019 presenterade gruppen rapporten Att redovisa resultat – En uppföljning av resultatredovisningen av utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (2018/19:RFR8). Den 24 oktober 2019 genomförde kulturutskottet ett öppet seminarium – Att redovisa resultat – med inbjudna talare från Riksrevisionen, Regeringskansliet, myndigheter och akademin.
Regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden
I budgetpropositionen för 2020 redovisar regeringen när det gäller utgiftsområde 17 behandlingen av tre tillkännagivanden, varav regeringen anser att ett är slutbehandlat.
Riksdagen tillkännagav 2015 för regeringen att det civila samhället måste värnas, stärkas och dess självständighet bevaras (bet. 2014/15:KrU11, rskr. 2014/15:241). Regeringen redogör för att arbetet med kunskapsutveckling och kunskapsspridning till gagn för det civila samhället har förstärkts med 7 miljoner kronor, huvudsakligen till Myndigheten för ungdoms- och civil-samhällesfrågor under 2018 och 2019 (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17). Riksdagens beslut om förenklade regler för det civila samhällets organisationer vid upphandling av välfärdstjänster är ett annat exempel som redovisas (prop. 2017/18:158, bet. 2017/18:FiU43, rskr. 2017/18:356). Regeringen bedömer mot bakgrund av ovanstående att riksdagens tillkännagivande är slutbehandlat.
Riksdagen tillkännagav 2009 för regeringen att den bör vidta vissa åtgärder som rör kulturinstitutionernas lokalkostnader (bet. 2009/10:KrU1, rskr. 2009/10:140). Regeringen beslutade i augusti 2018 om direktiv för att se över hyresmodellen för vissa kulturfastigheter (dir. 2018:98). Regeringen beslutade den 5 juni 2019 att utredningstiden skulle förlängas till den 31 oktober 2020 (dir. 2019:58). I uppdraget ingår att föreslå nya hållbara alternativa hyresmodeller för de fem institutioner som sedan 2001 omfattas av en kostnadsbaserad hyresmodell för sina huvudbyggnader. Utredaren ska även värdera och bedöma om de föreslagna modellerna kan tillämpas på andra motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter och som förvaltas av Statens fastighetsverk. Regeringen bedömer att tillkännagivandet inte är slutbehandlat.
Riksdagen tillkännagav 2015 för regeringen att tillståndsplikten för LAN-spel ska tas bort, alternativt avgiftsbefrias (bet. 2014/15:KrU4, rskr. 2014/15:143). För närvarande pågår utöver Spelmarknadsutredningen en översyn av automatspelslagen (1982:636), vilket bl.a. riksdagen har efterfrågat i ett tillkännagivande. Regeringen avser att återkomma i frågan.
Utskottets bedömning
Vad gäller regeringens resultatredovisning för 2019 ser utskottet ytterligare förbättringar i form av bl.a. längre tidsserier, ökad användning av diagram och fler lägesanalyser. Utskottet efterfrågar dock ökad läsbarhet när det gäller härledningstabellerna av anslagsnivåerna. Beloppen som anges är under vissa anslag svåra att förstå och följa bakåt i tiden.
Utskottet bedömer att det behövs ytterligare utvecklingsarbete för att nå en fullgod resultatredovisning inom utgiftsområde 17 på det sätt som budgetlagen (2011:203) åsyftar.
Utskottet delar vidare uppföljnings- och utvärderingsgruppens bedömn-ingar i rapporten Att redovisa resultat (2018/19:RFR8). Rapporten och inläggen från utskottets öppna seminarium bör användas som stöd i det pågående arbetet med att utveckla regeringens resultatredovisning till riksdagen. Arbetet bör resultera i en redovisning av vilka resultat regeringen bedömer har uppnåtts inom olika verksamhetsområden inom utgiftsområde 17, tillsammans med ett samlat resonemang om vilka effekter regeringen bedömer att beslutade insatser och genomförd verksamhet har haft. En sådan redovisning skulle underlätta för utskottet att granska resultaten och bilda sig en egen uppfattning av måluppfyllelsen inom utgiftsområdet.
Utskottet noterar att det nu finns bättre förutsättningar för en mer enhetlig resultatredovisning då idrotts- och ungdomsfrågorna organisatoriskt är knutna till Kulturdepartementet sedan regeringsbildningen i januari 2019.
För att öka redovisningens fokus på uppnådda resultat rekommenderar utskottet att metoden verksamhetslogik används för regeringens resultatredovisning inom utgiftsområde 17. Metoden erbjuder stöd att koppla ihop redovisningens delar till en helhet, vilket även möjliggör ett logiskt resonemang om effekterna av genomförd politik.
Teman för arbetet bör vara
– god transparens
– ändamålsenliga bedömningsgrunder
– uppföljningsbara mål.
En god transparens underlättar för läsaren att bedöma om de insatser som regeringen väljer är det mest effektiva tillvägagångssättet för att nå målen. Tydligheten i redovisningen skulle öka om regeringen förklarar urvalet av den information som man väljer att ge till riksdagen. Det kan t.ex. vara att regeringen motiverar sina val av bedömningsgrunder, särskilt som dessa kan ge styrsignaler till berörda aktörer och därmed påverka innehållet i verksamheten. Det kan också handla om att regeringen förklarar om och i så fall varför det är viktigt att redovisa myndigheternas insatser. Det behövs också ökad tydlighet om huruvida regeringen bedömer att insatserna bidragit till att målen uppfyllts helt eller delvis. Om ett mål bedöms vara delvis uppfyllt behövs en större tydlighet om vilka delar av ett mål som regeringen inte anser vara uppfyllda.
Fler bedömningsgrunder och ibland andra bedömningsgrunder än de som används i dag skulle ge bättre förutsättningar för måluppföljningen, särskilt som generellt formulerade mål behöver operationaliseras för att kunna följas upp. Utskottet bedömer att flera av utgiftsområdets generellt formulerade mål går att kvantifiera och tidssätta i högre grad än vad som görs i dag, t.ex. delmål inom litteratur- och läsfrämjande. I uppföljnings- och utvärderingsgruppens rapport ges förslag på bedömningsgrunder som kan användas. Utskottet noterar även att förarbetet till budgetlagen gjorde bedömningen att resultatinformation även behöver sökas utanför myndigheternas redovisningar och analyser, för att tillgodose riksdagens behov av underlag. Exempel på sådana källor är Riksrevisionen, Statskontoret, kommittéväsendet och massmedier.
Övergripande nationella kulturpolitiska mål bör enligt utskottet vara formulerade på en mer visionär nivå eftersom de är långsiktiga mål. Vissa mål kan utvecklas för att bli mer uppföljnings- och mätbara, medan andra mål redan är mer konkret formulerade. I kommande beslut om mål för verksamhetsområden inom utgiftsområde 17 bör större fokus ägnas åt målets uppföljningsbarhet, t.ex. genom att målen tidssätts. Här har även riksdagen ett ansvar i behandlingen av regeringens förslag.
Vad gäller regeringens hantering av riksdagens tillkännagivanden delar utskottet regeringens bedömning att tillkännagivandet om att värna, stärka och bevara det civila samhällets självständighet är slutbehandlat. Likaså delar utskottet regeringens bedömning att tillkännagivandena om att avgiftsbefria eller ta bort tillståndsplikten för LAN-spel respektive om att regeringen bör vidta vissa åtgärder som rör kulturinstitutionernas lokalkostnader inte är slutbehandlade. Regeringen har dock enligt utskottets bedömning agerat saktfärdigt i frågan om kulturinstitutioners lokalkostnader eftersom det är tio år sedan riksdagen riktade sitt tillkännagivande till regeringen. Utskottet välkomnar därför att regeringen beslutat om direktiv och tillsatt en utredare med uppdrag att föreslå nya, hållbara hyresmodeller för de fem berörda institutionerna. Likaså tycker utskottet att det är glädjande att direktivet omfattar ett uppdrag att undersöka om föreslagna modeller även kan tillämpas på motsvarande fastigheter som rymmer kulturverksamheter.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt regeringens förslag och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Motionärernas alternativa förslag till statens budget för 2020 inom utgiftsområde 17 och övriga här behandlade motionsyrkanden avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (M), 2 (SD), 3 (V) och 4 (KD).
Allmänt om regeringens och motionärernas budgetförslag för 2020
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 delområden och 50 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2020 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 16 061 280 000 kronor (prop. 2019/20:1). Moderaterna föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som understiger regeringens med 400 000 kronor, Sverigedemokraterna föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som understiger regeringens med 113 335 000 kronor, Vänsterpartiet föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som överstiger regeringens med 658 160 000 kronor. Kristdemokraterna föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som understiger regeringens med 448 000 000 kronor.
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 55 822 000 kronor. Anslaget räknas upp med 895 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 56 717 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2019/20:3327 yrkande 1 att anslaget ska minska med 400 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att finansiera andra prioriterade reformer.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 22 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser bl.a. medel för att arbeta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon. Det avsätts 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut och 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsar. Motionärerna vill också att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor som avser nationellt kulturskolecentrum. I kommittémotion 2019/20:346 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att en svensk kulturkanon tas fram.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 56 717 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M) och Aron Emilsson m.fl. (SD) avvisas därmed.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får också användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 480 684 000 kronor, vilket inkluderar en ökning på 50 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
Regeringen föreslår att anslaget ska öka 2020–2022 med 100 miljoner kronor för att återinföra det statliga bidraget till de kommunala kulturskolorna. Regeringen föreslår också att anslaget fr.o.m. 2020 ska minska med 600 000 kronor för omprioriteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 533 084 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2021.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska minska med 309 840 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser 225 miljoner kronor för satsningen på förstärkning av biblioteksverksamheten. Vidare avser minskningen satsningar på interkulturell verksamhet och på kulturverksamhet i förortsområden. Anslaget föreslås också tillföras 5 miljoner kronor riktade till samisk kultur.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska öka med 320 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 300 miljoner kronor för kulturskolans verksamhet, 10 miljoner kronor för höjda bidrag för centrala amatörkulturorganisationer och 10 miljoner kronor för centrumbildning.
I kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minska med 225 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende den särskilda bibliotekssatsningen.
Utskottet välkomnar regeringens förslag att återinföra det statliga bidraget till de kommunala musikskolorna och ställer sig bakom en medelsfördelning om 533 084 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Vidare får anslaget användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 177 065 000 kronor, vilket inkluderar en minskning på 10 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 10 miljoner kronor. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 600 000 kronor för omprioriteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 176 465 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:3327 yrkande 1 föreslår Lotta Finstorp m.fl. (M) att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I samma motion yrkande 2 föreslår motionärerna att det ska göras en satsning på Skapande skola och anför att en analys bör genomföras i syfte att identifiera och undanröja eventuella hinder som lett till att vissa kommuner och fristående huvudmän inte har sökt stöd i förväntad omfattning.
I kommittémotion 2019/20:2629 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att framför allt i högre utsträckning anlita professionella kulturskapare.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkandena 1 och 9 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I motionen anförs att Skapande skola har byggts ut sedan starten 2008 och nu även omfattar förskolebarn. Många lokala initiativ har gett ringar på vattnet. Kulturen har uppvärderats och fått en självklar plats i lektionssalen.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 176 465 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 45 153 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 153 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser stöd till projekt som syftar till att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar genom utnyttjande av ny teknik, bl.a. digital sådan.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 45 153 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler, för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 852 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 852 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2021 och 2022.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 9 852 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
– bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– professionell bild- och formverksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner.
Anslaget får också användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.
Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 495 187 000 kronor, vilket inkluderar en minskning på 6 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Anslaget räknas upp med 23 740 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår vidare att anslaget minskas med 6,3 miljoner kronor fr.o.m. 2020 som en följd av tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar som inneburit att tidsbegränsade medel, vilka ursprungligen avsåg arbetet med den nationella biblioteksstrategin, förlängdes över 2019.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 518 605 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär också ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 miljoner kronor 2021 och 2022.
Motionerna
I partimotion 2019/20:3017 föreslår Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska öka med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Enligt motionärerna behöver möjligheten till kultur i hela landet stärkas.
I kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minska med 28 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill minska anslaget med 53 miljoner kronor till den musikaliska scenkonsten. I samma motion yrkande 5 föreslås att anslaget tillförs 25 miljoner kronor för att bygga vidare på kultursamverkansmodellen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 1 518 605 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för forsknings- och utvecklingsinsatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 14 858 000 kronor. Anslaget räknas upp med 238 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 2 miljoner kronor för att utveckla filmstatistiken och för att utveckla statistiken inom kulturområdet med utgångspunkt i Kulturdatabasen. Regeringen föreslår också att anslaget ska minska med 563 000 kronor som överförs till andra anslag inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 16 533 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser utvecklande av filmstatistik.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på att regeringen avsätter medel för att utveckla filmstatistiken och statistiken inom kulturområdet och ställer sig därför bakom en medelstilldelning om 16 533 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslaget från Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för skapande äldreomsorg för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet. I kommittémotion 2019/20:820 av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att den engångssatsning på kultur för äldre som regeringen initierade 2011 ska förstärkas och anslaget permanentas. Motionärerna framhåller bl.a. att det är viktigt att stärka arbetet med kultur bland äldre och inom äldreomsorgen. Kulturpolitiken ska skapa förut-sättningar även för äldre personer oavsett socioekonomiska faktorer eller geografisk hemvist, och alla ska ha likvärdiga möjligheter att ta del av konst och kultur.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD).
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för stimulansbidrag till kultur i vården. I motionen anförs att kultur har en viktig roll både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet med detta vill motionärerna anslå medel för ett stimulansbidrag till landstingen. Kommittémotion 2019/20:345 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) hänvisar till modellen Kultur på recept och framhåller bl.a. att samtidigt som kulturen hjälper dem som behöver det mest så tryggas även kulturutövarnas arbetstillfällen. Skarpa reformer bör utredas och sjösättas för att kultur kan implementeras och användas i hälso- och sjukvården.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Angelika Bengtsson m.fl. (SD).
Motionen
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att 295 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för kulturlotsar och Sverigecenter. Motionärerna anför att det i Sveriges kommuner generellt sett finns ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och ett varierat föreningsliv. Samtidigt saknas en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna lokal kultur och lokalt kulturarv till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar motionärerna kulturlotsar och Sverigecenter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 081 676 000 kronor, vilket inkluderar en minskning på 2 990 000 kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Anslaget räknas upp med 17 282 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor 2020 för investeringar och kostnader i samband med ombyggnation och renoveringen av operabyggnaden.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 104 748 000 kronor till anslaget för 2020.
Regeringen beräknar att anslaget för 2020 ska fördelas enligt följande:
– Operan med 510 475 000 kronor
– Dramaten med 248 214 000 kronor
– Riksteatern med 280 800 000 kronor
– Dansens Hus med 24 788 000 kronor
– Drottningholms Slottsteater med 14 050 000 kronor
– Voksenåsen med 11 021 000 kronor
– Unga Klara med 15 400 000 kronor.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 14 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill avveckla Unga Klara för att i stället prioritera andra satsningar för stärkande av barns och ungas tillgång till kultur. Motionärerna föreslår vidare att Kungliga Operan och Kungliga Dramatiska teatern tillförs 1 miljon kronor vardera för att utreda möjligheten att fortsätta utveckla och bredda arbetet med barnscenerna.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minska med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att avveckla Unga Klara som nationalscen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 1 104 748 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Regeringen har även lämnat ett förslag till bemyndigande som innebär möjlighet att ta upp ett lån i Riksgälden för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Operan och för projektering inför renovering och ombyggnad, samt ett förslag till bemyndigande som innebär möjlighet att ta upp ett lån i Riksgälden för investeringar i ett nytt övermaskineri på Dramaten. Dessa förslag behandlas nedan under rubrikerna Lån till Kungliga Operan AB och Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 213 614 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 213 614 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 167 miljoner kronor 2021 och 2022.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslås att anslaget ska minska med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av generella omprioriteringar.
I partimotion 2019/20:3017 föreslår Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska öka med 35 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 5 miljoner kronor till ett riktat stöd för lokaler till dansen och 30 miljoner kronor till höjt anslag för det fria kulturlivet.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende neddragning på den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 213 614 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 117 766 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 724 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 119 490 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår att Statens musikverk tillförs medel för att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet. Av dessa medel föreslås att 1,5 miljoner kronor avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 119 490 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkandena 1 och 13 att 15 miljoner kronor avsätts till Statens kulturråd för satsningar på verksamhetsbidrag till ideella musikarrangörer. Motionärerna anför att det har varit en stor ökning av bidrag till fria musikarrangörer. Musikarrangörerna består till största delen av ideella föreningar utan anställd eller arvoderad personal. Musiken som presenteras är dock professionell i bemärkelsen att utövarna är yrkesverksamma musiker. Bidragsmedel till ideella musikarrangörer gagnar även musikerna då bidragen i hög grad går till att betala skäliga gager.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 155 735 000 kronor, vilket inkluderar en minskning på 5 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
Regeringen anför att för 2020 och 2021 har 25 miljoner kronor inom anslaget beräknats för bibliotekens arbete med att nå ungdomar från socioekonomiskt svaga miljöer (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97). Regeringen anser dock att satsningen Stärkta bibliotek tillgodoser det aktuella behovet och att medlen i stället bör användas till läsfrämjande insatser.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 180 735 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2021 och 2022.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2019/20:3327 yrkandena 1 och 3 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att stärka bibliotekens arbete för barns och ungdomars integration. Motionärerna anför att Moderaterna prioriterar arbetet med att stärka de kommunala bibliotekens arbete gentemot skolorna. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång. Språkinlärning handlar även om alla barns och ungas rätt till kunskap.
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår att medel för bl.a. internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur sänks. Inom anslaget föreslås att anslaget för kulturtidskrifter ska minska med 3 miljoner kronor.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende neddragning på den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att medel som avsatts för bibliotekens arbete med att nå ungdomar från socioekonomiskt svaga miljöer i stället bör användas till läsfrämjande åtgärder eftersom satsningen Stärkta bibliotek tillgodoser det aktuella behovet. Utskottet ställer sig bakom en medelstill-delning om 180 735 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 123 182 000 kronor. Anslaget räknas upp med 2 775 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 125 957 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 125 957 000 kronor till anslaget för 2020.
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 67 598 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 162 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 68 760 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 11 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Av detta belopp tillförs 5 miljoner kronor för att bl.a. höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet samt bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. 5 miljoner kronor avser en förstärkning av myndighetens arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Vidare föreslås att 1 miljon kronor avsätts för ett uppdrag till myndigheten att i samråd med Forum för levande historia bygga upp en kunskapsbas kring synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för personer med funktionsnedsättning.
I partimotion 2019/20:3017 föreslår Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Institutets arbetsbörda blev tyngre i samband med att den nya namnlagen antogs, och den större mängden ansökningar kräver ökade resurser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 68 760 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Jonas Sjöstedt m.fl. (V) avvisas därmed.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 yrkar Aron Emilsson m.fl. (SD) att 96 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för en bibliotekssatsning. Enligt yrkande 1 i kommittémotion 2019/20:338 av Aron Emilsson m.fl. (SD) vill motionärerna använda anslaget för att genomföra några av den nationella biblioteksstrategins förslag, bl.a. stärkta nationella digitala tjänster.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Utskottet noterar att Kungl. bibliotekets förslag till nationell biblioteksstrategi överlämnades till regeringen i mars 2019. Förslaget har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 31 241 000 kronor. Anslaget räknas upp med 512 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 31 753 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minska med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser regeringens tidigare satsning för att göra Statens konstråd till ett nav för kunskapsutveckling för offentlig konst.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 31 753 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 42 947 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 947 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende neddragning på den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 42 947 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 651 000 kronor. Anslaget räknas upp med 63 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 714 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse för, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 11 714 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 40 069 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 40 069 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 miljoner kronor för 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minska med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ställer sig inte bakom regeringens tidigare satsning och anför att den statliga finansieringen av samtidskonsten bör bli mer självfinansierad.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna motiverar ökningen med att den konstnärspolitiska utredningen (SOU 2018:23) rapporterat om att MU-avtal (avtalet om medverkans- och utställningsersättning till konstnärer) i många fall inte följs och att många konstnärer inte har fått ersättning.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende neddragning på den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 40 069 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 22 131 000 kronor. Anslaget räknas upp med 350 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 22 481 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 22 481 000 kronor till anslaget för 2020.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 467 097 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget tillförs 8 934 000 kronor, vilket motsvarar den omräkning som hade gjorts om anslaget hade fortsatt att pris- och löneomräknas.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 476 031 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 196 miljoner kronor 2021–2030.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minska med 93 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hänvisar till sin principiella hållning att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam och vill i stället genomföra olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska öka med 28,4 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Därav bör 20 miljoner kronor anslås för att stärka konstnärers ekonomi och 8,4 miljoner kronor för den individuella visningsersättningen vars nivåer har halkat efter.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende neddragning på den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 476 031 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 403 183 000 kronor. Anslaget räknas upp med 7 823 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 411 006 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 411 006 000 kronor till anslaget för 2020.
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-it samt för det svenska bidraget till Europeana. Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av Riksutställningar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 274 801 000 kronor. Anslaget räknas upp med 10 581 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 285 382 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att dels återföra tidigare minskade medel, dels förstärka verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Motionärerna anför att ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Ökningen avser bl.a. riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer även 5 miljoner kronor för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (99:2) samt 1 miljon kronor för att utreda och ta fram en långsiktig strategi för landets kulturreservat (99:5). Motionärerna föreslår också att myndigheten, inom ökad ram, uppdras att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter (99:8).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 285 382 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 250 542 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 270 542 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2021–2023.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag på grund av otillräcklig uppräkning.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning av länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 270 542 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Jonas Sjöstedt m.fl. (V).
Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrko-byggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 440 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en generell ambitionshöjning för basverksamheten samt en breddning och fördjupning av ersättningens användningsområden, t.ex. det immateriella kyrkliga kulturarvet och digitalisering.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hänvisar till högt ansökningstryck, vilket enligt dem innebär att nödvändigt underhåll inte kan utföras.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 460 miljoner kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Jonas Sjöstedt m.fl. (V). Utskottet vill i sammanhanget upp-märksamma att riksdagen nyligen har behandlat frågor om det kyrkliga kultur-arvet (skr. 2018/19:122, bet. 2019/20:KrU3).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 8 miljoner kronor till anslaget för 2020.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2019/20:2629 att 160 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag: Kulturarvs-ROT. Anslaget ska användas för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom införandet av ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Ur fonden ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna söka medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att 33 miljoner kronor ska öronmärkas till ett eget anslag för att garantera medel och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform. Den långsiktiga ambitionen är att successivt höja anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att 50 miljoner kronor avsätts till ett eget anslag för att det i kommuner där det saknas alternativt finns behov av förstärkning, ska kunna tillsättas kulturmiljö-kompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter:
– Statens historiska museer
– Nationalmuseum
– Naturhistoriska riksmuseet
– Statens museer för världskultur
– Statens maritima och transporthistoriska museer
– Statens centrum för arkitektur och design
– Statens försvarshistoriska museer
– Moderna museet.
Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 339 793 000 kronor, vilket inkluderar en ökning på 47 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ska öka med 90 miljoner kronor för bibehållen fri entré vid vissa statliga museer. Vidare föreslås att anslaget ska öka med 11 miljoner kronor för att kompensera ytterligare kostnader till följd av renoveringen av Nationalmuseum. Anslaget räknas upp med 24 059 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 347 035 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen beräknar preliminärt att anslaget för 2020 ska fördelas enligt följande:
– Statens historiska museer med 170 533 000 kronor
– Nationalmuseum med 244 132 000 kronor
– Naturhistoriska riksmuseet med 189 260 000 kronor
– Statens museer för världskultur med 194 305 000 kronor
– Statens maritima och transporthistoriska museer med 194 447 000 kronor
– Statens centrum för arkitektur och design med 60 819 000 kronor
– Statens försvarshistoriska museer med 125 434 000 kronor
– Moderna museet med 168 105 000 kronor.
Under 2018 uppgick intäkterna för uppdragsverksamheten vid Vasamuseet till ca 152 miljoner kronor, för den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer till ca 126 miljoner kronor och för Cosmonovas uppdragsverksamhet vid Naturhistoriska riksmuseet till ca 16 miljoner kronor.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2019/20:3327 yrkande 1 att anslaget ska minska med 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser bidrag till fri entré för vuxna på statliga museer.
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska minska med 94 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår ett nytt anslag, Öppna museer (99:4), i vilket de 90 miljoner kronor som regeringen satsar på fri entré inordnas. Motionärerna föreslår att stödet till Statens världskulturmuseer ska minska med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Motionärerna föreslår att 10 miljoner kronor förs över till anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser. Vidare föreslår motionärerna att Statens historiska museer tillförs 8 miljoner kronor och att stödet till Statens maritima och transporthistoriska museer ökas med 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Livrust-kammaren samt Statens försvarshistoriska museer föreslås tillföras 2 miljoner kronor vardera.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser täckning av ökade kostnader med anledning av fri-entré-reformen.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 90 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser bidrag till fri entré för vuxna på statliga museer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 1 347 035 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Enligt utskottet bör i sammanhanget noteras de slutsatser som Statskontoret drar i sin myndighetsanalys av Nationalmuseum (2019:16). Utskottet konstaterar även att Nationalmuseum tilldelats 52 miljoner kronor under 2019 på grund av ytterligare kostnader för renovering och den ombyggnation av museet som avslutades 2018 tillsammans med ett högt besöksantal efter återinvigningen.
Utskottet ser också fram emot att i december i år ta del av Riksrevisionens granskning av fri entré till 18 statliga museer när det gäller om regeringen har skapat tillräckliga förutsättningar för reformens genomförande, om museerna har genomfört reformen på ett ändamålsenligt sätt och om reformen har påverkat museernas förutsättningar att utföra sina huvuduppdrag. Riksdagen har även under hösten 2019 behandlat regeringens skrivelse 2018/19:129 Riksrevisionens rapport om säkerhetsarbetet i de 15 statliga centralmuseernas samlingsförvaltning, och riksdagen menar att granskningen är ett värdefullt underlag för både centralmuseernas fortsatta arbete med att vidareutveckla en
betryggande säkerhet för samlingarna och för Riksantikvarieämbetet i deras stöd till museerna (bet. 2018/19:KrU4). Utskottet kommer att fortsätta att noga följa frågorna om de centrala museernas förvaltningsutgifter.
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser:
– Nordiska museet
– Skansen
– Tekniska museet
– Arbetets museum.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 262 694 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 6 020 000 kronor fr.o.m. 2020, vilket motsvarar den omräkning som hade gjorts om anslaget fortfarande hade pris- och löneomräknats.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 268 714 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen beräknar preliminärt att anslaget för 2020 ska fördelas enligt följande:
– Nordiska museet med 123 229 000 kronor
– Skansen med 76 386 000 kronor
– Tekniska museet med 50 192 000 kronor
– Arbetets museum med 18 907 000 kronor.
Under 2018 uppgick avgiftsintäkterna för de fyra museerna till ca 255 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för ca 163 miljoner kronor.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag genom att 10 miljoner kronor förs över från anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter. Ökningen avser en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 268 714 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 75 519 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 75 519 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen beräknar preliminärt att anslaget för 2020 ska fördelas enligt följande:
– Dansmuseet med 10 454 000 kronor
– Millesgården med 4 189 000 kronor
– Thielska galleriet med 6 144 000 kronor
– Föremålsvården i Kiruna med 15 025 000 kronor
– Nobelmuseet med 4 952 000 kronor
– Svensk Form med 4 713 000 kronor
– Röhsska museet med 502 000 kronor
– Strindbergsmuseet med 581 000 kronor
– Judiska museet med 3 102 000 kronor
– Bildmuseet med 743 000 kronor
– Zornsamlingarna med 204 000 kronor
– Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum med 1 500 000 kronor
– Riksförbundet Sveriges museer med 1 500 000 kronor
– Sveriges Fängelsemuseum med 1 500 000 kronor
– Prins Eugens Waldemarsudde med 12 410 000 kronor
– Form/Design Center med 3 000 000 kronor
– Rörelsernas museum med 5 000 000 kronor.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna fortsätter att avvisa regeringens satsning på ett migrations- och demokratimuseum (Rörelsernas museum) i Malmö om 5 miljoner kronor. Motionärerna föreslår att 2 miljoner kronor tillförs Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum, 3 miljoner kronor tillförs Zornsamlingarna och att 5 miljoner kronor tillförs det sydsamiska kulturcentret Gaaltije i nationellt verksamhetsstöd.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ytterligare finansiering till Rörelsernas museum för att möjliggöra planerad öppning under 2024.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 75 519 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) samt Jonas Sjöstedt m.fl. (V).
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, avseende ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 46 459 000 kronor. Anslaget räknas upp med 2 842 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 49 301 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkandena 1 och 8 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ett uppdrag till Forum för levande historia att informera om den våldsbejakande islamismens brott.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 49 301 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 200 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 120 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 80 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 80 000 kronor till anslaget för 2020.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2019/20:2629 att 150 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för att delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Satsningen riktar sig till hela landet, till både statliga och regionala museer och stiftelser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Myndigheten för stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 12 799 000 kronor. Anslaget räknas upp med 286 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 13 085 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund. Medlen är öronmärkta för att stärka myndighetens arbete med tillsyn, granskning och uppföljning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 13 085 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får även användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 81 919 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 81 919 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 23 miljoner kronor 2021 och 2022.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 41 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget ska enligt motionärerna minskas för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, samt för de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet och för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkandena 1 och 6 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att trossamfunden i många avseenden har en viktig roll att fylla. Det utökade stödet ska enligt motionärerna bl.a. användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som t.ex. synagogor. Liknande förslag framförs i kommittémotion 2019/20:2781 yrkande 11 av Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 81 919 000 kronor till anslaget för 2020 samt avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet noterar att det under anslaget 6:1 Allmänna val och demokrati inom utgiftsområde 1 finns medel för säkerhetshöjande åtgärder hos organisationer inom det civila samhället vars verksamhet påverkas av rädsla för hot, våld och trakasserier. Medlen betalas ut enligt förordningen (2018:1533) om statsbidrag för säkerhetshöjande åtgärder till organisationer inom det civila samhället.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film samt till filmkulturell utveckling.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 562 144 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 8,7 miljoner kronor för omprioriteringar inom utgiftsområdet.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 553 444 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska minska med 97 550 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna hänvisar till att en majoritet i riksdagen röstade mot stora delar av regeringens filmproposition, bl.a. förslaget om att säga upp filmavtalet. Regeringen finansierar sin filmpolitik med en momsökning på biograferna. Motionärerna vill se ett nytt och moderniserat filmavtal komma på plats i stället för dagens helförstatligade filmpolitik. Motionärerna vill också att Sverige ska ta ett större ansvar i det samnordiska projektet kring samisk film och tillför därför 2,5 miljoner kronor till filmstödet öronmärkta för samisk film, vilket ska ingå i Samiska Filminstitutets filmbidragspott. Vidare ser motionärerna digitaliseringen av filmarvet som mycket angelägen och vill att den tidigare ambitionshöjningen ska bestå.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska minska med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna motiverar neddragningen av anslaget med att reformutrymmet bör läggas på exempelvis Forum för levande historia, kultursamverkansmodellen och satsningar på andra utgiftsområden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 553 444 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslagen från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD) avvisas därmed.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningar av TV Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 721 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 721 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska öka med 1 055 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en kompensation för en sänkning av anslaget 2016 (prop. 2015/16:1 utg.omr. 17).
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 9 721 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för förmedling av forskningsresultat om svensk och internationell medieutveckling, för sammanställning av mediestatistik och för dokumentation av ägar- och marknadsförhållanden på den svenska mediemarknaden av Nordiskt informationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 382 000 kronor, vilket inkluderar en minskning på 500 000 kronor, bl.a. efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Anslaget räknas upp med 61 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 392 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 3 392 000 kronor till anslaget för 2020.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 483 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 483 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 483 000 kronor till anslaget för 2020.
Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 22 525 000 kronor. Anslaget räknas upp med 795 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 23 320 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 att anslaget ska minska med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser avveckling av Statens medieråd under en treårsperiod. Motionärerna menar att det finns ett antal aktörer som arbetar med medie- och informationskunnighet, vilket gör myndighetens arbete överflödigt. Filmgranskningsverksamhetens framtid och eventuella placering bör också utredas enligt motionärerna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 23 320 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 44 956 000 kronor. Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökar med 3,9 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 48 856 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 48 856 000 kronor till anslaget för 2020.
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 42 061 000 kronor. Anslaget räknas upp med 595 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget ökas med totalt 9 miljoner kronor fr.o.m. 2020. För att stärka långsiktigheten i myndighetens kärnverksamhet tillförs anslaget 6,7 miljoner kronor. Detta finansieras genom att anslaget 12:3 minskas med 8 000 000 kronor. Vidare tillförs anslaget 2,3 miljoner kronor för att stärka arbetet med bidrags-hantering. Detta finansieras genom att anslaget 12:2 minskas med 2 760 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 51 656 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen motiveras med att ytterligare medel behövs för att förstärka gransknings- och utvärderingsarbetet kring hur mottagare av offentligfinansierat stöd lever upp till de krav som ställs av staten för att kunna få stöd samt för att säkerställa att mottagarna verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Jonas Sjöstedt m.fl. (V) föreslår i partimotion 2019/20:3017 att anslaget ska minska med 9 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att öka myndighetens medel på bekostnad av organisationsbidrag som myndigheten delar ut.
I kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen ska användas för att myndigheten ska ta fram och administrera ett fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet samt kulturskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ser positivt på förslagen att stärka långsiktigheten i myndighetens kärnverksamhet och att stärka arbetet med bidragshantering. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning om 51 656 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Jonas Sjöstedt m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförande av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 243 440 000 kronor.
Regeringen föreslår att anslaget ska minska med 2 760 000 kronor fr.o.m. 2020 för att finansiera en ökning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 240 680 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 miljoner kronor för 2021.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minska med 13 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna öronmärker 10 miljoner kronor inom anslaget för att bidra till att tillgängliggöra samt anpassa föreningar och deras lokaler för personer med funktionsnedsättning. Anslaget rymmer mycket god verksamhet men minskas då motionärerna, som ett led i arbetet med att motverka segregation och återupprätta gemenskapen i samhället, anser det rimligt att avveckla det offentligfinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige.
I partimotion 2019/20:3017 föreslår Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska öka med 22 760 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om att minska anslaget. Ökningen av medel motiveras med att stödet inte har räknats upp på flera år trots att det är fler organisationer som delar på samma pott.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 240 680 000 kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Jonas Sjöstedt m.fl. (V) avvisas därmed.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 10 miljoner kronor, vilket inkluderar en minskning på 25 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
Regeringen förslår att anslaget ska minska med 8 miljoner kronor fr.o.m. 2020 för att finansiera en ökning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 2 miljoner kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
I kommittémotion 2019/20:2629 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) en avveckling av anslaget. Den tilltänkta användningen av anslaget går att genomföra inom ramen för anslaget 12:1.
I partimotion 2019/20:3017 föreslår Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska öka med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 2 miljoner kronor till anslaget för 2020. Motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Jonas Sjöstedt m.fl. (V) avvisas därmed.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 954 311 000 kronor, vilket inkluderar en minskning av anslaget med 20 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288). Regeringen anser att ett livslångt idrottande genom insatser för att förbättra tillgänglighet till idrott för äldre är angeläget. Regeringen har inom anslaget beräknat medel för detta.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 974 311 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2019/20:3327 yrkandena 1 och 4 att anslaget ska öka med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser satsningar på idrottsprojekt i de områden som polisen anser som särskilt utsatta.
I kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. (SD) vill motionärerna ha en omfördelning inom anslaget. Motionärerna stöder inte regeringens satsningar på integrationsåtgärder i utanförskapsområden, eftersom det enligt motionärerna inte ligger i idrottens uppdrag. Motionärerna vill däremot stärka barn- och ungdomsidrotten och svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft samt göra en permanentad elitsatsning. Motionärerna budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Angelika Bengtsson m.fl. (SD) vill i kommittémotion 2019/20:802 yrkande 7 att åtgärder vidtas för att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet. Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2019/20:820 vikten av att stimulera föreningar till att ge äldre möjlighet att utöva organiserad idrott (yrkande 4) och att ett stimulansbidrag till idrottsrörelsen bör gå till en idrottssatsning för de äldre (yrkande 5).
I partimotion 2019/20:3017 föreslår Jonas Sjöstedt m.fl. (V) att anslaget ska öka med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till en idrottsskola för alla barn i åldersgruppen sex till tolv år, och täcka kostnader för planering, hyra av idrottsyta/lokal, utrustning, marknadsföring och eventuellt ledararvode. Ett liknande förslag framförs i kommittémotion 2019/20:588 yrkande 1 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V).
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och understryker idrottsrörelsens viktiga roll i samhället. Liknande förslag framförs i kommittémotion 2019/20:2781 yrkande 12 av Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen för 2020, utgiftsområde 17, anger att medel för insatser för att förbättra tillgänglighet till idrott för äldre är beräknade inom anslaget 13:1 Stöd till idrotten, samt att anslaget ökade med 14 miljoner kronor fr.o.m. 2017 för insatser för idrottsverksamhet i utsatta områden. Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 1 974 311 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M), Aron Emilsson m.fl. (SD), Angelika Bengtsson m.fl. (SD), Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD), Jonas Sjöstedt m.fl. (V), Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 52 164 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2021–2023.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna motsätter sig regeringens ökning från tidigare år för att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden. Motionärerna påtalar att satsningen är storstadscentrerad och att Sverigedemokraterna vill vara hela Sveriges parti.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 52 164 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 47 785 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 3 miljoner kronor för 2020 för förberedelser inför genomförande av friluftslivets år.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 50 785 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2019/20:3327 yrkande 1 att anslaget ska öka med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen är avsedd att förbättra barns och ungas hälsa, bidra till en stärkt social gemenskap samt öka kunskapen om vår natur tillsammans med kunniga ledare.
I kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslås att anslaget öka med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att friluftsorganisationer ska kunna utveckla sitt arbete. Av dessa tillförs 5 miljoner kronor för att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse för och omsorg om svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet välkomnar regeringens satsning om ytterligare 3 miljoner kronor på anslaget för förberedelser inför genomförandet av friluftslivets år, och ställer sig bakom en medelstilldelning om 50 785 000 kronor till anslaget för 2020. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M) och Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 15 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2021.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att anslaget fyller en viktig funktion och ställer sig därför bakom en medelstilldelning om 15 miljoner kronor till anslaget för 2020. Därmed avvisar utskottet motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 171 758 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 171 758 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag på högst 65 miljoner kronor 2021–2025.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minska med 123 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ställer sig inte bakom regeringens tidigare tillfälliga satsningar på området då de inte anser att skälen för ökningarna varit tillräckligt tydliga.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser medel för en ensamhetssatsning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 171 758 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att 10 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för en idrottssatsning för äldre. Medlen ska enligt motionärerna gå till träning och gemenskap.
Utskottets ställningstagande
Regeringen anför i budgetpropositionen för 2020, utgiftsområde 17, att medel för insatser för att förbättra tillgänglighet till idrott för äldre är beräknade inom anslaget 13:1 Stöd till idrotten. Med beaktande av detta anser utskottet att det inte finns skäl att bifalla förslaget om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Roland Utbult m.fl. (KD).
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2790 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att 10 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för att stödja civilsamhället i utsatta områden. Medlen ska bl.a. användas till mentors- och förebildsprogram i utsatta områden.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till Sisu Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen samt för utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 4 298 183 000 kronor. Regeringen föreslår att anslaget ska öka med 22 miljoner kronor för att platsutbyggnaden på folkhögskolor ska åtföljas av medel för ökad kvalitet i undervisningen. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minska med 500 000 kronor för att finansiera flytten av statistik om folkbildningen till Statistiska centralbyrån.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 4 319 683 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2019/20:3327 yrkande 1 att anslaget ska minska med 200 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna anger att anslaget ökat kraftigt de senaste åren i anslutning till den stora invandringen hösten 2015 och att det nu är rimligt att anslaget minskar något.
I kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslås att anslaget ska minska med 770 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att regeringen de senaste åren kraftigt höjt folkbildningsanslagen utifrån ett integrations- och utbildningssyfte, och inte det huvudsakliga bildnings- och demokratisyftet. Vidare nämner motionärerna att de inte delat regeringens satsningar de senaste åren utan i stället förordar en omprioritering av medel inom kulturområdet till förmån för andra satsningar. Vid sidan av detta gör motionärerna bedömningen att trycket på folkbildningen sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att platsutbyggnaden på folkhögskolor bör åtföljs av medel för ökad kvalitet i undervisningen och att anslaget därför bör öka med 22 miljoner kronor, samt att anslaget bör minska med 500 000 kronor för att finansiera flytten av statistik om folkbildningen till Statistiska centralbyrån. Utskottet anser att regeringens förslag till anslag är väl avvägt och ställer sig därmed bakom en medelstilldelning om 4 319 683 000 kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M) och Aron Emilsson m.fl. (SD).
Bidrag till tolkutbildning (14:2)
Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 59 331 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 59 331 000 kronor för 2020 till anslaget.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2020 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 miljoner kronor 2021–2025.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 59 331 000 kronor till anslaget för 2020.
Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3)
Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 162 miljoner kronor, vilket inkluderar en minskning av anslaget med 8 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019 (bet. 2018/19:FiU21, rskr. 2018/19:288).
Nu föreslagna och aviserade anslagsförändringar innebär att anslaget minskas med 20 miljoner kronor 2020. Regeringen föreslår vidare att anslaget ska öka med 10 miljoner kronor för studieförbundsinsatsen svenska för föräldralediga.
Regeringen föreslår sammanfattningsvis att riksdagen anvisar 150 miljoner kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna motsätter sig att regeringen öronmärker medel för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Motionärerna anser att denna form av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar enligt motionärerna att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser i anspråk som kan behövas i annan svenskundervisning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 150 miljoner kronor till anslaget för 2020 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 190 338 000 kronor.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp, och regeringen föreslår att anslaget ökas med 2 820 000 kronor enligt tidigare beräkningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 193 158 000 kronor för 2020 till anslaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 193 158 000 kronor till anslaget för 2020.
Anslaget får användas för Spelinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 74 262 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 985 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 76 247 000 kronor för 2020 till anslaget.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska öka med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, för en förbättrad tillsyn under omställningsfasen. Motionärerna påtalar att det licenssystem som införts på den svenska spelmarknaden har inneburit många förändringar på området och i hög grad påverkat Spelinspektionen som myndighet. Myndighetens licensprövningar har enligt motionärerna gjort att mindre resurser gått till myndighetens viktiga arbete med tillsyn över spelmarknaden, något som motionärerna inte anser bör stå tillbaka.
Utskottets ställningstagande
Utskottet noterar att anslaget ökade med 23 miljoner kronor 2019 till följd av införandet av den nya spellagen (2018:1138), och ställer sig bakom en medelstilldelning om 76 247 000 kronor till anslaget för 2020. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2020 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 077 100 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 041 200 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 445 100 000 kronor.
Jämför särskilt yttrande 5 (M) och 6 (SD).
Propositionen
Regeringen föreslår att de tre programföretagen för 2020 tilldelas sammanlagt 8 563 400 000 från public service-kontot. Enligt förslaget ska de samlade medlen fördelas med 3 077 100 000 kronor till Sveriges Radio AB, med 5 041 200 000 kronor till Sveriges Television AB och med 445 100 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB.
Utskottets ställningstagande
Enligt lagen (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (prop. 2017/18:261, bet. 2018/19:KrU2, rskr. 2018/19:24) fattar riksdagen fr.o.m. tillståndsperioden 2020–2025 beslut om tilldelning av avgiftsmedel för hela perioden. Därefter fastställer riksdagen årligen avgiftsmedel till program-företagen. Syftet är att ge programföretagen tydliga och stabila planerings-förutsättningar.
Riksdagen godkände den 23 oktober 2019 att medelstilldelningen till respektive programföretag ska höjas med 2 procent per år under tillstånds-perioden 2020–2025 tillsammans med riktlinjer för fastställande av medel för 2020 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och till Sveriges Utbildningsradio AB (prop. 2018/19:136, bet. 2019/20:KrU2, rskr. 2019/20:20).
Utskottet tillstyrker nu regeringens förslag till medelstilldelning från public service-kontot med 3 077 100 000 kronor till Sveriges Radio AB, med 5 041 200 000 kronor till Sveriges Television AB och med 445 100 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB (punkt 5).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 från public service-kontot tillföra 35 miljoner kronor i stiftelsekapital till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Den verksamhet som bedrivs av Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB finansieras genom avkastningen på stiftelsens kapital. Regeringen anför att bl.a. det rådande ränteläget har bidragit till en låg avkastning på stiftelsens kapital, som blivit otillräcklig för att täcka stiftelsens kostnader. Därför har stiftelsen också finansierats med koncernbidrag, dvs. överföring av avgiftsmedel från programföretagen. Detta strider mot den beslutade finansieringsmodellen.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 från public service-kontot tillföra 35 miljoner kronor i stiftelsekapital till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom förslaget om ett bemyndigande om att under 2020 från public service-kontot tillföra 35 miljoner kronor i stiftelsekapital till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (punkt 6).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett underskott på public service-kontot.
Bakgrund
Till följd av riksdagens beslut om ett nytt finansieringssystem för public service fr.o.m. den 1 januari 2019 avvecklas Radiotjänst i Kiruna AB under 2019. I juni 2019 avslutades rundradiokontot som t.o.m. 2018 användes för att förvalta radio- och tv-avgifter (prop. 2018/19:261, bet. 2018/19:KrU2, rskr. 2018/19:24). I samband med att kontot avslutades fördes kontots underskott på ca 160 miljoner kronor över till det nya public service-kontot som förvaltas av Kammarkollegiet. För att hantera underskottet beviljades public service-kontot en kredit på 250 miljoner kronor 2019.
De preliminära avgiftsintäkterna från public service-avgifterna har enligt regeringen varit något högre under 2019 än beslutad medelstilldelning till programföretagen (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17, bet. 2018/19:KrU1). Underskottet från rundradiokontot har hanterats utan att den tilldelade krediten för 2019 utnyttjats.
Propositionen
Mot bakgrund av att de slutgiltiga avgifterna för 2019 fastslås först under 2020 föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att även för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett eventuellt underskott på public service-kontot.
Regeringen gör liksom föregående år bedömningen att ett eventuellt underskott kommer att täckas av de medel som kommer in från obetalda radio- och tv-avgifter enligt det tidigare finansieringssystemet. Vidare bedömer regeringen att avgiftsintäkterna från public service-avgifterna de kommande åren blir något högre än vad som krävs för att täcka programföretagens medelstilldelning.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret, som inklusive tidigare utnyttjad kredit, uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett underskott på public service-kontot. Den nyttjade krediten ska återbetalas inom ramen för public service-kontot.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en kredit i Riksgäldskontoret för att hantera återstående avgiftsärenden (punkt 7). Utskottet vill i sammanhanget referera till vad utskottet tidigare anfört om vikten av att avgiftsmedlen varken över- eller understiger den medelstilldelning som riksdagen beslutar för programföretagen (bet. 2018/19:KrU2 och bet. 2019/20:KrU2).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 miljoner kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 miljoner kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad.
Regeringen gav i december 2016 Operan klartecken att påbörja projekteringen inför renovering och ombyggnad av byggnaden vid Gustav Adolfs torg i Stockholm.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 1).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 miljoner kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 miljoner kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Genomförda utredningar visar att ett byte av övermaskineriet på Stora scenen är nödvändigt med hänsyn till arbetsmiljö, driftssäkerhet och ekonomi.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 2).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet inte längre ska gälla.
Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Statens kulturråds (Kulturrådet) bidragsgivning inom bild- och formområdet inte längre ska gälla.
Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet fördelas i dag med stöd av tre förordningar: förordningen (1982:502) om statsbidrag till konsthantverkskooperativ, förordningen (1998:1370) om statligt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder samt förordningen (1998:1368) om statsbidrag till vissa utställare inom bild- och formområdet. Kulturrådet har pekat på behovet av en framtida bidragsgivning som är bättre anpassad till rådande utveckling inom bild- och formområdet. I regeringens handlingsplan för bild och form från november 2016 angavs bl.a. moderniserade stöd och ersättningar till bild- och formkonstnärer som ett sätt att stärka bild- och formområdet. Regeringen slog fast att Kulturrådets bidragsförordningar ska ses över för att i högre grad gynna kvalitativa och nyskapande aktörer inom samtidskonsten.
Delar av den aktuella bidragsgivningen har varit föremål för riksdagens ställningstagande (prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303). För att kunna fullfölja arbetet med att skapa moderniserade stöd och ersättningar till bild- och formkonstnärer är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt att regeringen har handlingsfrihet i fråga om Kulturrådets bidragsgivning inom bild- och formområdet. Förordningarna faller inom regeringens kompetensområde. En modernisering av bidragsförordningarna ökar möjligheterna att bedriva och utveckla en rörlig och effektiv stödverksamhet. Det skulle enligt regeringen inte vara ändamålsenligt eller effektivt att fortsatt ha en ordning där riksdagen skulle behöva ta ställning till den typ av förordningsförändringar som efterfrågas. Tidigare riksdagsbind-ningar bör därför upphävas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 3).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande i frågor som rör Konstnärsnämndens stödordningar till konstnärer och kulturskapare inte längre ska gälla.
Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att riksdagens tidigare ställningstagande i frågor som rör Konstnärsnämndens stödordningar till konstnärer och kulturskapare inte längre ska gälla.
Konstnärsnämndens stöd till konstnärer fördelas i dag via bl.a. förordningen (1989:500) om vissa särskilda insatser på kulturområdet och förordningen (1976:528) om bidrag till konstnärer. Konstnärsnämnden har lyft fram behovet av att modernisera bidragsförordningarna. Konstnärspolitiska utredningen lämnade sitt betänkande Konstnär – oavsett villkor? (SOU 2018:23) i mars 2018 i vilken man föreslog att bidragsförordningarna skulle uppdateras.
Regeringen har inlett ett arbete med att modernisera bidragsförordningarna. För att fullt ut kunna fullfölja arbetet med att skapa moderniserade stöd och ersättningar till konstnärer är det enligt regeringens uppfattning nödvändigt att regeringen har handlingsfrihet i fråga om Konstnärsnämndens bidragsgivning till konstnärer. Förordningarna faller inom regeringens kompetensområde. En modernisering av bidragsförordningarna ökar möjligheterna att bedriva och utveckla en rörlig och effektiv stödverksamhet. Det skulle enligt regeringen inte vara ändamålsenligt eller effektivt att fortsatt ha en ordning där riksdagen skulle behöva ta ställning till den typ av förordningsförändringar som efterfrågas. Regeringen bör fortsatt bestämma i frågor som rör stödordningar till konstnärer och kulturskapare, och tidigare riksdagsbindningar bör därför upphävas.
Enligt uppgift från Kulturdepartementet avses riksdagsbindningar inom filmområdet (prop. 1988/89:100 bil. 10 p. F 5, bet. 1988/89:KrU16, rskr. 1988/89:183).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 4).
|
1. |
|
|
|
Lotta Finstorp (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Viktor Wärnick (M) anför: |
Riksdagen beslutade den 27 november 2019 om ramar för statsbudgetens utgiftsområden och om en beräkning av statens inkomster.
I motionen Återupprätta samhällskontraktet – en budget för Sverige, Moderaternas budgetmotion 2019, presenterar vi våra budgetförslag för den ekonomiska politiken (mot. 2019/20:3060). Motionen behandlas i betänkanden 2019/20:FiU1, och vårt samlade förslag framgår av reservation 1 i det betänkandet. Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2019/20:3327.
När samhällskontraktet hotas av utbredd otrygghet och bristande välfärd, när Sverige tillryggalagt den starka konjunkturen och ändå på många sätt står sämre rustat än när vi gick in i den, när svenska folket inte upplever att de får valuta för sina skattepengar då krävs kloka prioriteringar.
Det handlar om att återupprätta samhällskontraktet genom betydande ökningar av de generella statsbidragen till välfärden och den största trygghetssatsningen i modern tid, samtidigt som försvaret stärks. Det handlar om att förbättra sammanhållningen mellan både stad och land och över generationer. I Moderaternas budgetmotion sänks skatten på bensin- och diesel med 1 krona per liter från årsskiftet samtidigt som skatten för pensionärer sänks dubbelt så mycket och för dubbelt så många som i regeringens förslag. Det handlar inte minst om hur Sverige ska få fler jobb och högre tillväxt. Det behöver löna sig bättre att jobba. I Moderaternas budgetmotion tas ett stort grepp om bidragen, och skatten på arbete sänks i alla inkomstgrupper. Sveriges tillväxt är beroende av en trygg elförsörjning. Dessutom är elektrifieringen central i vår klimatomställning. I Moderaternas budgetmotion föreslås ett omfattande elektrifieringspaket med satsningar på bl.a. fjärde generationens kärnkraft. Alla ungdomar ska kunna möta framtiden med rätt kunskaper. I vår budgetmotion utökas därför också undervisningstiden i skolan. Det här är reformer som tar tag i Sveriges största problem.
Moderaternas budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Moderaternas politik inom utgiftsområde 17. Moderaterna vill över tid föra över resurser från kultur som i första hand konsumeras av vuxna till satsningar för barn och unga. De första stegen tar vi i och med budgeten för 2020 med en satsning på ett kulturpaket för barn och unga.
Moderaterna lovar inte allt till alla. Vår prioritering ligger på att tillgänglig-göra kultur för barn och unga, inte minst i utsatta miljöer. Barn och ungdomar ska kunna gå gratis på statliga museer upp till 19 års ålder. Däremot säger Moderaterna nej till fri entré för alla på statliga museer. Det är en reform som utvärderats och visat sig mest gynna vuxna boende i Stockholms innerstad samt turister. Vi konstaterar att folkbildningen under de senaste åren fått betydande ekonomiska förstärkningar, som en följd av tidigare flyktingmottagande, varför Moderaterna nu föreslår en viss justering nedåt av anslaget.
Moderaternas kulturpaket innehåller en satsning på idrott för barn och unga i utsatta områden. I första hand handlar det om områden som polisen anser som särskilt utsatta. Utöver detta förstärker Moderaterna anslaget till friluftsorganisationer med fokus på barn och unga. Vidare innehåller paketet en kultursatsning på Skapande skola, som når alla barn i grundskolan. Moderaterna fortsätter sin satsning med att förstärka bibliotekens arbete för barns och ungdomars integration.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Vi anser att anslaget 1:1 Statens kulturråd ska minska med 400 000 kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag för att i stället finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.
Skapande skola når barn och unga i den miljö där de befinner sig dagligen. Skapande skola ger kulturarbetare bättre möjligheter att sprida sin konst till barn och ungdomar i alla åldrar. Tidigare utvärderingar av Skapande skola har visat att en stor majoritet bland kommunerna regelbundet har använt sig av reformer med gott resultat. Det finns dock kommuner och fristående huvudmän som inte sökt stöd i förväntad omfattning. En analys av anledningen till detta bör genomföras i syfte att identifiera och undanröja eventuella hinder. Moderaterna förstärker därför anslaget 1:3 Skapande skola med 30 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Litteraturen, läsandet och språket (3:1–3:3)
Läsning är grunden för ett barns språkliga och intellektuella utveckling. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång och skapar möjligheter för resten av livet. Språkinlärning handlar även om alla barns och ungas rätt till kunskap. Moderaterna prioriterar arbetet med att stärka de kommunala bibliotekens arbete gentemot skolorna med fokus på barns och ungas integration. Moderaterna tillför därför anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 30 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Moderaterna vill att alla barn och ungdomar ska gå gratis på de statliga museerna. Myndigheten för kulturanalys har gjort en analys av regeringens satsning på fri entré för alla, som visar att fri-entré-reformen företrädesvis gynnar boende i Stockholms innerstad och turister. Moderaterna anser att det i en prioriteringsdiskussion är rimligt att vuxna löntagare betalar en ganska modest avgift för att ta del av museernas utställningar. Moderaterna föreslår därför att anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter ska minska med 90 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag och att entréavgift för vuxna på statliga museer bör återinföras.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Idrotten är mer än själva idrottsutövandet. I föreningar fostras hundratusentals barn och unga av ideellt engagerade vuxna ledare. Idrotten anses vara världens bästa brottsförebyggande organisation eftersom den erbjuder unga människor allt det som kriminella gäng erbjuder i form av social samhörighet, identitet och sammanhang – med den väsentliga skillnaden att idrotten bygger upp och fostrar för livet, medan kriminella miljöer bryter ned och förstör. För Moderaterna är brottsbekämpning, bl.a. i form av hårdare straff samt fler poliser, och brottsförebyggande två sidor av samma mynt. Moderaterna föreslår därför att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska öka med 200 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till idrottsprojekt i de områden som polisen anser som särskilt utsatta.
Moderaterna gör en satsning på friluftsorganisationerna och förstärker anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 30 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag för barns och ungas hälsa samt för att öka kunskapen om vår natur tillsammans med kunniga ledare. Förstärkningen ska också bidra till en stärkt social gemenskap.
Folkbildning (14:1–14:4)
I anslutning till den stora invandringen hösten 2015 har regeringen under de senaste åren kraftigt ökat anslagen till folkbildningen. Moderaterna anser att det är rimligt att något minska detta stöd och föreslår att anslaget 14:1 Stöd till folkbildningen ska minska med 200 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
|
2. |
|
|
|
Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD) anför: |
För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i livet, politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur särskilt beaktas. Ledorden är tillgänglighet och folkhälsa. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhälle som varit kännetecknande för vårt land under lång tid. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla oss som värnar en hållbar förvaltarskapstanke och vill främja en positiv samhällsutveckling.
Satsningarna inom utgiftsområdet fördelar sig vad gäller kultur mellan insatser för att bevara och levandegöra det svenska kulturarvet och insatser som syftar till att tillgängliggöra kulturen för barn och unga, för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Därutöver tillförs friluftslivet ordentliga anslagshöjningar, och inom idrotten omfördelas medel för att permanenta elitsatsningen och för särskilda satsningar på idrott för äldre.
Vår ambition och reformagenda för att väva in det kulturella perspektivet inom andra samhällssektorer än de traditionellt kulturpolitiska lyser fortsatt stark i årets budget.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:2682 av Jimmie Åkesson m.fl. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Motionen behandlas i bet. 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 2 i det betänkandet. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2019/20:2629 av Aron Emilsson m.fl.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:1 Statens kulturråd totalt 22 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I detta ligger extra medel för att arbeta fram och marknadsföra en nationell kulturkanon, och för följande år bör medel budgeteras för en nationell samordnare för kulturkanonarbetet. Vidare tillför vi 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut samt 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsar (anslag 99:8). Anslaget minskas med 10 miljoner kronor för nationellt kulturskolecentrum eftersom vi anser det vara en kommunal angelägenhet och regeringens uppdragsbeskrivning är för otydlig.
Anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete minskas med totalt 309 840 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget tillförs 5 miljoner kronor riktade till samisk kultur. Sverigedemokraterna avvisar regeringens satsning på förstärkning av biblioteksverksamheten med 225 miljoner kronor då vi anser att det är en kommunal verksamhet och har egna förslag på området (anslag 99:9). Till förmån för mer prioriterade satsningar sänker vi anslaget, bl.a. eftersom vi motsätter oss att medel inom anslaget används till olika integrationssatsningar.
Sverigedemokraterna stod bakom tidigare satsning på Skapande skola för förskolan även om vi ville anslå mer medel än regeringen. Vi vill att 90 miljoner kronor utöver regeringens förslag tillförs anslaget 1:3 Skapande skola för förstärkningar i förskolan. Framför allt ska pengarna användas till att i högre utsträckning anlita professionella kulturskapare.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning. Av dessa kommer 10 miljoner kronor från vårt tidigare föreslagna anslag Särskilda satsningar för funktionsnedsatta.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Sverigedemokraterna vill avveckla nationella barn- och ungdomsscenen Unga Klara för att prioritera andra satsningar för att stärka barns och ungas tillgång till kultur. Vi vill tillföra 1 miljon kronor vardera till Operan och Dramaten för att utreda möjligheten att fortsätta utveckla och bredda arbetet med barnscenerna. Totalt föreslår vi att anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner minskas med 14 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Inom anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål avvisar Sverigedemokraterna regeringens föreslagna 25 miljoner kronor till den fria scenkonsten till följd av omprioriteringar. Det är inte självklart att konsten blir mer fri genom ökad statlig subventionering.
Vi vill tillföra Statens musikverk 6 miljoner kronor inom anslaget 2:3 Statens musikverk i förhållande till regeringens förslag i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga svenska kulturen. Av dessa medel avsätts 1,5 miljoner kronor för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Litteraturen, läsandet och språket (3:1–3:3)
Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter vill Sverigedemokraterna minska med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att bl.a. sänka medel till internationellt litteratur-samarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur. Anslaget för kulturtidskrifter behålls till största delen men minskas inom anslaget med 3 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna tillför anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen sammanlagt 11 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. 5 miljoner kronor avser bl.a. en höjning av ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet och vad gäller bevarandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Sverige har inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där t.ex. döva och syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center skulle också kunna fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov och omfattning vill vi som ett första steg i ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk och folkminnen att, i samråd med Forum för levande historia, samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta. Därför vill Sverigedemokraterna avsätta 1 miljon kronor för resurser att utföra arbetet.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4.1–4:4)
Sverigedemokraterna avvisar satsningen på anslaget 4:1 Statens konstråd om 20 miljoner kronor för att göra Statens konstråd till ett nav för kunskapsutveckling inom konst.
Vi vill tillföra anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring, och sprida kunskap om, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom regeringens tidigare satsning på 12 miljoner kronor till anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet i enlighet med vår inställning att samtidskonsten bör bli mer självfinansierad.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 93 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och ställer sig inte bakom regeringens satsning på området, detta i linje med vår principiella hållning att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för direktsubventionering vill vi genomföra olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Sverigedemokraterna vill tillföra 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet. Ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning inom basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Riktade medel anslås också för ett fortsatt och intensifierat arbete med att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. 5 miljoner kronor är öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (anslag 99:2). 1 miljon kronor är öronmärkt för utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat (anslag 99:5). Myndigheten ska också, inom ramen, samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter (anslag 99:8) tillsammans med Statens kulturråd.
Vi föreslår att anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ska öka med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag på grund av otillräcklig uppräkning. Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer.
Sverigedemokraterna föreslår en ökning om 440 miljoner kronor till anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning. Behovet av kyrkoantikvarisk ersättning är stort ute i församlingarna, och den statliga nivån utgör en förhållandevis liten del av de totala vård- och underhållskostnaderna. Vården av de kulturhistoriska miljöerna bekostas till stor del av kyrkoavgiften, vilken också ska täcka kyrkans ordinarie verksamhet. I många församlingar är ekonomin och fastighetsfrågan ett växande problem. Det kyrkliga kulturarvet är ett gemensamt arv, oavsett medlemskap i Svenska kyrkan. Vi menar att det är tid för staten att ta ett utökat ansvar. Utöver en generell ambitionshöjning när det gäller basverksamheten anser vi att ett helhetsgrepp bör tas om ersättningen för att bredda och fördjupa dessa användningsområden. Ökningen av anslaget syftar också till att möjliggöra insatser för bevarande av det immateriella kyrkliga kulturarvet samt förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med totalt 94 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Stödet till Statens världskulturmuseer minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Till förmån för vårt nya anslag Öppna museer (99:4) drar vi inom det här anslaget in de medel som regeringen satsat på fri entré om 90 miljoner kronor årligen. Stödet till Statens historiska museer ökas med 8 miljoner kronor och stödet till Statens maritima museer ökas med 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Livrustkammaren samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 21 miljoner kronor inom anslaget och 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2.
Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser tillförs 10 miljoner kronor från anslaget 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Vi föreslår att anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Inom anslaget avslår vi regeringens satsning på nytt migrations- och demokratimuseum (Rörelsernas museum) i Malmö om 5 miljoner kronor, bl.a. eftersom en förstudie redan gjorts av Malmö kommun. Ytterligare medel om 2 miljoner kronor tillförs Áttje, Svenskt fjäll- och samemuseum och ytterligare medel om 3 miljoner kronor tillförs Zornsamlingarna. Dessutom anslår vi 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.
Stöd till trossamfund (9:1–9:2)
Vi tillför 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till anslaget 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund, öronmärkta för att förstärka myndighetens arbete med tillsyn, granskning och uppföljning av trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än i dag.
Anslaget 9:2 Stöd till trossamfund minskas med 41 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, dels för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, dels för att vi är kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet och dels för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Filmstöd (10:1)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 10:1 Filmstöd med totalt 97 550 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi vill i stället för dagens helförstatligade filmpolitik se ett moderniserat filmavtal komma på plats. Vi vill vidare tillföra 2,5 miljoner kronor till filmstödet öronmärkta för samisk film. Detta stöd ska ingå i det internationella samiska filminstitutets filmbidragspott för samisk film.
Sverigedemokraterna ser digitalisering av filmarvet som mycket angeläget och går därför inte med på regeringens ambitionssänkning om 8,7 miljoner kronor.
Medier (11:1–11:5)
Sverigedemokraterna tillför anslaget 11:1 Utbyte av tv-sändningar mellan Sverige och Finland 1 055 000 kronor i förhållande till regeringens förslag för att kompensera en sänkning som regeringen genomförde 2015/16.
Anslaget 11:4 Statens medieråd föreslås minska med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi vill avveckla Statens medieråd under en treårsperiod. I och med att det finns ett antal aktörer som arbetar med Medie- och informationskunnighet finner vi myndighetens arbete överflödigt. Filmgranskningsverksamhetens framtid och eventuella placering bör utredas.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Sverigedemokraterna vill öka anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förstärka gransknings- och utvärderingsarbetet kring hur mottagare av offentligfinansierat stöd lever upp till de av staten ställda kraven för att erhålla stöd samt för att säkerställa att mottagarna verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament. Vi ser positivt på att regeringen tillför medel till förvaltningsanslaget men vi bedömer att det krävs kraftfullare satsningar än regeringens.
Vi vill minska anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet med 13 miljoner kronor. Inom anslaget öronmärker vi 10 miljoner kronor för att bidra till att tillgängliggöra och anpassa föreningar och deras lokaler för personer med funktionsnedsättning. Anslaget rymmer mycket god verksamhet och förblir på en stabil nivå, men minskas då vi som ett led i arbetet med att minska segregation och återupprätta gemenskapen i samhället anser det rimligt att avveckla det offentligfinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige.
Sverigedemokraterna föreslår en avveckling av anslaget 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Den tilltänkta användningen går att genomföra inom ramen för anslaget 12:1. Med den logik som regeringen själv lutar sig mot ser vi att poängerna med att låta anslaget bestå är svaga.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Vi vill minska anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 20 miljoner kronor eftersom vi inte ställer oss bakom regeringens tidigare ökning för att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden. Satsningen är storstadscentrerad och Sverigedemokraterna vill i stället vara hela Sveriges parti.
Vi vill öka anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, förståelsen för kultur- och naturvård, folkhälsa och som meningsfull fritidsaktivitet och resurs i regional utveckling. Det är välkommet att regeringen tillför anslagshöjningar. Samtidigt menar vi att regeringens ambitioner inte är tillräckliga och budgeterar därför ytterligare medel. Därav avsätts 5 miljoner kronor med intentionen att ge friluftsorganisationerna utrymme att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och öka deras förståelse för och omsorg om svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Sverigedemokraterna anser att anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer i sin helhet bör upphöra eftersom det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Vi minskar anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn med 123 miljoner kronor. Regeringens skäl för den tillfälliga satsningen är otydliga. Målet med den tillfälliga satsningen skulle sannolikt kunna genomföras på annat sätt.
Folkbildning (14:1–14:4)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 770 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Folkbildningen rymmer många goda delar. Som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg in i social gemenskap och spridare av lusten att lära har folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle. Av den anledningen är det fullt rimligt att stat och samhälle stöder denna sektor samtidigt som mottagare av statsbidrag uppfyller krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Det är viktigt att folkbildningen får vara just folkbildning och inte ses som ett instrument för att avlasta brister i andra delar av samhällsapparaten. De senaste åren har regeringen kraftigt höjt folkbildningsanslagen utifrån ett integrations- och utbildningssyfte och inte det huvudsakliga bildnings- och demokratisyftet, vilket vi därför avböjt. Utöver att vi inte följer regeringens satsningar vill vi omprioritera medel till förmån för andra satsningar inom kulturområdet. Vid sidan av detta bedömer vi att trycket på folkbildningen sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar som Sverigedemokraterna vill göra på nya jobb- och utbildningsplatser.
Sverigedemokraterna vill ta bort anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen. Vi motsätter oss de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket inte bara gäller personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande eftersom vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser i anspråk som kan behövas i annan svenskundervisning.
Spel (15:1)
Sverigedemokraterna vill öka anslaget 15:1 Spelinspektionen med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att få förbättrad tillsyn. Det licenssystem som infördes på den svenska spelmarknaden den 1 januari 2019 har inneburit många förändringar, vilket i hög grad har påverkat Spelinspektionen. Införandet av licensprövning har krävt en omställning av myndigheten, en förändringsprocess som den fortfarande är inne i. Detta har gjort att mindre resurser har gått till myndighetens viktiga arbete med tillsyn över spelmarknaden. Sverigedemokraterna ser tillsynsarbetet som mycket viktigt och något som inte bör stå tillbaka heller i en omställningsfas.
Nya anslag
Sverigedemokraterna avsätter 160 miljoner kronor för att stärka medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom införandet av ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer (anslag 99:1).
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet (anslag 99:2).
Vi avsätter 35 miljoner kronor för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet (anslag 99:3). Vi vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den dåvarande regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Sverigedemokraterna inför en fond med 150 miljoner kronor med syfte att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv (anslag 99:4). Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och till regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla behöver kunskap om och känsla för.
33 miljoner kronor öronmärks i ett eget anslag för kulturreservat för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform (anslag 99:5). Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt.
Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera K‑märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning i dag inte är tillfredsställande. Här kan det bli nödvändigt att se över såväl kompetensutveckling och stöd till kommunerna som lagstiftning. Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte ett hinder i samhällets utveckling. För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor (anslag 99:6) i syfte att kommuner där det saknas alternativt finns behov av förstärkning, ska kunna tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningarna.
Kultur har i dag en potential och roll inom flera samhällsområden än den traditionellt kulturpolitiska. Jämte kulturens inneboende egenvärde kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar t.ex. att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna har sedan tidigare drivit linjen att landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi i årets budget 35 miljoner kronor för ett stimulansbidrag till kultur i vården (anslag 99:7).
Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att det binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kulturen som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. Social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det i dag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna därför kulturlotsar och Sverigecenter, en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet till vilken vi avsätter 295 miljoner kronor (anslag 99:8).
Våra nordiska grannländer har i flera avseenden gjort framsteg vad gäller digitaliseringen av bibliotekstjänster och visat på flera möjligheter att utveckla biblioteken. För ökad nordisk likvärdighet och samordningsmöjligheter bör det vara en uttalad ambition att Sverige under en tioårsperiod digitaliserar merparten av vad som har getts ut i landet. Därför anslår Sverigedemokraterna 96 miljoner kronor (anslag 99:9) för att genomföra några av förslagen i den nationella biblioteksstrategin (Demokratins skattkammare 2019).
|
3. |
|
|
|
Vasiliki Tsouplaki (V) anför: |
Riksdagen har genom sitt beslut den 27 november 2019 fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 17 inte får överstiga 16 061 280 000 kronor. Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan vi inte reservera oss till förmån för detta förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Vänsterpartiets politik inom utgiftsområde 17.
I motionen En plan för jämlikhet och grön omställning, Vänsterpartiets budgetmotion 2019, presenterar vi våra budgetförslag för den ekonomiska politiken (mot. 2019/20:2915). Motionen behandlas i bet. 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 3 i det betänkandet. Förslaget till statens budget inom utgiftsområde 17 läggs fram i partimotion 2019/20:3017.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Vänsterpartiet anser att barn från alla familjer, oavsett ekonomi eller social ställning, ska ges möjlighet att delta i kulturskolans verksamhet. Vänsterpartiet föreslår därför att anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete ska öka med totalt 320 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 300 miljoner kronor för kulturskolans verksamhet, 10 miljoner kronor för höjda bidrag för centrala amatörkulturorganisationer och 10 miljoner kronor för centrumbildning.
Vi menar att statens bidrag till kultursamverkansmodellen har halkat efter och att möjligheten till kultur i hela landet behöver stärkas. Vänsterpartiet föreslår därför att anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet ska öka med 100 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
För att det fria kulturlivet ska kunna fortsätta vara en kraft att räkna med och kunna erbjuda föreställningar i hela landet behövs långsiktiga verksamhetsbidrag. Vi vill därför öka anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 35 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag. 5 miljoner kronor avser ett riktat stöd för lokaler till dansen och 30 miljoner kronor avser höjt anslag för det fria kulturlivet.
Litteraturen, läsandet och språket (3:1–3:3)
Vänsterpartiet föreslår att anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen ska öka med 3 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag. Anslagshöjningen syftar till att täcka kostnader för den större mängd ansökningar som inkommer i och med ändringar i namnlagen (2016:1013).
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Konstnärspolitiska utredningen (SOU 2018:23) rapporterade om att MU-avtalen i många fall inte efterföljs och att konstnärer inte får ersättning. Orsaken uppges vara brist på medel. Vänsterpartiet föreslår därför att anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet ska öka med 5 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Endast 21 procent av ansökningarna om bidrag till Konstnärsnämnden beviljades under 2016, och inkomsterna för konstnärer har inte följt den övriga löneutvecklingen. Likaså har nivåerna på den individuella visnings-ersättningen halkat efter. Vi vill stärka konstnärers ekonomi med 20 miljoner kronor och den individuella visningsersättningen med 8,4 miljoner kronor. Totalt föreslår vi att anslaget 5:2 Ersättningar till bidrag till konstnärer ska öka med 28,4 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
För att förstärka länsstyrelsernas möjlighet att skydda, bevara och tillgängliggöra kulturmiljöer och kulturarv vill vi att anslaget 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ska öka med 30 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Endast två tredjedelar av ansökningarna om kyrkoantikvarisk ersättning kan godkännas i dag. Vi menar att det innebär risker för det kyrkliga kulturarvet när nödvändigt underhåll inte kan utföras. Vänsterpartiet föreslår därför att anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning ska öka med 40 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Vänsterpartiet vill öka anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 30 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag eftersom fri-entré-reformen har lett till ökat antal besökare och ökade kostnader.
Rörelsernas museum är under uppbyggnad och planen är att museet ska vara helt klart 2024. Museet behöver ytterligare finansiering för att kunna öppna 2024 och vi vill därför att anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer ska öka med 5 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Vi avvisar regeringens förslag om att öka medlen till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor på bekostnad av de organisationsbidrag som myndigheten delar ut. Vänsterpartiet föreslår därför att anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ska minska med 9 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Vi avvisar även regeringens förslag att sänka stödet till ungdoms-organisationer för 2020. Vi vill se en ökning av medlen då stödet inte räknats upp på flera år, detta trots att fler organisationer delar på den samlade potten. Vänsterpartiet föreslår att anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet ska öka med 22 760 000 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
Vidare vill Vänsterpartiet att anslaget 12:3 Särskilda satsningar inom ungdomspolitiken ska öka med 8 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag. Vi avvisar därmed regeringens förslag om att sänka medlen till särskilda insatser inom ungdomspolitiken.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Vänsterpartiet föreslår att en idrottsskola för alla barn i åldersgruppen sex till tolv år införs. Stödet bör täcka kostnader för planering, hyra av idrottsyta/lokal, utrustning, marknadsföring och eventuellt ledararvode. Vänsterpartiet föreslår därmed att anslaget 13:1 Stöd till idrotten ska öka med 40 miljoner kronor för 2020 i förhållande till regeringens förslag.
|
4. |
|
|
|
Roland Utbult (KD) anför: |
Kultur uppstår i mötet mellan människor och skapas av oss alla gemensamt. Kulturen är ingenting statiskt utan något levande som ständigt är i förändring. Vi är alla medskapare av kulturen men vi är också formade av den. Vårt sätt att tala, vårt sätt att tänka, ja själva språket, är präglat av vår kultur. Kulturen ger oss mening i nuet, men kulturen bär också våra historiska rötter och föder visioner för framtiden. Kulturen i dess vidaste betydelse är ogripbar, den varken kan eller ska styras av politiska beslut. Men kulturen kan också vara konkret och tydlig. Den kan manifesteras genom konkreta föremål och upplevelser. En konsert, en bok, en möbel, ett tv-program eller en musiklektion är alla exempel på kulturens uttrycksformer i vardagen. Kulturen bidrar till att vidga den egna verkligheten och fantasin. Den kan hjälpa oss att växa som empatiska och inkännande människor. Den är med andra ord en livsviktig del av ett sammanhållet samhälle. Kulturen, precis som moralen, håller ihop gemenskaper. Den är med och skapar förutsättningar för ett gott samhälle. Att helt definiera vad kultur är låter sig inte göras. Vi kommer aldrig att finna det exakta svaret. Genom att ständigt ställa frågor och diskutera kulturens väsen kan vi dock berika och utveckla vår syn på kultur och därigenom också vår kulturpolitik. Politikens uppgift är att medverka till ett mer dynamiskt kulturliv. Målet är att stödja utan att styra och att ge alla människor möjlighet att delta i ett fritt kulturliv.
Den kristdemokratiska ideologin innefattar förvaltarskapstanken. Innebörden i denna, på kulturområdet, är att varje generation är skyldig att förvalta det som lämnats till den av tidigare generationer för att sedan föra det vidare till nästa. Att värna och vårda det gemensamma kulturarvet är därför en central del i den kristdemokratiska kulturpolitiken. Detta vill vi göra genom en aktiv medvetenhet och förmedling av de värden som byggt och håller samman vårt samhälle och genom en varsam och noggrann vård av vårt fysiska kulturarv. Även språket är en del i vårt kulturarv och vi arbetar därför för en aktiv vård av det svenska språket, t.ex. genom satsningar på bibliotek och läsfrämjande insatser. Ansvaret för kulturens villkor ligger inte enbart på det offentliga, utan både de privata och ideella insatserna har enormt stor betydelse. För att bredda kulturen och hitta nya sätt att finansiera kulturlivet är det av yttersta vikt att det privatas möjlighet att agera i kulturlivet utvecklas. Inte minst kan regelverk förenklas och ses över.
Kristdemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2019/20:3341. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Motionen behandlas i bet. 2019/20:FiU1 och vårt samlade förslag framgår av reservation 4 i det betänkandet. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i kommittémotion 2019/20:2790.
Kristdemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 17 ställs nedan mot regeringens förslag och innebär följande.
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Kristdemokraterna anser att regeringens särskilda bibliotekssatsning är lovvärd, men riskerar att inte fullgöra sitt syfte. Det är långt ifrån säkert att satsningen leder till ökade och kundanpassade öppettider och större tillgänglighet i hela landet, utan risken är att endast en liten del av befolkningen gynnas. Kristdemokraterna menar att en bred satsning på läsning och kunskapsinhämtning görs genom att betona skolans bildningsuppdrag och att rikta insatser för ökad läsförståelse och läsinlärning dit där de kommer alla barn till del. Med hänsyn härtill drar Kristdemokraterna ned på regeringens särskilda bibliotekssatsning och minskar anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med 225 miljoner kronor.
En av Kristdemokraternas prioriterade frågor på kulturområdet är Skapande skola. Sedan starten 2008 har Skapande skola byggts ut, mycket tack vare Kristdemokraterna, så att den nu omfattar hela grundskolan och förskoleklass. Projektets nytta för Sveriges skolelever kan inte nog understrykas, och många lokala initiativ har gett ringar på vattnet. Kulturen har genom detta initiativ uppvärderats och fått en självklar plats i lektionssalen, och Kristdemokraterna lägger 10 miljoner kronor extra på anslaget 1:3 Skapande skola.
I kultursamverkansmodellen som alliansregeringen införde flyttas tyngdpunkten för beslutsfattande rörande den nationella kulturpolitiken från staten till landets regioner. Denna modell är en viktig grundbult i kristdemokratiskt tänkande och har visat stor potential men behöver utvecklas. Kristdemokraterna satsar därför 25 miljoner kronor extra för att bygga vidare på kultursamverkansmodellen (anslaget 1:6). Samma anslag vill Kristdemokraterna minska med 53 miljoner kronor då vi inte ställer oss bakom en förstärkning av den musikaliska scenkonsten. Detta innebär att Kristdemokraterna totalt föreslår en minskning av anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 28 miljoner kronor.
Regeringens satsning för utvecklande av filmstatistik om 2 miljoner kronor under anslaget 1:7 Myndigheten för kulturanalys ställer sig Kristdemokraterna inte bakom.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Kristdemokraterna vill avveckla Unga Klara som nationalscen och minskar därför anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner med 8 miljoner kronor. Vi minskar vidare anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 25 miljoner kronor avseende neddragning på den fria konsten. Kristdemokraterna vill i stället lägga reformutrymmet på annat, exempelvis kultursamverkansmodellen, trossamfunden och idrottsrörelsen.
Litteraturen, läsande och språket (3:1–3:3)
Även när det gäller anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter vill Kristdemokraterna göra en neddragning avseende den fria konsten. Vi vill minska anslaget med 8 miljoner kronor och i stället lägga reformutrymmet på annat, exempelvis kultursamverkansmodellen, trossamfunden och idrotts-rörelsen.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Samma sak gäller anslagen 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet, där Kristdemokraterna vill göra neddragningar på den fria konsten och minska anslagen med 10 respektive 12 miljoner kronor till förmån för satsningar på bl.a. kultursamverkansmodellen, trossamfunden och idrottsrörelsen.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Kristdemokraterna vill också minska anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 60 miljoner kronor avseende neddragning på den fria konsten. Kristdemokraterna vill i stället lägga reformutrymmet på annat, exempelvis kultursamverkansmodellen, trossamfunden och idrottsrörelsen.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Kristdemokraterna delar inte regeringens uppfattning att fri entré på ett fåtal utvalda museer tillgängliggör kulturen. Fri entré gäller dessutom enbart för museernas basutbud. Under åren med alliansregeringen hade alla barn och unga fritt inträde till alla utställningar vid de statliga museerna, dvs. även de tillfälliga utställningarna. Det har regeringen valt att avskaffa. Dessutom finns ca 200 museer i landet som inte är statliga och som inte omfattas av fri entré. Vi anser att det blir en snedvridning av resurserna att dessa museer inte får del av satsningarna. Kristdemokraterna säger därför nej till fri entré på statliga museer och minskar anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 90 miljoner kronor.
Det krig som bedrivits av terrororganisationen Islamiska staten (IS) i Syrien har gjort oss uppmärksamma på hur rekryteringen till IS och andra våldsbejakande extrema rörelser har pågått här i Sverige där unga svenskar befinner sig. I skolans domäner, på ungdomsgårdar och på sociala medier har man lockats med historielösa påståenden och radikala lockrop. Okunskap om ideologier och deras ursprung ger en öppen dörr för dessa våldsbejakande rörelser in till de ungas uppmärksamhet och engagemang. Därför föreslår Kristdemokraterna att staten ska ge Forum för levande historia i uppdrag att informera om den våldsbejakande islamismens brott. På så sätt kan den kompetens som finns samlad kring att upplysa om antisemitism, nationalsocialismens illgärningar och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten även användas för att belysa den våldsbejakande islamismen. Till detta avsätter Kristdemokraterna 10 miljoner kronor utöver regeringens förslag till anslaget 8:4 Forum för levande historia.
Trossamfund (9:1–9:2)
Det offentliga stödet till trossamfunden är en viktig del av det civila samhället, och Kristdemokraterna anser att trossamfunden i många avseenden har en viktig roll att fylla. Vi anser därför att anslaget 9:2 Stöd till trossamfund ska öka med 10 miljoner kronor. Det utökade stödet ska bl.a. användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som t.ex. synagogor samt göra det möjligt för kyrkor och andra religiösa samfund att fortsätta att utvidga sin verksamhet, inte minst det sociala arbete som många av dem utför.
Film (10:1)
Svensk filmpolitik har en viktig uppgift när det gäller att främja filmproduktion i Sverige. Regeringens nya filmpolitik har en rad brister. Kristdemokraterna anser att svensk film behöver fortsätta det arbete om breddning som alliansregeringen lade grund för avseende jämställdhet, samverkan med andra konstformer och långsiktig kompetensförsörjning via moderna filmutbildningar. Kristdemokraterna föreslår en minskning av anslaget 10:1 Filmstöd med 100 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att finansiera bl.a. satsningar på kultursamverkansmodellen och Forum för levande historia.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Kristdemokraterna föreslår en ökning av anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor med 40 miljoner kronor. Ökningen ska användas för att myndigheten ska ta fram och administrera ett fritidskort till alla barn mellan årskurs 2 och 9, laddat med ekonomiskt stöd för deltagaravgifter i ledarledda aktiviteter i det svenska föreningslivet samt kulturskolan. Kortet ska uppmuntra barn i ekonomisk utsatthet att delta i föreningslivet och ge dem möjlighet till en aktiv fritid.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Idrottsrörelsen spelar enligt Kristdemokraterna en mycket stor roll för både enskilda individer och samhället i stort. Idrottsrörelsen erbjuder en gemenskap och en plattform för människor att utvecklas. Vi anser att arbetet med inkludering inom idrottsrörelsen inte nog kan betonas. Kristdemokraterna önskar fortsätta att uppmuntra idrottsrörelsens viktiga roll i samhället och ökar därför anslaget 13:1 Stöd till idrotten med 5 miljoner kronor.
Kristdemokraterna vill vidare öka medlen till en ensamhetssatsning och avsätter därför 10 miljoner kronor till anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn.
Nya anslag
Kristdemokraterna har en egen satsning på 10 miljoner kronor som ska användas för att stödja civilsamhället i utsatta områden. Där behövs, anser vi, positiva förebilder och bra vuxna auktoriteter. Pengarna ska kunna användas till mentors- och förebildsprogram. Satsningen bygger vidare på vår idé om att knyta en polis till varje skola i brottsförebyggande syfte.
Vi avsätter vidare 10 miljoner kronor för ett äldrelyft, en idrottssatsning för äldre där medlen ska gå till träning och gemenskap.
Kristdemokraterna vill dessutom ha en riktad satsning på verksamhetsbidrag till ideella musikarrangörer. För detta avsätter vi 15 miljoner kronor till Statens kulturråd. Vi anser att det är det civila ideella samhället som bär upp musiklivet utanför institutionerna. Ett viktigt arbete med att stimulera detta är att främja spridning av ett varierat utbud av högkvalitativ musik i hela landet. Musikarrangörerna består till största delen av ideella föreningar utan anställd eller arvoderad personal. Bidragsmedel till ideella musikarrangörer gagnar även musikerna då bidragen i hög grad går till att betala skäliga gager.
|
5. |
|
|
|
Lotta Finstorp (M), Annicka Engblom (M), Ann-Britt Åsebol (M) och Viktor Wärnick (M) anför: |
Moderaterna har förordat ett system som årligen balanserar tillgångarna på public service-kontot och därmed automatiskt justerar public service-avgiften. På så sätt säkerställs att det inte byggs upp stora överskott.
Moderaterna har alltsedan sitt deltagande i den parlamentariska public service-kommittén reserverat sig mot att programföretagen ska kunna tillgodoräkna sig de medel som tidigare avsatts för Radiotjänst i Kiruna AB:s verksamhet för uppbörd och kontroll (SOU 2018:50, prop. 2017/18:261 bet. 2018/19:KrU2 samt prop. 2018/19:136, bet. 2019/20:KrU2).
Totalt sett bör public service på sikt anslås avsevärt mindre medel som en följd av ett mer renodlat uppdrag. Samtidigt är troligen vissa av kärnuppdragen i dag underfinansierade. Hur en framtida finansiering av public service ska utformas är en central reformfråga.
Vi beslutade vid vår partistämma 2019 att när riksdagen ska fatta beslut om sändningstillstånd nästa gång behöver det beslutet föregås av en bredare diskussion om förändringar av public service. Utöver finansieringsfrågan kan vi redan nu konstatera att reformer krävs inom åtminstone följande områden: uppdrag, opartiskhet och saklighet samt styrning och uppföljning.
|
6. |
|
|
|
Aron Emilsson (SD), Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD) anför: |
Sverigedemokraterna driver frågan om att tillsätta en ny public service-utredning vars syfte ska vara att se över uppdrag, omfattning och gransknings-system. En utredning som ser över villkoren för public service, public services framtida roll samt public services organisationsformer, innan beslut om långsiktig finansiering och finansieringsmodell. Vår mening är att public service kan effektiviseras, moderniseras och kostnadsminskas, samtidigt som programbolagens unika uppdrag värnas.
Mot den bakgrunden anser vi att det för just denna sändningsperiod bör finnas visst utrymme för justeringar till dess att en utredning är klar. Vi menar vidare att den årliga uppräkningen på sikt bör ses över, men vill i det här betänkandet framför allt understryka vikten av en översyn av de totala kostnaderna för public service i samband med den breda utredning vi förordar ska komma till stånd.
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB och för projektering inför renovering och ombyggnad som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor (avsnitt 4.5.1).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor (avsnitt 4.5.1).
3.Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande i fråga om Statens kulturråds bidragsgivning inom bild- och formområdet inte längre ska gälla (avsnitt 6.6.1).
4.Riksdagen godkänner att riksdagens tidigare ställningstagande i frågor som rör Konstnärsnämndens stödordningar till konstnärer och kulturskapare inte längre ska gälla (avsnitt 7.6.1).
5.Riksdagen godkänner medelstilldelningen för 2020 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 077 100 000 kronor, till Sveriges Television AB med 5 041 200 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 445 100 000 kronor (avsnitt 13.5.6).
6.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 från public service-kontot tillföra 35 000 000 kronor i stiftelsekapital till Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (avsnitt 13.5.6).
7.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2020 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att täcka ett underskott på public service-kontot som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 250 000 000 kronor (avsnitt 13.5.6).
8.Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2020 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.
9.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2020 besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2019/20
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör gå vidare med den nationella biblioteksstrategins förslag om stärkta nationella digitala bibliotekstjänster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultur på recept och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ta fram en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om avgiftsfri idrottsskola för alla barn och tillkännager detta för regeringen.
7.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som regeringen initierade 2011 och permanenta anslaget och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera föreningar att ge äldre möjlighet att utöva organiserad idrott och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att genomdriva ett stimulansbidrag till idrottsrörelsen som ska gå till en idrottssatsning för de äldre och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
11.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av satsningar inom idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Forum för levande historia och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ideella musikarrangörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en satsning på Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka bibliotekens arbete för barn och ungdomars integration och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en riktad satsning till idrotten för brottsförebyggande arbete i särskilt utsatta områden och tillkännager detta för regeringen.
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||
|
|
|
|
M |
SD |
V |
KD |
|
1:1 |
Statens kulturråd |
56 717 |
−400 |
+22 000 |
|
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
533 084 |
|
−309 840 |
+320 000 |
−225 000 |
|
1:3 |
Skapande skola |
176 465 |
+30 000 |
+90 000 |
|
+10 000 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
45 153 |
|
+20 000 |
|
|
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 852 |
|
+15 000 |
|
|
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 518 605 |
|
|
+100 000 |
−28 000 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
16 533 |
|
|
|
−2 000 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 104 748 |
|
−14 000 |
|
−8 000 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
213 614 |
|
−25 000 |
+35 000 |
−25 000 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
119 490 |
|
+6 000 |
|
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
180 735 |
+30 000 |
−30 000 |
|
−8 000 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
125 957 |
|
|
|
|
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
68 760 |
|
+11 000 |
+3 000 |
|
|
4:1 |
Statens konstråd |
31 753 |
|
−20 000 |
|
|
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
42 947 |
|
|
|
−10 000 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 714 |
|
+5 000 |
|
|
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
40 069 |
|
−12 000 |
+5 000 |
−12 000 |
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
22 481 |
|
|
|
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
476 031 |
|
−93 000 |
+28 400 |
−60 000 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
411 006 |
|
|
|
|
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
285 382 |
|
+64 000 |
|
|
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
270 542 |
|
+8 000 |
+30 000 |
|
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
|
+440 000 |
+40 000 |
|
|
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
|
|
|
|
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 347 035 |
−90 000 |
−94 000 |
+30 000 |
−90 000 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
268 714 |
|
+10 000 |
|
|
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
75 519 |
|
+5 000 |
+5 000 |
|
|
8:4 |
Forum för levande historia |
49 301 |
|
|
|
+10 000 |
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
80 |
|
|
|
|
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
13 085 |
|
+5 000 |
|
|
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
81 919 |
|
−41 000 |
|
+10 000 |
|
10:1 |
Filmstöd |
553 444 |
|
−97 550 |
|
−100 000 |
|
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
9 721 |
|
+1 055 |
|
|
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 392 |
|
|
|
|
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
483 |
|
|
|
|
|
11:4 |
Statens medieråd |
23 320 |
|
−15 000 |
|
|
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
48 856 |
|
|
|
|
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
51 656 |
|
+5 000 |
−9 000 |
+40 000 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
240 680 |
|
−13 000 |
+22 760 |
|
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
2 000 |
|
−2 000 |
+8 000 |
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 974 311 |
+200 000 |
|
+40 000 |
+5 000 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
|
−20 000 |
|
|
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
50 785 |
+30 000 |
+65 000 |
|
|
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
|
−15 000 |
|
|
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
171 758 |
|
−123 000 |
|
+10 000 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 319 683 |
−200 000 |
−770 000 |
|
|
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
59 331 |
|
|
|
|
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
150 000 |
|
−150 000 |
|
|
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
193 158 |
|
|
|
|
|
15:1 |
Spelinspektionen |
76 247 |
|
+5 000 |
|
|
|
|
Förslag till anslag utöver regeringens förslag |
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Kulturarvs-ROT |
|
|
+160 000 |
|
|
|
99:2 |
Kulturarvsfond |
|
|
+100 000 |
|
|
|
99:3 |
Skapande äldreomsorg |
|
|
+35 000 |
|
|
|
99:4 |
Öppna museer |
|
|
+150 000 |
|
|
|
99:5 |
Kulturreservat |
|
|
+33 000 |
|
|
|
99:6 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
|
|
+50 000 |
|
|
|
99:7 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
|
|
+35 000 |
|
|
|
99:8 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
|
|
+295 000 |
|
|
|
99:9 |
Bibliotekssatsning |
|
|
+96 000 |
|
|
|
99:10 |
Äldrelyftet |
|
|
|
|
+10 000 |
|
99:11 |
Riktad satsning ulturrådet ideella musikarrangörer |
|
|
|
|
+15 000 |
|
99:12 |
Stöd till civilsamhällets insatser i utsatta områden (del av socialtjänstpaket) |
|
|
|
|
+10 000 |
|
Summa för utgiftsområdet |
16 061 280 |
−400 |
−113 335 |
+658 160 |
−448 000 |
|
Bilaga 3
Regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Beställningsbemyndiganden för 2020 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Det har inte väckts några motioner med anledning av regeringens förslag till beställningsbemyndiganden
Tusental kronor
|
Anslag |
Regeringens |
Tidsperiod |
|
|
|
|
förslag |
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
25 000 |
2021 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 000 |
2021–2022 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
30 000 |
2021–2022 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
167 000 |
2021–2022 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
40 000 |
2021–2022 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
14 000 |
2021 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
196 000 |
2021–2030 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
90 000 |
2021–2023 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
23 000 |
2021–2022 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
212 000 |
2021 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
40 000 |
2021–2023 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
2021 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
65 000 |
2021–2025 |
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
140 000 |
2021–2025 |