|
Justitieutskottets betänkande
|
Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till följdändringar i tre lagar om internationellt samarbete. Följdändringarna föreslås med anledning av att nya regler som stärker Kriminalvårdens möjligheter att vidta kontroll- och stödåtgärder i fråga om dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff träder i kraft den 1 juli 2020 (prop. 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning).
Förslagen innebär i huvudsak att regelverket i de tre lagarna om internationellt samarbete anpassas till de nya reglerna i 26 kap. brottsbalken.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:119 Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet,
3. lag om ändring i lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen,
4. lag om ändring i brottsbalken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:119 punkterna 1–4.
Stockholm den 7 maj 2020
På justitieutskottets vägnar
Andreas Carlson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Carlson (KD), Linda Westerlund Snecker (V), Karolina Skog (MP), Cecilie Tenfjord Toftby (M), Kristina Axén Olin (M), Karin Enström (M), Malin Danielsson (L), Ulrika Heie (C), Annelie Karlsson (S), Hans Ekström (S), Isak From (S), Lawen Redar (S), Leif Nysmed (S), Angelika Bengtsson (SD), Mikael Strandman (SD), Robert Stenkvist (SD) och Larry Söder (KD).
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:119 Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken. I propositionen lämnar regeringen förslag på följdändringar med anledning av att nya regler träder i kraft den 1 juli 2020 som stärker Kriminalvårdens möjligheter att vidta kontroll- och stödåtgärder i fråga om dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff (prop. 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning).
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.
Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag.
Propositionen
Propositionens syfte och övergripande innehåll
Den nya lagstiftningen om förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning innebär bl.a. en ändrad beslutsordning för vissa beslut som kan meddelas den frigivne. Vidare får Kriminalvården ett nytt verktyg i arbetet med att förhindra återfall i brott genom att en möjlighet införs i 26 kap. 17 § brottsbalken för myndigheten att i vissa fall förordna om elektronisk övervakning av den frigivne.
De nya reglerna innebär vidare att den dömde har samma möjlighet som i dag att överklaga beslut under villkorlig frigivning och att Kriminalvårdens beslut i dessa frågor ska kunna överklagas till övervakningsnämnden. Övervakningsnämndens beslut när den har överprövat myndighetens beslut i sådana frågor ska kunna överklagas till tingsrätten i enlighet med vad som framgår av 37 och 38 kap. brottsbalken.
Slutligen införs en uttrycklig bestämmelse i 26 kap. brottsbalken som klargör att kontroll- och tvångsåtgärder under villkorlig frigivning alltid ska prövas mot proportionalitetsprincipen.
Regeringen uppger i propositionen att utgångspunkten bör vara att regelverken för kriminalvård i frihet efter villkorlig frigivning så långt som möjligt ska vara lika oavsett om det är en utländsk eller en svensk dom som verkställs här. Regeringen konstaterar att den nya lagstiftningen därmed medför ett behov av följdändringar i följande tre lagar som rör internationellt samarbete om verkställighet av straff:
• lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.
• lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet
• lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen
Regeringen konstaterar vidare att det behövs ytterligare följdändringar i brottsbalken.
Lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.
Lagen om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m., den s.k. nordiska verkställighetslagen, reglerar frågor om verkställighet av vissa domar och beslut i brottmål mellan de nordiska länderna. Den innehåller bl.a. regler om verkställighet av böter och förverkande (1–4 a §§), verkställighet av frihetsstraff (5–9 §§), övervakning av villkorligt dömda (10–16 §§) och övervakning av villkorligt frigivna (17–23 §§). Sist i lagen finns ett antal gemensamma bestämmelser som bl.a. rör överklagande av beslut.
För en redogörelse av de regler i lagen som berörs i detta ärende hänvisas i huvudsak till s. 20 i propositionen.
Som har redogjorts för ovan föreslår regeringen i propositionen att lagen ska anpassas med anledning av den nya lagstiftningen om villkorligt frigivna och att det även krävs följdändringar i brottsbalken. För en redogörelse av de ändringar som föreslås hänvisas i huvudsak till s. 21–23 i propositionen.
Av den nya lagstiftningen följer att Kriminalvården under vissa förutsättningar kan besluta om elektronisk övervakning av den villkorligt frigivne (26 kap. 17 § brottsbalken). Regeringens bedömning är att det bör vara möjligt för Kriminalvården att besluta om elektronisk övervakning även i de nordiska fall som omfattas av lagen. Det behövs dock enligt regeringen inte någon ändring i lagen för att åstadkomma detta eftersom det redan finns en bestämmelse som anger att svenska regler om villkorlig frigivning ska tillämpas, vilket inkluderar den nya bestämmelsen i 26 kap. 17 § brottsbalken. Enligt redan gällande bestämmelser får Kriminalvården inte fatta ett nytt eller mer ingripande beslut om elektronisk övervakning av den villkorligt frigivne i förhållande till vad som bestämts i den andra nordiska staten.
Lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet
Lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet reglerar samarbete om kriminalvård i frihet som bedrivs med stater som tillträtt den europeiska konventionen av den 30 november 1964 rörande övervakning av villkorligt dömda eller villkorligt frigivna personer. Lagen kan tillämpas i andra fall om regeringen bestämmer det (1 §).
För en redogörelse av de regler i lagen som berörs i detta ärende hänvisas i huvudsak till s. 23–24 i propositionen.
Som har redogjorts för ovan föreslår regeringen i propositionen att lagen ska anpassas med anledning av den nya lagstiftningen om villkorligt frigivna och det krävs även följdändringar i brottsbalken. För en redogörelse av de ändringar som föreslås hänvisas i huvudsak till s. 24–26 i propositionen.
Av den nya lagstiftningen följer att Kriminalvården under vissa förutsättningar kan besluta om elektronisk övervakning av den villkorligt frigivne (26 kap. 17 § brottsbalken). Regeringens bedömning är att det bör vara möjligt för Kriminalvården att besluta om elektronisk övervakning av villkorligt frigivna i de internationella fall som omfattas av lagen. För att åstadkomma detta behövs det enligt regeringen inte någon ändring i lagen eftersom det redan finns en bestämmelse som anger att svenska regler om villkorlig frigivning ska tillämpas, vilket inkluderar den nya bestämmelsen i 26 kap. 17 § brottsbalken.
Det föreslås vidare en ändring så att Kriminalvården, när det gäller beslut om elektronisk övervakning inte ska ha rätt att besluta om föreskrifter under villkorlig frigivning i Sverige som innebär en skärpning i förhållande till vad som har bestämts i den andra staten.
Slutligen föreslår regeringen att möjligheten att överklaga anmälan till domsstaten vid misskötsamhet tas bort. Motsvarande överklagandemöjlighet saknas i de andra samarbetslagarna och i brottsbalkens reglering av åtgärder vid misskötsamhet.
Lagen om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen
För en redogörelse av de regler i lagen som berörs i detta ärende hänvisas i huvudsak till s. 27 i propositionen.
Som har redogjorts för ovan föreslår regeringen i propositionen att lagen ska anpassas med anledning av den nya lagstiftningen om villkorligt frigivna och att det även krävs följdändringar i brottsbalken. För en redogörelse av de ändringar som föreslås hänvisas i huvudsak till propositionen s. 27–29.
Av den nya lagstiftningen följer att Kriminalvården under vissa förutsättningar kan besluta om elektronisk övervakning av den villkorligt frigivne (26 kap. 17 § brottsbalken). Regeringens bedömning är att det bör vara möjligt för Kriminalvården att besluta om elektronisk övervakning av villkorligt frigivna i de europeiska fall som omfattas av lagen. För att åstadkomma detta behövs det enligt regeringen inte någon ändring i lagen eftersom det redan finns en bestämmelse som anger att svenska regler om villkorlig frigivning ska tillämpas, vilket inkluderar den nya bestämmelsen i 26 kap. 17 § brottsbalken.
Regeringen föreslår vidare en ändring som innebär att om ett beslut om elektronisk övervakning har fattats av den andra staten bör, liksom i fråga om föreskrifter och andra skyldigheter som gäller enligt den utländska domen, Kriminalvården ha möjlighet att anpassa ett sådant beslut.
Följdändringar i brottsbalken
Regeringen uppger att det bör göras följdändringar och viss modernisering av språket i 28 kap. 8 och 9 §§ brottsbalken. Ändringarna är motiveras av att 28 kap. 6 a § brottsbalken får en ny beteckning (prop. 2018/19:77 Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning).
Ikraftträdande
Enligt regeringen bör lagändringarna träda i kraft samma dag som den nya lagstiftningen med anledning av propositionen Förstärkta återfalls-förebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning (prop. 2018/19:77) träder i kraft, vilket är den 1 juli 2020.
Utskottets ställningstagande
Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:119 Internationellt samarbete om verkställighet av straff anpassas till nya regler i brottsbalken:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:650) om erkännande och verkställighet av frivårdspåföljder inom Europeiska unionen.
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Bilaga 2
