|
Finansutskottets betänkande
|
Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om att vissa uppgifter som finansiella företag lämnar till Riksgäldskontoret vid tillämpning av lagen om insättningsgaranti och lagen om resolution i stället ska lämnas till Finansinspektionen. Förslaget innebär att det i Finansinspektionens uppdrag bör ingå att, mot avgift, på Riksgäldskontorets vägnar bearbeta och rapportera uppgifter som ska lämnas till Riksgäldskontoret. Det föreslås även att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att vissa uppgifter ska lämnas till Finansinspektionen i stället för Riksgäldskontoret och att det ska gälla sekretess i Finansinspektionens nya uppdragsverksamhet.
I propositionen föreslås också vissa ändringar i lagen om betaltjänster.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2020.
Behandlade förslag
Proposition 2019/20:78 Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor |
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti,
2. lag om ändring i lagen (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar,
3. lag om ändring i offentlighets och sekretesslagen (2009:400),
4. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,
5. lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2019/20:78 punkterna 1–5.
Stockholm den 18 mars 2020
På finansutskottets vägnar
Fredrik Olovsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Olovsson (S), Elisabeth Svantesson (M), Edward Riedl (M), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Dennis Dioukarev (SD), Mats Persson (L), Charlotte Quensel (SD), Karolina Skog (MP), Mattias Karlsson i Luleå (M), Eva Lindh (S), Saila Quicklund (M), Ann-Christine From Utterstedt (SD), Larry Söder (KD), Jörgen Hellman (S), Jessica Wetterling (V) och Fredrik Stenberg (S).
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet proposition 2019/20:78 Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor.
I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till propositionen.
Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslaget har granskats av Lagrådet.
Bakgrund
Finansinspektionens nya uppdragsverksamhet
Ansvaret för att motverka störningar i det finansiella systemet är delat mellan i huvudsak tre myndigheter: Riksbanken, Riksgäldskontoret och Finansinspektionen. Riksbanken har ansvaret för penningpolitiken och Riksgäldskontoret är – utöver garantimyndighet och resolutionsmyndighet – stödmyndighet vid tillämpning av det unionsrättsliga regelverket om krishantering. I de egenskaperna kan Riksbanken och Riksgäldskontoret – var och en för sig – lämna ekonomiskt stöd till finansiella företag i kris. I egenskap av tillsynsmyndighet över de finansiella företagen har Finansinspektionen – vid sidan av Riksgäldskontoret – flera uppgifter vid tillämpning av de unionsrättsliga regelverken om insättningsgaranti och krishantering. Till det kommer att det ställs stora krav på kapital i finansiella företag i dessa regelverk. Finansinspektionen fastställer kraven på eget och lånat kapital vid tillämpning av det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning medan Riksgäldskontoret fastställer kraven på lånat kapital vid tillämpning av det unionsrättsliga regelverket om krishantering.
Myndighetsstrukturen på finansmarknadsområdet ställer således stora krav på att Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgäldskontoret samarbetar och utbyter information med varandra i tillräcklig utsträckning. Det kommer också till uttryck i lagstiftningen på finansmarknadsområdet, som innebär att centralbanker samt garanti-, resolutions-, stöd- och tillsynsmyndigheter ska samarbeta och utbyta information med varandra. Finansiella kriser förutsätter att myndigheterna på finansmarknadsområdet har förmåga att samarbeta och utbyta information med varandra. Ett utökat administrativt samarbete mellan myndigheterna kan stärka förmågan att samverka i en finansiell kris.
Företag som omfattas av lagen om insättningsgaranti och lagen om resolution – framför allt kreditinstitut – ska enligt lagarna lämna vissa uppgifter till Riksgäldskontoret. Det är uppgifter om olika slag av affärs- och driftförhållanden, bl.a. uppgifter om tillgångar, skulder och eget kapital, garanterade insättningar, riskexponering samt in- och utlåning. Det kan dessutom antas att resolutionsmyndigheten i framtiden ska rapportera vissa av dessa uppgifter till Europeiska bankmyndigheten. Riksgäldskontoret har inte något systemstöd för bearbetning och rapportering av dessa uppgifter, och uppgifterna hanteras därför manuellt. Detta medför en ökad administrativ belastning och större operativa risker för myndigheten jämfört med en teknisk hantering. Uppgifterna som de berörda företagen lämnar till Riksgälds-kontoret enligt lagen om insättningsgaranti och lagen om resolution motsvarar i viss utsträckning de uppgifter som företagen lämnar till Finansinspektionen enligt det unionsrättsliga regelverket om kapitaltäckning. Hos Finans-inspektionen – som har ett systemstöd för bearbetning och rapportering av uppgifter till Europeiska bankmyndigheten – är uppgifterna föremål för teknisk hantering. Det medför en minskad administrativ belastning för myndigheten jämfört med manuell hantering. För att minska en del av den administrativa bördan för de finansiella företagen bör, enligt regeringen, de nu aktuella uppgifterna lämnas till Finansinspektionen i stället för Riksgälds-kontoret.
Avgifter enligt betaltjänstlagen
I betaltjänstlagen finns bestämmelser om undantag från lagens tillämpningsområde för vissa tjänster. Undantagen innebär bl.a. att lagen inte gäller tjänster som baseras på betalningsinstrument som enbart kan utnyttjas inom ett begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe eller i fråga om ett mycket begränsat varu- eller tjänsteutbud. Lagen gäller inte heller betalningstransaktioner som genomförs via en leverantör av elektroniska kommunikationsnät eller elektroniska kommunikationstjänster vilka fungerar som mellanhänder, om betalnings-transaktionerna faktureras på leverantörens faktura och avser inköp av digitalt innehåll och röstbaserade tjänster eller genomförs från eller via elektronisk utrustning för välgörenhetsändamål eller för inköp av biljetter, om värdet på de enskilda betalningstransaktionerna inte överstiger ett belopp motsvarande 50 euro och betalningstransaktionernas sammanlagda värde för en abonnent inte överstiger ett belopp motsvarande 300 euro per månad.
Den som tillhandahåller sådana tjänster som baseras på betalnings-instrument som enbart kan utnyttjas inom ett begränsat nätverk av leverantörer, hos en leverantör i dennes affärsställe eller i fråga om ett mycket begränsat varu- eller tjänsteutbud ska anmäla detta till Finansinspektionen om det sammanlagda värdet av de betalningstransaktioner som genomförts under de senaste tolv månaderna överstiger ett belopp motsvarande 1 miljon euro.
Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar regeringens lagförslag. Förslagen medför ändringar i ett flertal lagar på finansmarknadsområdet och i offentlighets- och sekretesslagen.
Propositionen
Finansinspektionens nya uppdragsverksamhet
Vid en finansiell kris måste myndigheterna på finansmarknadsområdet ha förmåga att samarbeta och utbyta information med varandra. Ett utökat administrativt samarbete mellan myndigheterna kan enligt regeringen stärka förmågan att samverka i en finansiell kris. Finansinspektionen bör därför, på Riksgäldskontorets vägnar, bearbeta och rapportera uppgifter som ska lämnas till myndigheten enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av förordningen om insättningsgaranti eller förordningen om resolution. Finansinspektionen bör få ta ut avgifter för att finansiera denna verksamhet, besluta om avgifternas storlek och disponera inkomsterna i verksamheten. Avgifterna bör täcka myndighetens kostnader för den verksamheten. Finans-inspektionen bör inte vara skyldig att samråda med Ekonomistyrningsverket om avgifterna.
Uppgiftslämnandet
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om att vissa uppgifter som enligt lagen om insättningsgaranti eller lagen om resolution ska lämnas till Riksgäldskontoret i stället ska lämnas till Finansinspektionen.
Sekretess
Sekretess ska gälla i Finansinspektionens verksamhet med att bearbeta och rapportera uppgifter på garantimyndighetens och resolutionsmyndighetens vägnar, för uppgift om affärs- eller driftsförhållanden hos den som är skyldig att lämna uppgifter enligt lagen om insättningsgaranti eller lagen om resolution, om det kan antas att denne lider skada om uppgiften röjs, och för uppgift om ekonomiska eller personliga förhållanden för annan som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den uppgiftsskyldige.
För uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst 20 år. Sekretess ska inte hindra att en uppgift lämnas till garantimyndigheten enligt lagen om insättningsgaranti, resolutionsmyndigheten enligt lagen om resolution, eller Europeiska bankmyndigheten.
Avgifter för ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt betaltjänstlagen
Finansinspektionen tar i dag ut avgifter för ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt betaltjänstlagen från betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Avgifterna regleras i förordningen om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen. De föreskrifterna i förordningen har meddelats med stöd av ett bemyndigande i betaltjänstlagen. Det kommer genom regeringens förslag att bli aktuellt för Finansinspektionen att ta ut avgifter för prövning av ärendeslag som rör andra företag än betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Det bör därför enligt regeringen införas en bestämmelse i betaltjänstlagen om att Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser. Finansinspektionen ska därför få ta ut avgifter för prövning av ansökningar, anmälningar och underrättelser enligt betaltjänstlagen. Regeringen föreslår att Finansinspektionen ska få ta ut avgifter även av andra företag än betaltjänstinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Vidare föreslås att den nuvarande bestämmelsen i betaltjänstlagen om avgifter till Finansinspektionen ska ändras så att den bara gäller årliga avgifter. Regeringen ska få meddela föreskrifter om de avgifter som Finansinspektionen får ta ut enligt betaltjänstlagen.
Upplysningsbestämmelse och följdändring
I betaltjänstlagen ska det införas en upplysningsbestämmelse om att det finns ytterligare bestämmelser om informationskrav för tillhandahållare av valutaväxlingstjänster i EU:s förordning om gränsöverskridande betalningar. En följdändring i lagen om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar ska göras med anledning av att en artikel i EU:s förordning om gränsöverskridande betalningar har upphävts.
Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 maj 2020.
Utskottets ställningstagande
Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens lagförslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2019/20:78 Finansiella företags uppgifter till Riksgäldskontoret och vissa betaltjänstfrågor:
1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.
2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar.
3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets och sekretesslagen (2009:400).
4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.
5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:1016) om resolution.
Bilaga 2
