TillstÄnd till offentlig danstillstÀllning

Ds 2018:20

TillstÄnd till offentlig danstillstÀllning

Ds 2018:20

SOU och Ds kan köpas frÄn Norstedts Juridiks kundservice. BestÀllningsadress: Norstedts Juridik, Kundservice, 106 47 Stockholm Ordertelefon: 08-598 191 90

E-post: kundservice@nj.se

Webbadress: www.nj.se/offentligapublikationer

För remissutsÀndningar av SOU och Ds svarar Norstedts Juridik AB pÄ uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Svara pĂ„ remiss – hur och varför

StatsrÄdsberedningen, SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02).

En kort handledning för dem som ska svara pÄ remiss.

HÀftet Àr gratis och kan laddas ner som pdf frÄn eller bestÀllas pÄ regeringen.se/remisser

Omslag: Regeringskansliets standard

Tryck: Elanders Sverige AB, Stockholm 2018

ISBN 978-91-38-24813-3

ISSN 0284-6012

Förord

Justitie- och inrikesministern Morgan Johansson beslutade den 29 september 2017 att ge kammarrÀttsrÄdet Pia Cedermark i uppdrag att bitrÀda Justitiedepartementet i utredningen av om tillstÄndskravet för anordnande av offentliga danstillstÀllningar bör tas bort eller förÀndras i nÄgot avseende (Ju 2017:O).

FörvaltningsrÀttsfiskalen Madeleine Galloni har arbetat som sekreterare i uppdraget. Uppdraget har bedrivits utan sÀrskild expert- eller referensgrupp.

HÀrmed överlÀmnas promemorian TillstÄnd till offentlig danstillstÀllning.

Uppdraget Àr med detta slutfört.

Stockholm i juni 2018

Pia Cedermark

/Madeleine Galloni

InnehÄll

1 Sammanfattning.......................................................... 7
2 Författningsförslag..................................................... 11
2.1 Förslag till lag om Àndring i ordningslagen (1993:1617)...... 11

2.2Alternativt förslag till lag om Àndring i ordningslagen

  (1993:1617) ............................................................................. 14
3 Utredningens uppdrag och arbete ............................... 17
3.1 Bakgrund ................................................................................. 17
3.2 Uppdraget................................................................................ 18
3.3 Utredningens arbete ............................................................... 18
4 GÀllande rÀtt m.m. .................................................... 21
4.1 AllmÀnt om ordningslagen..................................................... 21

4.2AllmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar

(2 kap. ordningslagen)............................................................ 22

4.3Ordningsföreskrifter, kostnader för ordningshÄllning,

  sanktioner m.m. ...................................................................... 28
4.4 NÀrmare om begreppet offentliga danstillstÀllningar........... 33
5 TillstÄndsförfarandet.................................................. 41
5.1 HandlÀggningsprocessen........................................................ 41
5.2 AnvÀndningen av villkor......................................................... 44
5.3 Befrielse frÄn kravet pÄ tillstÄnd............................................. 47
    3
InnehÄllsförteckning Ds 2018:20
6 En nordisk utblick...................................................... 49
6.1 Inledning ................................................................................. 49
6.2 Finland .................................................................................... 49
6.3 Norge ...................................................................................... 51
6.4 Danmark ................................................................................. 52
7 För- och nackdelar med tillstÄndskravet ....................... 55
7.1 Fördelar med tillstÄndskravet ................................................ 55
7.2 Nackdelar med tillstÄndskravet ............................................. 59
8 ÖvervĂ€ganden och förslag ........................................... 61
8.1 Inledande övervÀganden......................................................... 61
  8.1.1 Det Àr inte fult att dansa ......................................... 61
  8.1.2 Det handlar om ordning och sÀkerhet................... 62
  8.1.3 DanstillstÀllningar medför ofta risker.................... 64
  8.1.4 Om spontandans ..................................................... 68
  8.1.5 Ordningslagens bestÀmmelser behövs................... 69
  8.1.6 AnmÀlningsplikt Àr inte tillrÀckligt för de  
    riskfyllda danstillstÀllningarna................................ 74
8.2 Utredningens förslag.............................................................. 75
  8.2.1 Inledning.................................................................. 75
  8.2.2 Endast danstillstÀllningar som utgör en risk  
    ska omfattas av krav pÄ tillstÄnd............................. 75
  8.2.3 Offentliga danstillstÀllningar som inte  
    omfattas av krav pÄ tillstÄnd ska vara fria att  
    anordna .................................................................... 79
  8.2.4 Den lagtekniska utformningen............................... 79
  8.2.5 VÀgledning genom Polismyndigheten ................... 82
  8.2.6 IkrafttrÀdande och övergÄngsbestÀmmelser.......... 83
8.3 Övrigt ...................................................................................... 83
  8.3.1 Om straffansvar....................................................... 83
  8.3.2 Om tillstÄndskravet ska tas bort helt..................... 84

4

Ds 2018:20InnehÄllsförteckning

9 Konsekvenser av förslaget .......................................... 85
9.1 Inledning ................................................................................. 85
9.2 Konsekvenser för anordnarna ................................................ 86
9.3 Konsekvenser för Polismyndigheten..................................... 87
9.4 Konsekvenser för Åklagarmyndigheten................................ 87
9.5 Konsekvenser för domstolarna .............................................. 88
9.6 Övriga konsekvenser .............................................................. 88
10 Författningskommentar .............................................. 89
10.1 Förslaget till lag om Àndring i ordningslagen  
  (1993:1617) ............................................................................. 89
Bilaga 1 Uppdraget (Ju 2017:O).................................................. 93
Bilaga 2 KÀll- och litteraturförteckning....................................... 97

5

1 Sammanfattning

TillstÄndskravet bör nyanseras

I dag krĂ€vs tillstĂ„nd för att anordna en offentlig danstillstĂ€llning oavsett var den hĂ„lls och utan hĂ€nsyn till danstillstĂ€llningens art eller omfattning – tillstĂ„ndskravet Ă€r absolut. Offentliga danstillstĂ€llningar Ă€r emellertid ett brett begrepp som omfattar tillstĂ€llningar av mycket skiftande slag. Det finns danstillstĂ€llningar som innebĂ€r stora risker och som behöver omfattas av den kontroll som ett tillstĂ„ndskrav medför. Det finns dock ocksĂ„ danstillstĂ€llningar som inte utgör nĂ„gon beaktansvĂ€rd risk ur ett ordnings- och sĂ€kerhetsperspektiv. I förhĂ„llande till dessa framstĂ„r det absoluta tillstĂ„ndskravet som omotiverat. Utredningen föreslĂ„r dĂ€rför att det absoluta kravet pĂ„ tillstĂ„nd ska slopas. TillstĂ„ndskravet ska i stĂ€llet vara beroende av om danstillstĂ€llningen utgör en risk med hĂ€nsyn till ordning och sĂ€kerhet. Avgörande för bedömningen ska vara vissa riskfaktorer, nĂ€mligen tillstĂ€llningens natur, det förvĂ€ntade deltagarantalet, samt tiden och platsen för tillstĂ€llningen. Avsikten Ă€r att förslaget ska leda till en lĂ€ttnad och minskad byrĂ„krati, utan att göra avkall pĂ„ ordningen och sĂ€kerheten.

Vissa danstillstÀllningar Àr typiskt sett av sÄdan karaktÀr att de bör fortsÀtta omfattas av tillstÄndskravet Àven nÀr det Àndrats frÄn att vara absolut till att vara beroende av i vilken utstrÀckning tillstÀllningarna kan medföra risker. DanstillstÀllningar som anordnas inom ramen för nattklubbsverksamhet och dÀrmed jÀmförlig verksamhet Àr exempel pÄ sÄdana.

Mindre danstillstÀllningar som Àger rum inom ramen för sedvanlig restaurang- eller pubverksamhet bör falla utanför tillstÄndskravet. En förutsÀttning för detta bör vara att danstillstÀllningen inte medför nÄgot behov av sÀrskilda ÄtgÀrder för att ordning och sÀkerhet ska kunna upprÀtthÄllas. Inslaget av dans fÄr inte heller

7

Sammanfattning Ds 2018:20

medföra att verksamheten byter huvudfokus och övergÄr i nÄgot som Àr att likstÀlla med en nattklubb eller dÀrmed jÀmförlig verksamhet.

DanstillstÀllningar som inte omfattas av tillstÄndskravet ska enligt utredningens förslag vara fria att anordna, det vill sÀga de ska inte heller omfattas av nÄgot krav pÄ anmÀlningsplikt.

Vid anordnande av danstillstÀllning pÄ offentlig plats finns generellt en risk för ordningsstörningar. Dagens absoluta krav pÄ tillstÄnd föreslÄs behÄllas oförÀndrat för sÄdana danstillstÀllningar.

MÄnga danstillstÀllningar medför risker

NĂ€r det i den allmĂ€nna debatten riktas kritik mot kravet pĂ„ ”danstillstĂ„nd” tycks det frĂ€mst vara matgĂ€sters möjligheter att kunna ”ta en svĂ€ngom” pĂ„ kvarterskrogar och sedvanliga restauranger som Ă„syftas. Med det perspektivet kan det vara svĂ„rt att se att kravet pĂ„ tillstĂ„nd till offentliga danstillstĂ€llningar behövs. TillstĂ„ndskravet kan dĂ„ snarare framstĂ„ som onödigt och förlegat.

Kravet pÄ tillstÄnd till offentliga danstillstÀllningar gÀller dock Àven i andra, större sammanhang. Bland annat tar kravet sikte pÄ nattklubbsverksamhet och liknande verksamhet. Det Àr vÀl kÀnt att det i samband med sÄdan verksamhet ofta förekommer problematik i form av alkohol- och drogpÄverkan, konfrontationer mellan mÀnniskor och vÄldsbrott, vapeninnehav med mera.

NĂ€r mĂ„nga mĂ€nniskor samlas inomhus ökar risken för faror om utrymning skulle behöva ske pĂ„ grund av brand, attentat eller liknande. SĂ€rskilt gĂ€ller detta nĂ€r mĂ€nniskor samlas i lokaler som deltagarna inte Ă€r bekanta med, vilket ofta Ă€r fallet vid exempelvis nattklubbsverksamhet. DĂ€mpad belysning, stroboskopljus och rökmaskiner – ofta förekommande vid danstillstĂ€llningar – ökar riskerna ytterligare.

Det Àr förekomsten av faktorer som dessa som gör att verksamheter dÀr danstillstÀllningar förekommer ofta medför risker i form av ordnings- och sÀkerhetsproblem.

8

Ds 2018:20 Sammanfattning

Det finns ett behov av ett tillstÄndsförfarande

Det Àr anordnaren av en offentlig tillstÀllning som har ansvaret för ordningen och sÀkerheten vid tillstÀllningen. Alla arrangörer har dock inte den kunskap som krÀvs för att anordna tillstÀllningar som Àr sÀkra och trygga för deltagarna. Kostnaderna för att vidta sÀkerhetsÄtgÀrder gör vidare att arrangörerna gÀrna avstÄr frÄn vissa ÄtgÀrder, exempelvis frÄn att anlita tillrÀckligt antal ordningsvakter. Kravet pÄ tillstÄnd fyller hÀr en avgörande funktion genom att det i förvÀg, genom villkor i tillstÄndsbeslutet, tydliggörs vilka sÀkerhetsÄtgÀrder som mÄste vidtas. PÄ detta sÀtt minimeras ocksÄ risken för att Polismyndighetens resurser behöver tas i ansprÄk för att upprÀtthÄlla ordning och sÀkerhet vid tillstÀllningen. Om tillstÄndsplikten ersattes av ett anmÀlningsförfarande skulle dessa ÀndamÄl inte uppnÄs.

Genom tillstÄndsförfarandet kan det ocksÄ kontrolleras att arrangören Àr lÀmplig att hÄlla den aktuella tillstÀllningen. Att kontrollen Àr nÀra anknuten i tid till det planerade arrangemanget gör vidare att arrangören blir pÄmind om vilka skyldigheter som Äligger denne i brandskyddshÀnseende. Detta Àr viktigt inte minst nÀr det Àr frÄga om oerfarna arrangörer som tillfÀlligt hyr lokaler för att anordna danstillstÀllningar.

Kravet pÄ tillstÄnd Àr ett effektivt verktyg för att komma till rÀtta med aktörer som inte fullgör sina skyldigheter. Kan en anordnare inte uppfylla villkoren kommer denne att nekas tillstÄnd.

Ordningslagens bestÀmmelser om danstillstÀllningar Àr ocksÄ ett verktyg som kan anvÀndas för att komma till rÀtta med sÄ kallade svartklubbar och liknande illegal verksamhet.

Det ska noteras att Àven Danmark, Finland och Norge har regler om kontroll av och tillstÄnd till danstillstÀllningar, nattklubbsverksamhet med mera.

Alternativt förslag

PÄ grund av det tillkÀnnagivande som lÀmnats av riksdagen i frÄga om avskaffande av tillstÄndskravet avseende offentliga danstillstÀllningar (bet. 2015/16:JuU20, rskr. 197 mom. 55 TillstÄnd till offentlig danstillstÀllning), innehÄller denna promemoria ett förslag pÄ hur ett sÄdant avskaffande kan genomföras lagtekniskt. Ett full-

9

Sammanfattning Ds 2018:20

stÀndigt avskaffande av tillstÄndskravet Àr dock inte nÄgot utredningen rekommenderar.

10

2 Författningsförslag

2.1Förslag till lag om Àndring i ordningslagen (1993:1617)

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om ordningslagen (1993:1617) att 2 kap. 4 och 5 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2kap. 4 §

AllmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar fÄr inte

utan tillstÄnd anordnas pÄ offentliga platser.    
TillstÄnd att anordna offent- TillstÄnd att anordna offent-
lig tillstÀllning krÀvs Àven i an- lig tillstÀllning krÀvs Àven i an-
nat fall, om det Àr frÄga om nat fall, om det Àr frÄga om
offentliga danstillstÀllningar, offentliga tivolinöjen, mark-
tivolinöjen, marknader eller nader eller liknande nöjestill-
liknande nöjestillstÀllningar eller stÀllningar eller tÀvlingar eller
tÀvlingar eller uppvisningar i uppvisningar i motorsport eller
motorsport eller flygning. Om flygning. Om det kan ske utan
det kan ske utan fara för ord- fara för ordning och sÀkerhet
ning och sÀkerhet eller för trafi- eller för trafiken, fÄr emellertid
ken, fÄr emellertid anordnaren anordnaren befrias frÄn skyldig-
befrias frÄn skyldigheten att heten att söka tillstÄnd enligt
söka tillstÄnd enligt detta stycke detta stycke för tillstÀllning av
för tillstÀllning av visst slag. Ett visst slag. Ett beslut om
beslut om befrielse fÄr förenas befrielse fÄr förenas med villkor.
med villkor.     TillstÄnd krÀvs Àven för att
        anordna offentlig danstillstÀllning
        om det med hÀnsyn till tillstÀll-
            11
Författningsförslag Ds 2018:20

ningens natur, det vÀntade deltagarantalet samt tiden och platsen för tillstÀllningen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning.

En allmÀn sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 eller en cirkusförestÀllning fÄr hÄllas utan tillstÄnd, om den med hÀnsyn till det vÀntade deltagarantalet, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses förekomma kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken.

  5 §  
Den som avser att inom ett Den som avser att inom ett
omrÄde som redovisas i detalj- omrÄde som redovisas i detalj-
plan anordna en sÄdan allmÀn plan anordna en sÄdan allmÀn
sammankomst utomhus eller sammankomst utomhus eller
offentlig tillstÀllning som det offentlig tillstÀllning som det
inte krÀvs tillstÄnd för enligt 4 § inte krÀvs tillstÄnd för enligt 4 §
skall anmÀla detta.   ska anmÀla detta.  

AnmÀlningsskyldighet gÀller ocksÄ för en allmÀn sammankomst som anordnas inomhus inom ett omrÄde som redovisas i detaljplan och för en offentlig tillstÀllning som anordnas utomhus utom detaljplanelagt omrÄde, om det pÄ grund av det förvÀntade antalet deltagare vid sammankomsten eller tillstÀllningen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller för att trafi-

ken störs.        
En allmÀn sammankomst En danstillstÀllning som inte
som avses i 1 § första stycket 4 krÀver tillstÄnd enligt 4 § tredje
behöver inte anmÀlas, om den stycket behöver inte anmÀlas. En
med hÀnsyn till det förvÀntade allmÀn sammankomst som avses
antalet deltagare, den utvalda i 1 § första stycket 4 behöver
platsen och tiden för samman- inte anmÀlas, om den med hÀn-
komsten samt de anordningar syn till det förvÀntade antalet
som avses förekomma kan antas deltagare, den utvalda platsen
Àga rum utan fara för ordning och tiden för sammankomsten
och sÀkerhet eller för trafiken. samt de anordningar som avses

12

Ds 2018:20 Författningsförslag

förekomma kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken.

Om det kan ske utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken, fÄr anordnaren befrias frÄn anmÀlningsskyldigheten i frÄga om allmÀnna sammankomster eller offentliga tillstÀllningar av visst slag. Ett beslut om befrielse fÄr förenas med villkor.

1.Denna lag trÀder i kraft den 1 maj 2019.

2.De nya bestÀmmelserna ska tillÀmpas i förhÄllande till danstillstÀllningar som Àger rum efter ikrafttrÀdandet.

13

Författningsförslag Ds 2018:20

2.2Alternativt förslag till lag om Àndring i ordningslagen (1993:1617)1

HÀrigenom föreskrivs i frÄga om ordningslagen (1993:1617) att 2 kap. 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

4 §

AllmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar fÄr inte

utan tillstÄnd anordnas pÄ offentliga platser.    
TillstÄnd att anordna offent- TillstÄnd att anordna offent-
lig tillstÀllning krÀvs Àven i an- lig tillstÀllning krÀvs Àven i an-
nat fall, om det Àr frÄga om nat fall, om det Àr frÄga om
offentliga danstillstÀllningar, offentliga tivolinöjen, mark-
tivolinöjen, marknader eller nader eller liknande nöjestill-
liknande nöjestillstÀllningar eller stÀllningar som inte Àr danstill-
tÀvlingar eller uppvisningar i stÀllningar eller tÀvlingar eller
motorsport eller flygning. Om uppvisningar i motorsport eller
det kan ske utan fara för ord- flygning. Om det kan ske utan
ning och sÀkerhet eller för trafi- fara för ordning och sÀkerhet
ken, fÄr emellertid anordnaren eller för trafiken, fÄr emellertid
befrias frÄn skyldigheten att anordnaren befrias frÄn skyldig-
söka tillstÄnd enligt detta stycke heten att söka tillstÄnd enligt
för tillstÀllning av visst slag. Ett detta stycke för tillstÀllning av
beslut om befrielse fÄr förenas visst slag. Ett beslut om be-
med villkor.     frielse fÄr förenas med villkor.

En allmÀn sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 eller en cirkusförestÀllning fÄr hÄllas utan tillstÄnd, om den med hÀnsyn till det vÀntade deltagarantalet, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses förekomma kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken.

1. Denna lag trÀder i kraft den 1 maj 2019.

1Detta alternativ Àr inte nÄgot som utredningen rekommenderar, se avsnitt 8.3.2.

14

Ds 2018:20 Författningsförslag

2.Den nya bestÀmmelsen ska tillÀmpas i förhÄllande till danstillstÀllningar som Àger rum efter ikrafttrÀdandet.

15

3Utredningens uppdrag och arbete

3.1Bakgrund

För att fÄ anordna en offentlig danstillstÀllning krÀvs enligt ordningslagen tillstÄnd av Polismyndigheten. TillstÄndskravet gÀller oberoende av var danstillstÀllningen ska hÄllas. Polismyndigheten kan dock bevilja befrielse frÄn kravet om danstillstÀllningen ska hÄllas pÄ annan plats Àr offentlig plats och den kan hÄllas utan fara för ordning och sÀkerhet samt för trafiken.

År 2003 var frĂ„gan om tillstĂ„ndskravet för offentliga danstillstĂ€llningar som anordnas pĂ„ annan plats Ă€n offentlig plats föremĂ„l för behandling i propositionen NĂ„gra frĂ„gor om ordningslagen (prop. 2003/04:174 s. 14). Bakgrunden var att Stockholms stad i en framstĂ€llning till Justitiedepartementet hade föreslagit att kravet pĂ„ tillstĂ„nd för offentliga danstillstĂ€llningar skulle avskaffas eftersom det uppfattades som onödigt och byrĂ„kratiskt. Regeringen ansĂ„g emellertid att argumenten mot ett avskaffande av tillstĂ„ndskravet, framför allt de gĂ€llande ordning och sĂ€kerhet, vĂ€gde tyngre Ă€n behovet av minskad byrĂ„krati. NĂ„gra Ă€ndringar föreslogs dĂ€rför inte.

Kravet pÄ tillstÄnd för att anordna offentliga danstillstÀllningar har dÀrefter varit föremÄl för allmÀn diskussion vid olika tidpunkter. Under 2015 framstÀlldes 14 motioner frÄn olika riksdagspartier med krav pÄ att tillstÄndskravet för offentliga danstillstÀllningar skulle avskaffas. I motionerna beskrevs det sÄ kallade danstillstÄndet som omodernt, ologiskt och onödigt samt som ett hinder för driftiga företagare. Vidare framfördes Äsikten att Polismyndighetens uppgifter mÄste renodlas samt att myndigheten borde Àgna sig Ät att bekÀmpa riktiga brott i stÀllet för att jaga restaurangbesökare.

17

Utredningens uppdrag och arbete Ds 2018:20

Justitieutskottet har i betÀnkandet PolisfrÄgor, Ju 2015/16:JuU20, föreslagit att riksdagen ska stÀlla sig bakom utskottets förslag om att kravet pÄ tillstÄnd för att anordna offentliga danstillstÀllningar ska tas bort. Riksdagen har den 14 april 2016 beslutat att bifalla utskottets förslag (rskr. 197 mom. 55 TillstÄnd till offentlig danstillstÀllning). Med hÀnvisning till riksdagens tillkÀnnagivande och till den tid som har gÄtt sedan regeringen beslutade att inte föreslÄ nÄgra Àndringar gÀllande tillstÄndskravet har regeringen funnit skÀl att lÄta frÄgan utredas pÄ nytt.

3.2Uppdraget

Den 29 september 2017 beslutade justitie- och inrikesministern Morgan Johansson att ge kammarrÀttsrÄdet Pia Cedermark i uppdrag att analysera regleringen om tillstÄndskravet för anordnande av offentliga danstillstÀllningar och ta stÀllning till om kravet pÄ tillstÄnd bör tas bort eller förÀndras i nÄgot avseende. FrÄgan ska enligt uppdragsbeskrivningen utredas utan begrÀnsning till om tillstÀllningen Àger rum pÄ offentlig plats eller inte. I uppdraget ingÄr att undersöka och redogöra för Polismyndighetens praxis nÀr det gÀller möjligheten att befria anordnare av offentliga danstillstÀllningar frÄn kravet pÄ tillstÄnd och att sÀtta upp villkor för tillstÄnd. I uppdraget ingÄr Àven att redogöra för vilka för- och nackdelar det nuvarande systemet har. Om förÀndring av tillstÄndskravet föreslÄs ska utredaren Àven undersöka om kompensatoriska ÄtgÀrder för polisens möjlighet att upprÀtthÄlla allmÀn ordning och sÀkerhet bör inrÀttas samt hur de i sÄdant fall ska utformas. Oavsett vilken bedömning som görs ska utredaren lÀmna förslag till de författningsÀndringar som behövs för att ta bort tillstÄndskravet helt eller delvis. Den fullstÀndiga uppdragsbeskrivningen framgÄr av bilaga 1.

3.3Utredningens arbete

Arbetet inleddes den 16 oktober 2017. FörvaltningsrÀttsfiskalen Madeleine Galloni anstÀlldes som sekreterare i utredningen frÄn och med samma dag. Arbetet har bedrivits utan sÀrskild expert- eller referensgrupp. Arbetet har till stor del bestÄtt i att utreda

18

Ds 2018:20 Utredningens uppdrag och arbete

gÀllande rÀtt samt att inhÀmta synpunkter frÄn och föra dialog med berörda aktörer.

Dialog har förts med tjĂ€nstemĂ€n pĂ„ olika nivĂ„er inom Polismyndigheten (nationellt samordnande, regionala rĂ€ttsenheter och företrĂ€dare för den operativa verksamheten). Utredningen har via den tidigare nationellt ansvariga tjĂ€nstemannen för tillstĂ„ndsĂ€renden vid myndigheten stĂ€llt frĂ„gor till samtliga regioner och har med utgĂ„ngspunkt i svaren valt att ha en fördjupad dialog med regionerna Syd, Öst och Stockholm.

Utredningen har ocksÄ haft diskussioner med och inhÀmtat information frÄn företrÀdare för Sveriges kommuner och landsting, TillvÀxtverket samt för socialförvaltningen och Trafikkontoret vid Stockholms stad. Utredningen har Àven inhÀmtat synpunkter frÄn FolkhÀlsomyndigheten och den svenska besöksnÀringens bransch- och arbetsgivarorganisation Visita samt fört dialog med företrÀdare för Enheten för frÀmjande och förenkling vid NÀringsdepartementet samt med företrÀdare för Brandskyddsföreningen Sverige.

Statistikuppgifter har inhĂ€mtats frĂ„n Åklagarmyndigheten och Polismyndigheten.

19

4 GÀllande rÀtt m.m.

4.1AllmÀnt om ordningslagen

Ordningslagen (1993:1617) trÀdde i kraft den 1 april 1994 och ersatte dÄ bland annat allmÀnna ordningsstadgan (1956:617) och lagen (1956:618) om allmÀnna sammankomster. Tillskapandet av ordningslagen var i huvudsak en lagteknisk lösning som bland annat syftade till att fÄ en sammanhÄllen och överskÄdlig lagstiftning pÄ det aktuella omrÄdet. Före ordningslagens tillkomst reglerades allmÀnna sammankomster, det vill sÀga sammankomster som omfattas av de grundlÀggande mötes- och demonstrationsfriheterna, i lagen om allmÀnna sammankomster medan offentliga tillstÀllningar reglerades i den allmÀnna ordningsstadgan.

Att de allmÀnna sammankomsterna och de offentliga tillstÀllningarna reglerades i skilda författningar av olika valörer hade sin grund i att de allmÀnna sammankomsterna med hÀnsyn till församlingsfrihetens sÀrskilda betydelse hade ansetts krÀva ett starkare rÀttsligt skydd Àn de rena nöjestillstÀllningarna. Vid framtagandet av ordningslagen konstaterades dock att flertalet av bestÀmmelserna i den allmÀnna ordningsstadgan hörde till det primÀra lagomrÄdet som enligt regeringsformen krÀver reglering i lagform. Det konstaterades ocksÄ att regleringen av allmÀnna sammankomster och regleringen av offentliga tillstÀllningar var betingade av i stort sett samma intressen, nÀmligen i första hand ordnings- och sÀkerhetshÀnsyn. Det ansÄgs bland annat dÀrför vara en betydande förenkling att föra samman reglerna i samma lag och Àven i samma kapitel i ordningslagen.2

BestÀmmelserna om offentliga danstillstÀllningar och allmÀnna sammankomster finns i ordningslagens andra kapitel. BestÀm-

2Prop. 1992/93 s. 63 f.

21

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

melserna stÀmmer i huvudsak överens med vad som tidigare gÀllde enligt allmÀnna ordningsstadgan och lagen om allmÀnna sammankomster.3

I det följande redogörs för de bestÀmmelser i ordningslagen som Àr av intresse för detta lagstiftningsarbete. Samtliga hÀnvisningar till lagrum i detta kapitel avser lagrum i ordningslagen.

4.2AllmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar (2 kap. ordningslagen)

AllmÀnt

Ordningslagens andra kapitel innehÄller bestÀmmelser om allmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar. AllmÀnna sammankomster Àr, som redan har nÀmnts, sammankomster som omfattas av grundlagsskyddet för mötes- och demonstrationsfriheten i regeringsformen. Offentliga tillstÀllningar Àr olika typer av tillstÀllningar, ofta nöjes- eller tÀvlingstillstÀllningar, som inte Àr sammankomster eller cirkusförestÀllningar. De allmÀnna sammankomsterna har en sÀrstÀllning eftersom de i grundlag tillförsÀkras skydd mot inskrÀnkning. Möjligheterna att inskrÀnka rÀtten att anordna en allmÀn sammankomst Àr dÀrför mycket begrÀnsade. De offentliga tillstÀllningarna har inte nÄgot liknande grundlagsskydd och det finns dÀrför större möjlighet att inskrÀnka rÀtten att anordna sÄdana. Som framgÄr av framstÀllningen nedan Àr bestÀmmelserna om offentliga tillstÀllningar nÄgot mer lÄngtgÄende Àn bestÀmmelserna om allmÀnna sammankomster vad gÀller exempelvis nÀr tillstÄnd och anmÀlan krÀvs, under vilka förutsÀttningar arrangemang fÄr upplösas eller förbjudas och vilka villkor som fÄr stÀllas.

BetrÀffande de allmÀnna sammankomsterna anges uttryckligen i lagen vilka hÀnsyn som fÄr tas vid tillstÄndsprövningen. En allmÀn sammankomst fÄr sÄledes endast vÀgras om det Àr nödvÀndigt med hÀnsyn till ordningen eller sÀkerheten vid sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller med hÀnsyn till trafiken eller för att motverka epidemi (2 kap. 10 § första stycket). NÄgon liknande bestÀmmelse finns inte för de

3Prop. 1992/93 s. 63 och Åberg, 2017, s. 38.

22

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

offentliga tillstÀllningarna. I specialmotiveringen till nyss nÀmnda bestÀmmelse betonas dock att det för de offentliga tillstÀllningarna ska ske en objektiv prövning dÀr i allt vÀsentligt samma hÀnsyn som anges betrÀffande allmÀnna sammankomster fÄr vÀgas in.4 Prövningen bör alltsÄ riktas in frÀmst pÄ ordnings- och sÀkerhetsfrÄgor sÄsom anordnarens kvalifikationer, tillstÀllningens art, platsens eller lokalens lÀmplighet, trafikförhÄllanden och andra sÀrskilda sÀkerhetsfrÄgor. Prövningen fÄr inte avse ett konstnÀrligt eller estetiskt bedömande av tillstÀllningen eller vad som ska förekomma vid den eller en vÀrdering av sjÀlva tillstÀllningen som sÄdan. TillstÄndsprövningen fÄr inte heller anvÀndas för att till exempel leda nöjeslivet i en viss riktning genom att vÀgra tillstÄnd till en danstillstÀllning.5

NÀrmare om begreppen allmÀn sammankomst och offentlig tillstÀllning

Med allmÀn sammankomst avses enligt 2 kap. 1 § första stycket sammankomster som utgör demonstrationer eller annars hÄlls för överlÀggning, opinionsyttring eller upplysning i allmÀn eller enskild angelÀgenhet, förelÀsningar och föredrag som hÄlls i undervisningssyfte eller för att meddela allmÀn eller medborgerlig bildning, sammankomster som hÄlls för religionsutövning, teaterförestÀllningar, biografförestÀllningar, konserter och andra sammankomster för att framföra konstnÀrliga verk samt andra sammankomster vid vilka mötesfriheten utövas. En förutsÀttning för att en sammankomst ska anses vara allmÀn Àr att den anordnas för allmÀnheten eller att allmÀnheten har tilltrÀde till den (2 kap. 1 § andra stycket).

Med offentlig tillstÀllning avses enligt 2 kap. 3 § första stycket tÀvlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning, danstillstÀllningar, tivolinöjen och festtÄg, marknader och mÀssor samt andra tillstÀllningar som inte Àr att anse som allmÀnna sammankomster eller cirkusförestÀllningar. Som exempel pÄ andra tillstÀllningar kan nÀmnas dansuppvisningar (som alltsÄ Àr att skilja frÄn danstillstÀllningar).6 En förutsÀttning för att tillstÀllningen ska anses vara

4Prop. 1992/1993:210 s. 249.

5Åberg, 2017, s. 81.

6Åberg, 2017, s. 44.

23

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

offentlig Àr att den anordnas för allmÀnheten eller att allmÀnheten har tilltrÀde till den (2 kap. 3 § andra stycket).

CirkusförestÀllningar sÀrregleras i 2 kap. 2 § dÀr det anges att en cirkusförestÀllning ska behandlas enligt samma regler som gÀller för allmÀnna sammankomster.

NĂ„got kort ska Ă€ven sĂ€gas om sĂ„ kallade blandande arrangemang. Av 2 kap. 1 § tredje stycket framgĂ„r att bestĂ€mmelserna om allmĂ€nna sammankomster gĂ€ller Ă€ven om det vid en sammankomst förekommer mindre inslag av underhĂ„llning eller förströelse av annat slag Ă€n framförande av konstnĂ€rliga verk. BestĂ€mmelsen tar sikte pĂ„ blandande arrangemang, det vill sĂ€ga arrangemang dĂ€r det bĂ„de förekommer inslag som Ă€r att hĂ€nföra till sammankomst och inslag som Ă€r att hĂ€nföra till offentlig tillstĂ€llning. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att olika regler Ă€r tillĂ€mpliga pĂ„ de olika delarna av arrangemanget. Detta Ă€r dock bĂ„de osmidigt och opraktiskt. Lagstiftaren har dĂ€rför beslutat att bestĂ€mmelserna om allmĂ€nna sammankomster ska gĂ€lla om det vid en allmĂ€n sammankomst förekommer mindre inslag som avser underhĂ„llning eller förströelse. Av bestĂ€mmelsens förarbeten framgĂ„r vidare att om tveksamhet uppstĂ„r om tillstĂ€llningen Ă€r att hĂ€nföra till det ena eller andra slaget bör i flertalet fall den reglering som innebĂ€r större frihet anses tillĂ€mplig, det vill sĂ€ga reglerna om allmĂ€nna sammankomster.7 Om en förevisning av en film eller liknande sker vid en offentlig tillstĂ€llning fĂ„r förevisningen i allmĂ€nhet betraktas som en allmĂ€n sammankomst i sig, förutsatt att den sker pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att den kan betraktas som ett sjĂ€lvstĂ€ndigt publikdragande arrangemang, till exempel genom att den sker i en sĂ€rskild lokal. Är filmen eller liknande av mer ansprĂ„kslös karaktĂ€r, till exempel genom att filmen eller videogrammet visas i en monitor eller pĂ„ en mindre skĂ€rm i anslutning till nĂ„got utstĂ€llningsprojekt, kan det emellertid knappast betraktas som ett sjĂ€lvstĂ€ndigt arrangemang utan fĂ„r snarare anses ingĂ„ som en del i den offentliga tillstĂ€llningen.8

7Prop. 1956:143 s. 155.

8Åberg, 2017, s. 41 f.

24

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

Platsens betydelse för tillstÄndskravet m.m.

Ett centralt begrepp vid bedömningen av om en sammankomst eller tillstÀllning Àr tillstÄndspliktig Àr offentlig plats. Med offentlig plats avses enligt 1 kap. 2 § allmÀnna vÀgar, gator, vÀgar, torg, parker och andra platser som i detaljplan redovisas som allmÀn plats och som har upplÄtits för sitt ÀndamÄl, omrÄden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet om de har upplÄtits för detta ÀndamÄl och Àr tillgÀngliga för allmÀnheten samt andra landomrÄden och utrymmen inomhus som stadigvarande anvÀnds för allmÀn trafik.

För allmÀnna sammankomster krÀvs tillstÄnd endast nÀr de anordnas pÄ offentlig plats (2 kap. 4 § första stycket). Dessutom finns det vissa allmÀnna sammankomster som fÄr anordnas utan tillstÄnd Àven om de Àger rum pÄ offentlig plats. Detta gÀller för teaterförestÀllningar, biografförestÀllningar, konserter och andra sammankomster för att framföra konstnÀrliga verk samt för cirkusförestÀllningar, om det med hÀnsyn till det vÀntade deltagarantalet, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses förekomma kan antas Àga rum utan fara för allmÀn ordning och sÀkerhet eller för trafiken (2 kap. 4 § tredje stycket). Denna undantagsregel gör det möjligt för exempelvis gatumusikanter att utföra enklare musikframföranden utan att behöva ansöka om tillstÄnd frÄn Polismyndigheten.

Även offentliga tillstĂ€llningar krĂ€ver tillstĂ„nd nĂ€r de arrangeras pĂ„ offentlig plats. HĂ€rutöver krĂ€ver vissa sĂ€rskilt angivna offentliga tillstĂ€llningar tillstĂ„nd Ă€ven nĂ€r tillstĂ€llningen ska hĂ„llas pĂ„ annan plats Ă€n offentligt plats. Detta gĂ€ller enligt 2 kap. 4 § andra stycket offentliga danstillstĂ€llningar, tivolinöjen, marknader eller liknande nöjestillstĂ€llningar eller tĂ€vlingar eller uppvisningar i motorsport eller flygning. Om det kan ske utan fara för ordning och sĂ€kerhet eller för trafiken fĂ„r anordnaren befrias frĂ„n skyldigheten att söka tillstĂ„nd för tillstĂ€llning av visst slag.

För allmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar som inte krÀver tillstÄnd rÄder i vissa fall anmÀlningsplikt. Inom detaljplanelagt omrÄde rÄder anmÀlningsplikt för allmÀnna sammankomster som hÄlls utomhus (2 kap. 5 § första stycket). HÄlls sammankomsten inomhus krÀvs anmÀlan endast om det pÄ grund av det förvÀntade antalet deltagare vid sammankomsten finns risk

25

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller för att trafiken störs (2 kap. 5 § andra stycket). AnmÀlningsplikt rÄder dock inte för sÄdana allmÀnna sammankomster för framförande av konstnÀrliga verk som kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken (2 kap. 5 § tredje stycket). För offentliga tillstÀllningar rÄder alltid anmÀlningsplikt inom detaljplanelagt omrÄde, oberoende av om den hÄlls inom- eller utomhus (2 kap. 5 § första stycket). Utom detaljplanelagt omrÄde Àr det helt fritt att anordna allmÀnna sammankomster. För offentliga tillstÀllningar krÀvs dÀremot anmÀlan om tillstÀllningen ska hÄllas utomhus, om det pÄ grund av det förvÀntade antalet deltagare vid tillstÀllningen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller för att trafiken störs. Det Àr dÀremot helt fritt att utom detaljplanelagt omrÄde anordna en offentlig tillstÀllning inomhus (2 kap 5 § andra stycket). Det som nu sagts gÀller andra offentliga tillstÀllningar Àn sÄdana som krÀver tillstÄnd enligt 2 kap. 4 §.

En anordnare av en allmÀn sammankomst eller offentlig tillstÀllning fÄr befrias frÄn anmÀlningsplikten för sammankomst eller tillstÀllning av visst slag om det kan ske utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken. Ett beslut om befrielse fÄr förenas med villkor (2 kap. 5 § fjÀrde stycket).

PÄ nÀsta sida visas en översiktsfigur (tabell 4.1) avseende ordningslagens bestÀmmelser om tillstÄndskrav och anmÀlningsplikt för olika typer av offentliga arrangemang.

26

Ds 2018:20GÀllande rÀtt m.m.

Tabell 4.1 Översiktsfigur tillstĂ„ndskrav/anmĂ€lningsplikt enligt 2 kap. 4 §  
  respektive 5 §          
           
Offentliga arrangemang Offentlig Annan plats inom detalj- Annan plats utom
    plats planerat omrÄde detaljplanerat omrÄde
      Utomhus Inomhus Utomhus   Inomhus
Offentlig tillstÀllning i form TillstÄnd TillstÄnd1 TillstÄnd1 TillstÄnd1   TillstÄnd1
av danstillstÀllningar,            
tivoli, marknader och            
liknande nöjestill-            
stÀllningar eller tÀvlingar            
eller uppvisningar i            
motorsport eller flygning.            
Övriga offentliga tillstĂ€ll- TillstĂ„nd AnmĂ€lan AnmĂ€lan AnmĂ€lan   Fritt
ningar.         om risk3    
AllmÀnna sammankomster TillstÄnd AnmÀlan AnmÀlan Fritt   Fritt
i form av teater- och bio- om risk2 om risk4 om risk4      
förestÀllningar, konserter            
och andra sammankomster            
för framförande av            
konstnÀrliga verk.            
CirkusförestÀllningar. TillstÄnd AnmÀlan AnmÀlan Fritt   Fritt
    om risk2   om risk3      
AllmÀnna sammankomster TillstÄnd AnmÀlan AnmÀlan Fritt   Fritt
i form av demonstrationer,     om risk3      
opinionsyttringar,            
religionsutövning etcetera.            
               

1Om det kan ske utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken, fÄr anordnaren befrias frÄn skyldigheten att söka tillstÄnd för tillstÀllning av visst slag (2 kap. 4 § andra stycket).

2Sammankomsten/cirkusförestÀllningen fÄr hÄllas utan tillstÄnd, om den med hÀnsyn till det vÀntade deltagarantalet, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten/cirkusförestÀllningen samt de anordningar som avses förekomma kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken (2 kap. 4 § tredje stycket).

3AnmÀlningsskyldighet gÀller om det pÄ grund av det förvÀntade antalet deltagare vid sammankomsten/tillstÀllningen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller för att trafiken störs (2 kap. 5 § andra stycket).

4Sammankomsten behöver inte anmÀlas om den med hÀnsyn till det förvÀntade antalet deltagare, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses förekomma kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken (2 kap. 5 § tredje stycket).

Om det kan ske utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken, fÄr en anordnare befrias frÄn anmÀlningsskyldighet i frÄga om allmÀnna sammankomster eller offentliga tillstÀllningar av visst slag (2 kap. 5 § fjÀrde stycket).

27

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

Uppgiftsskyldighet vid ansökan och anmÀlan

En ansökan om tillstÄnd att anordna en offentlig tillstÀllning eller allmÀn sammankomst ska innehÄlla uppgifter om anordnaren, tiden för sammankomsten eller tillstÀllningen, dennas art och huvudsakliga utformning samt de ÄtgÀrder i frÄga om ordning och sÀkerhet som anordnaren avser att vidta (2 kap. 7 §). Ansökan om tillstÄnd ska vara skriftlig och ges in i god tid, om möjligt senast en vecka före tillstÀllningen eller sammankomsten (2 kap. 6 § andra stycket).

En anmÀlan om att anordna en offentlig tillstÀllning eller allmÀn sammankomst ska innehÄlla samma uppgifter som en ansökan (2 kap. 7 §). En anmÀlan kan dock, till skillnad frÄn en ansökan, göras muntligen. En anmÀlan ska om möjligt ges in till polisen senast fem dagar före tillstÀllningen eller sammankomsten (2 kap. 6 § tredje stycket).

4.3Ordningsföreskrifter, kostnader för ordningshÄllning, sanktioner m.m.

Ordningsföreskrifter

En grundtanke i ordningslagen Àr att det Àr anordnaren av en allmÀn sammankomst eller offentlig tillstÀllning som har huvudansvaret för att det rÄder god ordning vid arrangemanget (2 kap. 16 § första stycket). Det har ansetts vara en förutsÀttning för att en sammankomst eller tillstÀllning över huvud taget ska fÄ Àga rum att anordnaren kan fullgöra sina skyldigheter i frÄga om ordning och sÀkerhet.9

Polismyndigheten fÄr meddela de villkor som behövs för att anordnaren ska kunna upprÀtthÄlla ordningen och sÀkerheten vid den allmÀnna sammankomsten eller offentliga tillstÀllningen. I frÄga om konserter och offentliga tillstÀllningar fÄr villkor om att anordnaren mÄste anlita ordningsvakter enligt lagen (1980:578) om ordningsvakter stÀllas. Villkoren fÄr inte medföra att anordnaren belastas med onödiga kostnader eller att möjligheten att hÄlla

9Jfr. prop. 1979/80:17 s. 24.

28

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

sammankomsten eller tillstÀllningen onödigt försvÄras (2 kap. 16 § andra stycket).

Polismyndighetens möjlighet att stÀlla upp villkor Àr inte beroende av att sammankomsten eller tillstÀllningen omfattas av tillstÄnds- eller anmÀlningsplikt.

Polismyndigheten har ocksÄ möjlighet att meddela och Àndra villkor efter att beslut om tillstÄnd har meddelats, om det finns trÀngande sÀkerhetsskÀl.10

Polismyndighetens möjlighet att stÀlla in, upplösa och förbjuda sammankomster och tillstÀllningar

Polismyndigheten fÄr stÀlla in eller upplösa allmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar som hÄlls trots att anordnaren har fÄtt avslag pÄ sin ansökan om tillstÄnd eller trots att polisen har förbjudit tillstÀllningen eller sammankomsten (2 kap. 22 §). Under sÄdana förhÄllanden fÄr sammankomsten eller tillstÀllningen stÀllas in eller upplösas oberoende av om arrangemanget har orsakat nÄgra olÀgenheter eller inte. Om det dÀremot inte finns nÄgot beslut om avslag eller förbud mÄste arrangemanget utgöra en olÀgenhet för att polisen ska ha rÀtt att upplösa det. I detta avseende görs det Àven skillnad pÄ sammankomster och tillstÀllningar.

En allmÀn sammankomst fÄr upplösas bara om det uppkommer svÄrare oordning vid sjÀlva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten medför avsevÀrd fara för de nÀrvarande eller allvarlig störning av trafiken (2 kap. 23 § första stycket 1). För att upplösa en offentlig tillstÀllning rÀcker det med att det vid tillstÀllningen förekommer nÄgot som strider mot lag eller att tillstÀllningen medför oordning, fara för de nÀrvarande eller allvarlig störning av trafiken (2 kap. 23 § första stycket 2). En allmÀn sammankomst för framförande av konstnÀrligt verk eller en offentlig tillstÀllning fÄr Àven upplösas om sammankomsten eller tillstÀllningen genom ljud eller pÄ nÄgot annat sÀtt medför allvarlig störning av ordningen i dess omedelbara omgivning. Det sistnÀmnda gÀller dock inte om sammankomsten eller tillstÀllningen Àger rum i enlighet med med-

10Prop. 1979/80:17 s. 28 samt Åberg, 2017, s. 87 f. och 101.

29

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

delat tillstÄnd (2 kap. 23 § andra stycket). En allmÀn sammankomst för att framföra konstnÀrligt verk eller en offentlig tillstÀllning fÄr ocksÄ upplösas om villkor om tiden för sammankomsten eller tillstÀllningen som meddelats inte följs (2 kap. 23 § tredje stycket). En sammankomst eller tillstÀllning fÄr alltsÄ inte upplösas enbart pÄ den grunden att anordnaren inte har sökt tillstÄnd.11 DÀremot kan den som anordnar en tillstÀllning utan att söka erforderligt tillstÄnd riskera straffpÄföljd, se vidare nedan.

Som framgĂ„tt ovan har Polismyndigheten möjlighet att förbjuda en sammankomst eller tillstĂ€llning. Även i detta avseende görs skillnad mellan allmĂ€nna sammankomster och offentliga tillstĂ€llningar. En sammankomst fĂ„r förbjudas om det vid tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svĂ„rare oordning vid sjĂ€lva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten visat sig ha medfört avsevĂ€rd fara för de nĂ€rvarande eller allvarlig störning av trafiken (2 kap. 25 § första stycket 1). En offentlig tillstĂ€llning fĂ„r förbjudas om det vid tidigare tillstĂ€llning av samma slag har förekommit nĂ„got som stred mot lag eller den medfört oordning, fara för de nĂ€rvarande eller allvarlig störning av trafiken (2 kap. 25 § första stycket 2). En allmĂ€n sammankomst för framförande av konstnĂ€rligt verk eller en offentlig tillstĂ€llning fĂ„r ocksĂ„ förbjudas om det vid en tidigare sammankomst eller tillstĂ€llning av samma slag genom ljud eller pĂ„ nĂ„got annat sĂ€tt har uppkommit allvarlig störning av ordningen i sammankomstens eller tillstĂ€llningens omedelbara omgivning och den sammankomsten eller tillstĂ€llningen inte Ă€gt rum i enlighet med meddelat tillstĂ„nd (2 kap. 25 § första stycket 3). Förbud mot hĂ„llande av sammankomst eller tillstĂ€llning fĂ„r dock endast meddelas om det kan befaras förekomma lagstridigt handlande, oordning, fara för nĂ€rvarande eller störningar av trafiken och mindre ingripande Ă„tgĂ€rder Ă€n förbud inte Ă€r tillrĂ€ckliga (2 kap. 25 § andra stycket).

11Åberg, 2017, s. 111.

30

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

Kostnader för ordningshÄllning

Om anordnaren av en allmÀn sammankomst som anordnas i vinstsyfte eller anordnaren av en offentlig tillstÀllning inte har gjort ansökan eller anmÀlan nÀr detta krÀvs eller inte har fullgjort ansöknings- eller anmÀlningsskyldigheten i sÄdan tid att beslut har kunnat meddelas före sammankomsten eller tillstÀllningen ska Polismyndigheten ÄlÀgga anordnaren att ersÀtta myndighetens kostnader för att hÄlla ordning vid sammankomsten eller tillstÀllningen, i den mÄn kostnaderna beror pÄ anordnarens försummelse. Samma sak gÀller om anordnaren inte har följt de föreskrifter och villkor om ordning och sÀkerhet som har gÀllt för arrangemanget (2 kap. 27 § första stycket).

Fram till januari 2014 kunde ersÀttningsskyldighet föreligga Àven om en ansökan eller anmÀlan hade getts in i tid enligt 2 kap. 26 § (numera upphÀvd). BestÀmmelsen syftade till att sÀkerstÀlla att den som av kommersiella skÀl anordnade till exempel en fotbollsmatch, festival eller konsert som kunde medföra ordningsstörningar ocksÄ skulle stÄ för kostnaderna för dessa. BestÀmmelsen gav dock upphov till grÀnsdragnings- och tillÀmpningsproblem och var Àven ifrÄgasatt av konkurrensmÀssiga skÀl dÄ den sÀrbehandlade ideella föreningar. Med hÀnsyn till bland annat detta avskaffades bestÀmmelsen frÄn och med den 1 januari 2014. I förarbetena till den aktuella lagÀndringen anfördes att bestÀmmelsen i och för sig var rimlig, eftersom huvudansvaret för ordning och sÀkerhet vid allmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar vilar pÄ anordnaren. Regeringen fann dock vid en samlad bedömning att nackdelarna med regleringen och de avgrÀnsningsproblem som den gav upphov till vÀgde tyngre Àn de fördelar som fanns med bestÀmmelsen. Regeringen betonade dock att avskaffandet av bestÀmmelsen inte innebar nÄgon förÀndring i frÄga om ansvarsfördelningen nÀr det gÀller ordningshÄllningen. Det Àr sÄledes fortfarande anordnaren som har huvudansvaret för ordning och sÀkerhet.12

Statskontoret har gjort en utvÀrdering av effekterna av den slopade ersÀttningsskyldigheten. Ingen av landets sju polisregioner anser att arrangörernas insatser för att upprÀtthÄlla ordning och

12Prop. 2013/14:1 s. 552 ff.

31

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

sÀkerhet vid evenemang har minskat sedan ersÀttningsskyldigheten slopades. Inte heller arrangörerna sjÀlva (arrangörer inom kultur- och idrottsomrÄdet) anser att deras insatser för ordning och sÀkerhet har minskat sedan borttagandet av ersÀttningsskyldigheten. Idrottsförbunden upplever att effekten snarare blivit den motsatta eftersom polisen numera uppstÀller hÄrdare villkor vid evenemang Àn tidigare. De hÄrdare villkoren Àr en effekt av att polisen sedan 2015 har ökat fokus pÄ att arbeta med villkor enligt 2 kap. 16 § ordningslagen och tillÀmpar en villkorsstrategi i organisationen. Enligt polisen Àr de skÀrpta villkoren en nödvÀndig ÄtgÀrd för att idrottsarrangörer ska ta det ansvar som krÀvs. Arrangörerna upplever att aktiv villkorsgivning Àr ett bÀttre verktyg i polisens arbete med ordningshÄllning Àn ersÀttningsskyldigheten. Genom villkorsgivningen kan ÄtgÀrder styras mot en specifik klubb i stÀllet för att gÀlla generellt, och polisen kan dÀrmed skÀrpa villkoren dÀr det behövs. En positiv effekt av att ersÀttningsskyldigheten avskaffades Àr att samverkansklimatet mellan polis och fotbolls- och ishockeyklubbarna har förbÀttrats Ätskilligt i förhÄllande till hur det förhöll sig medan kostnadsersÀttningen togs ut.13

StraffpÄföljder

En anordnare av allmÀn sammankomst eller offentlig tillstÀllning som uppsÄtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot kravet pÄ tillstÄnd eller anmÀlan döms till böter eller fÀngelse i högst sex mÄnader. Detsamma gÀller anordnare som bryter mot villkor som har stÀllts upp eller mot ett förbud av hÄllande av sammankomst eller tillstÀllning. Det Àr pÄ samma sÀtt straffbart att fortsÀtta en allmÀn sammankomst eller offentlig tillstÀllning trots att den har stÀllts in eller upplösts och att lÀmna oriktiga uppgifter om nÄgot förhÄllande som en anordnare enligt lagen Àr skyldig att upplysa om (2 kap. 29 § första stycket 1, 2 och 7).

13Statskontoret, 2015:27, avsnitt 5.2, 5.3, 6.2, 6.3, 7.1 och 8.1–8.3.

32

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

4.4NÀrmare om begreppet offentliga danstillstÀllningar

Som har framgÄtt av genomgÄngen ovan Àr offentliga danstillstÀllningar en typ av offentlig tillstÀllning. NÄgon nÀrmare definition av begreppet danstillstÀllning finns varken i ordningslagen eller dess förarbeten, vilket inte heller Àr förvÄnande mot bakgrund av att tillskapandet av ordningslagen i mÄngt och mycket var en lagteknisk översyn. Ledning för förstÄelse av begreppet danstillstÀllning fÄr dÀrför sökas i de tidigare regelverken och i rÀttspraxis.

Tidigare lagstiftning

Offentliga tillstĂ€llningar har varit föremĂ„l för reglering i ordningslagstiftning sedan lĂ€nge. År 1868 fick Sverige sin första allmĂ€nna ordningsförfattning (1868 Ă„rs ordningsstadga för rikets stĂ€der). Till begreppet offentlig tillstĂ€llning hĂ€nfördes sammankomster och demonstrationstĂ„g, förestĂ€llningar av alla slag, danstillstĂ€llningar, tivolinöjen och liknande tillstĂ€llningar. Som huvudregel gĂ€llde att anordnaren skulle göra en anmĂ€lan till polisen. FrĂ„n huvudregeln fanns det undantag i bĂ„de mildrande och försvĂ„rande riktning. TillstĂ€llningar i form av andaktsövning och förelĂ€sning vid lĂ€rosĂ€ten krĂ€vde ingen anmĂ€lan. För tillstĂ€llningar i form av maskerad, bal, lekstuga, lindans, positivspelning eller liknande, akrobatiska konststycken, konstridning, djurförevisning eller andra med dessa jĂ€mförliga tillstĂ€llningar krĂ€vdes i stĂ€llet tillstĂ„nd. TillstĂ„nd krĂ€vdes Ă€ven för tillstĂ€llningar som skulle Ă€ga rum pĂ„ gata, torg eller annan allmĂ€n plats eller pĂ„ annat under bar himmel belĂ€get stĂ€lle till vilket allmĂ€nheten hade obehindrat tilltrĂ€de. Enligt dĂ„ rĂ„dande praxis skulle polisen inte neka tillstĂ„nd pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att församlingsrĂ€tten inskrĂ€nktes i onödan. TillstĂ„nd skulle endast nekas om tillstĂ€llningens hĂ„llande kunde skapa oordning eller störningar av trafiken pĂ„ allmĂ€n plats.

För nöjestillstÀllningarna gÀllde en friare prövningsrÀtt. Utöver att nöjestillstÀllningarna kunde nekas med hÀnsyn till allmÀn ordning och trafikförhÄllanden kunde Àven en rad andra omstÀndigheter beaktas. I en promemoria utfÀrdad av Socialdepartementet 1932, som skulle tjÀna som vÀgledning vid tillstÄndsgivningen

33

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

betrÀffande nöjestillstÀllningar, anfördes att Àven sökandens kvalifikationer, tillstÀllningens art och lokalens eller platsen lÀmplighet borde beaktas. I vissa fall ansÄgs det Àven pÄkallat att begrÀnsa rÀtten att hÄlla nöjestillstÀllningar till vissa dagar eller visst antal dagar för en bestÀmd period. Det ansÄgs dock ligga utanför polisens befogenhet att med hÀnsyn till annat Àn upprÀtthÄllande allmÀn ordning och sedlighet vidta sÄdana inskrÀnkningar.14

År 1958 trĂ€dde den allmĂ€nna ordningsstadgan i kraft. Som har nĂ€mnts tidigare Ă€r stadgan ordningslagens företrĂ€dare. Vid framtagandet av den allmĂ€nna ordningsstadgan ansĂ„g den aktuella utredningen att de offentliga tillstĂ€llningarna var i behov av fortsatt tydlig reglering. Det ansĂ„gs dock inte möjligt att ge nĂ„gon definition pĂ„ vad som menas med offentlig tillstĂ€llning. I stĂ€llet valdes metoden att rĂ€kna upp exempel pĂ„ de mest vanligt förekommande offentliga tillstĂ€llningarna, dĂ€ribland danstillstĂ€llningar. Det ansĂ„gs ocksĂ„ nödvĂ€ndigt att behĂ„lla den friare prövningsrĂ€tt som hade utarbetats i praxis, sĂ€rskilt för de allmĂ€nna folknöjena och vissa tĂ€vlingar. Syftet med den friare prövningsrĂ€tten uppgavs vara att försöka motverka osunda eller annars olĂ€mpliga förhĂ„llanden i frĂ„ga om nöjen och tĂ€vlingar. Vilka tillstĂ€llningar som skulle omfattas av den friare prövningsrĂ€tten konstaterades kunna vara föremĂ„l för olika meningar och förĂ€ndring i takt med utvecklingen. Utredningen ansĂ„g för sin del att bland annat danstillstĂ€llningar skulle vara föremĂ„l för den fria prövningsrĂ€tten.15 I propositionen som lades fram efter remissbehandlingen tillstyrktes utredningens förslag i dessa delar, efter konstaterandet att förslaget i huvudsak överensstĂ€mde med vad som redan gĂ€llde.16

Den historiska tillbakablicken visar att det inte heller i de tidigare regelverken finns nÄgon definition av vad som menas med en danstillstÀllning. Tillbakablicken visar dÀremot att danstillstÀllningar var en av de mest vanligt förekommande offentliga tillstÀllningarna under femtiotalet och att det dÀrför ansÄgs passande att i den allmÀnna ordningsstadgan rÀkna upp danstillstÀllning som ett exempel pÄ en offentlig tillstÀllning. Vidare framgÄr att det dÄ ansÄgs finnas ett behov av att utöver allmÀn ordning och trafikför-

14SOU 1944:48 s. 55 f. och 154 ff. samt prop. 1956:143 s. 164 f.

15SOU 1954:37 s. 70 och 80 f.

16Prop. 1956:143 s. 154 och 173 f.

34

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

hÄllanden kunna beakta sökandens kvalifikationer, tillstÀllningens art och lokalens eller platsens lÀmplighet vid tillstÄndsprövningen för danstillstÀllningarna. Dessa faktorer beaktas Àven vid dagens tillstÄndsprövning för anordnande av offentliga danstillstÀllningar.

NÄgon nÀrmare definition av begreppet danstillstÀllning gÄr alltsÄ inte att finna i ordningslagen eller dess föregÄngare. Begreppet offentlig tillstÀllning (som danstillstÀllningar faller in under) fÄr dock anses innefatta en avsikt hos anordnaren att samla publik. Tilldragelser som rent faktiskt, utan nÄgon sÄdan avsikt finns, orsakar folksamlingar faller alltsÄ utanför begreppet.17

RĂ€ttspraxis

Den rÀttspraxis som behandlar begreppet danstillstÀllning Àr begrÀnsad, i synnerhet vad gÀller vÀgledande domar. FrÄn Högsta domstolen finns, sÄ vitt utredningen har kunnat finna, endast en dom som behandlar begreppet danstillstÀllning: NJA 2012 s. 634. I rÀttsfallsreferatet gÄr att lÀsa att den föredragande justitiesekreteraren i sitt förslag till dom anförde att begreppet danstillstÀllning fÄr anses avse ett arrangemang vid vilket ett av de huvudsakliga syftena Àr att det ska framföras musik (som inte behöver vara levande) till vilken deltagarna ska kunna dansa. NÄgot krav pÄ att ett visst antal av deltagarna faktiskt ocksÄ har dansat ansÄgs inte kunna krÀvas. Denna definition var dock inget som majoriteten av Högsta domstolens ledamöter anvÀnde sig av i domskÀlen. Dessa konstaterade i stÀllet att det i det aktuella fallet var frÄga om en danstillstÀllning i ordningslagens mening och lyfte i sammanhanget fram att det hade funnits en discjockey samt ljud- och ljusanlÀggning och att dans hade förekommit i betydande utstrÀckning. Det noterades ocksÄ att de tilltalade inte hade ifrÄgasatt att det varit frÄga om en danstillstÀllning. TvÄ ledamöter var skiljaktiga gÀllande domskÀlen och anförde för sin del bland annat att med danstillstÀllning bör avses arrangemang vid vilket ett viktigt inslag Àr att det ska framföras musik till vilken deltagarna ska kunna dansa, dock utan krav pÄ att visst antal av deltagarna faktiskt ocksÄ har dansat. DÀrefter gjordes samma konstateranden gÀllande de

17SOU 1954:37 s. 70, prop. 1956:143 s. 154 f. samt Åberg, 2017, s. 44 f.

35

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

faktiska omstÀndigheterna (förekomst av discjockey med mera) som majoriteten hade gjort.

Göta hovrĂ€tt har i dom den 11 juni 2014 i mĂ„l nr B 1049-13, med hĂ€nvisning till NJA 2012 s. 634, uttalat att en danstillstĂ€llning kĂ€nnetecknas av att det framförs musik som deltagarna ska kunna dansa till. MĂ„let gĂ€llde sĂ„ kallad striptease och enligt hovrĂ€tten kunde stripteaseframtrĂ€dandena inte betraktas som danstillstĂ€llningar eftersom det inte var de betalande gĂ€sterna som skulle dansa. Inte heller ansĂ„gs framtrĂ€dandena utgöra sĂ„dana ”liknande nöjestillstĂ€llningar” som i likhet med danstillstĂ€llningar krĂ€ver polisens tillstĂ„nd. Den senare bedömningen gjordes med hĂ€nvisning till att de aktuella striptease-framtrĂ€dandena hade bestĂ„tt i kortare uppvisningar frĂ„n ett mindre antal dansöser och att framtrĂ€dandena som sĂ„dana inte var avsedda att medföra nĂ„gon större publiktillströmning. UpptrĂ€dandena kunde dĂ€rför enligt hovrĂ€ttens mening inte likstĂ€llas med den typen av arrangemang som Ă€r tillstĂ„ndspliktiga enligt 2 kap. 4 § andra stycket, eftersom dessa enligt domstolen ansĂ„gs ta sikte pĂ„ större evenemang dĂ€r inte alltför begrĂ€nsat deltagarantal kan förvĂ€ntas eller dĂ€r det annars kan befaras uppkomma ordningsstörningar eller risker. HovrĂ€tten kom i stĂ€llet fram till att framtrĂ€dandena, som ansĂ„gs utgöra offentliga tillstĂ€llningar, omfattades av krav pĂ„ anmĂ€lan enligt 2 kap. 5 §.

Göta hovrĂ€tt har Ă€ven i en tidigare dom (RH 1997:40) behandlat frĂ„gan om huruvida en offentlig tillstĂ€llning var en danstillstĂ€llning. Domstolen uttalade dĂ„ att det fĂ„r göras en helhetsbedömning av de faktorer som inverkar pĂ„ stĂ€llningstagandet. Med hĂ€nsyn till att en ljud- och ljusanlĂ€ggning hade hyrts till festen, att musik hade spelats pĂ„ hög volym under hela den tid som tillstĂ€llningen varade och att dans ostridigt hade förekommit stod det enligt domstolens mening klart att arrangören hade avsett att musik och dans skulle utgöra ett huvudsakligt inslag vid tillstĂ€llningen. Även den omstĂ€ndigheten att uttrycket ”megarave” hade anvĂ€nts pĂ„ inbjudningskorten ansĂ„gs tala för detta. Av utredningen framgick inte hur mĂ„nga som hade dansat men detta ansĂ„gs sakna avgörande betydelse. Vid en helhetsbedömning av omstĂ€ndigheterna fann domstolen att det var frĂ„ga om en danstillstĂ€llning.

Det finns hovrÀttsdomar, utöver de ovan nÀmnda, som ocksÄ gÀller offentliga danstillstÀllningar men dÀr det inte har förts nÄgot resonemang om huruvida tillstÀllningen varit att klassificera som en

36

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

danstillstÀllning eller inte. NÄgon redogörelse för dessa domar kommer dÀrför inte att lÀmnas. NÀmnas kan dock Svea hovrÀtts dom den 27 maj 2011 i mÄl nr B 1131-11 dÀr hovrÀtten inledningsvis konstaterade att det med hÀnsyn till de tilltalades egna uppgifter fick anses utrett att det varit frÄga om en danstillstÀllning i ordningslagens mening. I underinstansens domskÀl gÄr att lÀsa att tingsrÀtten fann att tillstÀllningen uppenbarligen varit att betrakta som en danstillstÀllning med hÀnsyn till de tilltalades uppgifter om dans och förekomst av ljud- och ljusmaskin i lokalen.

Det finns Ă€ven ett flertal tingsrĂ€ttsdomar som gĂ€ller offentliga danstillstĂ€llningar enligt ordningslagen. En tingsrĂ€ttsdom av sĂ€rskilt intresse Ă€r Kalmar tingsrĂ€tts dom den 26 april 2017 i mĂ„l nr B 622-17 som gĂ€ller spontandans som uppstĂ„tt pĂ„ en restaurang. Av polisens uppgifter framgick att det vid en rutinkontroll pĂ„ den aktuella restaurangen var 10–15 personer som dansade till discomusik framför baren. Det fanns ocksĂ„ sĂ€rskild dansbelysning. Enligt uppgift frĂ„n en ordningsvakt som arbetade den aktuella kvĂ€llen spelades musik av en discjockey. NĂ„got dansgolv fanns dock inte enligt ordningsvakten. Den tilltalade framförde bland annat att man inte hade annonserat om dans och att det inte heller fanns nĂ„gon plats för dansgolv i lokalen, att man brukade anlita en trubadur och dĂ€rför hade belysning för detta men att man den aktuella kvĂ€llen hade en diskjockey som spelade loungemusik. Enligt den tilltalade uppkom spontandans sent pĂ„ kvĂ€llen. TingsrĂ€tten ansĂ„g att det saknades anledning att ifrĂ„gasĂ€tta polisens uppgifter om att det vid rutinkontrollen fanns cirka 10–15 personer som dansade och konstaterade dĂ€rför att det hade varit frĂ„ga om en danstillstĂ€llning. NĂ„got uppsĂ„t att anordna danstillstĂ€llning ansĂ„gs dock inte föreligga. Det sistnĂ€mnda motiverades med att det inte hade framkommit nĂ„got som tydde pĂ„ att det regelmĂ€ssigt brukade förekomma dans i lokalen och att det inte heller hade gjorts gĂ€llande att det sĂ€rskilt skulle ha annonserats om att det hölls en danstillstĂ€llning. Enligt domstolen kunde det inte heller utgöra straffbar oaktsamhet att i ett enstaka fall underlĂ„ta att ingripa mot spontandans i lokalen. Åtalet ogillades dĂ€rför i den aktuella delen. Domen överklagades inte. NĂ€mnas kan ocksĂ„ Stockholm tingsrĂ€tts dom den 22 maj 2013 i mĂ„l nr B 8110-12 och Attunda tingsrĂ€tts dom den 19 juni 2012 i mĂ„l nr B 1598-12. I det förstnĂ€mnda rĂ€ttsfallet gjorde krögaren gĂ€llande att det var frĂ„ga om spontandans

37

GÀllande rÀtt m.m. Ds 2018:20

och inte nĂ„gon offentlig danstillstĂ€llning. TingsrĂ€tten kom fram till att krögaren av oaktsamhet hade anordnat en offentlig danstillstĂ€llning. Vid bedömningen tog domstolen fasta pĂ„ att det hade förekommit offentlig dans vid tre tidigare tillfĂ€llen i den aktuella lokalen och att krögaren hade stĂ€llt i ordning en öppen yta framför podiet dĂ€r diskjockeyn spelade musik. Domen överklagades inte. I det andra rĂ€ttsfallet gjorde krögaren gĂ€llande att det var frĂ„ga om spontandans och att denne saknat möjlighet att stoppa detta. TingsrĂ€tten kom dock fram till att det inte varit frĂ„ga om nĂ„gra enstaka spontandansande gĂ€ster och framhöll att sĂ„vĂ€l antalet dansande gĂ€ster som det faktum att det funnits dansbelysning tydligt motsade detta. Av polisanmĂ€lan framgick att 20–30 personer hade dansat vid det aktuella tillfĂ€llet. Domen överklagades inte.

I övriga tingsrÀttsdomar som utredningen har gÄtt igenom har frÄgan i mÄlet varit om danstillstÀllningen har varit att anse som offentlig eller privat och alltsÄ inte om tillstÀllningen varit en danstillstÀllning över huvud taget. NÄgra nÀrmare resonemang om vad som menas med danstillstÀllning finns dÀrför inte i dessa domar. I nÄgra av domarna har dock tingsrÀtten med hÀnsyn till vissa omstÀndigheter kort konstaterat att det har varit frÄga om en danstillstÀllning. OmstÀndigheter som domstolen dÄ har tagit fasta pÄ Àr att musik har spelats, i vissa fall av en discjockey, att det har funnits en yta för dansgolv samt att det har förekommit dans.

Sammanfattning: Vad Àr en danstillstÀllning?

Mot bakgrund av vad som framgÄr av förarbeten och rÀttspraxis kan följande slutsatser dras. Med danstillstÀllning avses en tillstÀllning som anordnas i syfte att ge deltagarna (den inbjudna allmÀnheten) möjlighet att dansa till musik eller dÀr det i vart fall Àr ett viktigt inslag vid den aktuella tillstÀllningen. För att avgöra om det Àr frÄga om en danstillstÀllning fÄr en helhetsbedömning av relevanta faktorer göras. Faktorer som i rÀttspraxis har ansetts tala för att det har varit frÄga om danstillstÀllning Àr förekomst av musik, diskjockey, dansgolv/yta för dans, diskobelysning och förekomst av dans. PÄ vilket sÀtt ett evenemang har annonserats kan ocksÄ ha betydelse. Mot bakgrund av förarbetsuttalandena om att tillstÀll-

38

Ds 2018:20 GÀllande rÀtt m.m.

ningen ska ha anordnats i syfte att samla publik faller dans som uppstÄr spontant, utan att detta har varit syftet med visst arrangemang, utanför begreppet offentlig danstillstÀllning. Det Äligger dock en arrangör att avbryta en tillstÀllning sÄ snart det stÄr klart för denna att det har blivit frÄga om ett arrangemang som krÀver tillstÄnd, eftersom att kravet pÄ tillstÄnd gÀller under hela den tid som en tillstÀllning pÄgÄr.18

FrÄgan om vad som utgör straffbar oaktsamhet enligt 2 kap.

29 § Àr nÄgot som fÄr bedömas utifrÄn omstÀndigheterna i varje enskilt fall, dÀr bland annat antalet dansande gÀster och vilka eventuella förberedelser som vidtagits i den aktuella lokalen kan beaktas. Kalmar tingsrÀtt har i ett mÄl gjort bedömningen att det inte kan anses vara straffbart att i ett enstaka fall underlÄta att ingripa mot spontandans i den aktuella lokalen (se femte stycket i föregÄende avsnitt). I nÀmnda dom lade tingsrÀtten bland annat vikt vid att det inte fanns nÄgot som tydde pÄ att det regelmÀssigt brukade förekomma dans i lokalen. Med hÀnsyn till detta ligger det nÀra till hands att anta att bedömningen skulle bli en annan om det fanns uppgifter om att det tidigare hade förekommit dans i lokalen. Har dans uppstÄtt tidigare, och kanske till och med vid upprepade tillfÀllen, framstÄr det som svÄrt att tala om oaktsamhet som inte Àr straffbar. Som framgÄr av föregÄende avsnitt (femte stycket) var det faktum att offentlig dans hade förekommit vid tre tidigare tillfÀllen en omstÀndighet som beaktades i en fÀllande dom frÄn Stockholms tingsrÀtt (domstolen kom fram till att krögaren av oaktsamhet hade anordnat en offentlig danstillstÀllning). Vid nÄgon tidpunkt nÄs Àven grÀnsen för vad som kan klassificeras som uppsÄtligt handlande.

18Åberg, 2017, s. 46 f.

39

5 TillstÄndsförfarandet

Det Àr Polismyndigheten som utfÀrdar och i övrigt beslutar om anordnande av offentliga danstillstÀllningar. I utredningsuppdraget ingÄr att redogöra för Polismyndighetens praxis vad gÀller befrielse frÄn tillstÄndskravet och anvÀndningen av villkor, vilket görs i detta kapitel. Inledningsvis redogörs ocksÄ för Polismyndighetens handlÀggning av Àrenden om tillstÄnd till danstillstÀllningar.

5.1HandlÀggningsprocessen AllmÀnt om handlÀggningsprocessen

Som tidigare nÀmnts ska en ansökan om att anordna en offentlig tillstÀllning (dÀribland offentliga danstillstÀllningar) vara skriftlig. PÄ Polismyndighetens hemsida finns en blankett för ansökan. Blanketten kan fyllas i och ges in elektroniskt. I dagslÀget kostar det 700 kr att fÄ en ansökan om anordnande av offentlig tillstÀllning prövad. Genomsnittstiden för att fÄ en ansökan om tillstÄnd för anordnade av offentlig danstillstÀllning prövad Àr cirka 36 dagar (genomsnittstid 2017).

Under 2017 inkom 1 989 ansökningar om anordnande av offentlig danstillstĂ€llning till myndigheten. Av dessa avsĂ„g 79 ansökningar underkategorin Drogfritt ungdomsdisco och 912 ansökningar kategorin Övriga danstillstĂ€llningar. Övriga 998 ansökningar registrerades utan underkategori. De sökande bestĂ„r bland annat av nattklubbar, restauranger, barer, hotell, eventbolag, kommuner samt olika föreningar, exempelvis idrotts-, dans-, ungdoms- och hembygdsföreningar.

I syfte att försöka skapa en enhetlig hantering av tillstÄndsÀrendena nationellt har Polismyndigheten tagit fram en handbok för handlÀggning av tillstÄnd enligt ordningslagen. Handboken Àr

41

TillstÄndsförfarandet Ds 2018:20

inte formellt faststÀlld Ànnu, men sÄvitt utredningen har förstÄtt tjÀnar dess innehÄll som vÀgledning för handlÀggarna vid tillstÄndsprövningen. Det har Àven hÄllits nationella konferenser som har behandlat hanteringen av tillstÄndsÀrenden enligt ordningslagen samt utformats standardskrivningar för tillstÄndsbevisen, ocksÄ detta i syfte att fÄ till en enhetlig handlÀggning av Àrendena. Trots insatserna kan det ibland förekomma lokala avvikelser och sÀrlösningar. En förklaring till detta kan vara att polisorganisationen sÄ sent som i januari 2015 gick frÄn att bestÄ av 21 polismyndigheter till att utgöras av en för hela landet gemensam polismyndighet och att det tar tid att övergÄ till ett gemensamt arbetssÀtt.

Handboken som Polismyndigheten har tagit fram beskriver till stor del vad som gÀller enligt ordningslagen, men pÄ ett mer lÀttillgÀngligt och för handlÀggningsarbetet anpassat sÀtt. Bland annat innehÄller handboken ett flertal exempel och flödesscheman. Nedan följer en beskrivning av hur en ansökan om anordnande av offentlig danstillstÀllning typiskt sett gÄr till. Beskrivningen bygger dels pÄ vad som framgÄr av handboken, dels pÄ vad som har framkommit i kommunikation med Polismyndigheten under utredningen.

Polismyndighetens prövning

NÀr en ansökan om tillstÄnd att anordna danstillstÀllning kommer in kontrolleras att ansökan innehÄller tillrÀckliga uppgifter för att Polismyndigheten ska kunna göra en bedömning av den med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet. Saknas tillrÀckliga uppgifter kan myndigheten förelÀgga sökanden att komplettera ansökan alternativt pÄ egen hand försöka fÄ fram den information som behövs. Syftet med ansökan Àr att anordnaren, som Àr den som kÀnner till omstÀndigheterna kring tillstÀllningen bÀst, ska ge in ett sÄ fylligt material att myndigheten kan förstÄ hur anordnaren har tÀnkt att tillstÀllningen ska utformas och vilka ordnings- och sÀkerhetsÄtgÀrder som denne tÀnker vidta. Det kan exempelvis gÀlla förekomsten av ordningsvakter eller hur in- och utgÄngar ska disponeras. Ett fullgott underlag ger myndigheten möjlighet att göra proportionerliga bedömningar gÀllande exempelvis villkor.

42

Ds 2018:20 TillstÄndsförfarandet

Vid tillstÄndsprövningen kontrollerar myndigheten lokalens utförande, lÀge och godkÀnnande (maximalt antal personer som fÄr vistas i lokalen), sÀkerhetsanordningar, anordnarens lÀmplighet (slagning i misstanke- och brottsregistret), typ av publik och inriktning pÄ tillstÀllningen, förvÀntat antal besökare samt dagar och tider för tillstÀllningen. Vidare inhÀmtas sökandens egen beskrivning av eventuella ordningsproblem inomhus eller i platsens omedelbara nÀrhet. Polismyndigheten vill Àven granska sökandens serveringstillstÄnd om sÄdant finns eftersom serveringstillstÄndets villkor kan fÄ betydelse för vilka villkor som behöver stÀllas upp i tillstÄndet för danstillstÀllningen (det Àr i regel av intresse för bedömningen av hur mÄnga ordningsvakter som ska krÀvas för att tillstÀllningen ska fÄ hÄllas). AlkoholförtÀring Àr en faktor som i hög grad pÄverkar ordnings- och sÀkerhetsbedömningen. Detta dÄ tillstÀllningar med alkoholservering i regel leder till ett försÀmrat ordningslÀge samt stÀller högre krav pÄ sÀkerheten i lokalerna eftersom berusade mÀnniskor har försÀmrad reaktionsförmÄga och kan agera irrationellt.

Vid prövningen har den rÀttsenhet som prövar ansökningarna en dialog med myndighetens operativa verksamhet som fÄr yttra sig över om sökandens sÀkerhetsarbete Àr tillrÀckligt eller om det Àr nödvÀndigt att tillstÄndet förenas med villkor för att tillstÀllningen ska kunna hÄllas utan risk för ordnings- och sÀkerhetsstörningar. Den operativa verksamheten har ofta kÀnnedom om vilka de sökande Àr och hur de har skött sin verksamhet bakÄt i tiden. Detta Àr en viktig komponent vid bedömningen av hur ordnings- och sÀkerhetslÀget kan tÀnkas komma att vara framÄt och vilka villkor som Àr nödvÀndiga att stÀlla upp. Den operativa verksamheten har ocksÄ ofta god kÀnnedom om den aktuella miljön och vad som kan vara viktigt att beakta med hÀnsyn till den tilltÀnkta danstillstÀllningens lokalisering.

Polismyndigheten har möjlighet att vid behov remittera ansökan till rÀddningstjÀnsten, miljöförvaltningen eller annan kommunal förvaltning. Det Àr exempelvis inte ovanligt att rÀddningstjÀnsten fÄr yttra sig över brandsÀkerheten vid tillstÀllningen. I vissa fall görs Àven kontroll eller avsyning pÄ plats av polis och/eller rÀddningstjÀnsten.

Om det efter kontakt med den operativa verksamheten eller en remissinstans stÄr klart att det finns behov av att förena tillstÄndet

43

TillstÄndsförfarandet Ds 2018:20

med villkor för att sökanden ska kunna upprÀtthÄlla ett godtagbart ordnings- och sÀkerhetslÀge brukar en dialog föras med sökanden gÀllande detta innan beslut fattas i Àrendet.

TillstÄnd utfÀrdas i regel för ett tillfÀlle, en sÀsong eller ett Är. Den bild utredningen har fÄtt Àr att aktörer som regelbundet anordnar offentliga danstillstÀllningar brukar beviljas ettÄriga tillstÄnd. Om myndigheten kÀnner till att det finns eller har funnits brister gÀllande ordning och sÀkerhet kan tillstÄndet begrÀnsas till ett visst antal mÄnader. Samma ÄterhÄllsamhet kan inledningsvis anvÀndas om det Àr frÄga om en ny anordnare som söker tillstÄnd för första gÄngen.

5.2AnvÀndningen av villkor

Som tidigare har nÀmnts Àr det anordnaren av en offentlig tillstÀllning som har ansvaret för att det rÄder god ordning och sÀkerhet vid tillstÀllningen. I Polismyndighetens handbok anges dÀrför att utgÄngspunkten Àr att anordnaren sjÀlv ska vidta tillrÀckliga ÄtgÀrder för att trygga ordning och sÀkerhet, att myndigheten normalt inte ska behöva besluta om villkor samt att det Àr först om myndigheten finner att anordnaren brister i sin skyldighet som myndigheten ska besluta om de villkor som behövs för att trygga ordningen och sÀkerheten vid arrangemanget. I handboken betonas ocksÄ att det Àr viktigt att villkoren inte Àr en upprepning av lag, förordning eller föreskrift som redan gÀller för viss tillstÀllning, men att myndigheten dÀremot kan erinra eller upplysa om att viss föreskrift gÀller för tillstÀllningen. Vidare betonas att villkoren mÄste vara tydliga. Villkor som enligt handboken alltid bör kunna stÀllas Àr villkor som förbjuder deltagare att upprÀtthÄlla sig i passager för utrymning eller villkor om maximalt antal besökare. Behov av andra villkor fÄr enligt handboken avgöras i det enskilda fallet med utgÄngspunkt i arrangemangets karaktÀr.

I handboken beskrivs villkoren som en del av en ÄtgÀrdstrappa dÀr utgÄngspunkten Àr att anordnaren sjÀlv ska vidta ÄtgÀrder för att trygga ordning och sÀkerhet. Finner Polismyndigheten att anordnaren brister i detta avseende ska myndigheten i ett nÀsta steg besluta om de villkor som behövs för att trygga ordning och sÀkerhet vid tillstÀllningen. Om detta inte Àr tillrÀckligt mÄste Polis-

44

Ds 2018:20 TillstÄndsförfarandet

myndigheten, som ett tredje steg, avdela polispersonal för att upprÀtthÄlla ordningen och sÀkerheten. Om inte heller detta Àr tillrÀckligt kan myndigheten, som ett fjÀrde och sista steg, stÀlla in, förbjuda eller upplösa tillstÀllningen eller sammankomsten.

I syfte att fÄ en bild av Polismyndighetens anvÀndning av villkor för offentliga danstillstÀllningar har utredningen skickat ut en enkÀt till tillstÄndsenheterna i landets sju regioner och stÀllt frÄgor om deras praxis gÀllande detta. Samtliga regioner har uppgett att de alltid eller i princip alltid förenar beslut om offentlig danstillstÀllning med villkor. Nedan listas villkor som mer eller mindre regelmÀssigt stÀlls vid offentliga danstillstÀllningar:

∙Personer som Ă€r pĂ„verkade av alkohol eller andra droger eller upptrĂ€der störande fĂ„r inte lĂ€mnas tilltrĂ€de.

∙Under tillstĂ€llningen fĂ„r inte utrymningsvĂ€gar och nödutgĂ„ngar i lokalerna vara blockerade.

∙GodkĂ€nd och fungerande slĂ€ckutrustning ska finnas lĂ€tt tillgĂ€nglig i lokalen.

∙Det faststĂ€llda högsta antalet personer som fĂ„r vistas i lokalerna fĂ„r inte överskridas och upplysning om det högsta antalet personer som fĂ„r vistas i lokalen ska anslĂ„s pĂ„ lĂ€mplig plats.

∙Anordnaren ska ha ett kontrollsystem som medger att antalet besökare nĂ€r som helst kan uppges för Polismyndigheten eller rĂ€ddningstjĂ€nsten.

∙Yttrande med villkor frĂ„n rĂ€ddningstjĂ€nsten ska följas.

∙Minst [---] ordningsvakter ska tjĂ€nstgöra under pĂ„gĂ„ende tillstĂ€llning.

∙Ordningsvakterna ska befinna sig [---] och bevaka [---].

∙FörĂ€ndringar av lokalen fĂ„r inte göras utan att Polismyndigheten underrĂ€ttas.

∙IntrĂ€desbiljett fĂ„r endast gĂ€lla för inpassering vid ett tillfĂ€lle (engĂ„ngsbiljett).

∙TillstĂ€llningen fĂ„r inte hindra tilltrĂ€de till intilliggande byggnader eller trafiken.

45

TillstÄndsförfarandet Ds 2018:20

∙TillstĂ€llningen ska ha tillfredstĂ€llande belysning ur sĂ€kerhets- och ordningssynpunkt.

∙MusikanlĂ€ggningen ska vara kopplad pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att musiken tystnar vid brandlarm alternativt att musiken inte fĂ„r spelas pĂ„ högre volym Ă€n 10 decibel under utrymningslarmets ljudnivĂ„.

∙Villkor om ljudnivĂ„er (enligt miljöförvaltningen).

∙Villkor om tider.

∙Villkor om ersĂ€ttare om den som ansvarar för tillstĂ€llningen inte ska nĂ€rvara.

∙Villkor om entrĂ©vĂ€rdar.

∙Spritdrycker, vin eller starköl fĂ„r inte förvaras eller förtĂ€ras i lokalerna annat Ă€n i samband med tillĂ„ten utskĂ€nkning av alkoholdrycker.

Av svaren pĂ„ enkĂ€ten framkommer att det Ă€r vanligt att Polismyndigheten uppstĂ€ller villkor om ordningsvakter vid offentliga danstillstĂ€llningar med alkoholservering eftersom alkoholservering i kombination med dans erfarenhetsmĂ€ssigt leder till ett försĂ€mrat ordningslĂ€ge. Att anordnaren har ett serveringstillstĂ„nd Ă€r enligt Polismyndigheten ofta inte tillrĂ€ckligt för att ordning och sĂ€kerhet ska kunna upprĂ€tthĂ„llas. Vissa anordnare har nĂ€mligen inte Ă„lagts att ha ordningsvakter i serveringstillstĂ„ndet och ofta bedömer Polismyndigheten att det krĂ€vs fler ordningsvakter Ă€n vad som har föreskrivits i serveringstillstĂ„ndet. OcksĂ„ ungdomsarrangemang har nĂ€mnts som en typ av danstillstĂ€llning som ofta krĂ€ver villkor om ordningsvakter. Även om ungdomsfesterna inte har nĂ„gon alkoholservering pĂ„ plats förekommer ofta att gĂ€sterna kommer dit berusade, vilket pĂ„verkar ordningslĂ€get.

NÀr det gÀller villkor om ordningsvakter anvÀnder sig Polismyndigheten vanligen av en stege som innebÀr att antalet ordningsvakter ökar i takt med deltagarantalet. Avsteg kan sedan göras frÄn stegen, bÄde i mildrande och skÀrpande riktning, beroende pÄ danstillstÀllningens karaktÀr och övriga omstÀndigheter.

Av enkÀtsvaren framgÄr ocksÄ att det inte Àr ovanligt att tillstÄndsbesluten förenas med upplysningar. Det kan exempelvis handla om upplysning om anordnarens ansvar för hÄllande av god

46

Ds 2018:20 TillstÄndsförfarandet

ordning enligt ordningslagen, skyldigheter enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor och FolkhÀlsomyndighetens riktlinjer gÀllande ljudnivÄer.

5.3Befrielse frÄn kravet pÄ tillstÄnd

2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen ger Polismyndigheten möjlighet att under vissa förutsĂ€ttningar befria frĂ„n kravet pĂ„ tillstĂ„nd vid anordnande av offentliga danstillstĂ€llningar. I Polismyndighetens Ă€rendehanteringssystem saknas möjlighet att söka pĂ„ Ă€renden som rör sĂ„dan befrielse. Utredningen har dĂ€rför inte kunnat fĂ„ nĂ„gra Ă€rendelistor med Ă€renden som har gĂ€llt sĂ„dan befrielse. Det har inte heller kunnat lĂ€mnas nĂ„gra nĂ€rmare uppgifter om förekomsten av beslut om befrielse frĂ„n central nivĂ„ inom myndigheten, utöver en allmĂ€n uppgift om att det troligtvis Ă€r ovanligt att befrielse meddelas. Utredningen har dĂ€rför frĂ„gat landets tillstĂ„ndsenheter vilka erfarenheter de har av att meddela befrielse frĂ„n tillstĂ„ndskravet för anordnade av offentliga danstillstĂ€llningar. Av sju regioner har endast en, Region Öst, svarat ja pĂ„ frĂ„gan om man under de senaste fem Ă„ren har hanterat Ă€renden om befrielse frĂ„n kravet pĂ„ tillstĂ„nd för offentlig danstillstĂ€llning. Regionen har enligt uppgift meddelat tvĂ„ beslut om befrielse under denna period. PĂ„ grund av den ovan nĂ€mnda begrĂ€nsade sökmöjligheten i Polismyndighetens Ă€rendehanteringssystem har besluten inte varit möjliga att finna under utredningstiden. NĂ„gon nĂ€rmare redogörelse för vad slags danstillstĂ€llningar befrielsebesluten avsĂ„g kan dĂ€rför inte ges. Övriga regioner har svarat nej pĂ„ frĂ„gan om befrielse frĂ„n kravet pĂ„ tillstĂ„nd till offentlig danstillstĂ€llning har förekommit. Den förklaring som har getts till avsaknaden av sĂ„dana Ă€renden Ă€r att det i de allra flesta fall bedöms finnas risk för ordningsstörningar och dĂ€rmed behov av att stĂ€lla upp villkor. Befrielse Ă€r dĂ€rmed ofta inte ett alternativ. Om inte annat Ă€r brandsĂ€kerheten nĂ„got som beaktas oavsett vilken typ av tillstĂ€llning det Ă€r frĂ„ga om. Av det skĂ€let Ă€r det ofta olĂ€mpligt att helt medge befrielse frĂ„n kravet pĂ„ tillstĂ„nd.

Eftersom det i regel bedöms finnas behov av villkor vid offentliga danstillstÀllningar beskrivs bestÀmmelsen om befrielse som överflödig. Det finns visserligen möjlighet att förena beslut om

47

TillstÄndsförfarandet Ds 2018:20

befrielse med villkor, men processen för att göra detta Àr lika arbetskrÀvande som att besluta om tillstÄnd i förening med villkor.

En faktor som kan bidra till att antalet befrielseĂ€renden Ă€r lĂ„gt Ă€r att vissa av dem inte registreras som Ă€renden i Polismyndighetens system. Det hĂ€nder exempelvis att aktörer ringer till myndigheten och frĂ„gar om de mĂ„ste söka tillstĂ„nd och att omstĂ€ndigheterna ibland Ă€r sĂ„dana att myndigheten direkt kan meddela att nĂ„got tillstĂ„nd inte behöver sökas. Ärendet hanteras dĂ„ genom en direkt dialog mellan anordnaren och myndigheten. Ett exempel som har nĂ€mnts kunnat hanteras pĂ„ detta sĂ€tt Ă€r en dansförening som ska hĂ„lla motionsdans eller danskurs i sina egna lokaler som Ă€r avsedda för detta Ă€ndamĂ„l.

48

6 En nordisk utblick

6.1Inledning

I detta kapitel ges en översiktlig redogörelse för hur anordnandet av offentliga arrangemang regleras i Finland, Norge och Danmark. Redogörelsen tar i huvudsak sikte pÄ arrangemang som i svensk lagstiftning klassificeras som offentliga tillstÀllningar (inte allmÀnna sammankomster som omfattas av de grundlÀggande mötes- och demonstrationsfriheterna).

6.2Finland

I Finland regleras anordnandet av offentliga tillstÀllningar i lagen om sammankomster (530/1999). Med offentliga tillstÀllningar avses nöjestillstÀllningar, tÀvlingar, uppvisningar och andra jÀmförbara tillstÀllningar som Àr öppna för allmÀnheten och som inte Àr allmÀnna sammankomster. Av lagens förarbeten framgÄr att begreppet offentlig tillstÀllning omfattar bland annat olika fester och danstillstÀllningar.19 En offentlig tillstÀllning ska skriftligen anmÀlas till polisen. En anmÀlan behöver dock inte göras för en tillstÀllning som pÄ grund av lÄgt deltagarantal och tillstÀllningens natur eller platsen för tillstÀllningen inte krÀver sÀrskilda trafikarrangemang eller ÄtgÀrder för att ordning och sÀkerhet ska kunna upprÀtthÄllas samt olÀgenheter kunna hindras. Enligt en skrivelse utfÀrdad av den finska polisstyrelsen ska Ätminstone följande tillstÀllningar anmÀlas: Stora tillstÀllningar (flera hundra deltagare), tillstÀllningar som anordnas utomhus pÄ allmÀn plats (i synnerhet trafikleder), tillstÀllningar för grupper med sÀrskilda behov, till-

19Rp 145/1998 rd.

49

En nordisk utblick Ds 2018:20

stÀllningar som varar till sent pÄ kvÀllen eller natten (efter kl. 22.00), tillstÀllningar som behöver ordningsövervakning eller trafikledning, tillstÀllningar med servering av alkoholdrycker, tillstÀllningar som krÀver rÀddningsplan (över 200 deltagare) och tillstÀllningar som vÀcker starka kÀnslor (det finns risk för att nÄgon kommer att störa tillstÀllningen).20

Enligt rÀddningslagen (379/2011) ska en arrangör utforma en rÀddningsplan för offentliga tillstÀllningar och andra evenemang som kan vara förenade med avsevÀrd risk för mÀnniskors sÀkerhet eller brandsÀkerheten pÄ grund av stort antal deltagare eller av nÄgon annan sÀrskild orsak. RÀddningsplanen ska ges in till den lokala rÀddningsmyndigheten minst 14 dagar i förvÀg. Polisen krÀver att en godkÀnd rÀddningsplan bifogas en anmÀlan om en offentlig tillstÀllning. En rÀddningsplan ska lÀmnas in för bland annat offentliga tillstÀllningar som berÀknas fÄ minst 200 deltagare och för tillstÀllningar som anordnas inomhus i en lokal som inte Àr planerad för offentliga tillstÀllningar och publikmÀngden Àr över 100 personer samt för evenemang vars natur medför sÀrskilda risker för mÀnniskor.

UtifrÄn den information som lÀmnas i en anmÀlan om offentlig tillstÀllning beslutar polisen om föreskrifter behöver meddelas, varvid ett beslut fattas i Àrendet. Polisen har möjlighet att ge de anvisningar eller meddela de föreskrifter som Àr nödvÀndiga frÄn ordnings- och sÀkerhetssynpunkt. Den som försummar sin anmÀlningsskyldighet och dÀrigenom orsakar avsevÀrd fara för den allmÀnna ordningen och sÀkerheten eller anordnar en offentlig tillstÀllning i strid med förbud eller vÀsentligen bryter mot meddelade föreskrifter eller vÀsentligen försummar sina skyldigheter enligt lagen döms till böter, om inte strÀngare straff föreskrivs i annan lag.

Det finns Àven andra bestÀmmelser som en arrangör kan behöva iaktta. Exempelvis ska anmÀlan om buller göras till staden/kommunens miljöskyddsmyndighet i regel 30 dygn innan tillstÀllningen börjar, om den offentliga tillstÀllningen orsakar buller eller vibrationer som kan antas vara sÀrskilt störande.

20Att tÀnka pÄ nÀr man anordnar en offentlig tillstÀllning, 2016-03-09.

50

Ds 2018:20 En nordisk utblick

6.3Norge

Av politilova21 följer att den som vill anordna demonstrationer och liknande arrangemang pÄ offentlig plats ska anmÀla detta till polisen. HÀrutöver har de enskilda kommunerna möjlighet att meddela lokala ordningsföreskrifter (politivedtekter) om tillstÄndskrav och anmÀlningsplikt för vissa arrangemang. Den norska regeringen har utfÀrdat en normalpolitivedtekt22 som anger ramarna för kommunernas möjlighet att utforma lokala föreskrifter. De enskilda kommunerna kan besluta om tillstÄndskrav för offentliga arrangemang som Àr av övervÀgande underhÄllningsmÀssig, konstnÀrlig eller sÀllskaplig karaktÀr eller av kommersiell karaktÀr och som ska hÄllas pÄ offentlig plats, om arrangemanget Àr av sÄdan omfattning att det uppenbart finns behov av ordningsövervakning eller reglering av framkomligheten. Kommunerna fÄr Àven besluta om anmÀlningsplikt för offentliga arrangemang som anordnas pÄ annan plats Àn offentlig plats, om det med hÀnsyn till tillstÀllningens art eller omfattning Àr troligt att det kommer att behövas polistillsyn för att ordning och sÀkerhet ska kunna upprÀtthÄllas eller för trafikledning. AnmÀlningsplikten kan Àven omfatta sammankomster eller tillstÀllning av övervÀgande sÀllskaplig eller underhÄllande karaktÀr som anordnas för medlemmar av en förening eller liknande sammanslutning. I en vÀgledning utfÀrdad av Direktoratet för samfunnssikkerhet og beredskap anges att ett typiskt arrangemang dÀr polisinsats kan vara nödvÀndig pÄ grund tillstÀllningens art Àr stora danstillstÀllningar dÀr det erfarenhetsmÀssigt förekommer hög berusningsgrad och risk för ordningsproblem.23

Polisen fÄr meddela de villkor som Àr nödvÀndiga frÄn ordning- och sÀkerhetssynpunkt. NÀr det pÄ grund av ordningsmÀssiga skÀl finns behov av sÀrskild polistillsyn vid offentliga sammankomster och tillstÀllningar, till exempel offentlig dans, fester, konserter, festivaler, förestÀllningar, idrottsarrangemang och liknande kan arrangören ÄlÀggas att helt eller delvis stÄ för kostnaderna för detta.

Den som underlÄter att uppfylla sina förpliktelser enligt lagen eller bryter mot meddelade förbud och villkor döms till böter eller

21Lov om politiet av den 4 augusti 1995 nr. 53.

22Normalpolitivedtekt för kommunene – Utdrag fra Politiedirektoratets rundskriv 2018/002 av 13 februar 2018, RPOD-2018-2.

23Veileder for sikkerhet ved store arrangementer, 2013.

51

En nordisk utblick Ds 2018:20

fÀngelse i tre mÄnader, om inte strÀngare straff föreskrivs i annan lag.

Diskotek och nattklubbar regleras i stÀllet i serveringsloven24 om de serverar alkohol (serveringstillstÄnd). Polisen har enligt serveringsloven möjlighet att stÀlla krav pÄ att ett serveringsstÀlle ska ha ordningsvakter som godkÀnts av polisen nÀr sÄ Àr pÄkallat. Polisen fÄr Àven i sÀrskilda fall förbjuda en person som vid upprepade tillfÀllen brutit mot serveringsstÀllets ordningsregler eller som stör ordningen pÄ verksamhetsomrÄdet att betrÀda serveringsstÀllet under en kortare eller lÀngre period. Polisen har ocksÄ möjlighet att stÀnga ett serveringsstÀlle i upp till sju dagar om det Àr nödvÀndigt för att stoppa störningar av den allmÀnna freden och ordningen eller nÀr det finns risk för sÄdan störning, för att skydda enskilda eller den allmÀnna sÀkerheten eller för att förhindra eller stoppa brott. UnderlÄtenhet att följa polisens villkor om ordningsvakt straffas med böter.

Det finns Àven andra bestÀmmelser som en arrangör kan behöva iaktta. Exempelvis mÄste den som Àr ansvarig för större arrangemang, utstÀllningar, förestÀllningar och andra tillstÀllningar enligt brannog eksplosjonsvernloven25 i god tid meddela brandskyddsmyndigheten, om arrangemanget ska hÄllas i en byggnad eller pÄ ett omrÄde som normalt inte nyttjas till den typen av arrangemang.

6.4Danmark

I Danmark regleras anordnandet av offentliga arrangemang bland annat i politiloven26 forlystelsebekendtgÞrelse27 och restaurationsloven28. Enligt forlystelsebekendtgÞrelse krÀvs polisens tillstÄnd för att anordna olika typer av offentliga arrangemang, exempelvis konserter, cirkusförestÀllningar, dansförestÀllningar, festivaler, byfester och liknande. Det föreligger Àven en skyldighet att göra en anmÀlan till polisen om det vid enstaka offentliga arrangemang

24Lov om serveringsvirksomhet av den 13 juni 1997 nr. 55.

25Lov om vern mot brann, eksplosjon og ulykker med farligt stoff og om brannvesenets redningsoppgaver av den 14 juni 2002 nr. 20.

26LovbekendtgĂžrelse nr. 956 af 20 augusti 2015 om politiets virksomhed.

27BekendtgĂžrelse nr. 502 af 17 juni 2005 om offentlige forlystelser.

28BekendtgĂžrelse nr. 135 af. 18 januar 2010 om restaurationsvirksomhed og alkoholbevilling.

52

Ds 2018:20 En nordisk utblick

sĂ„som en fest, ett möte eller liknande tillstĂ€llning ska serveras alkohol. I vissa fall krĂ€vs Ă€ven tillstĂ„nd. Polismyndigheten kan meddela villkor för den aktuella verksamheten. Diskotek och nattklubbar regleras i restaurationsloven om de serverar alkohol (serveringstillstĂ„nd). Offentliga upptrĂ€danden fĂ„r Ă€ga rum pĂ„ serveringsstĂ€llen efter beslut av polisen. Polisen fĂ„r Ă€ven förbjuda att upptrĂ€danden i form av offentlig dans, musik, spel och liknande Ă€ger rum pĂ„ ett serveringsstĂ€lle. ServeringsstĂ€llen ska enligt restaurationsloven hĂ„lla stĂ€ngt mellan kl. 24.00–05.00. TillstĂ„ndsmyndigheten kan dock pĂ„ polisens uppmaning besluta att ett serveringsstĂ€lle ska hĂ„lla stĂ€ngt frĂ„n en tidigare tidpunkt, om det Ă€r pĂ„kallat ur ordnings- eller nykterhetshĂ€nseende. I avvaktan pĂ„ sĂ„dant beslut har polisen möjlighet att med omedelbar verkan begrĂ€nsa serveringsstĂ€llets öppettider i upp till 30 dagar, om det Ă€r nödvĂ€ndigt ur ordnings- eller nykterhethĂ€nseende. Polisen har ocksĂ„ möjlighet att stĂ€nga ett serveringsstĂ€lle för dagen om det pĂ„ stĂ€llet har förekommit slagsmĂ„l eller annan betydande oordning. Om polisen bedömer att det finns sĂ€rskild risk för vĂ„ldsamheter pĂ„ ett serveringsstĂ€lle kan myndigheten Ă€ven meddela pĂ„bud om att verksamhetsutövaren inom en viss tidsfrist ska inrĂ€tta sĂ€kerhetsanordningar. Följer inte verksamhetsutövaren pĂ„budet inom den föreskrivna tidsfristen fĂ„r polisen fatta beslut om att verksamheten ska stĂ€ngas tills att sĂ€kerhetsanordningarna Ă€r inrĂ€ttade. Vidare kan polisen med hĂ€nsyn till den offentliga ordningen tillfĂ€lligt förbjuda att alkohol serveras pĂ„ ett visst serveringsstĂ€lle eller inom ett polisdistrikt. Ett serveringstillstĂ„nd kan pĂ„ uppmaning av polisen Ă„terkallas, om det finns sĂ€rskild anledning att anta att tillstĂ„ndsinnehavaren inte kan bedriva verksamheten pĂ„ ett försvarligt sĂ€tt.

Utöver de ovan nÀmnda regelverken ska Àven ordensbekendtgÞrelsen29 nÀmnas. Regelverket innehÄller allmÀnna bestÀmmelser som syftar till att sÀkerstÀlla allmÀn ordning och sÀkerhet pÄ offentliga platser sÄsom gator, vÀgar, offentliga parker, vÀnthallar, nöjesstÀllen, offentliga kontor, köpcentrum etcetera. OrdensbekendtgÞrelsen ger polisen möjlighet att förbjuda anvÀndande av högtalare, musikanlÀggning, musikinstrument eller

29BekendtgĂžrelse nr. 511 af 20. juni 2005 om politiets sikring af den offentlige orden og beskyttelse af enkeltpersoners og den offentlige sikkerhed mv., samt politiets adgang til at ivĂŠrksĂŠtte midlertidige foranstaltninger.

53

En nordisk utblick Ds 2018:20

liknande om detta kan antas vara till vÀsentlig olÀgenhet för omkringboende och förbipasserande. Polisen fÄr ocksÄ meddela pÄbud och förbud nÀr det Àr nödvÀndigt för att förebygga fara för den allmÀnna ordningen eller sÀkerheten. Om en arrangör underlÄter att följa förelÀgganden eller bestÀmmelser som utfÀrdats med stöd av politiloven, exempelvis bestÀmmelserna i forlystelsebekendtgÞrelsen eller ordensbekendtgÞrelsen, fÄr myndigheten vidta nödvÀndiga ÄtgÀrder pÄ arrangörens bekostnad, om detta Àr nödvÀndigt för att skydda enskilda eller den allmÀnna sÀkerheten eller för att undvika betydande störningar av den allmÀnna ordningen.

ÖvertrĂ€delser av de nĂ€mnda regelverkens bestĂ€mmelser straffas med böter.

Det finns Àven andra tillstÄnd som en arrangör kan behöva söka. Exempelvis krÀvs tillstÄnd frÄn kommunen om en offentlig tillstÀllning ska anordnas pÄ offentlig plats.

54

7För- och nackdelar med tillstÄndskravet

Enligt uppdragsbeskrivningen ska utredningen redogöra för vilka för- och nackdelar som finns med dagens system. I detta kapitel redogörs för de för- och nackdelar som utredningen har kunnat identifiera.

7.1Fördelar med tillstÄndskravet TillfÀlle att bedöma och förebygga risker

Huvudansvaret för ordning och sÀkerhet vid en offentlig danstillstÀllning ligger pÄ den som anordnar danstillstÀllningen. Genom ansökningsförfarandet blir anordnaren uppmÀrksammad pÄ vilka skyldigheter denne har enligt ordningslagen och annan skyddslagstiftning. Det blir ocksÄ för anordnaren tydligt vilka ÄtgÀrder som mÄste vidtas för att danstillstÀllningen ska bli trygg för deltagarna. För vissa arrangörer Àr detta en sjÀlvklarhet och för dessa kan ansökningsförfarandet bli en snabb process som resulterar i att Polismyndigheten endast beslutar om ett fÄtal eller inga villkor över huvud taget dÄ arrangören pÄ egen hand har planerat ett fullgott ordnings- och sÀkerhetsarrangemang. Det finns emellertid arrangörer som Àr oerfarna eller som av annan anledning behöver upplysas om sina förpliktelser samt behöver hjÀlp med att bedöma tillstÀllningen ur ordnings- och sÀkerhetssynpunkt. För dessa aktörer Àr ansökningsförfarandet viktigt för att tillstÀllningen ska bli sÀker och olyckor kunna undvikas.

En ansökan om att anordna en offentlig danstillstÀllning ska innehÄlla uppgifter om anordnaren, tiden för tillstÀllningen, dess art och huvudsakliga utformning samt de ÄtgÀrder i frÄga ordning

55

För- och nackdelar med tillstÄndskravet Ds 2018:20

och sÀkerhet som anordnaren avser att vidta. Genom tillstÄndskravet och den tillhörande ansökningsprocessen fÄr Polismyndigheten kÀnnedom om vilka tillstÀllningar som planeras. Myndigheten fÄr ocksÄ möjlighet att kontrollera sÄdant som kan ha betydelse frÄn ordnings- och sÀkerhetssynpunkt. Det kan till exempel handla om kontroll av brandsÀkerhet och utrymningsmöjligheter, ljudnivÄer och arrangörens lÀmplighet. Ansökningsförfarandet och sökandens uppgiftsskyldighet gör vidare att myndigheten fÄr möjlighet att i förvÀg stÀlla krav pÄ sÀkerhetsÄtgÀrder anpassade efter arrangemangets omfattning och karaktÀr samt anordnarens kvalifikationer och lokalens utformning.

Ordningslagens bestÀmmelser om danstillstÀllningar Àr ocksÄ ett verktyg för att komma till rÀtta med sÄ kallade svartklubbar och liknande illegal verksamhet.

Verktyg för att förmÄ arrangören att ta sitt ansvar

Att bedriva ett bra ordnings- och sÀkerhetsarbete kan vara kostsamt. Det finns dÀrför aktörer som Àr benÀgna att göra avkall pÄ ordnings- och sÀkerhetsÄtgÀrder till förmÄn för lÀgre utgifter. I förhÄllande till sÄdana aktörer utgör tillstÄndskravet och villkorsgivningen ett effektivt pÄtryckningsmedel. Genom att besluta om villkor för danstillstÀllningarna fÄr Polismyndigheten möjlighet att styra aktörer som inte sjÀlvmant bedriver ett tillrÀckligt bra ordnings- och sÀkerhetsarbete. Myndigheten kan till exempel under en period besluta om strÀngare villkor för en aktör som har problem med ordning och sÀkerhet, för att sedan följa upp verksamheten. Har verksamheten förbÀttrats kan villkoren mildras igen. Möjligheten att anvÀnda villkor blir pÄ detta sÀtt ett flexibelt verktyg för att komma till rÀtta med aktörer som inte fullgör sina skyldigheter. Kan en anordnare inte uppfylla villkoren kommer denne att nekas tillstÄnd. TillstÄndskravet och villkoren fÄr pÄ detta sÀtt en pedagogisk verkan dÄ en anordnare som inte sköter sig och följer meddelade villkor kan rÀkna med att fÄ svÄrare att fÄ tillstÄnd vid en ny ansökan.

56

Ds 2018:20 För- och nackdelar med tillstÄndskravet

TillstĂ„ndskravet ger Polismyndigheten möjlighet att ”sĂ€tta kraft bakom orden”

Om en danstillstÀllning anordnas trots beslut om avslag pÄ tillstÄndsansökan har Polismyndigheten möjlighet att stÀlla in eller att upplösa tillstÀllningen oavsett om tillstÀllningen har orsakat ordnings- eller sÀkerhetsproblem eller inte (2 kap. 22 § ordningslagen). Att en tillstÀllning stÀlls in innan den har kommit till stÄnd har den fördelen att Polismyndigheten slipper att upplösa en pÄgÄende tillstÀllning. Det Àr i regel mindre resurskrÀvande för myndigheten att stÀlla in Àn att upplösa en tillstÀllning. I dialog med företrÀdare för Polismyndigheten har det Àven framhÄllits att myndigheten ogÀrna upplöser folksamlingar dÄ detta kan ge upphov till upploppssituationer som kan vara förenade med fara bÄde för myndighetens tjÀnstemÀn och för de enskilda deltagarna.

Det faktum att det finns ett krav pÄ tillstÄnd för att anordna danstillstÀllningar medför Àven att Polismyndigheten kan ÄlÀgga en arrangör som anordnar en danstillstÀllning utan att ansöka om tillstÄnd i erforderlig ordning att ersÀtta myndighetens kostnader för att hÄlla ordning vid tillstÀllningen, om kostnaderna orsakats av anordnarens försummelse. Samma sak gÀller om anordnaren inte har följt de föreskrifter och villkor som har gÀllt för tillstÀllningen (2 kap. 27 § ordningslagen).

Effektiv resursanvÀndning

Det finns en vinning med att eventuella ordnings- och sÀkerhetsrisker som en offentlig danstillstÀllning kan komma att innebÀra blir kÀnda och kan hanteras i ett tidigt skede. Detta dÄ det kan bespara bÄde Polismyndigheten och anordnaren onödiga kostnader och andra besvÀr.

För Polismyndighetens del innebÀr tillstÄndsförfarandet att myndigheten i förvÀg fÄr kÀnnedom om var och nÀr offentliga danstillstÀllningar anordnas samt vilken omfattning och karaktÀr dessa har. Detta ger myndigheten möjlighet att planera sin operativa verksamhet pÄ ett mer ÀndamÄlsenligt sÀtt Àn om den inte hade sÄdan kÀnnedom, vilket i förlÀngningen Àven gynnar allmÀnheten. TillstÄndsförfarandet ger Àven myndigheten möjlighet att styra sin

57

För- och nackdelar med tillstÄndskravet Ds 2018:20

resursanvÀndning. Genom villkor i tillstÄndsbeslutet sÀkerstÀlls exempelvis att anordnaren anlitar tillrÀckligt mÄnga ordningsvakter. HÀrmed minimeras risken för att i stÀllet Polismyndighetens resurser behöver tas i ansprÄk för tillstÀllningen. I sammanhanget kan nÀmnas att det i den proposition som lÄg till grund för den lagÀndring som innebar att ersÀttningsskyldigheten för polisens kostnader för ordningshÄllning slopades, betonas att huvudansvaret för ordning och sÀkerhet Àven fortsÀttningsvis ska ligga pÄ anordnaren. Det fÄr inte förekomma att polisens resurser tas i ansprÄk för uppgifter som kan anförtros annan personal, till exempel entrévÀrdar och ordningsvakter. I propositionen framhÄlls vidare att ordningslagens regler syftar till att sÀkerstÀlla att anordnaren vidtar de nödvÀndiga ÄtgÀrder som krÀvs för att upprÀtthÄlla ordning och sÀkerhet, bland annat de regler som ger Polismyndigheten möjlighet att meddela villkor.30

För anordnaren innebÀr tillstÄndsprocessen att denne i ett tidigt skede blir medveten om vilka ÄtgÀrder som behöver vidtas för att danstillstÀllningen ska vara sÀker för deltagarna samt kunna hÄllas utan anmÀrkning eller avbrott frÄn Polismyndighetens sida. Arrangören kan dÄ undvika att lÀgga ekonomiska medel och andra resurser pÄ att anordna en offentlig danstillstÀllning som i slutÀndan inte fÄr hÄllas eller i vÀrsta fall mÄste upplösas av Polismyndigheten. VÀl genomtÀnkta sÀkerhetsarrangemang medför Àven en bra upplevelse för besökarna. Chanserna att besökare Äterkommer Àr dÄ större Àn om besökarna upplever att ordningen och sÀkerheten brister. PÄ det sÀttet kan reglerna om krav pÄ tillstÄnd vid offentliga danstillstÀllningar i förlÀngningen vara inkomstbringande snarare Àn kostnadsdrivande. Enligt polisen Àr mÄnga aktörer av denna anledning ocksÄ tacksamma för den hjÀlp med sÀkerhetsbedömningar och bedömningar av nödvÀndiga ÄtgÀrder som tillstÄndsförfarandet medför.

TillstÄndskravet Àr tydligt

Dagens tillstÄndskrav för offentliga danstillstÀllningar Àr absolut. Ett absolut tillstÄndskrav innebÀr att det Àr tydligt vad som gÀller.

30Prop. 2013/14:1 s. 554.

58

Ds 2018:20 För- och nackdelar med tillstÄndskravet

Tydligheten ligger i att tillstÄnd alltid ska sökas oberoende av vem anordnaren Àr, tillstÀllningens art och omfattning eller var tillstÀllningen ska Àga rum. Detta minimerar risken för grÀnsdragningsproblem i frÄga om en offentlig danstillstÀllning Àr tillstÄndspliktig eller inte. Tydligheten Àr till nytta bÄde för de poliser som har att tillÀmpa regelverket och för de enskilda som avser att anordna offentliga danstillstÀllningar.

7.2Nackdelar med tillstÄndskravet

TillstÄndskravet uppfattas som Älderdomligt och oförutsebart

Kravet pÄ tillstÄnd för att anordna offentliga danstillstÀllningar har varit föremÄl för diskussion under lÄng tid. I kritiken förs ofta fram att kravet bygger pÄ Älderdomlig moral. Det brukar ocksÄ framföras att det Àr orimligt att krögare ska behöva kÀnna oro över att kunna bli föremÄl för sanktioner för det fall deras gÀster bryter ut i spontandans. Att tillstÄndskravet uppfattas pÄ detta sÀtt har en negativ pÄverkan pÄ regelverkets legitimitet.

TillstÄndskravet uppfattas som en börda

Vissa aktörer, framför allt aktörer inom restaurangbranschen, anser att kravet pĂ„ tillstĂ„nd för att anordna offentliga danstillstĂ€llningar Ă€r en kostsam börda. Även om kostnaden för att fĂ„ en ansökan om tillstĂ„nd prövad (700 kr) inte Ă€r en sĂ€rskilt kĂ€nnbar summa för kommersiella aktörer beskrivs processen som tidskrĂ€vande och irriterande. Åsikten ska ses i ljuset av att restaurangbranschen Ă€r en regeltyngd bransch vars aktörer ofta behöver söka ett flertal olika tillstĂ„nd för sin verksamhet.

TillstÄndskravet anses vara onödigt

Vissa aktörer menar att de ordnings- och sÀkerhetsaspekter som tillstÄndskravet för danstillstÀllningar ska sÀkerstÀlla redan tillgodoses genom den prövning som en krögare genomgÄr vid ansökan om

59

För- och nackdelar med tillstÄndskravet Ds 2018:20

serveringstillstÄnd enligt alkohollagen (2010:1622) samt genom lagen om skydd mot olyckor. DÀrmed uppfattas tillstÄndsförfarandet för offentliga danstillstÀllningar som omotiverat, Ätminstone nÀr det gÀller aktörer som har beviljats serveringstillstÄnd.

TillstÄndskravet Àr onyanserat

Eftersom begreppet offentlig danstillstĂ€llning Ă€r ett brett begrepp omfattar tillstĂ„ndskravet vitt skilda typer av danstillstĂ€llningar. Även om mĂ„nga danstillstĂ€llningar medför omfattande ordnings- och sĂ€kerhetsstörningar (se vidare nedan i avsnitt 8.1.3), Ă€r vissa danstillstĂ€llningar av sĂ„dan karaktĂ€r att risken för fara för ordning och sĂ€kerhet Ă€r i det nĂ€rmaste försumbar. Det kan exempelvis handla om alkoholfria danstillstĂ€llningar som inte samlar nĂ„got större deltagarantal och som Ă€ger rum i lokaler anpassade för Ă€ndamĂ„let. För denna typ av danstillstĂ€llningar och andra liknande arrangemang framstĂ„r dagens absoluta tillstĂ„ndskrav som omotiverat och onyanserat.

60

8 ÖvervĂ€ganden och förslag

8.1Inledande övervÀganden

8.1.1Det Àr inte fult att dansa

”Dans Ă€r inte nĂ„got fult som mĂ„ste hindras eller kontrolleras. DanstillstĂ„ndet bygger pĂ„ Ă„lderdomlig moral som inte hör hemma i ett modernt samhĂ€lle.” Detta Ă€r argument som ofta förs fram i debatten rörande tillstĂ„ndskravet för offentliga danstillstĂ€llningar. Utredningen instĂ€mmer i att en bestĂ€mmelse som pĂ„ moraliska grunder har till syfte att hindra mĂ€nniskor frĂ„n att dansa inte hör hemma i ett modernt samhĂ€lle. Den aktuella kritiken bygger dock pĂ„ bristande kunskap om anledningen till tillstĂ„ndskravet för offentliga danstillstĂ€llningar och missuppfattningar om hur kravet tillĂ€mpas. TillstĂ„ndskravet i ordningslagen syftar till att upprĂ€tthĂ„lla ordningen och sĂ€kerheten för allmĂ€nheten, dĂ€ribland de gĂ€ster som besöker tillstĂ€llningarna. Syftet Ă€r alltsĂ„ inte att begrĂ€nsa mĂ€nniskors möjlighet att dansa.

Under 1800-talets andra hĂ€lft och 1900-talets första hĂ€lft, dĂ„ ordningslagens föregĂ„ngare togs fram, fanns det visserligen röster som gjorde gĂ€llande att staten behövde skydda befolkningen frĂ„n nöjeslivets osedligheter. NĂ„gra liknande tongĂ„ngar har inte hörts i modern tid. Av förarbetena till allmĂ€nna ordningsstadgan – föregĂ„ngaren till dagens ordningslag – framgĂ„r tvĂ€rtom att det centrala vid tillstĂ„ndsprövning Ă€r ordnings- och sĂ€kerhetsaspekter kopplade till exempelvis anordnarens kvalifikationer och lokalens eller platsens lĂ€mplighet samt övriga ordnings-, trafik- och sĂ€kerhetsförhĂ„llanden.31

31Prop. 1956:143 s. 173 f. och SOU 1954:37 s. 80 f.

61

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

Det mÄste finnas bÀrande skÀl för att avslÄ en ansökan om tillstÄnd. TillstÄndsprövningen fÄr inte avse en vÀrdering av sjÀlva tillstÀllningen som sÄdan och den bör inte fÄ anvÀndas för att försöka leda nöjeslivet i en viss riktning, till exempel genom att vÀgra tillstÄnd till en danstillstÀllning för att försöka förmÄ ungdomen att besöka en hembygdsgÄrd, en teaterförestÀllning, en konsert och sÄ vidare.32

NÄgot utrymme för att vÀga in moraliska betÀnkligheter vid en ansökan om tillstÄnd finns alltsÄ inte enligt lagtexten. Under utredningens arbete har det inte heller framkommit nÄgot som tyder pÄ att Polismyndigheten Àgnar sig Ät moraliska övervÀganden vid sin tillstÄndsprövning. Det Àr tvÀrtom tydligt att de bedömningar som görs Àr rena ordnings- och sÀkerhetsbedömningar i enlighet med Polismyndighetens uppdrag att upprÀtthÄlla allmÀn ordning och sÀkerhet samt i övrigt tillförsÀkra allmÀnheten skydd (1 § polislagen [1984:387]). Detta Àr skÀlet till att den som vill anordna en danstillstÀllning eller annan tillstÀllning som typiskt sett kan medföra ordningsstörningar och andra risker för dem som deltar, i sin ansökan mÄste lÀmna uppgifter om tillstÀllningens art och huvudsakliga utformning samt de ÄtgÀrder i frÄga om ordning och sÀkerhet som anordnaren avser att vidta (2 kap. 7 § ordningslagen).

8.1.2Det handlar om ordning och sÀkerhet

Det Ă€r alltsĂ„ ordning och sĂ€kerhet som motiverar tillstĂ„ndskravet avseende offentliga danstillstĂ€llningar. Offentliga tillstĂ€llningar Ă€r tillstĂ€llningar som anordnas för allmĂ€nheten. AllmĂ€nheten har ett berĂ€ttigat intresse av att kunna förvĂ€nta sig en viss nivĂ„ av ordning och sĂ€kerhet vid sĂ„dana typer av arrangemang. Även om ansvaret för ordningen och sĂ€kerheten vid en tillstĂ€llning ligger pĂ„ anordnaren, ankommer det ytterst pĂ„ samhĂ€llet att sĂ€kerstĂ€lla allmĂ€nhetens skydd. Alla arrangörer Ă€r inte lĂ€mpade eller har inte den kunskap som krĂ€vs för att anordna tillstĂ€llningar som Ă€r sĂ€kra och trygga för deltagarna.

32Persson, 1958, s. 118 och 119 samt Åberg, 2017, s. 80 f.

62

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

Ur ett sÀkerhetsperspektiv ger tillstÄndsprövningen Polismyndigheten tillfÀlle att kontrollera att den aktuella lokalen Àr lÀmplig ur brand- och sÀkerhetssynpunkt, att anordnaren Àr lÀmplig att ansvara för arrangemanget samt att denne vidtar de ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet. Detta Àr sÀrskilt angelÀget i förhÄllande till tillstÀllningar som samlar stor publik eftersom konsekvenserna vid en eventuell brand eller ett attentat33 eller annat olycksförlopp kan bli mycket omfattande.

Att en lÀmplighetskontroll görs och att anordnaren genom tillstÄndsförfarandet blir uppmÀrksammad pÄ sina sÀkerhetsmÀssiga skyldigheter Àr angelÀget bland annat eftersom vetenskapliga studier visar att personalens agerande spelar roll för brandsÀkerheten i publika lokaler. En gemensam faktor för de katastrofala brÀnder som har intrÀffat pÄ nattklubbar och liknande etablissemang Àr att personalen haft bristande kunskap om brandsÀkerhet och om hur utrymning ska gÄ till. Andra gemensamma faktorer har varit bland annat överfulla etablissemang, lÀttantÀndliga byggmaterial, brandfarlig inredning, dÄligt markerade utrymningsvÀgar, för fÄ och för trÄnga utrymningsvÀgar samt stÀngda nödutgÄngar. Den sÄ kallade diskoteksbranden i Göteborg 1998 dÄ 63 personer miste livet och 200 skadades Àr ett skrÀmmande exempel. I den aktuella församlingslokalen som var avsedd för högst 150 personer vistades över 300 personer. Arrangörerna hade staplat möbler i utrymningstrapphuset. TrÀngsel i den smala entrén i kombination med blockerande föremÄl resulterade i att mÄnga deltagare inte kunde ta sig ut.34

Ur ett ordningsperspektiv medför tillstÄndskravet bland annat möjlighet att kontrollera att den tilltÀnka platsen inte Àr upptagen av nÄgon annan tillstÄndspliktig verksamhet, exempelvis en demonstration, eller att den av nÄgot annat skÀl Àr olÀmplig för att anordna en offentlig danstillstÀllning pÄ. Vid anordnande pÄ offentlig plats finns Àven risker i form av störningar av trafiken och framkomligheten i övrigt.

33I januari 2017 genomfördes ett attentat mot en nattklubb i Istanbul. I november 2015 utfördes ett flertal terrorhandlingar i Paris, bland annat mot konsertlokalen Bataclan.

34Brandskyddsföreningen Sverige, 2018-03-28, avsnitt 2 och 3.

63

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

I och med att arrangörens ansvar tydliggörs i tillstÄndet, minimeras risken för att Polismyndighetens resurser behöver tas i ansprÄk för att upprÀtthÄlla ordning och sÀkerhet vid tillstÀllningen.

8.1.3DanstillstÀllningar medför ofta risker

En relevant frÄga Àr vad det Àr som gör danstillstÀllningar riskfyllda. Under utredningens arbete har det blivit tydligt att det inte Àr dansen i sig som föranleder riskerna. I stÀllet Àr det vissa faktorer som ofta förekommer i samband med verksamhet som omfattar danstillstÀllningar som medför risker.

En viktig riskfaktor Ă€r att det vid mĂ„nga danstillstĂ€llningar förekommer alkoholservering. Det Ă€r vĂ€l kĂ€nt att intag av alkohol- och berusningsmedel medför en ökad risk för konfrontation och konflikter mellan mĂ€nniskor. Det Ă€r ocksĂ„ framför allt danstillstĂ€llningar med alkoholservering som brukar ha problem med ordning och sĂ€kerhet. Även danstillstĂ€llningar dĂ€r det inte servas alkohol kan dock vara problematiska om deltagarna redan Ă€r berusade nĂ€r de anlĂ€nder. Detta Ă€r vanligt vid till exempel ungdomsdiscon.

En annan riskfaktor Ă€r att det vid danstillstĂ€llningar i regel Ă€r mĂ„nga mĂ€nniskor samlade pĂ„ en begrĂ€nsad yta. OcksĂ„ detta leder ofta till oordning och konfrontation mĂ€nniskor emellan. Även om dansen i sig inte Ă€r en riskfaktor kan den öka risken för sammanstötningar vilket, sĂ€rskilt i kombination med intag av alkohol eller annat berusningsmedel, kan vara konfrontations- och konfliktskapande för vissa individer. Konflikter som uppstĂ„r i en folkmassa riskerar dessutom att bli mycket omfattande och dĂ€rmed svĂ„ra att hantera och komma till rĂ€tta med. I större folksamlingar av detta slag kan det uppstĂ„ en kĂ€nsla av anonymitet och/eller skapas ett grupptryck, vilket kan fĂ„ vissa individer att begĂ„ handlingar som de normalt inte Ă€r beredda att utföra.35

NĂ€mnda riskfaktorer Ă€r bidragande orsaker till att brott som exempelvis ofredande och misshandel Ă€r vanligt förekommande i samband med verksamhet som omfattar danstillstĂ€llningar. Av Brottsförebyggande rĂ„dets (BrĂ„) rapport ”Misshandel mellan obekanta” frĂ„n 2009 framgĂ„r att vĂ„ld i offentliga miljöer ofta Ă€r nöjes-

35Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, 2011, avsnitt 14.1 och 14.2.

64

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

relaterat. Enligt rapporten sker drygt hÀlften av de anmÀlda misshandelsbrotten utomhus pÄ allmÀn plats pÄ helgkvÀllar. En fjÀrdedel sker pÄ eller i anslutning till krogen, till exempel i krogkön. Av rapporten framgÄr vidare att bÄde förövaren och offret ofta Àr alkoholpÄverkade. UtifrÄn uppgifterna i granskade anmÀlningar framstod 71 procent av mÄlsÀgandena som alkoholpÄverkade och nÀstan lika mÄnga av gÀrningsmÀnnen. I 60 procent av fallen var bÄda parter onyktra eller fulla.36 I en kortanalys frÄn 2015, som bygger pÄ BrÄs nationella trygghetsundersökning, bekrÀftas forskningen som presenteras i rapporten frÄn 2009. I kortanalysen konstateras att det finns en stark koppling mellan berusning och olika vÄldsbrott (misshandel, hot, personrÄn och sexualbrott). Andelen pÄverkade gÀrningspersoner Àr som störst vid misshandel, dÄ fler Àn sex av tio brott begÄs av en pÄverkad gÀrningsperson. Misshandelsbrott Àr ocksÄ den brottstyp dÀr det Àr vanligast att bÄda parterna Àr pÄverkade av alkohol och/eller droger (35 procent). I kortanalysen konstateras att en betydande andel av alla misshandelsbrott begÄs i miljöer dÀr man i ökad utstrÀckning konsumerar alkohol och har möjlighet att trÀffa personer man inte kÀnner, nattetid.37

NĂ€r mĂ„nga mĂ€nniskor samlas inomhus ökar Ă€ven risken för faror vid behov av utrymning. SĂ€rskilt gĂ€ller detta nĂ€r mĂ€nniskor samlas i lokaler som deltagarna inte Ă€r bekanta med, vilket ofta Ă€r fallet vid danstillstĂ€llningar. Det intag av alkohol och andra berusningsmedel som ofta förekommer i dessa sammanhang ökar risken eftersom berusade mĂ€nniskor fĂ„r försĂ€mrad reaktionsförmĂ„ga och verklighetsuppfattning samt tenderar att agera irrationellt.38 DĂ€mpad belysning, stroboskopljus och rökmaskiner – ofta förekommande vid danstillstĂ€llningar – ökar riskerna ytterligare. Att fĂ„ en stor folkmassa att utrymma en lokal vid eventuell brand eller attentat tar tid, vilket utgör en risk i sig. HĂ€rtill kommer att personer som befinner i en Ă€nde av folkmassan inte hör eller ser vad som hĂ€nder i den andra Ă€nden.39 Detta kan leda till att personer som befinner sig lĂ€ngre bak i folkmassan skapar ett mycket kraftigt tryck framĂ„t, med följd att personerna lĂ€ngre fram riskerar att bli nedtrampade. Vid ett flertal brĂ€nder som har Ă€gt rum pĂ„ natt-

36BrÄ 2009:1, s. 21.

37BrÄ, Kortanalys, 2015.

38Prop. 2009/10:125 s. 97.

39Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, 2011, avsnitt 14.2.

65

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

klubbar och liknande etablissemang har en del av olycksförloppet inneburit att de omkomna fastnat i varandra intill entrén/utgÄngen.40

Det Àr förekomsten av ovan nÀmnda faktorer som gör att mÄnga danstillstÀllningar medför risker i form av ordnings- och sÀkerhetsproblem.

Nattklubbar och liknande verksamheter

MÄnga offentliga danstillstÀllningar Àger rum pÄ nattklubbar samt pÄ pubar/restauranger med serveringstillstÄnd och sena öppettider. DanstillstÀllningar som Àger rum inom ramen för nattklubbsverksamhet och dÀrmed liknande verksamhet orsakar regelmÀssigt allvarliga sÀkerhetsproblem och olÀgenheter. Detta beror delvis pÄ att denna typ av tillstÀllningar lockar en stor mÀngd mÀnniskor, vilket i sig utgör en riskfaktor bÄde ur ordnings- och sÀkerhetssynpunkt. En av de frÀmsta riskfaktorerna Àr dock att alkohol Àr ett centralt inslag i sÄdana sammanhang. Som har framgÄtt av föregÄende avsnitt finns en stark koppling mellan alkoholintag och olika vÄldsbrott. MÄnga av nattklubbarna har dessutom förlÀngd serveringstid (alkoholservering till kl. 03.00 eller kl. 05.00), vilket ofta leder till en ökad alkoholkonsumtion.41 Det Àr inte ovanligt att personer kommer frÄn serveringsstÀllen med normal serveringstid (alkoholservering till kl. 01.00) och fortsÀtter alkoholintaget pÄ en nattklubb. Det kan i sammanganhet nÀmnas att i en studie gjord i 18 norska stÀder kom forskarna fram till att varje extra timme öppet pÄ krogen leder till en signifikant ökning av vÄldsbrotten.42 Den miljö som ofta rÄder pÄ nattklubbar, med dÀmpad belysning och hög ljudvolym, försÀmrar dessutom serveringspersonalens förmÄga att bedöma gÀsternas berusningsgrad, vilket innebÀr en risk för överservering.

En annan riskfaktor Àr att det generellt sett inom nattklubbsbranschen i större utstrÀckning Àn i andra sammanhang förekommer deltagare som Àr pÄverkade av andra berusningsmedel Àn alko-

40Brandskyddsföreningen Sverige, 2018-03-28, avsnitt 3.

41Prop. 2000/01:97 s. 35.

42Systembolaget, 2014:2.

66

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

hol. HÀrutöver finns en problematik med att kriminella kontakter samt hantering av vapen och droger förekommer.

SÀrskilt om nattklubbsmiljön i Stockholms city

I vissa delar av landet, framför allt i de större stÀderna, fÄr Polismyndigheten lÀgga stora resurser pÄ att arbeta med ordnings- och sÀkerhetslÀget kring nattklubbsmiljön. I detta arbete Àr kravet pÄ tillstÄnd för offentliga danstillstÀllningar ett viktigt verktyg. SkÀlet till detta Àr att det ger polisen inblick i och möjlighet att stÀlla krav pÄ arrangörer och arrangemang. Det har frÄn polisens hÄll beskrivits som att det skulle vara förödande om tillstÄndskravet skulle avskaffas eftersom det skulle leda till en kraftig försÀmring av myndighetens möjligheter att arbeta förebyggande mot vÄld och andra oroligheter i offentlig miljö.

Nedan ges en nÀrmare beskrivning av nattklubbsmiljön i Stockholms city. Det Àr inte orimligt att anta att en liknande problematik kan komma att bli verklighet i fler delar av landet i takt med att befolkningen och stÀderna vÀxer.

De senaste tjugo Ären har det i Stockholm bedrivits ett intensivt samarbete mellan företrÀdare för Polismyndigheten, nattklubbsbranschen, Stockholms stad och Stockholms lÀns landsting i syfte att minska antalet vÄldsbrott och öka tryggheten i restaurang- och nattklubbsmiljön. Samarbetet bygger pÄ en vetenskapligt grundad modell, den sÄ kallade STAD-metoden (metoden fick senare namnet Ansvarsfull alkoholservering, AAS), som bestÄr av i huvudsak tre bestÄndsdelar: utbildning (av restaurangÀgare, vakter och övrig personal), samverkan och tillsyn.43 Bakgrunden till samarbetet Àr att man hade identifierat stora problem med bland annat vÄldsbrott mellan gÀster, kriminella grupperingar som kontrollerade entré- dörrar och gÀster som tog med skjutvapen in pÄ nattklubbarna.

Arbetet har bland annat innefattat att strama upp hanteringen av tillstÄnd för offentliga danstillstÀllningar. Ett exempel pÄ uppstramningen Àr att Stockholmspolisen i dag normalt stÀller krav pÄ att anordnaren av en offentlig danstillstÀllning ska ge in en sÀkerhetsplan, vilket inte gjordes i samma utstrÀckning tidigare. Man har

43STAD-rapport 50, s. 7–10.

67

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

ocksÄ börjat justera villkoren för redan meddelade tillstÄnd till offentliga danstillstÀllningar om behov uppstÄr. Syftet med uppstramningen av tillstÄndshanteringen har varit att förmÄ anordnarna av offentliga danstillstÀllningar att ta det ansvar för ordning och sÀkerhet som de har enligt ordningslagen.

Kravet pĂ„ tillstĂ„nd och möjligheten att meddela villkor om ordningsvakter i samband med utfĂ€rdandet av tillstĂ„nd har gjort att Stockholmspolisen kommit till rĂ€tta med den problematik som tidigare fanns med att kriminella grupperingar kontrollerade dörrar och garderober i Stockholms nattklubbsmiljö. Arbetet har Ă€ven haft den positiva effekten att berusningsgraden pĂ„ utestĂ€llena har minskat överlag. Det kan ocksĂ„ konstateras att antalet anmĂ€lda vĂ„ldsbrott i Stockholm city har minskat stadigt, frĂ„n 5 000–5 6 00 vĂ„ldsbrott per Ă„r under 2007–2012 till 3 100 vĂ„ldsbrott under 2017.44

Trots denna positiva utveckling lÀgger Stockholmspolisen fortfarande ned stora resurser pÄ nattklubbar med serveringstillstÄnd som anordnar offentliga danstillstÀllningar. Dessa tillstÀllningar krÀver stor polisiÀr nÀrvaro för ingripanden mot ordningsstörningar, upptagningar av anmÀlningar och utredning av vÄldsbrott. GÀster som besöker nattklubbar rapporterar ocksÄ regelbundet om ofredande och till och med försök till eller fullbordade vÄldtÀkter.

Enligt Stockholmspolisen finns Àven stora problem med grovt kriminella som hanterar vapen och narkotika pÄ eller i anslutning till nattklubbarna.

8.1.4Om spontandans

I debatten gÀllande tillstÄndskravet för offentliga danstillstÀllningar brukar framföras att det Àr orimligt att krögare riskerar att straffas med böter eller fÀngelse om deras gÀster bryter ut i spontandans

44AnmĂ€lda vĂ„ldsbrott nattetid (kl. 19.00–07.00) i polisomrĂ„de city, Stockholm (brottskoder 0355–0358, 0375–0378, 0640, 0642, 0644, 0646, 0648, 0650, 0652, 0654, 0656, 0658, 0660, 0662, 9301–9304, 9309–9312, 9317–9320, 9325–9328, 9333–9336, 9341–9344, 9806, 9808, 9810, 9812 och 1701–1706). Bland brottskoderna finns inte vĂ„ld mot person som kodats inomhus. SkĂ€len till detta Ă€r att det i statistiken inte gĂ„r att skilja ett brott som har begĂ„tts inomhus pĂ„ ett serveringsstĂ€lle eller nĂ„got annat inomhusomrĂ„de som allmĂ€nheten har tilltrĂ€de till frĂ„n ett brott som har skett inomhus i en privat bostad. Bland brottskoderna finns inte ofredande eller sexuellt ofredande. Statistiken Ă€r hĂ€mtad frĂ„n Polismyndigheten.

68

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

eller gungar i takt till musiken. Även denna kritik bygger enligt utredningens mening pĂ„ en missuppfattning om nĂ€r tillstĂ„nd krĂ€vs enligt nuvarande bestĂ€mmelser.

Ett brott mot ordningslagen förutsÀtter att nÄgot som krÀver tillstÄnd genomförs utan att tillstÄnd finns. För att dans ska krÀva tillstÄnd enligt ordningslagen ska det vara frÄga om anordnande av en offentlig danstillstÀllning. En restaurang- eller pubÀgare vars verksamhet gÄr ut pÄ att servera mat och dryck samt spela bakgrundsmusik kan sÀllan sÀgas anordna en offentlig danstillstÀllning. Om gÀster börjar spontandansa kan en krögare normalt alltsÄ inte straffas för detta. Det kan visserligen krÀvas av krögaren att denne avbryter spontandansen för att denne inte ska anses ha anordnat tillstÀllningen av oaktsamhet. Enligt den praxis som finns kan det dock inte anses utgöra straffbar oaktsamhet att i enstaka fall underlÄta att ingripa mot spontandans (se avsnitt 4.4). Den omstÀndigheten att dans regelbundet uppstÄr pÄ viss restaurang kan emellertid innebÀra att det blir svÄrt att klassificera det som spontandans.

Polismyndigheten har betonat att spontandans pÄ restauranger inte Àr nÄgot stort ordnings- eller sÀkerhetsproblem samt att myndigheten varken har vilja eller resurser att ingripa mot etablissemang dÀr spontandans uppstÄr vid nÄgot enstaka tillfÀlle. Situationen Àr dock en annan om en restaurang- eller pubÀgare har skapat förutsÀttningar för att gÀsterna ska kunna dansa och dÀrigenom uppmuntrar till det, till exempel genom arrangemang av ljud och ljus samt iordningstÀllande av dansgolv.

8.1.5Ordningslagens bestÀmmelser behövs

Ett argument som ibland framförs mot ordningslagens krav pÄ tillstÄnd till offentliga danstillstÀllningar Àr att det Àr onödigt eftersom det finns annan reglering som har samma syfte som ordningslagen. Det handlar framför allt om regleringen i lagen om skydd mot olyckor och alkohollagen. Utredningen har i sitt arbete övervÀgt om de aktuella regleringarna Àr tillrÀckliga för att sÀkerstÀlla de ordnings- och sÀkerhetsaspekter ordningslagen ska garantera, sÄ att tillstÄndskravet i ordningslagen kan avskaffas. Utredningens slutsats Àr att sÄ inte Àr fallet och att prövningen enligt ordningslagen behöver finnas kvar. I det följande redogörs för skÀlen till detta.

69

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

Lagen om skydd mot olyckor

Som har framgÄtt ovan omfattar en del av polisens tillstÄndsprövning enligt ordningslagen kontroll av att lokalen i frÄga Àr lÀmplig för arrangemanget frÄn brand- och sÀkerhetssynpunkt.

Lagen om skydd mot olyckor har som generellt syfte att i hela landet bereda mÀnniskors liv och hÀlsa samt egendom och miljö ett likvÀrdigt skydd mot olyckor (1 kap. 1 §). Enligt lagen ska Àgare och nyttjanderÀttshavare till byggnader eller andra anlÀggningar i skÀlig omfattning hÄlla utrustning för slÀckning av brand och för livrÀddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de ÄtgÀrder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begrÀnsa skador till följd av brand (2 kap. 2 §). För vissa typer anlÀggningar finns krav pÄ att Àgaren ska upprÀtta en skriftlig redogörelse för brandskyddet och ge in den till kommunen (2 kap. 3 §). Det kravet gÀller bland annat samlingslokaler som anvÀnds av fler Àn 150 personer och för restauranger eller andra liknande verksamheter vilka har tillstÄnd att servera alkohol och dÀr det finns platser för fler Àn 50 personer i samma lokal.45

Det kan alltsÄ konstateras att det i lagen om skydd mot olyckor finns bestÀmmelser som rör bland annat brandsÀkerheten i samlingslokaler av olika slag. Detta tyder pÄ att det finns överlappande reglering pÄ omrÄdet. Det har emellertid frÄn mer Àn ett hÄll framhÄllits att regleringen i lagen om skydd mot olyckor inte Àr tillrÀcklig i detta avseende. Brandskyddsföreningen Sverige beskriver att lagen Àr förhÄllandevis uddlös dÄ det inte gÄr att avkrÀva en verksamhet bevis pÄ att den uppfyller lagens krav, utan det Äligger tillsynsmyndigheten att bedöma eller bevisa motsatsen. Ett annat problem med lagen om skydd mot olyckor Àr att personalens förmÄga att agera vid brand har fÄtt för lite fokus vid tillÀmpningen av lagen, och i vissa fall glömts bort helt.46

Enligt Brandskyddsföreningen Sverige tyder observationer pĂ„ att förmĂ„gan att utrymma publika lokaler varierar mycket och att nivĂ„n ofta Ă€r lĂ„g. Även de kommunala brandskyddsmyndigheternas tillsyn varierar vad gĂ€ller hur den genomförs och hur ingĂ„ende den Ă€r. Egenkontrollen fungerar inte tillfredstĂ€llande, brandsĂ€kerheten

45Statens rÀddningsverks föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet, SRVFS 2003:10.

46Brandskyddsföreningen Sverige, 2018-03-28, avsnitt 4.1.

70

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

Àr mÄnga gÄnger nedprioriterad ned hos verksamhetsutövarna och det Àr inte ovanligt att brandsÀkerheten brister i publika lokaler. Den problematik som Brandskyddsföreningen Sverige ger uttryck för har bekrÀftats vid dialog med företrÀdare för socialförvaltningen och Trafikkontoret vid Stockholms stad.

De stora risker och faror frÄn brandsÀkerhetssynpunkt som finns i miljöer dÀr danstillstÀllningar anordnas (se ovan under avsnitten 8.1.2 och 8.1.3), gör enligt utredningens mening att sÀrskilt höga krav mÄste stÀllas pÄ brandsÀkerhetsÄtgÀrder i sÄdana sammanhang. Det Àr inte tillrÀckligt att anordnaren har ett formellt ansvar för brandskyddet. Det mÄste ocksÄ sÀkerstÀllas att anordnaren tar detta ansvar pÄ allvar och faktiskt vidtar alla de ÄtgÀrder som behövs. Den prövning som görs inom ramen för en tillstÄndsansökan enligt ordningslagen fyller hÀr en viktig funktion trots lagen om skydd mot olyckor. TillstÄndsprövningen enligt ordningslagen Àr mer aktuell Àn tillsyn enligt lagen om skydd mot olyckor. Inom ramen för tillstÄndsprövningen enligt ordningslagen finns möjlighet att kontrollera lokalens brand- och olyckssÀkerhet i förhÄllande till omfattningen av det arrangemang som planeras, liksom att utföra nÀrmare kontroller nÀr det framstÄr som motiverat. Att kontrollen blir nÀra anknuten i tid till det planerade arrangemanget gör ocksÄ att arrangören blir uppmÀrksammad pÄ brandskyddsfrÄgan och pÄ vilka skyldigheter som Äligger denne. Detta Àr viktigt inte minst nÀr det Àr frÄga om en oerfaren arrangör som tillfÀlligt hyr en lokal för att anordna en danstillstÀllning i.

Dessutom utgör brand- och olycksfrÄgan endast en del av den prövning som görs enligt ordningslagen. Som har framgÄtt av avsnitt 5.1 Àr prövningen enligt ordningslagen en mer omfattande prövning dÀr en mÀngd olika faktorer beaktas. En central del av prövningen Àr exempelvis att kontrollera anordnarens lÀmplighet och att göra en helhetsbedömning av den aktuella tillstÀllningen ur ordnings- och sÀkerhetshÀnseende. Detta Àr saker som inte beaktas inom ramen för lagen om skydd mot olyckor. Utredningen anser dÀrför att lagen om skydd mot olyckor inte Àr tillrÀcklig för att ensam sÀkerstÀlla de aspekter som ordningslagen avser att garantera.

Det kan i sammanhanget noteras att det Àven i andra sammanhang finns ordnings- och sÀkerhetsrelaterade krav pÄ tillstÄnd frÄn Polismyndigheten för att viss verksamhet ska fÄ bedrivas, trots

71

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

lagen om skydd mot olyckor. Som exempel kan nÀmnas kravet i lagen (1966:742) om hotell- och pensionatsrörelse.47

Alkohollagen

Aktörer som beviljas serveringstillstÄnd Àr föremÄl för kontroll bÄde i samband med ansökan och senare. Det skulle dÀrför kunna diskuteras om det för dessa aktörer Àr nödvÀndigt med ett sÀrskilt tillstÄnd för att fÄ anordna offentliga danstillstÀllningar. Utredningen har övervÀgt om tillstÄndskravet enligt ordningslagen skulle kunna ersÀttas av en kommunal hantering inom ramen för serveringstillstÄndsförfarandet enligt alkohollagen. En sÄdan ordning skulle innebÀra en lÀttnad för arrangörerna pÄ sÄ sÀtt att bÄde alkoholserveringen och anordnandet av danstillstÀllningar skulle hanteras av en myndighet inom ramen för en och samma process. En sÄdan lösning skulle vidare innebÀra att Polismyndigheten inte skulle behöva fatta beslut i lika mÄnga tillstÄndsÀrenden som i dag. Utredningen bedömer dock att detta inte Àr en lÀmplig ordning. SkÀlen för bedömningen Àr dels att det inte gÄr att sÀtta likhetstecken mellan de prövningar som görs enligt respektive lag, dels att alkohollagen saknar den flexibilitet som behövs i sammanhanget och som ordningslagen erbjuder.

Den prövning som görs enligt ordningslagen Àr övergripande och eventspecifik och beaktar en mÀngd olika faktorer som har betydelse ur ordnings- och sÀkerhetssynpunkt. NÄgon lika övergripande prövning görs inte enligt alkohollagen. Den prövning som görs inom ramen för serveringstillstÄndsprocessen tar sikte pÄ att stÀvja alkoholens negativa effekter.

TillstÄnd enligt alkohollagen beviljas i regel tills vidare. Villkoren kan i princip inte Àndras nÀr serveringstillstÄndet vÀl har meddelats. ServeringstillstÄnd sÀljs ofta vidare vilket kan leda att de blir mycket lÄnglivade. ServeringstillstÄndsförfarandet Àr dÀrför relativt trögstyrt. TillstÄndsförfarandet enligt ordningslagen erbjuder en större flexibilitet. TillstÄnd för danstillstÀllningar enligt ordningslagen beviljas i regel endast för ett Är i taget, vilket innebÀr att

47Den justering i lagen som gjordes i januari 2017 handlade om lagens reglering gÀllande elsÀkerhet, som ansÄgs utgöra en dubbelreglering i förhÄllande till ellagen (1997:857), se prop. 2015/16:163 s. 41 f.

72

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

det finns stora möjligheter att anpassa villkoren efter behov. Dessutom kan villkoren justeras under en pÄgÄende tillstÄndstid om det Àr nödvÀndigt med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet. Vid dialog med företrÀdare för Polismyndigheten har det blivit tydligt att ordningslagen utgör ett viktigt komplement till alkohollagen. Myndigheten behöver bÄda regelverken för att kunna upprÀtthÄlla ordning och sÀkerhet i den offentliga miljön.

Om prövningen av danstillstÀllningar skulle hanteras inom ramen för serveringstillstÄndsförfarandet skulle justeringar behöva göras i alkohollagen. ServeringstillstÄnden skulle exempelvis behöva förenas med fler villkor Àn i dag. NÄgon form av omprövningsförfarande skulle ocksÄ behöva införas för att det skulle vara möjligt att anpassa serveringstillstÄnden till eventuell Àndring av verksamheten. Polisen skulle Àven behöva ges ökade befogenheter inom ramen för alkohollagstiftningen (jÀmför den norska och danska alkohollagstiftningen, se avsnitt 6.3 och 6.4). För att kommunerna ska kunna göra en erforderlig ordnings- och sÀkerhetsbedömning, skulle de behöva höra Polismyndigheten i frÄgan. Polisen skulle alltsÄ behöva lÀgga ned i princip samma arbete och resurser som idag för att göra en bedömning av tillstÀllningarna. Med hÀnsyn till det anförda kan man ifrÄgasÀtta om det skulle finnas nÄgon större vinning med att ersÀtta tillstÄndskravet i ordningslagen med en hantering inom ramen för serveringstillstÄndsprocessen. Visserligen skulle en sÄdan ordning resultera i en samordning av tillstÄndsprocesserna för alkoholserveringen och anordnandet av danstillstÀllningar, vilket skulle utgöra en viss lÀttnad för arrangörerna. Det ligger dock nÀra till hands att anta att restaurangbranschens aktörer ogÀrna ser att serveringstillstÄnden tyngs med Ànnu fler villkor och omprövas med jÀmna mellanrum. Dessutom förekommer vid den kommunala prövning som görs enligt alkohollagen att till exempel företagsekonomiska och nÀringspolitiska hÀnsyn beaktas. Enligt utredningens mening Àr detta nÄgot som talar mot att en prövning som handlar om ordning och sÀkerhet lÀggs pÄ kommunal nivÄ. Slutligen konstateras att uppgiften att upprÀtthÄlla allmÀn ordning och sÀkerhet Àr en polisiÀr angelÀgenhet. Det finns knappast nÄgon myndighet som Àr mer lÀmpad att bedöma om ÄtgÀrder som en anordnare avser att vidta Àr tillrÀckliga för att ordning och sÀkerhet ska kunna tryggas Àn Polismyndigheten.

73

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

Mot bakgrund av det anförda anser utredningen att det inte Àr aktuellt att lÄta prövningen enligt ordningslagen ersÀttas av en prövning enligt alkohollagen.

8.1.6AnmÀlningsplikt Àr inte tillrÀckligt för de riskfyllda danstillstÀllningarna

Ett annat alternativ som utredningen har övervÀgt Àr att ersÀtta tillstÄndskravet med ett anmÀlningsförfarande i kombination med möjlighet att meddela villkor. Av skÀl som redogörs för nedan har utredningen dock funnit att detta inte Àr ett lÀmpligt alternativ.

Som har framgĂ„tt av avsnitt 7.1 Ă€r en av fördelarna med tillstĂ„ndsförfarandet att det erbjuder Polismyndigheten möjlighet att vid behov ”sĂ€tta kraft bakom orden”. Om en anordnare inte Ă€r beredd att vidta de Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga ur ordnings- och sĂ€kerhetssynpunkt nekas denne tillstĂ„nd. Detta har den klara fördelen att anordnaren blir tvungen att medverka till att de nödvĂ€ndiga Ă„tgĂ€rderna vidtas (se avsnitt 7.1). NĂ„got liknande skulle inte vara möjligt att Ă„stadkomma inom ramen för ett anmĂ€lningsförfarande.

Ett anmÀlningsförfarande enligt ordningslagen innebÀr inte heller nÄgon skillnad betrÀffande typen av uppgifter som anordnaren behöver lÀmna till Polismyndigheten (2 kap. 7 § ordningslagen). FrÄn polisens hÄll har Àven betonats att ett anmÀlningsförfarande inte skulle innebÀra nÄgon skillnad i arbetsbelastning för polisen eftersom myndigheten skulle behöva genomföra samma kontroll och utredning som görs inom ramen för tillstÄndsförfarandet. Den enda lÀttnad som ett anmÀlningsförfarande skulle medföra Àr dÀrmed att anordnaren skulle slippa betala ansökningsavgiften om 700 kr. Detta skulle samtidigt innebÀra att Polismyndigheten skulle behöva utföra samma arbete som i dag, men utan ersÀttning för sin insats.

Mot bakgrund av det anförda anser utredningen att det inte Àr lÀmpligt att lÄta tillstÄndskravet ersÀttas av en anmÀlningsskyldighet.

74

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

8.2Utredningens förslag

8.2.1Inledning

Dagens krav pÄ tillstÄnd till offentliga danstillstÀllningar Àr absolut i den meningen att tillstÄnd krÀvs oavsett var tillstÀllningen hÄlls och utan hÀnsyn till tillstÀllningens art och omfattning. Offentliga danstillstÀllningar Àr emellertid ett mycket brett begrepp som omfattar tillstÀllningar av mycket skiftande slag. Som har framgÄtt ovan finns det offentliga danstillstÀllningar som Àr av sÄdan natur att de utgör en ordnings- och sÀkerhetsrisk. I förhÄllande till dessa Àr det enligt utredningen tydligt att tillstÄndskravet fyller en viktig funktion. Det finns dock ocksÄ danstillstÀllningar som inte utgör nÄgon beaktansvÀrd risk ur ett ordnings- och sÀkerhetsperspektiv. I förhÄllande till dessa framstÄr det absoluta tillstÄndskravet som omotiverat. Enligt utredningens förslag bör kravet pÄ tillstÄnd dÀrför tas bort nÀr det gÀller sÄdana tillstÀllningar. Kravet pÄ tillstÄnd bör i stÀllet vara beroende av om danstillstÀllningen medför en risk.

8.2.2Endast danstillstÀllningar som utgör en risk ska omfattas av krav pÄ tillstÄnd

Förslag: NÀr det gÀller offentlig dans pÄ annan plats Àn offentlig plats ska endast tillstÀllningar som utgör en risk med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet omfattas av krav pÄ tillstÄnd. Risken ska bedömas utifrÄn danstillstÀllningens natur, det vÀntade deltagarantalet samt tiden och platsen för tillstÀllningen.

NÀr det gÀller danstillstÀllningar pÄ offentlig plats behÄlls dagens absoluta tillstÄndskrav oförÀndrat.

AllmÀnt om förslaget

Utredningens förslag innebÀr att dagens absoluta tillstÄndskrav ersÀtts med ett tillstÄndskrav som Àr beroende av vissa riskfaktorer. Genom att tillstÄndskravet kopplas till riskfaktorer blir det tydligare varför och under vilka omstÀndigheter dans Àr en tillstÄndspliktig verksamhet. Förslaget bör leda till att regelverket vinner

75

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

större förstÄelse och acceptans. Ambitionen med förslaget Àr att Ästadkomma en förenkling och minskad byrÄkrati utan att göra avkall pÄ ordning och sÀkerhet.

Vilka danstillstÀllningar ska omfattas av tillstÄndskravet?

Som nĂ€mnts Ă€r det ofta en kombination av riskfaktorer som gör att vissa danstillstĂ€llningar utgör en risk ur ett ordnings- och sĂ€kerhetsperspektiv. Det Ă€r varken i lag eller hĂ€r möjligt att ge nĂ„gon uttömmande definition eller upprĂ€kning av vilka de riskfyllda danstillstĂ€llningarna Ă€r. Som utgĂ„ngspunkt bör dock gĂ€lla att det Ă€r frĂ„ga om danstillstĂ€llningar som utgör en ökad risk för olĂ€genheter i jĂ€mförelse med den risk som generellt föreligger nĂ€r mĂ€nniskor samlas i en lokal eller pĂ„ en begrĂ€nsad yta. OmstĂ€ndigheter som bör vara centrala vid riskbedömningen Ă€r deltagarantal, berusningsgrad, tillstĂ€llningens syfte och typ av publik. Även andra omstĂ€ndigheter kan dock fĂ„ betydelse för om en danstillstĂ€llning utgör en risk med hĂ€nsyn till ordning och sĂ€kerhet. Exempel pĂ„ sĂ„dana omstĂ€ndigheter Ă€r tiden och platsen för tillstĂ€llningen.

Enligt utredningen Àr vissa typer av danstillstÀllningar till sin natur sÄdana att de mÄste omfattas av tillstÄndskrav. DanstillstÀllningar som anordnas inom ramen för nattklubbsverksamhet och dÀrmed jÀmförlig verksamhet Àr exempel pÄ sÄdana. Med jÀmförlig verksamhet menas bland annat sÄ kallade dagklubbar (nattklubbsverksamhet som Àger rum pÄ dagtid). Andra exempel Àr diskoteksfester och andra typer av fester som liknar nattklubbsverksamhet utan att de kan klassificeras som nattklubbar. Ett exempel pÄ det sistnÀmnda Àr nÀr nÄgon som har beviljats tillfÀlligt tillstÄnd för alkoholservering för allmÀnheten anordnar en offentlig fest.

Förekomst av alkoholservering bör inte med automatik medföra att en tillstĂ€llning omfattas av krav pĂ„ tillstĂ„nd, men det bör vara en pĂ„verkande faktor beroende pĂ„ tillstĂ€llningens natur. Även ett högt deltagarantal bör enligt utredningen medföra att en tillstĂ€llning omfattas av kravet pĂ„ tillstĂ„nd.

Det Àr vanligt att aktörer inom restaurangbranschen har en verksamhet vars skepnad varierar mellan olika tider pÄ Äret eller olika tider pÄ dygnet. Det Àr dÄ inte frÄga om en renodlad restaurang- eller pubverksamhet utan snarare om en slags blandad

76

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

verksamhet dĂ€r restaurang- eller pubverksamheten vid en viss tidpunkt eller under vissa perioder övergĂ„r i nattklubbsverksamhet eller dĂ€rmed jĂ€mförlig verksamhet. Även danstillstĂ€llningar som Ă€ger rum inom ramen för denna typ av verksamhet ska enligt utredningen omfattas av tillstĂ„ndskravet.

PĂ„ samma sĂ€tt som det inte Ă€r möjligt att ge nĂ„gon uttömmande definition pĂ„ eller upprĂ€kning av vilka danstillstĂ€llningar som kommer att omfattas av det föreslagna tillstĂ„ndskravet Ă€r det inte heller möjligt att specificera de danstillstĂ€llningar som kommer att falla utanför kravet. Generellt bör dock de flesta alkoholfria danstillstĂ€llningar som inte vĂ€ntas fĂ„ ett högt deltagarantal kunna undantas frĂ„n kravet pĂ„ tillstĂ„nd. Som exempel kan nĂ€mnas danstillstĂ€llningar i form av motionsdans eller danskurser som inte vĂ€ntas samla nĂ„gon större publik. Även danstillstĂ€llningar pĂ„ bygdegĂ„rdar eller liknande som inte vĂ€ntas samla ett högt deltagarantal bör enligt utredningen falla utanför kravet pĂ„ tillstĂ„nd.

Enligt utredningen bör vidare mindre danstillstÀllningar som Àger rum inom ramen för sedvanlig restaurang- eller pubverksamhet falla utanför tillstÄndskravet. Till skillnad frÄn exempelvis nattklubbsverksamhet medför sedvanlig restaurang- och pubverksamhet i regel inte nÄgra större ordnings- och sÀkerhetsrisker, vilket fÄr antas bero pÄ skillnaderna i verksamheternas natur. PÄ en sedvanlig restaurang/pub ligger fokus pÄ att servera gÀsterna mÄltider och erbjuda en miljö dÀr de kan socialisera genom samtal, med eller utan bakgrundsmusik. Detta sÀtter sin prÀgel pÄ verksamheten. Exempelvis rÄder i regel en lÀgre berusningsnivÄ pÄ denna typ av etablissemang Àn pÄ nattklubbar. Sedvanliga restauranger och pubar inhyser dessutom oftast inte lika mÄnga mÀnniskor som nattklubbar. Ett mindre inslag av dans pÄ en sedvanlig restaurang eller pub bör dÀrför inte utgöra en sÄdan ökad risk med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet att ett krav pÄ tillstÄnd Àr nödvÀndigt. En krögare ska dÀrmed enligt utredningens mening ha möjlighet att lÄta sina gÀster dansa utan att behöva ansöka om ett sÀrskilt tillstÄnd för detta. Det ska understrykas att det Àr danstillstÀllningar av begrÀnsad omfattning som nu avses. Inslaget av dans ska endast utgöra ett mindre komplement till huvudverksamheten. Dansinslaget ska kunna hanteras inom ramen för kÀrnverksamheten och ska inte föranleda nÄgot behov av sÀrskilda ÄtgÀrder för att ordning och sÀkerhet ska kunna upprÀtthÄllas. Detta innebÀr att tillstÄnd fortfarande behöver

77

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

sökas om en krögare avser att anordna en danstillstÀllning som vÀntas bli sÀrskilt publiktilldragande. Inslaget av dans fÄr inte heller medföra att verksamheten byter huvudfokus och övergÄr i nÄgot som Àr att likstÀlla med en nattklubbsverksamhet eller dÀrmed jÀmförlig verksamhet. Med hÀnsyn till detta anser utredningen att endast restauranger och pubar med normal serveringstid bör komma undgÄ tillstÄndskravet.

Ett flertal av de riskfaktorer som ofta förekommer vid den typ av danstillstÀllningar som hÀr avses gör sig gÀllande oberoende av om tillstÀllningen Àger rum inom eller utom detaljplanelagt omrÄde. Exempelvis Àr brandsÀkerheten lika viktig nÀr tillstÀllningen hÄlls utom detaljplanelagt omrÄde som nÀr den hÄlls inom sÄdant omrÄde, Ätminstone ur ett deltagarperspektiv. PÄ liknande sÀtt Àr risken för konfrontationer mellan deltagarna densamma oberoende av om tillstÀllningen hÄlls inom eller utom detaljplanelagt omrÄde. Det Àr dÀrför enligt utredningens mening inte motiverat att göra nÄgon skillnad pÄ om danstillstÀllningen anordnas inom eller utom detaljplanelagt omrÄde.

Anordnande pÄ offentlig plats

Vid anordnande av offentlig danstillstÀllning pÄ offentlig plats finns uppenbara risker för olika typer av störningar, exempelvis störningar av trafiken och den övriga framkomligheten. Vidare finns en risk för att den aktuella platsen Àr upptagen pÄ grund av nÄgon annan aktivitet. NÄgot behov av att införa en lÀttnad i likhet med det som införts för gatumusikanter och liknande (2 kap. 4 § tredje stycket ordningslagen) har inte heller kunnat identifieras. Utredningen föreslÄr dÀrför att det absoluta kravet pÄ tillstÄnd vid anordnande av danstillstÀllning pÄ offentlig plats behÄlls oförÀndrat.

78

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

8.2.3Offentliga danstillstÀllningar som inte omfattas av krav pÄ tillstÄnd ska vara fria att anordna

Förslag: Offentliga danstillstÀllningar som inte omfattas av krav pÄ tillstÄnd ska vara fria att anordna.

Utredningens förslag innebÀr att endast danstillstÀllningar som utgör en risk med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet ska omfattas av krav pÄ tillstÄnd. Detta betyder att danstillstÀllningar som inte utgör nÄgon beaktansvÀrd ordnings- eller sÀkerhetsrisk kommer att falla utanför kravet pÄ tillstÄnd. Enligt utredningens förslag ska sÄdana danstillstÀllningar vara fria att anordna, det vill sÀga de ska inte heller omfattas av nÄgon anmÀlningsplikt.

Om utredningens förslag avseende tillstÄndskravet genomförs, handlar det i detta sammanhang om danstillstÀllningar som redan har bedömts inte utgöra nÄgon beaktansvÀrd risk med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet. Det framstÄr dÀrför som omotiverat att dessa ska behöva anmÀlas till Polismyndigheten. Av detta skÀl anser utredningen att danstillstÀllningar som inte omfattas av tillstÄndskravet ska kunna anordnas utan anmÀlningsplikt och att de alltsÄ ska vara fria att anordna.

8.2.4Den lagtekniska utformningen

Förslag: Regleringen om krav pÄ tillstÄnd till offentliga danstillstÀllningar i 2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen ersÀtts av en bestÀmmelse i tredje stycket i samma paragraf.

Regleringen om anmÀlningsplikt i 2 kap. 5 § tredje stycket ordningslagen förses med en undantagsbestÀmmelse rörande danstillstÀllningar.

En ny riskbaserad bestÀmmelse införs

I 2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen anges ett flertal offentliga tillstÀllningar som alla omfattas av ett absolut krav pÄ tillstÄnd. För att utesluta danstillstÀllningar frÄn det absoluta tillstÄndskravet föreslÄr utredningen att ordet danstillstÀllningar stryks frÄn det

79

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

aktuella stycket. Utredningen föreslÄr att regleringen avseende offentliga danstillstÀllningar placeras i ett nytt tredje stycke. Detta medför att den bestÀmmelse som i dag finns i lagrummets tredje stycke flyttas nedÄt i paragrafens styckesindelning.

Som framgÄr av föregÄende avsnitt innebÀr utredningens förslag att krav pÄ tillstÄnd endast ska föreligga nÀr en danstillstÀllning pÄ grund av vissa faktorer utgör en risk med hÀnsyn till ordning och sÀkerhet. Som ocksÄ framgÄr av föregÄende avsnitt ska detta gÀlla endast för danstillstÀllningar som anordnas pÄ annan plats Àn offentlig plats (kravet pÄ tillstÄnd vid anordnande pÄ offentlig plats, som regleras i 2 kap. 4 § första stycket ordningslagen, behÄlls oförÀndrat).

Det Àr inte möjligt att i lagtext exakt ange vilka danstillstÀllningar som ska omfattas av krav pÄ tillstÄnd. En exemplifiering skulle Àven kunna leda till oönskade begrÀnsningar vid rÀttstillÀmpningen och bli otidsenlig eller ofullstÀndig i takt med att nya typer av danstillstÀllningar eller nya riskfaktorer identifieras. Utredningen föreslÄr dÀrför att tillstÄnd ska krÀvas om det med hÀnsyn till tillstÀllningens natur, det vÀntade deltagarantalet samt tiden och platsen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras.

En offentlig danstillstÀllning kan ge upphov till mycket trafik och dÀrmed orsaka trafikstörningar. I och med att det absoluta tillstÄndskravet tas bort finns det Ätminstone i teorin en risk för att Polismyndigheten inte fÄr kÀnnedom om potentiella trafikstörningar i förvÀg (danstillstÀllningar som inte krÀver tillstÄnd omfattas enligt de föreslagna bestÀmmelserna inte heller av anmÀlningsplikt). Utredningen bedömer dock att de danstillstÀllningar som kan tÀnkas orsaka trafikstörningar framför allt Àr tillstÀllningar med högt deltagarantal. Dessa kommer att omfattas av tillstÄndskravet. Utredningen ser dÀrför inget behov av att i lagtexten uttryckligen ange att tillstÄnd krÀvs om det finns fara för att trafiken störs. Utredningen anser vidare att det med utredningens förslag inte Àr nödvÀndigt med en möjlighet att meddela befrielse för danstillstÀllningar eftersom danstillstÀllningar inte lÀngre kommer att omfattas av nÄgot absolut tillstÄndskrav.

Det nya tredje stycket, som har formulerats med 2 kap. 4 § tredje stycket och 5 § andra stycket ordningslagen som förebilder, föreslÄs fÄ följande lydelse.

80

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

TillstÄnd krÀvs Àven för att anordna offentlig danstillstÀllning om det med hÀnsyn till tillstÀllningens natur, det vÀntade deltagarantalet samt tiden och platsen för tillstÀllningen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning.

Begreppet danstillstÀllning behÄlls

Det hade enligt utredningens mening varit önskvĂ€rt om begreppet danstillstĂ€llning kunde utrangeras och ersĂ€ttas med ett annat begrepp. Detta eftersom det faktum att det finns ett tillstĂ„ndskrav för danstillstĂ€llningar ofta felaktigt uppfattas som att det Ă€r sjĂ€lva dansen lagen ska förhindra eller begrĂ€nsa, i stĂ€llet för de riskfaktorer som ofta förekommer vid danstillstĂ€llningar. Att tillstĂ„ndskravet för anordnande av offentliga danstillstĂ€llningar ofta kallas för ”danstillstĂ„nd” förstĂ€rker bilden av att det Ă€r dansen i sig som motiverar tillstĂ„ndskravet. En del av den kritik som tillstĂ„ndskravet Ă€r utsatt för tycks ha sin grund i en sĂ„dan missuppfattning.

Enligt utredningens mening skulle ett lĂ€mpligare begrepp vara ”nöjestillstĂ€llning”. En sĂ„dan förĂ€ndring skulle tydligare visa att det Ă€r nöjestillstĂ€llningar generellt, och inte bara danstillstĂ€llningar, som krĂ€ver tillstĂ„nd om de medför risker ur ett ordnings- och sĂ€kerhetsperspektiv. Att ersĂ€tta begreppet danstillstĂ€llning med begreppet nöjestillstĂ€llning lĂ„ter sig dock inte göras utan nĂ€rmare utredning. Begreppet nöjestillstĂ€llning anvĂ€nds nĂ€mligen redan i dag i 2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen och omfattar dĂ€r flera andra typer av tillstĂ€llningar Ă€n danstillstĂ€llningar. Dessa nöjestillstĂ€llningar omfattas i dag av ett absolut tillstĂ„ndskrav. En Ă€ndring som innebĂ€r att begreppet danstillstĂ€llning ersĂ€tts med begreppet nöjestillstĂ€llning samtidigt som det absoluta tillstĂ„ndskravet ersĂ€tts med ett riskbaserat tillstĂ„ndskrav skulle medföra att mĂ„nga fler typer av tillstĂ€llningar pĂ„verkades. En sĂ„dan mer omfattande Ă€ndring krĂ€ver en noggrann och utförlig utredning. Det har inte ingĂ„tt i utredningens uppdrag att göra en sĂ„dan övergripande översyn av ordningslagens olika tillstĂ„ndskrav och det har inte heller funnits utrymme för en sĂ„dan omfattande översyn inom ramen för den begrĂ€nsade utredningstiden.

81

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

Utredningen har inte heller kunnat identifiera nÄgot annat lÀmpligt begrepp som kan ersÀtta begreppet danstillstÀllning. Begreppet danstillstÀllning föreslÄs dÀrför bli kvar i ordningslagen, i avvaktan pÄ en mer omfattande översyn.

Undantag frÄn anmÀlningsplikt

Som framgÄr av avsnitt 8.2.3 föreslÄr utredningen att de danstillstÀllningar som inte omfattas av tillstÄndskravet ska vara fria att anordna, det vill sÀga de ska inte heller omfattas av nÄgon anmÀlningsplikt. För att Ästadkomma detta behöver en undantagsbestÀmmelse införas i 2 kap. 5 § ordningslagen. Utredningen föreslÄr att paragrafens tredje stycke kompletteras med en bestÀmmelse som anger att danstillstÀllningar som inte omfattas av krav pÄ tillstÄnd enligt 4 § tredje stycket inte behöver anmÀlas.

8.2.5VĂ€gledning genom Polismyndigheten

Det faktum att det absoluta tillstÄndskravet för offentliga danstillstÀllningar ersÀtts med ett tillstÄndskrav som gÀller beroende pÄ vilka risker tillstÀllningen medför, öppnar upp för grÀnsdragningsfrÄgor och grÄzoner i frÄga om nÀr tillstÄnd krÀvs och nÀr det inte gör det. För att underlÀtta för anordnare av offentliga danstillstÀllningar och för att göra rÀttstillÀmpningen sÄ enhetlig som möjlig anser utredningen att det vore bra med vÀgledning i frÄgan.

Eftersom fĂ€ngelse ingĂ„r i straffskalan enligt 2 kap. 29 § ordningslagen Ă€r det inte lĂ€mpligt att lĂ„ta den föreslagna bestĂ€mmelsen om tillstĂ„ndskrav fyllas ut genom regelrĂ€tta myndighetsföreskrifter. Utredningen rekommenderar dĂ€rför att Polismyndigheten utformar en vĂ€gledning eller allmĂ€nna rĂ„d i frĂ„ga om vilka danstillstĂ€llningar som omfattas av tillstĂ„ndskravet. Även om en sĂ„dan vĂ€gledning inte Ă€r tvingande bör den fylla det ovan nĂ€mnda syftet att göra bestĂ€mmelsen lĂ€ttillgĂ€nglig för anordnarna och bidra till en enhetlig tillĂ€mpning.

82

Ds 2018:20 ÖvervĂ€ganden och förslag

8.2.6IkrafttrÀdande och övergÄngsbestÀmmelser

Förslag: LagÀndringarna ska trÀda i kraft den 1 maj 2019. De nya bestÀmmelserna ska tillÀmpas i förhÄllande till danstillstÀllningar som Àger rum efter ikrafttrÀdandet.

LagÀndringen bör trÀda i kraft sÄ snart som möjligt. Enligt utredningen Àr det rimligt att anta att det anordnas fler offentliga danstillstÀllningar under vÄren och sommaren Àn under övriga delar av Äret. Det framstÄr dÀrför som angelÀget att de nya bestÀmmelserna trÀder i kraft före halvÄrsskiftet 2019. Med beaktande av remissförfarandet samt den tid som behövs för den fortsatta beredningen inom Regeringskansliet och för Polismyndigheten att ta fram föreslagen vÀgledning bör bestÀmmelserna trÀda i kraft den 1 maj 2019.

De nya bestÀmmelserna ska tillÀmpas i förhÄllande till danstillstÀllningar som Àger rum efter ikrafttrÀdandet. Detta gÀller Àven om en ansökan har getts in före denna tidpunkt.

8.3Övrigt

8.3.1Om straffansvar

Anordnande av en offentlig danstillstÀllning utan tillstÄnd kan straffas enligt 2 kap. 29 § första stycket 1 ordningslagen. Eftersom utredningens förslag innebÀr att fÀrre offentliga danstillstÀllningar kommer att omfattas av ett tillstÄndskrav medför förslaget att det straffbara omrÄdet minskar sÄvitt gÀller danstillstÀllningar. Den bestÀmmelse som anger nÀr krav pÄ tillstÄnd föreligger kommer dock att bli vagare Àn i dag. Den av utredningen föreslagna bestÀmmelsen har dock formulerats med befintliga bestÀmmelser i ordningslagen som förebild, bland annat bestÀmmelsen om anmÀlningsplikt för vissa allmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar i 2 kap. 5 § andra stycket ordningslagen. Eftersom denna bestÀmmelse i dag kan ligga till grund för straffansvar enligt 2 kap. 29 § ordningslagen bedömer utredningen att den vaghet som uppkommer med utredningens förslag inte bör utgöra nÄgot hinder mot att genomföra det.

83

ÖvervĂ€ganden och förslag Ds 2018:20

8.3.2Om tillstÄndskravet ska tas bort helt

PÄ grund av det tillkÀnnagivande som lÀmnats av riksdagen i frÄga om avskaffande av tillstÄndskravet avseende offentliga danstillstÀllningar (se avsnitt 3.1), innehÄller denna promemoria ett förslag pÄ hur ett sÄdant avskaffande kan genomföras lagtekniskt. Ett avskaffande av tillstÄndskravet Àr dock inte nÄgot utredningen rekommenderar.

Genom ett slopande av ordet danstillstĂ€llningar i 2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen kommer offentliga danstillstĂ€llningar som Ă€ger rum pĂ„ annan plats Ă€n offentlig plats att undantas frĂ„n kravet pĂ„ tillstĂ„nd. För att tydliggöra att danstillstĂ€llningar inte omfattas av begreppet ”liknande nöjestillstĂ€llningar” i 2 kap. 4 § andra stycket ordningslagen bör detta uttryckligen framgĂ„ av lagtexten. Det föreslĂ„s dĂ€rför att skrivningen ”som inte Ă€r danstillstĂ€llningar” införs efter ordet nöjestillstĂ€llningar.

Om tillstÄndskravet slopas bör anmÀlningsplikt gÀlla enligt 2 kap. 5 § ordningslagen. NÄgon Àndring behövs inte för att Ästadkomma det.

Även om kravet pĂ„ tillstĂ„nd för danstillstĂ€llningar pĂ„ annan plats Ă€n offentlig plats slopas, bör kravet pĂ„ tillstĂ„nd vid anordnande av danstillstĂ€llning pĂ„ offentlig plats behĂ„llas oförĂ€ndrat (2 kap. 4 § första stycket ordningslagen).

84

9 Konsekvenser av förslaget

9.1Inledning

Förslaget innebÀr att dagens absoluta tillstÄndskrav för offentliga danstillstÀllningar ersÀtts med ett riskbaserat tillstÄndskrav. Endast danstillstÀllningar som utgör en risk ur ordning- och sÀkerhetshÀnseende ska omfattas av tillstÄndskravet. Detta kommer att leda till en lÀttnad i förhÄllande till vad som gÀller i dag.

Hur mÄnga som kommer att omfattas av lÀttnaden Àr svÄrt att uppskatta. SvÄrigheten att göra en uppskattning beror delvis pÄ att tillstÄndskravet kommer att behöva preciseras nÀrmare i praxis. Dessutom Àr det möjligt att fler aktörer Àn i dag kommer att anordna danstillstÀllningar pÄ grund av att de inte lÀngre krÀver tillstÄnd. HÀrtill kommer den osÀkerhet som ligger i hur mÄnga danstillstÀllningar som i dag hÄlls utan erforderligt tillstÄnd och hur stor andel av dessa som i framtiden inte lÀngre skulle vara att anse som olovliga. Trots dessa osÀkerhetsfaktorer har utredningen, med hjÀlp av Polismyndigheten, gjort en uppskattning av hur mÄnga som kan tÀnkas bli föremÄl för den aktuella regellÀttnaden. Det ska betonas att det med hÀnsyn till osÀkerhetsfaktorerna Àr frÄga om en mycket grov uppskattning som bygger pÄ antaganden som kan komma att visa sig inte vara förenliga med hur tillstÄndskravet slutligen preciseras i praxis. Vidare har det vid bedömningen inte kunnat tas nÄgon hÀnsyn till det nyss nÀmnda mörkertalet gÀllande danstillstÀllningar som i dag anordnas utan erforderligt tillstÄnd.

Vid uppskattningen har följande antaganden gjorts:

1.DanstillstÀllningar som anordnas inom ramen för nattklubbsverksamhet och dÀrmed jÀmförlig verksamhet kommer att omfattas av tillstÄndskravet.

85

Konsekvenser av förslaget Ds 2018:20

2.DanstillstÀllningar utan alkoholservering med ett högt deltagarantal kommer att omfattas av tillstÄndskravet.

3.DanstillstÀllningar utan alkoholservering med ett lÄgt deltagarantal kommer inte att omfattas av tillstÄndskravet.

4.Mindre danstillstÀllningar som anordnas inom ramen för sedvanlig restaurang- eller pubverksamhet och som inte krÀver nÄgra sÀrskilda ordnings- och sÀkerhetsarrangemang kommer inte att omfattas av tillstÄndskravet.

5.Övriga mindre danstillstĂ€llningar med alkoholservering som inte krĂ€ver nĂ„gra sĂ€rskilda ordnings- och sĂ€kerhetsarrangemang kommer inte att omfattas av tillstĂ„ndskravet.

Polismyndigheten handlĂ€gger cirka 2 000 Ă€renden om tillstĂ„nd för offentliga danstillstĂ€llningar per Ă„r. Vid en grov uppskattning bedöms cirka 9–17 procent48 av de som i dag ansöker om tillstĂ„nd för offentliga danstillstĂ€llningar komma att falla utanför kravet pĂ„ tillstĂ„nd.

9.2Konsekvenser för anordnarna

Lagförslaget utgör en lĂ€ttnad i förhĂ„llande till hur regelverket ser ut i dag eftersom vissa offentliga danstillstĂ€llningar inte lĂ€ngre kommer att omfattas av tillstĂ„ndskrav. Det handlar frĂ€mst en administrativ lĂ€ttnad eftersom nĂ„gon ansökan inte behöver ges in till Polismyndigheten, men ocksĂ„ en ekonomisk lĂ€ttnad eftersom nĂ„gon ansökningsavgift (700 kr) inte behöver betalas. Enligt den uppskattning som utredningen har gjort kommer 9–17 procent av de som i dag ansöker om tillstĂ„nd falla utanför tillstĂ„ndskravet.

Förslaget innebÀr att dagens absoluta tillstÄndskrav ersÀtts med ett riskbaserat tillstÄndskrav. Som har framgÄtt av föregÄende kapitel kommer grÀnsen mellan det tillstÄndspliktiga och det tillstÄndsfria omrÄdet att behöva preciseras i praxis. Det Àr dÀrför

48NÄgon nÀrmare preciseringen har inte varit möjlig att göra dÄ en stor andel (75 procent) av danstillstÀllningarna som har klassificerats som Mindre danstillstÀllningar som anordnas inom ramen för sedvanlig restaurang- eller pubverksamhet (antagande nr 4) har varit svÄra att sÀrskilja frÄn DanstillstÀllningar som anordnas inom ramen för nattklubbsverksamhet eller dÀrmed jÀmförlig verksamhet (antagande nr 1).

86

Ds 2018:20 Konsekvenser av förslaget

rimligt att anta att det under en initial period kommer att finnas anordnare av offentliga danstillstÀllningar som upplever osÀkerhet gÀllande nÀr krav pÄ tillstÄnd föreligger och inte.

9.3Konsekvenser för Polismyndigheten

Som framgĂ„r ovan uppskattas cirka 9–17 procent av de som i dag ansöker om tillstĂ„nd för offentliga danstillstĂ€llningar att omfattas av den aktuella regellĂ€ttnaden. Detta innebĂ€r en viss begrĂ€nsning av myndighetens Ă€rendehantering.

Eftersom utredningens förslag innebÀr att fÀrre danstillstÀllningar Àn i dag kommer att omfattas av tillstÄndsplikt bör pÄ sikt fÀrre polisingripanden mot offentliga danstillstÀllningar som hÄlls utan erforderligt tillstÄnd behöva göras. Det ligger dock nÀra till hands att anta att antalet olovliga offentliga danstillstÀllningar, och dÀrmed polisingripanden och rapporterade brott, inledningsvis kan komma att öka nÄgot innan grÀnserna för tillstÄndskravet har preciserats i praxis. Den initialt ökade arbetsbörda som detta eventuellt kan leda till kan inte förvÀntas krÀva resurser som gÄr utöver befintliga anslag.

9.4Konsekvenser för Åklagarmyndigheten

Åklagarmyndigheten hanterar relativt fĂ„ Ă€renden om offentliga danstillstĂ€llningar som resulterar i nĂ„gon form av rĂ€ttslig Ă„tgĂ€rd. Under perioden 2012–2017 fattade myndigheten 92 sĂ„dana beslut gĂ€llande offentliga danstillstĂ€llningar, varav 64 beslut avsĂ„g danstillstĂ€llningar som anordnats utan erforderligt tillstĂ„nd.

Som nĂ€mnts i föregĂ„ende avsnitt bör utredningens förslag pĂ„ sikt leda till att antalet rapporterade brott mot ordningslagen minskar eftersom antalet tillstĂ„ndspliktiga danstillstĂ€llningar minskar. Detta bör i sin tur leda till att Åklagarmyndigheten kommer att fatta beslut i Ă€nnu fĂ€rre Ă€renden gĂ€llande olovliga offentliga danstillstĂ€llningar Ă€n i dag och att myndighetens Ă€rendehantering kopplad till olovliga offentliga danstillstĂ€llningar överlag kommer att minska. Den initiala ökningen av rapporterade brottsmisstankar gĂ€llande olovliga danstillstĂ€llningar som eventuellt kan uppstĂ„ (se

87

Konsekvenser av förslaget Ds 2018:20

föregÄende avsnitt) kan inte förvÀntas krÀva resurser som gÄr utöver befintliga anslag.

9.5Konsekvenser för domstolarna

Under 2012–2017 gick 48 Ă€renden gĂ€llande offentliga danstillstĂ€llningar gick till Ă„tal i allmĂ€n domstol, varav 43 Ă€renden avsĂ„g anordnande av danstillstĂ€llning utan erforderligt tillstĂ„nd. Som framgĂ„r av föregĂ„ende avsnitt bör utredningens förslag pĂ„ sikt leda till att antalet polisingripanden, rapporterade brottsmisstankar och beslut om brottsmisstankar gĂ€llande olovliga danstillstĂ€llningar minskar. Det bör i sin tur leda till att de allmĂ€nna domstolarna pĂ„ sikt kommer att hantera Ă€nnu fĂ€rre Ă€renden gĂ€llande olovliga danstillstĂ€llningar Ă€n i dag. Den initiala ökningen av Ă€renden gĂ€llande olovliga danstillstĂ€llningar som eventuellt kan uppstĂ„ (se föregĂ„ende avsnitt) kan inte förvĂ€ntas krĂ€va resurser som gĂ„r utöver befintliga anslag.

Polismyndighetens beslut om att avslÄ en ansökan om tillstÄnd till offentliga danstillstÀllning kan överklagas till allmÀn förvaltningsdomstol. Denna mÄltyp utgör en mycket liten mÄlgrupp i de allmÀnna förvaltningsdomstolarna. Eftersom utredningens förslag innebÀr att fÀrre anordnare av danstillstÀllningar Àn i dag kommer att omfattas av tillstÄndsplikt bör en konsekvens bli att de allmÀnna förvaltningsdomstolarna kommer att hantera Ànnu fÀrre mÄl av den aktuella mÄltypen.

9.6Övriga konsekvenser

Förslaget bedöms inte ha nÄgon pÄverkan pÄ integrationsarbetet eller jÀmstÀlldheten i samhÀllet. Förslaget bedöms inte heller ha nÄgon pÄverkan pÄ miljön eller det kommunala sjÀlvstyret.

88

10 Författningskommentar

10.1Förslaget till lag om Àndring i ordningslagen (1993:1617)

2 kap. 4 §

AllmÀnna sammankomster och offentliga tillstÀllningar fÄr inte utan tillstÄnd anordnas pÄ offentliga platser.

TillstÄnd att anordna offentlig tillstÀllning krÀvs Àven i annat fall, om det Àr frÄga om offentliga tivolinöjen, marknader eller liknande nöjestillstÀllningar eller tÀvlingar eller uppvisningar i motorsport eller flygning. Om det kan ske utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken, fÄr emellertid anordnaren befrias frÄn skyldigheten att söka tillstÄnd enligt detta stycke för tillstÀllning av visst slag. Ett beslut om befrielse fÄr förenas med villkor.

TillstÄnd krÀvs Àven för att anordna offentlig danstillstÀllning om det med hÀnsyn till tillstÀllningens natur, det vÀntade deltagarantalet samt tiden och platsen för tillstÀllningen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning.

En allmÀn sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 eller en cirkusförestÀllning fÄr hÄllas utan tillstÄnd, om den med hÀnsyn till det vÀntade deltagarantalet, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses förekomma kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.2.2 och 8.2.4. Det första stycket Àr oförÀndrat.

I andra stycket har ordet danstillstĂ€llningar utgĂ„tt. Ändringen innebĂ€r att det inte lĂ€ngre föreligger nĂ„got absolut tillstĂ„ndskrav

89

Författningskommentar Ds 2018:20

för offentliga danstillstÀllningar som anordnas pÄ annan plats Àn offentlig plats.

Det tredje stycket Àr nytt. Av stycket framgÄr att tillstÄnd krÀvs nÀr en offentlig danstillstÀllning anordnas pÄ annan plats Àn offentlig plats, om det med hÀnsyn till tillstÀllningens natur, det vÀntade deltagarantalet samt tiden och platsen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning. BestÀmmelsen har formulerats med 2 kap. 4 § tredje stycket och 5 § andra stycket ordningslagen som förebilder.

BestÀmmelsen innebÀr att tillstÄnd endast krÀvs nÀr tillstÀllningen pÄ grund av de angivna faktorerna medför en ökad risk för i jÀmförelse med den som generellt föreligger nÀr mÀnniskor samlas i en lokal eller pÄ en begrÀnsad yta. OmstÀndigheter som generellt bör vara centrala vid riskbedömningen Àr deltagarantal, berusningsgrad, tillstÀllningens syfte och typ av publik samt tid och plats.

Exempel pĂ„ danstillstĂ€llningar som typiskt sett innebĂ€r en ökad risk Ă€r danstillstĂ€llningar som anordnas inom ramen för nattklubbsverksamhet och dĂ€rmed jĂ€mförlig verksamhet. Med jĂ€mförlig verksamhet menas bland annat sĂ„ kallade dagklubbar samt diskoteksfester och andra typer av offentliga fester som liknar nattklubbsverksamhet utan att de kan klassificeras som nattklubbar. Även andra danstillstĂ€llningar med ett högt deltagarantal kan medföra ökad risk.

Exempel pĂ„ offentliga danstillstĂ€llningar som typiskt sett faller utanför bestĂ€mmelsens tillĂ€mpningsomrĂ„de, och som dĂ€rmed Ă€r fria att anordna, Ă€r alkoholfria danstillstĂ€llningar som inte vĂ€ntas fĂ„ ett högt deltagarantal, exempelvis danstillstĂ€llningar i form av motionsdans, danskurser, dans pĂ„ bygdegĂ„rdar och liknande. Även en mindre omfattande danstillstĂ€llning med alkoholservering som anordnas av exempelvis krögare med serveringstillstĂ„nd med normal serveringstid faller utanför bestĂ€mmelsens tillĂ€mpningsomrĂ„de om det inte krĂ€vs nĂ„gra sĂ€rskilda Ă„tgĂ€rder för upprĂ€tthĂ„llande av ordning och sĂ€kerhet. TillstĂ„nd krĂ€vs dock om krögarens verksamhet övergĂ„r till nĂ„got som kan likstĂ€llas med nattklubbsverksamhet eller dĂ€rmed jĂ€mförlig verksamhet.

Det fjÀrde stycket motsvarar det tredje stycket i paragrafens nuvarande lydelse och Àr till sitt innehÄll oförÀndrat.

90

Ds 2018:20 Författningskommentar

2 kap. 5 §

Den som avser att inom ett omrÄde som redovisas i detaljplan anordna en sÄdan allmÀn sammankomst utomhus eller offentlig tillstÀllning som det inte krÀvs tillstÄnd för enligt 4 § ska anmÀla detta.

AnmÀlningsskyldigheten gÀller ocksÄ för en allmÀn sammankomst som anordnas inomhus inom ramen för ett omrÄde som redovisas i detaljplan och för offentliga tillstÀllning som anordnas utomhus utom detaljplanelagt omrÄde, om det pÄ grund av det förvÀntade antalet deltagare vid sammankomsten eller tillstÀllningen finns risk för att ordningen störs eller sÀkerheten Àventyras vid den eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller för att trafiken störs.

En danstillstÀllning som inte krÀver tillstÄnd enligt 4 § tredje stycket behöver inte anmÀlas. En allmÀn sammankomst som avses i 1 § första stycket 4 behöver inte anmÀlas, om den med hÀnsyn till det förvÀntade antalet deltagare, den utvalda platsen och tiden för sammankomsten samt de anordningar som avses förekomma kan antas Àga rum utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken.

Om det ska ske utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken, fÄr anordnaren befrias frÄn anmÀlningsskyldigheten i frÄga om allmÀnna sammankomster eller offentliga tillstÀllningar av visst slag. Ett beslut om befrielse fÄr förenas med villkor.

Paragrafen behandlas i avsnitt 8.2.3 och 8.2.4. I tredje stycket införs en bestÀmmelse som anger att danstillstÀllningar som inte krÀver tillstÄnd enligt 4 § tredje stycket inte behöver anmÀlas. I övrigt Àr paragrafen oförÀndrad.

91

Uppdraget (Ju 2017:O)

Uppdrag att utreda kravet pÄ tillstÄnd för att anordna offentlig danstillstÀllning

Bakgrund och behovet av en utredning

Enligt 2 kap. 4 § ordningslagen krÀvs tillstÄnd för att anordna en offentlig danstillstÀllning. Om tillstÀllningen inte ska Àga rum pÄ offentlig plats och kan hÄllas utan fara för ordning och sÀkerhet eller för trafiken, kan dock Polismyndigheten enligt bestÀmmelsens andra stycke besluta att anordnaren inte behöver söka tillstÄnd. Ett sÄdant beslut fÄr förenas med villkor, t.ex. om bevakning av ordningsvakter.

FrÄgan om att ta bort kravet pÄ tillstÄnd för danstillstÀllningar som inte ska hÄllas pÄ offentlig plats behandlades i propositionen NÄgra frÄgor om ordningslagen (prop. 2003/04:174 s. 14). I propositionen anfördes att ett avskaffande av kravet pÄ tillstÄnd visserligen skulle kunna leda till minskad byrÄkrati, men att de argument som kunde anföras mot detta, framför allt avseende ordning och sÀkerhet, vÀgde tyngre Àn behovet av minskad byrÄkrati. Regeringen föreslog dÀrför inte nÄgra lagÀndringar.

I justitieutskottets betÀnkande PolisfrÄgor, 2015/16:JuU20, föreslog utskottet att riksdagen skulle stÀlla sig bakom utskottets förslag om att kravet pÄ tillstÄnd att fÄ anordna offentliga danstillstÀllningar ska tas bort och tillkÀnnage det för regeringen. I en kommittémotion hÀnvisas det bl.a. till behovet av att renodla polisens arbetsuppgifter och anförs det att det Àr uppenbart att reglerna i flera fall tillÀmpas för brett samt att onödiga pekpinnar och onödig byrÄkrati bör bekÀmpas. Riksdagen beslutade den

93

Bilaga 1 Ds 2018:20

14 april 2016 att bifalla utskottets förslag (rskr. 197 mom. 55 TillstÄnd till offentliga danstillstÀllningar).

Sedan regeringen i prop. 2003/04:174 gjorde bedömningen att tillstÄndskravet skulle vara kvar nÀr tillstÀllningen inte ska Àga rum pÄ offentlig plats har 13 Är förflutit. Med hÀnsyn till detta och till riksdagens tillkÀnnagivande finns det skÀl att nu lÄta utreda frÄgan pÄ nytt. Det bör göras utifrÄn ett bredare perspektiv utan begrÀnsning till tillstÀllningar som inte ska Àga rum pÄ offentlig plats.

Uppdraget

En utredare ges i uppdrag att analysera regleringen om tillstÄndskrav för att anordna danstillstÀllning och ta stÀllning till om kravet pÄ tillstÄnd bör tas bort eller förÀndras i nÄgot avseende.

Utredaren ska inom ramen för uppdraget undersöka och redogöra för Polismyndighetens praxis nÀr det gÀller möjligheten att befria en anordnare av en danstillstÀllning frÄn kravet pÄ tillstÄnd och att sÀtta upp villkor för tillstÄnd. Utredaren ska Àven redogöra för vilka fördelar och nackdelar det nuvarande systemet har.

För det fall bedömningen görs att tillstÄndskravet ska tas bort eller begrÀnsas i nÄgot avseende, ska utredaren undersöka om kompensatoriska ÄtgÀrder för polisens möjlighet att upprÀtthÄlla allmÀn ordning och sÀkerhet bör inrÀttas och hur de i sÄdant fall ska utformas. Oavsett vilken bedömning som görs ska utredaren lÀmna de förslag till författningsÀndringar som behövs för att ta bort tillstÄndskravet helt eller delvis.

I uppdraget ingÄr att bedöma eventuella ekonomiska och andra konsekvenser för enskilda, för företag och för det allmÀnna som förslagen kan medföra. Om förslagen t.ex. innebÀr ökade kostnader för staten ska dessa redovisas och finansiering föreslÄs. Om förslagen innebÀr samhÀllsekonomiska konsekvenser i övrigt, ska dessa redovisas.

Utredningsarbetet

Utredningsarbetet Utredaren ska vid genomförande av uppdraget inhÀmta upplysningar frÄn företrÀdare för berörda myndigheter

94

Ds 2018:20 Bilaga 1

och aktörer, dÀribland Polismyndigheten och branschorganisationer, i den mÄn utredaren finner det lÀmpligt.

Utredaren ska ocksÄ hÄlla sig informerad om och beakta sÄdant arbete inom Regeringskansliet som Àr relevant för uppdraget.

Redovisning

Uppdraget ska redovisas den 15 juni 2018.

95

KÀll- och litteraturförteckning

Litteratur

Persson, Carl G, AllmÀnna ordningsstadgan m.m., 1958

Åberg, Kazimir, Ordningslagen: Kommentarer och rĂ€ttspraxis, 2017

Offentligt tryck

Justitieutskottets betÀnkande

2015/16:JuU20 PolisfrÄgor

Riksdagsskrivelse

2015/16:197

Propositioner

Prop. 1956:143 Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till allmÀn ordningsstadga, m.m.

Prop. 1979/80:17 Om ordningshÄllning vid offentliga tillstÀllningar m.m.

Prop. 1992/93:210 Om ny ordningslag m.m. Prop. 2000/01:97 Vissa Àndringar i alkohollagen Prop. 2003/04:174 NÄgra frÄgor om ordningslagen Prop. 2009/10:125 En ny alkohollag

Prop. 2013/14:1 Budgetproposition för 2014 Prop. 2015/16:163 ElsÀkerhet

97

Bilaga 2 Ds 2018:20

Statens offentliga utredningar

SOU 1944:48 BetÀnkande med förslag till allmÀn ordningsstadga m.m.

SOU 1954:37 BetÀnkande med förslag till allmÀn ordningsstadga m.m.

UtlÀndska förarbeten

Finland

RP 145/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag

till lag om sammankomster och lagar som har samband med den

RĂ€ttsfall

Högsta domstolen

NJA 2012 s. 634

RÀttsfall frÄn hovrÀtterna

RH 1997:40

Svea hovrÀtt, 2011-05-27, B 1131-11

Göta hovrÀtt, 2014-06-11, B 1049-13

RÀttsfall frÄn tingsrÀtterna

Attunda tingsrÀtt, 2012-06-19, B 1598-12

Stockholms tingsrÀtt, 2013-05-22, mÄl nr B 8110-12

Kalmar tingsrÀtt, 2017-04-26, B 622-17

Myndighetspublikationer

Brottsförebyggande rÄdet, Misshandel mellan obekanta (rapport 2009:1, del 2), 2009

98

Ds 2018:20 Bilaga 2

Brottsförebyggande rÄdet, Kortanalys, Alkohol- och drogpÄverkan vid misshandel, hot, personrÄn och sexualbrott, 2015

Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap, SÀkerhetsguide för evenemang, 2011

Statskontoret, Den ifrÄgasatta avgiften, Om arrangörers skyldighet att ersÀtta polisens bevakningskostnader (2015:27), 2015

UtlÀndska myndighetspublikationer

Finland

Polisstyrelsen, Att tÀnka pÄ nÀr man anordnar en offentlig tillstÀllning, 2016-03-09

Norge

Direktoratet för samfunnssikkerhet og beredskap, Veileder for sikkerhet ved store arrangementer, 2013

Övrigt material

Brandskyddsföreningen Sverige, Utrymningstrygghet, Lokaler med danstillstÄnd enligt ordningslagen, 2018-03-28

Polismyndighetens handbok för handlÀggning av tillstÄnd med stöd av ordningslagen (ej Ànnu faststÀlld)

STAD, Ansvarsfull alkoholservering – effekter pĂ„ vĂ„ldsbrottsligheten i landets kommuner (Rapport 50), 2012

Systembolaget, Alkohol och vÄld (Kunskapsöversikt 2014:2), 2014

99

Departementsserien 2018

Kronologisk förteckning

1.Genomförande av 2017 Ärs Àndringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. Ju.

2.Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit. Fi.

3.Uppbörd av böter efter EU:s dataskyddsreform. Ju.

4.En ny stödordning för sÀkerhetshöjande ÄtgÀrder inom det civila samhÀllet. Ku.

5.Ny lag om koordineringsinsatser inom hÀlso- och sjukvÄrden. S.

6.Granskning av Transportstyrelsens upphandling av it-drift. N.

7.Konsekvenser för arbetsgivare vid Äterkallelse av uppehÄllstillstÄnd för arbete. Ju.

8.Översyn av grundskyddet för pensionĂ€rer. S.

9.Snabbare lagföring. Ju.

10.EU:s framtida jordbrukspolitik. N.

11.Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen. S.

12.Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform. Ju.

13.LÄngsiktigt stöd till det civila samhÀllet. Ku.

14.Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i frÄga om vidmakthÄllande och upphandling. Fö.

15.Direktivet om ett ökat aktieÀgarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rÀtt. Ju.

16.Konsolidering av nationella och internationella riktlinjer för exportkontroll av krigsmateriel. UD.

17.Ändring av det kön som framgĂ„r av folkbokföringen. S.

18.HyresgÀstskydd nÀr en lÀgenhet förstörs. Ju.

19.Resning vid nya uppgifter om den tilltalades Ă„lder. Ju.

20.TillstÄnd till offentlig danstillstÀllning. Ju.

Departementsserien 2018

Systematisk förteckning

Finansdepartementet

Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit. [2]

Försvarsdepartementet

Fördjupad översyn av Försvarsmaktens logistikförsörjning i frÄga om vidmakthÄllande och upphandling. [14]

Justitiedepartementet

Genomförande av 2017 Ärs Àndringsdirektiv till EU:s vapendirektiv. [1]

Uppbörd av böter efter

EU:s dataskyddsreform. [3]

Konsekvenser för arbetsgivare

vid Äterkallelse av uppehÄllstillstÄnd för arbete. [7]

Snabbare lagföring. [9]

Anpassning av lagen om passagerarregister till EU:s dataskyddsreform [12]

Direktivet om ett ökat aktieÀgarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rÀtt. [15]

HyresgÀstskydd nÀr en lÀgenhet förstörs. [18]

Resning vid nya uppgifter om den tilltalades Ă„lder. [19]

TillstÄnd till offentlig danstillstÀllning. [20]

Kulturdepartementet

En ny stödordning för sÀkerhetshöjande ÄtgÀrder inom det civila samhÀllet. [4]

LÄngsiktigt stöd till det civila samhÀllet. [13].

NĂ€ringsdepartementet

Granskning av Transportstyrelsens upphandling av it-drift. [6]

EU:s framtida jordbrukspolitik. [10]

Socialdepartementet

Ny lag om koordineringsinsatser inom hÀlso- och sjukvÄrden. [5]

Översyn av grundskyddet för pensionĂ€rer. [8]

Vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen. [11]

Ändring av det kön som framgĂ„r av folkbokföringen. [17]

Utrikesdepartementet

Konsolidering av nationella och internationella riktlinjer för exportkontroll av krigsmateriel. [16]

En departementspromemoria Àr en utredning som arbetats fram inom Regeringskansliet. Utredningen publiceras som en rapport i departementsserien, förkortad Ds.

ISBN 978-91-38-24813-3 ISSN 0284-6012