Beslut vid regeringssammanträde den 3 maj 2018
Regeringen beslutade den 26 maj 2016 kommittédirektiv avseende en översyn av insatser enligt LSS och assistansersättningen
(dir. 2016:40). Enligt direktiven ska en särskild utredare se över assistansersättningen i socialförsäkringsbalken och delar av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade förkortad LSS. Syftet med uppdraget är att skapa en långsiktigt hållbar utveckling av insatsen personlig assistans och få till mer ändamålsenliga insatser i LSS samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Regeringen beslutade den 31 augusti 2017 tilläggsdirektiv till LSS-utredningen (S 2016:3) med anledning av att EU-kommissionen lämnat ett förslag till ändrade samordningsbestämmelser, kommissionens förslag från den 13 december 2016 om ändring av förordning nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (dir. 2017:92).
Regeringen beslutade den 7 december 2017 tilläggsdirektiv till LSS-utredningen gällande att se över frågan om habiliteringsersättning och vid behov lämna lagstiftningsförslag i syfte att säkerställa en likformig utformning av habiliteringsersättning i kommunerna (dir 2017:120).
Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2018.
Av det ursprungliga direktivet framgår att både antalet personer som beviljas assistansersättning och antalet timmar som beviljas i genomsnitt per vecka och person har ökat kraftigt sedan lagstiftningen om assistansersättning infördes.
Sedan direktivet om LSS och assistansersättningen (dir 2016:40)
beslutades har antalet mottagare av statlig assistans minskat och timutvecklingen bromsats in. Samtidigt har antalet mottagare
av kommunal personlig assistans ökat.
Statlig assistansersättning och personlig assistans enligt LSS 2000 - 2017. Antal personer på vänster axel och utgifter i Mkr på höger axel.
/Diagrammet är inte med här./
Källa: Försäkringskassan
Anm: Minskade utgifter 2016 förklaras av Försäkringskassans ändrade rutiner med efterskottsbetalning.
Det minskade antalet mottagare och den bromsade timutvecklingen förklaras framförallt av Högsta förvaltningsdomstolens domar som påverkat Försäkringskassans tillämpning och att Försäkringskassan utvecklat sin rättstillämpning, utredningsmetodik och kontrollarbete när det gäller handläggning av assistansersättningen. Förändringarna har påverkat enskilda assistansmottagare och kommuner i stor utsträckning utan att detta föregåtts av politiska bedömningar och vägval.
Syftet med utredningen ska fortsatt vara att skapa en långsiktig hållbar ekonomisk utveckling av insatsen personlig assistans och få tillstånd ändamålsenliga insatser inom LSS. Utgångspunkten är fortsatt att det samlade behovet av insatserna ska utföras med förstärkt kvalitet och förutsägbarhet samt att lagstiftningen ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet.
Förslagen ska sammantaget inte leda till att behovet av anslagna medel ökar jämfört med dagens nivå. Om några förslag bedöms öka kostnaderna för insatser enligt LSS som en följd av ökad kvalitet och träffsäkerhet ska kostnadsökningen finansieras.
Utredaren behöver inte föreslå besparingar inom assistansersättningen så som det framgår av det ursprungliga direktivet. Förslagen ska bidra till en långsiktigt hållbar och kostnadsmässigt effektiv lagstiftning.
Utredningstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2018.
(Socialdepartementet)