Fråga 2018/19:911 Utlokalisering av ett museum om Förintelsen

av Arman Teimouri (L)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Statsminister har i regeringsförklaringen lyft att antisemitismen ska belysas och bekämpas och att det bland annat ska göras genom ett nytt museum som ska bevara och föra vidare minnet av Förintelsen. Regeringen har så sent som i augusti utsett etnologen Birgitta Svensson till särskild utredare i utredningen om ett museum om Förintelsen (Ku 2019:01).

I mitt hemlän Värmland finns mörka minnen av nazism och rasbiologi men också ett långvarigt, starkt och aktivt arbete för att motarbeta nazism och antisemitism. Läkaren Herman Lundborg som låg bakom Rasbiologiska institutet föddes i Väse. Nazistledaren Birger Furugård föddes i Silbodal och var verksam i Deje och Molkom. På 90-talet var den nynazistiska rörelsen stark i Värmland, och även i dag står länet ut som ett fäste för den obehagliga rasismen och antisemitismen.

Även om den värmländska historien är både lång och mörk är motkrafterna många och starka. Bland annat har det under 25 år genomförts resor till Auschwitz för skolelever, och stiftet anordnar regelbundet konfirmandresor till Polen. Det genomförs även än i dag kartläggning och arbete för att motarbeta dagens nazistiska rörelse.

Det finns alltså många goda skäl att placera ett Förintelsemuseum i Värmland, även om den enkla lösningen är att placera ett sådant i storstadsregionen Stockholm, Göteborg eller Malmö. Dessutom skulle Värmland, med sitt läge mellan Stockholm, Oslo och Göteborg ha ett betydligt större upptagningsområde som möjliggör för fler att ta del av museet, och därmed skulle kunskapen öka hos fler.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Vilka tankar har ministern med den kommande utlokaliseringen, och ämnar hon i detta fall följa regeringens tidigare beslut om att fler myndigheter ska utlokaliseras från huvudstadsregionen till övriga delar av landet?