Fråga 2018/19:82 Hanteringen av migrationspolitiken i Sverige

av Johan Forssell (M)

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Att politiska reformer av större vikt föregås av genomarbetade utredningar med noggranna konsekvensanalyser, och som remissinstanser får yttra sig över med rimlig tid, är av största betydelse. Det gäller inte minst migrationspolitiken. 

I den så kallade januariöverenskommelsen finns förslag om utökad familjeåterförening utan krav på jobb eller bostad hos den person som finns i Sverige, så kallat försörjningskrav. Det får förutsättas att en genomarbetad utredning med en noggrann konsekvensanalys kommer att remitteras innan detta förslag genomförs. Men som det förstås avser regeringen att utöka rätten till familjeåterförening, utan försörjningskrav, oavsett remissinstansernas synpunkter. 

Det rimliga hade varit att remissinstanser – myndigheter, kommuner etcetera – fått yttra sig över en gedigen bedömning av detta förslags konsekvenser för offentliga utgifter samt behov av vårdplatser, skolplatser och bostäder. Detta innan ett beslut om förslaget ska genomföras eller inte. 

Här ska också nämnas den skarpa kritik som Riksrevisionen under 2017 riktade mot regeringar i Sverige rörande bristande konsekvensanalyser av migrationspolitiska lagförslag (RiR 2017:25). 

Min fråga till justitie- och migrationsminister Morgan Johansson är:

 

Hur stämmer regeringens förslag om utökad familjeåterförening, oberoende av vad remissinstanser anser om förslaget, överens med en seriös hantering av migrationspolitiken i Sverige?