Fråga 2018/19:777 Rivning av kulturminnesskyddade byggnader

av Jonas Andersson i Linköping (SD)

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Av 4 kap. 3 § kulturmiljölagen framgår följande:

”Kyrkobyggnader som är uppförda och kyrkotomter som har tillkommit före utgången av år 1939 får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen.”

Vackra Bunkeflo kyrka i Malmö kommun, som är uppförd i nygotisk stil under 1800-talets slut, är således en av alla de kyrkor som omfattas av den aktuella lagstiftningen. Av plan- och bygglagen och annan lagstiftning framgår också att kulturvärden och kulturmiljöer är av allmänt intresse. Samtidigt är läget sådant att den aktuella kyrkan står inför rivningshot sedan lokala kyrkopolitiker från bland annat Socialdemokraterna anser att kyrkan behöver rivas för att man bedömer den vara för dyr att renovera.

Om en rivning av den aktuella kyrkan i Malmö kommun kommer att bli av är inte helt fastslaget då bland annat länsstyrelsen inte har sagt sitt än. Pressen på kyrkor som är skyddade via ovannämnda lagar ökar dock när politiker driver på för att gamla och vackra kyrkor som är skyddade enligt dessa ska rivas.

Risken för att flera politiska beslutsfattare känner sig nödgade att riva kyrkor som är skyddade enligt lag lär knappast heller minska med anledning av medlemstappet inom Svenska kyrkan över tid samt de ekonomiska konsekvenser det får för kyrkan. Detta dessutom i kombination med problematiken med en alltför låg kyrkoantikvarisk ersättning till Svenska kyrkan från statens sida. Vidare kan pressen på andra kulturminnesskyddade byggnader än kyrkor öka av liknande skäl och aktualiseras exempelvis i den kommunala politiken.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Ser ministern något behov av att vidta åtgärder för att bättre skydda kulturminnesskyddade byggnader i allmänhet och kyrkor i synnerhet?