Interpellation 2018/19:43 Nedläggningen av Kronofogdens kontor på mindre orter

av Tony Haddou (V)

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Rikskronofogden har meddelat att de avser att lägga ned sina kontor i Hudiksvall, Arvika och Mora. Detta gjorde de under tiden Sverige hade en övergångsregering, men de lät också meddela att detta var avstämt med den dåvarande ansvarige ministern.

I deras nya strategi, som också presenterades av rikskronofogden på skatteutskottet, ingår att de inte ska ha verksamhet på orter med mindre än 20 000 invånare. Någon djupare analys av detta beslut är svår att utläsa i de underlag som är offentliga. Att gränsen sätts vid 20 000 invånare förklaras inte på något sätt. Avstånden verkar inte heller ha påverkat, utan i stället hänvisar man till Norrbotten och hanteringen där. Man utgår inte heller från den normala benämningen invånare i kommunen utan utgår ifrån antalet invånare i tätorten. En annan motivering som framkommit är att det inte finns universitet eller högskola i Hudiksvall, Arvika och Mora.

I samband med rikskronofogdens besök i skatteutskottet stod man fast vid beslutet om nedläggning av kontoren på dessa tre orter. Det visar på en bristande respekt för den politiska inriktningen. Det är tydligt att man faktiskt går emot den politiska inriktningen kring hur hela Sverige ska leva. Kronofogdemyndigheten centraliserar trots att man fått i uppdrag att decentralisera och stärka den statliga närvaron i hela landet. Jag tycker också att det saknas skälig grund för beslutet när statlig service försvinner från flera mindre orter med motiveringen att de har färre än 20 000 invånare och att det inte finns universitet eller högskola på orten.

Det här är inga rimliga utgångspunkter. Vidare är det också både fel i sak och fel i tid. Sådana här beslut bör kommuniceras med en nyvald regering. Sedan är det självklart att även mindre orter ska kunna ha statlig service och närvaro. Här finns utbildad arbetskraft, trogna medarbetare, god livsmiljö och tillgång till digital utbyggnad. Kronofogden skriver själv i sitt underlag att det är vanligt med spontanbesökare på kontoren, då underlagen ofta är svåra att förstå, man behöver hjälp att fylla i, stämma av sitt konto osv. Om de mindre lokala kontoren försvinner kommer möjligheterna att få hjälp att kraftigt begränsas.

Den här frågan bör också ses i ett större sammanhang. De senaste decennierna har Kronofogden gått från 95 lokala kontor till dagens 37. En utarmad lokal service är en av huvudanledningarna till att övrig service försvinner från mindre orter, och därmed begränsas möjligheterna att bo kvar. Kronofogden har bidragit till detta genom att kraftigt dra ned på sin lokala närvaro.

Så kan det inte få fortsätta. Den här utvecklingen måste vändas, och politiken måste ta sitt ansvar och statliga myndigheter finnas närvarande även på mindre orter.

Beslutet om nedläggning av dessa tre kontor går inte att se på något annat sätt än att det är både påskyndat och ogenomtänkt. Det har inte alls funnits någon anledning att forcera fram ett sådant här beslut när det dessutom varit en period av sittande övergångsregering.

Jag vill därför fråga finansminister Magdalena Andersson:

 

Avser ministern att agera för att ändra på beslutet om nedläggning av Kronofogdens kontor på mindre orter såsom Hudiksvall, Arvika och Mora?