av Hans Wallmark (M)
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
Försvarsberedningens rapport om totalförsvaret och det civila försvaret presenterades den 20 december 2017. I rapporten Motståndskraft – Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021–2025 konstateras att:
Det säkerhetspolitiska läget har försämrats i Sveriges närområde och i Europa. Rysslands aggression mot Ukraina och den olagliga annekteringen av Krim strider mot Förenta Nationernas (FN) våldsförbud och har utmanat den europeiska säkerhetsordningen i grunden liksom de normer, samarbeten och institutioner som utgör fundament för europeisk säkerhet.
Försvarsberedningen föreslår att målet för totalförsvaret ska vara att enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet. Försvarsberedningen lämnande också förslag på åtgärder för att stärka totalförsvarets förmåga och uthållighet samt det civila försvarets hantering av fredstida kriser och förberedelser inför eventuellt krig.
Säkerhetspolisen, Säpo, slog 2016 larm om att Ryssland kartlägger samhällsviktig infrastruktur i Sverige. Ett av målen är elkraftnätet. Svenska kraftnät är den myndighet som ansvarar för elöverföringssystemet. Myndigheten arbetar med att bygga upp en robust elförsörjning och är en nyckelaktör i Sveriges elförsörjning.
Medierna har de senaste veckorna visat flera konstigheter kring Svenska kraftnät. Det har bland annat framkommit att det funnits brister i myndighetens säkerhetsskydd samt konsultupplägg med jävskopplingar, och enligt medierna ville delar av ledningen senarelägga offentliggörandet av information om kraftiga prishöjningar i stamnätet till efter valet.
Den svenska regeringen har inte råd att vara aningslös och måste ta oegentligheter av detta slag på allvar. Det som nu uppvisats från Svenska kraftnät följer ju ett spår sedan säkerhetshaveriet på Transportstyrelsen, med myndigheter som uppvisar ett lättsamt beteende till viktiga rutiner och instruktioner och en oförmåga att på regeringsnivå prioritera och agera.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:
Hur har statsrådet och regeringen försäkrat sig om ökad medvetenhet om riskerna för samhällsviktig infrastruktur och bättre fungerande rutiner bland svenska myndigheter som har att göra med energiförsörjning och energidistribution?