Interpellation 2018/19:29 Formuleringen om Nato i regeringsförklaringen

av Hans Wallmark (M)

till Utrikesminister Margot Wallström (S)

 

Givet att Sveriges närområde de senaste åren har blivit mer osäkert är det viktigt att Sverige håller alla möjligheter till att ytterligare stärka vår säkerhet öppna.

Sverige har i dag ett omfattande samarbete med Nato på flera olika områden. Det förstärker bilden av Sverige som en del av Nato, vilket är positivt. Dessvärre sker detta utan att Sverige tar del av de fördelar som ett faktiskt Natomedlemskap skulle innebära, med försvarsgarantier och inflytande över den organisation som är central för Europas säkerhet. Medlemskap i Nato är det enda försvarssamarbetet som på allvar stärker Sveriges säkerhet.

I sin regeringsförklaring 2019 återgick statsminister Stefan Löfven till formuleringen ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato”, en formulering som fanns med i regeringsförklaringen 2014 men sedan dess lyst med sin frånvaro i statsministerns regeringsförklaringar.

Moderaterna har under den förra mandatperioden vid flera tillfällen efterfrågat ett förtydligande vad gäller Sveriges samarbete med Nato. Tyvärr kvarstår denna otydlighet även i den nya regeringen. Å ena sidan tog den rödgröna regeringen steg som förde Sverige mycket nära kärnan i Natosamarbetet. Å andra sidan har Stefan Löfven nu lyft tillbaka formuleringen ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato”.

Sveriges statsminister behöver vara tydlig när det gäller Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska linje. Den dubbelhet som präglar Sveriges relation till Nato skapar osäkerhet i omvärlden kring Sveriges säkerhetspolitiska vägval. 

Med anledning av ovanstående vill jag ställa följande fråga till utrikesminister Margot Wallström:

 

Varför återgick statsministern till formuleringen ”Sverige ska inte söka medlemskap i Nato” i årets regeringsförklaring?