Regeringens proposition 2018/19:162

En ny beteckning för kommuner på regional

Prop.

nivå och vissa frågor om regionindelning

2018/19:162

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 5 september 2019

Stefan Löfven

Ardalan Shekarabi (Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag om att beteckningen för kommuner på regional nivå ska ändras från landsting till region. Regeringens lagförslag innebär att ett antal lagar ändras genom att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region.

Propositionen innehåller också förslag till ändringar i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting. Regeringen föreslår att det vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen ska tas särskild hänsyn till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i regionindelningen mot en berörd regions vilja. Vid en sådan prövning ska också särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Vidare ska befolkningens önskemål och synpunkter beaktas vid ändringar i regionindelningen. Berörda regioner ska, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning inhämta synpunkter från befolkningen.

Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2020. I några fall föreslås av författningstekniska skäl ett något senare ikraftträdandedatum. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

1

Prop. 2018/19:162 Innehållsförteckning

1

Förslag till riksdagsbeslut ...............................................................

18

2

Lagtext

............................................................................................

26

 

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om

 

 

 

ändringar i Sveriges indelning i kommuner och

 

 

 

landsting ...........................................................................

26

 

2.2

Förslag till lag om ändring i kommunallagen

 

 

 

(2017:725) ........................................................................

37

 

2.3

Förslag till lag om ändring i

 

 

 

tryckfrihetsförordningen...................................................

62

 

2.4

Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen...............

63

 

2.5

Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken .................

64

 

2.6

Förslag till lag om ändring i föräldrabalken .....................

66

 

2.7

Förslag till lag om ändring i brottsbalken.........................

67

 

2.8

Förslag till lag om ändring i jordabalken .........................

71

 

2.9

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken ................

73

 

2.10

Förslag till lag om ändring i miljöbalken .........................

76

 

2.11

Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken.......

78

 

2.12

Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om

 

 

 

ägofred..............................................................................

81

 

2.13

Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med

 

 

 

särskilda bestämmelser om kommuns och annan

 

 

 

menighets utdebitering av skatt, m.m...............................

84

 

2.14

Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om

 

 

 

kontinentalsockeln............................................................

88

 

2.15

Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om

 

 

 

allmänna förvaltningsdomstolar .......................................

89

 

2.16

Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948) ...........

90

 

2.17

Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen

 

 

 

(1972:207) ........................................................................

91

 

2.18

Förslag till lag om ändring i expropriationslagen

 

 

 

(1972:719) ........................................................................

92

 

2.19

Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om

 

 

 

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ..............

95

 

2.20

Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om

 

 

 

tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare ...................

96

 

2.21

Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om

 

 

 

vissa rörledningar .............................................................

97

 

2.22

Förslag till lag om ändring i förfogandelagen

 

 

 

(1978:262) ........................................................................

98

 

2.23

Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om

 

 

 

utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i

 

 

 

rikets indelning i kommuner och landsting ......................

99

 

2.24

Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om

 

 

 

ordningsvakter................................................................

100

 

2.25

Förslag till lag om ändring i lagen (1981:324) om

 

 

 

medborgarvittnen ...........................................................

101

2

2.26Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för

rättegångskostnad i vissa mål m.m. ...............................

102

2.27Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare,

arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i

 

totalförsvarsplaneringen ................................................

103

2.28Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen

(1985:125) .....................................................................

104

2.29Förslag till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) .....................................................................

109

2.30Förslag till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) .....................................................................

111

2.31Förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under

krig eller krigsfara m.m. ................................................

112

2.32Förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen

(1988:950) .....................................................................

113

2.33Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om

 

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ...............

114

2.34

Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) ......

116

2.35Förslag till lag om ändring i begravningslagen

(1990:1144) ...................................................................

118

2.36Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om

 

övertagande av vissa sjukhem och andra

 

 

vårdinrättningar .............................................................

119

2.37

Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45) ....

120

2.38Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om

resekostnadsersättning vid sjukresor .............................

121

2.39Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen

(1991:481) .....................................................................

123

2.40Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta..................

124

2.41Förslag om lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) .....................................................................

127

2.42Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader ........................

129

2.43Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om

uppdragsutbildning i vissa fall.......................................

130

2.44Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård...................................................

131

2.45Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om

rättspsykiatrisk vård ......................................................

134

2.46Förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om

proportionellt valsätt......................................................

135

2.47Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om

Sveriges ekonomiska zon ..............................................

136

2.48Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om

totalförsvar och höjd beredskap.....................................

137

Prop. 2018/19:162

3

Prop. 2018/19:162

2.49

Förslag till lag om ändring i sametingslagen

 

 

 

(1992:1433) ....................................................................

138

 

2.50

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:335) om

 

 

 

Barnombudsman.............................................................

140

 

2.51

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om

 

 

 

stöd och service till vissa funktionshindrade..................

141

 

2.52

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om

 

 

 

läkarvårdsersättning .......................................................

147

 

2.53

Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om

 

 

 

ersättning för fysioterapi ................................................

155

 

2.54

Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen

 

 

 

(1994:200) ......................................................................

163

 

2.55

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om

 

 

 

offentlig anställning........................................................

164

 

2.56

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om

 

 

 

kommunala folkomröstningar ........................................

165

 

2.57

Förslag till lag om ändring i stiftelselagen

 

 

 

(1994:1220) ....................................................................

169

 

2.58

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om

 

 

 

totalförsvarsplikt.............................................................

171

 

2.59

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om

 

 

 

disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. ......................

173

 

2.60

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:479) om

 

 

 

nordisk konvention om socialt bistånd och sociala

 

 

 

tjänster............................................................................

176

 

2.61

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om

 

 

 

insättningsgaranti ...........................................................

177

 

2.62

Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om

 

 

 

byggande av järnväg.......................................................

178

 

2.63

Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67) .......

179

 

2.64

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om

 

 

 

företagsrekonstruktion....................................................

180

 

2.65

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om

 

 

 

registrering av riksdagsledamöters åtaganden och

 

 

 

ekonomiska intressen .....................................................

181

 

2.66

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om

 

 

 

receptregister ..................................................................

185

 

2.67

Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om

 

 

 

läkemedelskommittéer ...................................................

188

 

2.68

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:735) om

 

 

 

riksfärdtjänst...................................................................

189

 

2.69

Förslag till lag om ändring i lagen (1997:736) om

 

 

 

färdtjänst.........................................................................

190

 

2.70

Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857) ............

191

 

2.71

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med

 

 

 

särskilda bestämmelser om vattenverksamhet................

193

 

2.72

Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om

 

 

 

behandling av personuppgifter om

 

 

 

totalförsvarspliktiga........................................................

194

 

2.73

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen

 

4

 

(1999:1078) ....................................................................

195

2.74Förslag till lag om ändring i revisionslagen

(1999:1079) ...................................................................

197

2.75Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

198

2.76Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den

officiella statistiken .......................................................

203

2.77Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453) .....................................................................

204

2.78Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen

enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och

 

socialavgiftslagen (2000:980) .......................................

209

2.79Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om

läkemedelsförmåner m.m. .............................................

210

2.80Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om

revision av statlig verksamhet m.m. ..............................

213

2.81Förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om

gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet .....

214

2.82Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om

finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ...........

216

2.83Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen

(2004:168) .....................................................................

223

2.84Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om

kommunalekonomisk utjämning ...................................

228

2.85Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om

handel med utsläppsrätter ..............................................

235

2.86Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om

rättsintyg i anledning av brott........................................

236

2.87Förslag till lag om ändring i naturgaslagen

(2005:403) .....................................................................

237

2.88Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) .....................................................................

238

2.89Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om

insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. ....................

240

2.90Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner,

 

landsting, kommunalförbund och

 

 

samordningsförbund......................................................

241

2.91

Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837) .........

242

2.92Förslag till lag om ändring i lagen (2006:323) om

utbyte av sprutor och kanyler ........................................

257

2.93Förslag till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

beredskap.......................................................................

259

2.94Förslag till lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd

beredskap.......................................................................

266

2.95Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om

skydd mot internationella hot mot människors hälsa..... 267

Prop. 2018/19:162

5

Prop. 2018/19:162

2.96

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om

 

 

 

strukturfondspartnerskap................................................

271

 

2.97

Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om

 

 

 

värdepappersmarknaden.................................................

272

 

2.98

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om

 

 

 

hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.........................

274

 

2.99

Förslag till lag om ändring i patientdatalagen

 

 

 

(2008:355) ......................................................................

276

 

2.100

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:552) om

 

 

 

katastrofmedicin som en del av svenska insatser

 

 

 

utomlands .......................................................................

279

 

2.101

Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen

 

 

 

(2008:579) ......................................................................

281

 

2.102

Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om

 

 

 

valfrihetssystem..............................................................

283

 

2.103

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om

 

 

 

vissa kommunala befogenheter ......................................

284

 

2.104

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om

 

 

 

yrkeshögskolan...............................................................

290

 

2.105

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och

 

 

 

sekretesslagen (2009:400) ..............................................

291

 

2.106

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om

 

 

 

nationella minoriteter och minoritetsspråk .....................

299

 

2.107

Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om

 

 

 

tjänster på den inre marknaden.......................................

300

 

2.108

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:294) om

 

 

 

säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i

 

 

 

kommuner och landsting ................................................

301

 

2.109

Förslag till lag om ändring i luftfartslagen

 

 

 

(2010:500) ......................................................................

302

 

2.110

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om

 

 

 

vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga

 

 

 

förvaltningen ..................................................................

304

 

2.111

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om

 

 

 

regionalt utvecklingsansvar............................................

305

 

2.112

Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen

 

 

 

(2010:659) ......................................................................

307

 

2.113

Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen

 

 

 

(2010:696) ......................................................................

308

 

2.114

Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) ........

310

 

2.115

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:801) om

 

 

 

införande av skollagen (2010:800).................................

328

 

2.116

Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen

 

 

 

(2010:900) ......................................................................

330

 

2.117

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om

 

 

 

kollektivtrafik.................................................................

337

 

2.118

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om

 

 

 

uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och

 

 

 

konkurrensförhållanden..................................................

342

6

 

 

 

2.119

Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1919) om

 

Prop. 2018/19:162

 

fördelning av vissa statsbidrag till regional

 

 

 

kulturverksamhet ...........................................................

343

 

2.120

Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om

 

 

 

upphandling på försvars- och säkerhetsområdet............

344

 

2.121

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen

 

 

 

(2011:1244) ...................................................................

345

 

2.122

Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen

 

 

 

(2012:210) .....................................................................

349

 

2.123

Förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen

 

 

 

(2012:211) .....................................................................

350

 

2.124

Förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om

 

 

 

kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av

 

 

 

mänskliga organ ............................................................

351

 

2.125

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:407) om

 

 

 

hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i

 

 

 

Sverige utan nödvändiga tillstånd..................................

354

 

2.126

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:513) om

 

 

 

ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat

 

 

 

land inom Europeiska ekonomiska

 

 

 

samarbetsområdet..........................................................

356

 

2.127

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:514) om

 

 

 

landstingens och kommunernas kostnadsansvar för

 

 

 

viss vård i utlandet.........................................................

357

 

2.128

Förslag till lag om ändring i bibliotekslagen

 

 

 

(2013:801) .....................................................................

359

 

2.129

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:852) om

 

 

 

registerkontroll av personer som ska arbeta med barn ..

361

 

2.130

Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om

 

 

 

stöd vid korttidsarbete ...................................................

362

 

2.131

Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821) ...

363

 

2.132

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om

 

 

 

identifiering av rapporteringspliktiga konton med

 

 

 

anledning av FATCA-avtalet ........................................

365

 

2.133

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om

 

 

 

överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.....

366

 

2.134

Förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om

 

 

 

identifiering av rapporteringspliktiga konton vid

 

 

 

automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella

 

 

 

konton............................................................................

367

 

2.135

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:35) om

 

 

 

bidrag för glasögon till vissa barn och unga..................

368

 

2.136

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:659) om

 

 

 

avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och

 

 

 

sjukvården .....................................................................

370

 

2.137

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om

 

 

 

offentlig upphandling ....................................................

371

 

2.138

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om

 

 

 

upphandling inom försörjningssektorerna .....................

372

 

2.139

Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om

 

 

 

upphandling av koncessioner ........................................

373

7

Prop. 2018/19:162

2.140

Förslag till lag om ändring i hälso- och

 

 

 

sjukvårdslagen (2017:30) ...............................................

375

 

2.141

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om

 

 

 

meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter................

389

 

2.142

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:209) om

 

 

 

hälsoundersökning av barn och unga som vårdas

 

 

 

utanför det egna hemmet ................................................

390

 

2.143

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:372) om

 

 

 

stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ................

391

 

2.144

Förslag till lag om ändring i museilagen (2017:563)......

393

 

2.145

Förlag till lag om ändring i lagen (2017:571) om

 

 

 

försöksverksamhet med branschskolor...........................

394

 

2.146

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om

 

 

 

samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och

 

 

 

sjukvård..........................................................................

395

 

2.147

Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om

 

 

 

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

 

 

 

terrorism .........................................................................

399

 

2.148

Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen

 

 

 

(2017:900) ......................................................................

400

 

2.149

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:90) om

 

 

 

insyn i finansiering av partier.........................................

401

 

2.150

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:222) om

 

 

 

bostadsanpassningsbidrag ..............................................

403

 

2.151

Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen

 

 

 

(2018:396) ......................................................................

404

 

2.152

Förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen

 

 

 

(2018:585) ......................................................................

405

 

2.153

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:597) om

 

 

 

kommunal bokföring och redovisning............................

407

 

2.154

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) om

 

 

 

förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid

 

 

 

hem för vård eller boende...............................................

417

 

2.155

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om

 

 

 

ekonomiska föreningar...................................................

418

 

2.156

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:744) om

 

 

 

försäkringsmedicinska utredningar ................................

419

 

2.157

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om

 

 

 

nationell läkemedelslista ................................................

421

 

2.158

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) om

 

 

 

ändring i patientdatalagen (2008:355)............................

423

 

2.159

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) om

 

 

 

ändring i lagen (2018:1212) om nationell

 

 

 

läkemedelslista ...............................................................

424

 

2.160

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1276) om

 

 

 

ändring i offentlighets- och sekretesslagen

 

 

 

(2009:400) ......................................................................

425

 

2.161

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1625) om

 

 

 

skyldighet för vissa offentliga funktionärer att

 

8

 

anmäla innehav av finansiella instrument ......................

426

 

 

 

2.162

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om

 

 

tillgänglighet till digital offentlig service ......................

427

2.163

Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) om

 

 

ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)..............

429

2.164

Förslag till lag om ändring i lagen (2019:212) om

 

 

viss gemensam offentlig service....................................

430

2.165

Förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om

 

 

ansvar för god forskningssed och prövning av

 

 

oredlighet i forskning ....................................................

431

2.166

Förslag till lag om ändring i lagen (2019:000) om

 

 

ändring i skyddslagen (2010:305) .................................

432

3 Ärendet och dess beredning .........................................................

433

4Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter

vid ändringar i landstingsindelningen ..........................................

434

4.1Nuvarande reglering i indelningslagen och

kommunallagen .............................................................

434

4.2Landstingens, kommunernas och befolkningens

synpunkter vid indelningsändringar ..............................

435

4.3Reglerna om indelningsändringar för kommuner och

landsting bör harmoniseras ytterligare ..........................

436

4.4Landstingens synpunkter vid ändringar i

landstingsindelningen....................................................

437

4.5Kommunernas synpunkter vid ändringar i

landstingsindelningen....................................................

440

4.6Befolkningens synpunkter vid ändringar i

 

 

landstingsindelningen....................................................

441

5

En ny beteckning för kommuner på regional nivå .......................

446

 

5.1

Bakgrund

.......................................................................

446

 

5.2

Beteckningen ska ändras ...............................................

448

 

5.3

Någon definition bör inte införas i kommunallagen......

453

 

5.4

Gotlands kommun .........................................................

454

 

 

5.4.1

Bakgrund ......................................................

454

 

 

5.4.2

Fortsatt möjlighet att använda

 

 

 

 

beteckningarna regionfullmäktige och

 

 

 

 

regionstyrelse................................................

455

6

Författningsändringar till följd av en ny beteckning ....................

457

 

6.1

Allmänt om följdändringarna ........................................

457

 

 

6.1.1

Ändring i ellagen ..........................................

458

 

 

6.1.2

Ändring i hälso- och sjukvårdslagen ............

459

 

 

6.1.3

Följdändringar i tryckfrihetsförordningen

 

 

 

 

och riksdagsordningen..................................

460

7

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser................................

461

8

Konsekvenser...............................................................................

463

8.1Landstingens, kommunernas och befolkningens

synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen.........

463

8.1.1

Konsekvenser för kommuner och

 

 

landsting .......................................................

463

8.1.2

Andra konsekvenser .....................................

464

Prop. 2018/19:162

9

Prop. 2018/19:162

8.2

Ny beteckning för kommuner på regional nivå ..............

465

 

 

8.2.1

Konsekvenser för landstingen och

 

 

 

 

kommunerna..................................................

465

 

 

8.2.2

Konsekvenser för statliga myndigheter .........

465

 

 

8.2.3

Konsekvenser för övriga................................

465

9

Författningskommentarer..............................................................

466

 

9.1

Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:411) om

 

 

 

ändringar i Sveriges indelning i kommuner och

 

 

 

landsting

.........................................................................

466

 

9.2

Förslaget till lag om ändring i kommunallagen

 

 

 

(2017:725) ......................................................................

468

 

9.3

Förslaget till lag om ändring i

 

 

 

tryckfrihetsförordningen.................................................

468

 

9.4

Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen ..........

469

 

9.5

Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken ............

469

 

9.6

Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken ................

469

 

9.7

Förslaget till lag om ändring i brottsbalken....................

469

 

9.8

Förslaget till lag om ändring i jordabalken.....................

470

 

9.9

Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken............

470

 

9.10

Förslaget till lag om ändring i miljöbalken ....................

470

 

9.11

Förslaget till lag om ändring i

 

 

 

socialförsäkringsbalken ..................................................

470

 

9.12

Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om

 

 

 

ägofred............................................................................

470

 

9.13

Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med

 

 

 

särskilda bestämmelser om kommuns och annan

 

 

 

menighets utdebitering av skatt, m.m.............................

471

 

9.14

Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om

 

 

 

kontinentalsockeln..........................................................

471

 

9.15

Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om

 

 

 

allmänna förvaltningsdomstolar .....................................

471

 

9.16

Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948) ......

471

 

9.17

Förslaget till lag om ändring i skadeståndslagen

 

 

 

(1972:207) ......................................................................

471

 

9.18

Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen

 

 

 

(1972:719) ......................................................................

472

 

9.19

Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om

 

 

 

identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ............

472

 

9.20

Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om

 

 

 

tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare .................

472

 

9.21

Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:160) om

 

 

 

vissa rörledningar ...........................................................

472

 

9.22

Förslaget till lag om ändring i förfogandelagen

 

 

 

(1978:262) ......................................................................

472

 

9.23

Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om

 

 

 

utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i

 

 

 

rikets indelning i kommuner och landsting ....................

473

 

9.24

Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:578) om

 

 

 

ordningsvakter................................................................

473

10

 

 

 

 

9.25Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:324) om

medborgarvittnen...........................................................

473

9.26Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för

rättegångskostnad i vissa mål m.m. ...............................

473

9.27Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i

totalförsvarsplaneringen ................................................

473

9.28Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen

(1985:125) .....................................................................

474

9.29Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen

(1987:619) .....................................................................

474

9.30Förslaget till lag om ändring i konkurslagen

(1987:672) .....................................................................

474

9.31Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:97) om

förfarandet hos kommunerna,

 

förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under

 

krig eller krigsfara m.m. ................................................

474

9.32Förslaget till lag om ändring i kulturmiljölagen

(1988:950) .....................................................................

474

9.33Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om

 

särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster ...............

475

9.34

Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782) ...

475

9.35Förslaget till lag om ändring i begravningslagen

(1990:1144) ...................................................................

475

9.36Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra

vårdinrättningar .............................................................

475

9.37Förslaget till lag om ändring i minerallagen

(1991:45) .......................................................................

475

9.38Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:419) om

resekostnadsersättning vid sjukresor .............................

476

9.39Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen

(1991:481) .....................................................................

476

9.40Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om

särskild inkomstskatt för utomlands bosatta..................

476

9.41Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen

(1991:614) .....................................................................

476

9.42Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om

särskild löneskatt på pensionskostnader ........................

476

9.43Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1109) om

uppdragsutbildning i vissa fall.......................................

476

9.44Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1128) om

psykiatrisk tvångsvård...................................................

477

9.45Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om

rättspsykiatrisk vård ......................................................

477

9.46Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:339) om

proportionellt valsätt......................................................

477

9.47Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1140) om

Sveriges ekonomiska zon ..............................................

477

Prop. 2018/19:162

11

Prop. 2018/19:162

9.48

Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1403) om

 

 

 

totalförsvar och höjd beredskap......................................

477

 

9.49

Förslaget till lag om ändring i sametingslagen

 

 

 

(1992:1433) ....................................................................

477

 

9.50

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:335) om

 

 

 

Barnombudsman.............................................................

478

 

9.51

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om

 

 

 

stöd och service till vissa funktionshindrade..................

478

 

9.52

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om

 

 

 

läkarvårdsersättning .......................................................

478

 

9.53

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om

 

 

 

ersättning för fysioterapi ................................................

478

 

9.54

Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen

 

 

 

(1994:200) ......................................................................

478

 

9.55

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) om

 

 

 

offentlig anställning........................................................

479

 

9.56

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:692) om

 

 

 

kommunala folkomröstningar ........................................

479

 

9.57

Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen

 

 

 

(1994:1220) ....................................................................

479

 

9.58

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1809) om

 

 

 

totalförsvarsplikt.............................................................

479

 

9.59

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1811) om

 

 

 

disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. ......................

479

 

9.60

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:479) om

 

 

 

nordisk konvention om socialt bistånd och sociala

 

 

 

tjänster............................................................................

480

 

9.61

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om

 

 

 

insättningsgaranti ...........................................................

480

 

9.62

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om

 

 

 

byggande av järnväg.......................................................

480

 

9.63

Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).....

480

 

9.64

Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om

 

 

 

företagsrekonstruktion....................................................

480

 

9.65

Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:810) om

 

 

 

registrering av riksdagsledamöters åtaganden och

 

 

 

ekonomiska intressen .....................................................

480

 

9.66

Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om

 

 

 

receptregister ..................................................................

481

 

9.67

Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1157) om

 

 

 

läkemedelskommittéer ...................................................

481

 

9.68

Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:735) om

 

 

 

riksfärdtjänst...................................................................

481

 

9.69

Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:736) om

 

 

 

färdtjänst.........................................................................

481

 

9.70

Förslaget till lag om ändring i ellagen (1997:857) .........

481

 

9.71

Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:812) med

 

 

 

särskilda bestämmelser om vattenverksamhet................

482

 

9.72

Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:938) om

 

 

 

behandling av personuppgifter om

 

12

 

totalförsvarspliktiga........................................................

482

9.73Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen

(1999:1078) ...................................................................

482

9.74Förslaget till lag om ändring i revisionslagen

(1999:1079) ...................................................................

482

9.75Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen

(1999:1229) ...................................................................

482

9.76Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:99) om

den officiella statistiken.................................................

483

9.77Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen

(2001:453) .....................................................................

483

9.78Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och

socialavgiftslagen (2000:980) .......................................

483

9.79Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:160) om

läkemedelsförmåner m.m. .............................................

483

9.80Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:1022) om

revision av statlig verksamhet m.m. ..............................

483

9.81Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:192) om

gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet .....

484

9.82Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om

finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser ...........

484

9.83Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen

(2004:168) .....................................................................

484

9.84Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om

kommunalekonomisk utjämning ...................................

484

9.85Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1199) om

handel med utsläppsrätter ..............................................

484

9.86Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:225) om

rättsintyg i anledning av brott........................................

485

9.87Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen

(2005:403) .....................................................................

485

9.88Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

(2005:551) .....................................................................

485

9.89Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:590) om

insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. ....................

485

9.90Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner,

 

landsting, kommunalförbund och

 

 

samordningsförbund......................................................

485

9.91

Förslaget till lag om ändring i vallagen (2005:837) ......

485

9.92Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:323) om

utbyte av sprutor och kanyler ........................................

486

9.93Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid och höjd

 

beredskap.......................................................................

486

9.94Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:546) om

utrymning och inkvartering m.m. under höjd

 

beredskap.......................................................................

486

Prop. 2018/19:162

13

Prop. 2018/19:162

9.95

Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1570) om

 

 

 

skydd mot internationella hot mot människors hälsa .....486

 

9.96

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:459) om

 

 

 

strukturfondspartnerskap................................................

487

 

9.97

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om

 

 

 

värdepappersmarknaden.................................................

487

 

9.98

Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:344) om

 

 

 

hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.........................

487

 

9.99

Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen

 

 

 

(2008:355) ......................................................................

487

 

9.100

Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:552) om

 

 

 

katastrofmedicin som en del av svenska insatser

 

 

 

utomlands .......................................................................

487

 

9.101

Förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen

 

 

 

(2008:579) ......................................................................

487

 

9.102

Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om

 

 

 

valfrihetssystem..............................................................

488

 

9.103

Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:47) om

 

 

 

vissa kommunala befogenheter ......................................

488

 

9.104

Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om

 

 

 

yrkeshögskolan...............................................................

488

 

9.105

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och

 

 

 

sekretesslagen (2009:400) ..............................................

488

 

9.106

Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:724) om

 

 

 

nationella minoriteter och minoritetsspråk .....................

488

 

9.107

Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1079) om

 

 

 

tjänster på den inre marknaden.......................................

489

 

9.108

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:294) om

 

 

 

säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i

 

 

 

kommuner och landsting ................................................

489

 

9.109

Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen

 

 

 

(2010:500) ......................................................................

489

 

9.110

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om

 

 

 

vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga

 

 

 

förvaltningen ..................................................................

489

 

9.111

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om

 

 

 

regionalt utvecklingsansvar............................................

489

 

9.112

Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhetslagen

 

 

 

(2010:659) ......................................................................

490

 

9.113

Förslaget till lag om ändring i radio- och tv-lagen

 

 

 

(2010:696) ......................................................................

490

 

9.114

Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)......

490

 

9.115

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:801) om

 

 

 

införande av skollagen (2010:800).................................

490

 

9.116

Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen

 

 

 

(2010:900) ......................................................................

490

 

9.117

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1065) om

 

 

 

kollektivtrafik.................................................................

491

 

9.118

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1350) om

 

 

 

uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och

 

14

 

konkurrensförhållanden..................................................

491

9.119

Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:1919) om

Prop. 2018/19:162

 

fördelning av vissa statsbidrag till regional

 

 

kulturverksamhet ...........................................................

491

9.120

Förslaget till lag om ändring i lagen (2011:1029) om

 

 

upphandling på försvars- och säkerhetsområdet............

491

9.121

Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen

 

 

(2011:1244) ...................................................................

491

9.122

Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen

 

 

(2012:210) .....................................................................

492

9.123

Förslaget till lag om ändring i taxitrafiklagen

 

 

(2012:211) .....................................................................

492

9.124

Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:263) om

 

 

kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av

 

 

mänskliga organ ............................................................

492

9.125

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:407) om

 

 

hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i

 

 

Sverige utan nödvändiga tillstånd..................................

492

9.126

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:513) om

 

 

ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat

 

 

land inom Europeiska ekonomiska

 

 

samarbetsområdet..........................................................

492

9.127

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:514) om

 

 

landstingens och kommunernas kostnadsansvar för

 

 

viss vård i utlandet.........................................................

493

9.128

Förslaget till lag om ändring i bibliotekslagen

 

 

(2013:801) .....................................................................

493

9.129

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:852) om

 

 

registerkontroll av personer som ska arbeta med barn ..

493

9.130

Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om

 

 

stöd vid korttidsarbete ...................................................

493

9.131

Förslaget till lag om ändring i patientlagen

 

 

(2014:821) .....................................................................

493

9.132

Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:62) om

 

 

identifiering av rapporteringspliktiga konton med

 

 

anledning av FATCA-avtalet ........................................

494

9.133

Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om

 

 

överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.....

494

9.134

Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:911) om

 

 

identifiering av rapporteringspliktiga konton vid

 

 

automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella

 

 

konton............................................................................

494

9.135

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:35) om

 

 

bidrag för glasögon till vissa barn och unga..................

494

9.136

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:659) om

 

 

avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och

 

 

sjukvården .....................................................................

494

9.137

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1145) om

 

 

offentlig upphandling ....................................................

495

9.138

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1146) om

 

 

upphandling inom försörjningssektorerna .....................

495

 

 

15

Prop. 2018/19:162

9.139

Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1147) om

 

 

 

upphandling av koncessioner .........................................

495

 

9.140

Förslaget till lag om ändring i hälso- och

 

 

 

sjukvårdslagen (2017:30) ...............................................

495

 

9.141

Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:151) om

 

 

 

meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter................

496

 

9.142

Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:209) om

 

 

 

hälsoundersökning av barn och unga som vårdas

 

 

 

utanför det egna hemmet ................................................

496

 

9.143

Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:372) om

 

 

 

stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ................

496

 

9.144

Förslaget till lag om ändring i museilagen

 

 

 

(2017:563) ......................................................................

496

 

9.145

Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:571) om

 

 

 

försöksverksamhet med branschskolor...........................

496

 

9.146

Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:612) om

 

 

 

samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och

 

 

 

sjukvård..........................................................................

497

 

9.147

Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om

 

 

 

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av

 

 

 

terrorism .........................................................................

497

 

9.148

Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen

 

 

 

(2017:900) ......................................................................

497

 

9.149

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:90) om

 

 

 

insyn i finansiering av partier.........................................

497

 

9.150

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:222) om

 

 

 

bostadsanpassningsbidrag ..............................................

497

 

9.151

Förslaget till lag om ändring i strålskyddslagen

 

 

 

(2018:396) ......................................................................

498

 

9.152

Förslaget till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen

 

 

 

(2018:585) ......................................................................

498

 

9.153

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:597) om

 

 

 

kommunal bokföring och redovisning............................

498

 

9.154

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:649) om

 

 

 

förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid

 

 

 

hem för vård eller boende...............................................

498

 

9.155

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om

 

 

 

ekonomiska föreningar...................................................

498

 

9.156

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:744) om

 

 

 

försäkringsmedicinska utredningar ................................

499

 

9.157

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1212) om

 

 

 

nationell läkemedelslista ................................................

499

 

9.158

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1214) om

 

 

 

ändring i patientdatalagen (2008:355)............................

499

 

9.159

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1241) om

 

 

 

ändring i lagen (2018:1212) om nationell

 

 

 

läkemedelslista ...............................................................

499

 

9.160

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1276) om

 

 

 

ändring i offentlighets- och sekretesslagen

 

16

 

(2009:400) ......................................................................

499

 

 

 

9.161

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1625) om

 

 

skyldighet för vissa offentliga funktionärer att

 

 

anmäla innehav av finansiella instrument......................

500

9.162

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1937) om

 

 

tillgänglighet till digital offentlig service ......................

500

9.163

Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1997) om

 

 

ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)..............

500

9.164

Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:212) om

 

 

viss gemensam offentlig service....................................

500

9.165

Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:504) om

 

 

ansvar för god forskningssed och prövning av

 

 

oredlighet i forskning ....................................................

500

9.166

Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:000) om

 

 

ändring i skyddslagen (2010:305) .................................

501

Bilaga 1

Sammanfattning av betänkandet

 

 

Myndighetsgemensam indelning – samverkan på

 

 

regional nivå (SOU 2018:10) ........................................

503

Bilaga 2

Lagförslag i betänkandet ...............................................

511

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna ..............................

894

Bilaga 4

Lagrådsremissens lagförslag .........................................

896

Bilaga 5

Lagrådets yttrande .........................................................

898

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 september

 

 

2019 ....................................................................................

899

Prop. 2018/19:162

17

Prop. 2018/19:162

18

1Förslag till riksdagsbeslut

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunal- lagen (2017:725).

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tryckfrihets- förordningen.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdags- ordningen.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i rättegångs- balken.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i brottsbalken.

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken.

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utsöknings- balken.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialför- säkringsbalken.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948).

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skade- ståndslagen (1972:207).

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i expro- priationslagen (1972:719).

19.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

20.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.

21.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar.

22.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förfo- gandelagen (1978:262).

23.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting.

24.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.

25.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen.

26.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

27.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknads- organisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen.

28.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i tandvårds- lagen (1985:125).

29.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sparbanks- lagen (1987:619).

30.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

31.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndig- heterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

32.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i kulturmiljö- lagen (1988:950).

33.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

34.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782).

35.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i begrav- ningslagen (1990:1144).

36.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vård- inrättningar.

37.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45).

38.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor.

39.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i folkbok- föringslagen (1991:481).

40.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

41.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrätts- lagen (1991:614).

42.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader.

43.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall.

44.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

45.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

46.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

47.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon.

Prop. 2018/19:162

19

Prop. 2018/19:162 48. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap.

49.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sametings- lagen (1992:1433).

50.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman.

51.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

52.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning.

53.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.

54.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdes- skattelagen (1994:200).

55.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning.

56.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.

57.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220).

58.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

59.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

60.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster.

61.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.

62.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg.

63.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67).

64.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

65.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen.

66.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister.

67.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer.

68.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst.

69.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst.

70.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857).

71.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet.

20

72.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen Prop. 2018/19:162 (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvars-

pliktiga.

73.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078).

74.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079).

75.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

76.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken.

77.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453).

78.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980).

79.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

80.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

81.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

82.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

83.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).

84.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning.

85.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter.

86.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott.

87.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403).

88.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

89.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

90.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund.

91.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837).

92.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler.

93.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

21

Prop. 2018/19:162 94. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap.

95.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa.

96.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap.

97.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

98.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

99.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355).

100.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands.

101.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579).

102.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

103.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter.

104.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan.

105.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offent- lighets- och sekretesslagen (2009:400).

106.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk.

107.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden.

108.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting.

109.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).

110.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen.

111.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

112.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patient- säkerhetslagen (2010:659).

113.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

114.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800).

115.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800).

116.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900).

22

117.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.

118.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden.

119.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kultur- verksamhet.

120.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet.

121.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

122.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210).

123.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211).

124.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ.

125.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

126.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

127.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet.

128.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i biblioteks- lagen (2013:801).

129.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn.

130.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete.

131.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821).

132.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet.

133.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring.

134.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

135.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga.

136.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården.

137.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling.

Prop. 2018/19:162

23

Prop. 2018/19:162 138. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna.

139.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner.

140.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

141.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter.

142.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

143.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården.

144.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i museilagen (2017:563).

145.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor.

146.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

147.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

148.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (2017:900).

149.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier.

150.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag.

151.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396).

152.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i säkerhetsskyddslagen (2018:585).

153.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning.

154.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende.

155.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar.

156.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar.

157.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista.

158.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355).

159.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedels- lista.

24

160. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen Prop. 2018/19:162 (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

(2009:400).

161.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument.

162.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service.

163.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

164.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service.

165.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning.

166.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2019:000) om ändring i skyddslagen (2010:305).

25

Prop. 2018/19:162

2Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1Förslag till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting1

dels att rubriken till lagen samt 2 kap. 1, 3, 4, 6–8 §§, 3 kap. 1–5, 10–12, 14, 16–18, 22, 27, 29, 30, 32, 34, 37, 39, 40 §§, 4 kap. 1 § och rubriken till 2 kap. ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas två nya paragrafer, 2 kap. 1 a och 7 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

2 kap. Ändring i indelningen

ilandsting

Föreslagen lydelse

Lag om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och regioner

2 kap. Ändring i indelningen

iregioner2

 

 

 

1 §3

 

 

 

Regeringen får besluta om änd-

Regeringen får besluta om änd-

 

ring i rikets indelning i landsting,

ring i rikets indelning i regioner, om

 

om det inte finns hinder mot en

det inte finns hinder mot en

 

motsvarande ändring i läns-

motsvarande ändring i läns-

 

indelningen.

Bestämmelser om

indelningen.

Bestämmelser om

 

sambandet

mellan

landstings-

sambandet

mellan regionindel-

 

indelningen

och länsindelningen

ningen och länsindelningen finns i

 

finns i 1 kap. 1 § kommunallagen

1 kap.

1 §

kommunallagen

 

(2017:725). En ändring i lands-

(2017:725). En ändring i region-

 

tingsindelningen får dock ske en-

indelningen får dock ske endast om

 

dast om ändringen kan antas

ändringen kan antas medföra

 

medföra bestående fördel för ett

bestående fördel för en region eller

 

landsting eller en del av ett lands-

en del av en region eller andra

 

ting eller andra fördelar från allmän

fördelar från allmän synpunkt.

 

synpunkt. Regeringen får meddela

 

 

 

 

1 Lagen omtryckt 1988:198.

 

 

 

 

 

Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:1693.

 

 

 

26

2 Senaste lydelse av rubriken till 2 kap. 1991:1693.

 

 

3 Senaste lydelse 2017:732.

 

 

 

 

de föreskrifter som behövs för ändringens genomförande.

Kammarkollegiet får dock besluta om en indelningsändring som bör ske med anledning av en sådan ändring i den kommunala indelningen som avses i 1 kap. 3 §.

Prop. 2018/19:162

Regeringen får meddela före- skrifter om genomförandet av en beslutad indelningsändring.

Vid prövning av frågan om indelningsändring ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan region motsätter sig en indelningsändring, får ändringen beslutas endast om det finns särskilda skäl. Särskild hänsyn ska även tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Befolkningens önske- mål och synpunkter ska beaktas.

1 a §

Kammarkollegiet får besluta om en indelningsändring som bör ske med anledning av en sådan ändring i den kommunala indelningen som

 

 

 

 

 

avses i 1 kap. 3 §.

 

 

 

 

 

3 §4

 

Kammarkollegiets beslut enligt

Kammarkollegiets beslut

enligt

1 § andra

stycket

eller

2 §

1 a eller 2 § överklagas

till

överklagas hos regeringen.

 

regeringen.

 

 

 

 

 

4 §5

 

En fråga om ändring i lands-

En fråga om ändring i region-

tingsindelningen

kan

väckas

av

indelningen kan väckas av en

landsting eller medlem av ett

region eller medlem av en region

landsting som skulle beröras av

som skulle beröras av ändringen.

ändringen. Ansökan om en sådan

Ansökan om en sådan ändring

ändring ska

ges

in till Kammar-

ska ges in till Kammarkollegiet.

kollegiet.

Regeringen och Kammarkollegiet kan också ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ.

4Senaste lydelse 2016:740.

5 Senaste lydelse 2016:740.

27

Prop. 2018/19:162

 

 

 

6 §6

 

 

En

indelningsändring

träder

En

indelningsändring

träder

i kraft den 1 januari det år som be-

i kraft den 1 januari det år som be-

stäms i beslutet om ändringen. Om

stäms i beslutet om ändringen. Om

ändringen är av sådan omfattning

ändringen är av sådan omfattning

att ett landsting enligt den nya

att en region enligt den nya

indelningen inte bör företrädas av

indelningen inte bör företrädas av

de gamla

landstingsfullmäktige,

de gamla regionfullmäktige, träder

träder ändringen i kraft den 1 januari

ändringen i kraft den 1 januari året

året efter det år då val i hela riket av

efter det år då val i hela riket av

fullmäktige har ägt rum.

 

fullmäktige har ägt rum.

 

Ett beslut om indelningsändring

Ett beslut om indelningsändring

enligt

1 §

första

stycket

ska

enligt

1 § första stycket

ska

meddelas senast ett år innan

meddelas senast ett år innan

ändringen ska träda i kraft. Om det

ändringen ska träda i kraft. Om det

finns synnerliga skäl, får beslutet

finns synnerliga skäl, får beslutet

meddelas vid en senare tidpunkt,

meddelas vid en senare tidpunkt,

dock inte senare än åtta månader

dock inte senare än åtta månader

före ikraftträdandet. Ett beslut om

före ikraftträdandet. Ett beslut om

indelningsändring enligt 1 § andra

indelningsändring enligt 1 a § ska

stycket ska meddelas senast tre

meddelas senast tre månader innan

månader innan ändringen ska träda

ändringen ska träda i kraft.

 

i kraft.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §7

 

 

Vid ändringar i indelningen i

Vid ändringar i indelningen i

landsting

tillämpas

bestämmel-

regioner tillämpas bestämmelserna

serna i 1 kap. om

 

 

i 1 kap. om

 

1.ekonomisk reglering i 6–10 §§,

2.rättskapacitet i 13 §,

3.fördelning av beslutanderätt i 14–16 §§,

4.indelningsdelegerade i 17 §,

5.beredning och verkställighet i 18 §,

6.överklagande i 19 §, och

7.utredning om indelningsändring i 22, 23, 25 och 26 §§. Då ska det som där sägs om

1. kommun i stället gälla lands-

1. kommun i stället gälla region,

ting,

 

 

 

2. kommunfullmäktige

i stället

2. kommunfullmäktige

i stället

gälla landstingsfullmäktige, och

gälla regionfullmäktige, och

 

3. kommunstyrelse i stället gälla

3. kommunstyrelse i stället gälla

landstingsstyrelse.

 

regionstyrelse.

 

7 a §

Berörda regioner ska, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en

28

6

Senaste lydelse 2016:740.

7

Senaste lydelse 2016:740.

ansökan om ändrad region- Prop. 2018/19:162 indelning inhämta synpunkter från

befolkningen.

 

 

8 §8

 

Om en

indelningsändring innebär

Om en indelningsändring innebär

att ett nytt landsting bildas, får

att en ny region bildas, får

1. landstinget lämna bidrag till en

1. regionen lämna bidrag till en

kommun inom landstinget i den

kommun inom regionen i den

utsträckning det behövs för att

utsträckning det behövs för att

motverka att bildandet leder till höjd

motverka att bildandet leder till

kommunalskatt, och

höjd kommunalskatt, och

2. kommunerna inom landstinget

2. kommunerna

inom regionen

lämna bidrag till varandra, om det

lämna bidrag till varandra, om det

behövs för att jämna ut ekonomiska

behövs för att jämna ut ekonomiska

effekter

mellan

kommunerna på

effekter mellan

kommunerna på

grund av att uppgifter förts över

grund av att uppgifter förts över

från landstinget

till kommunerna

från regionen till kommunerna eller

eller omvänt.

 

omvänt.

 

Bidrag får som längst lämnas till utgången av det femte året från det att indelningsändringen har trätt i kraft.

De närmare villkoren för bidragsgivningen ska regleras i en över- enskommelse mellan de berörda parterna.

3kap. 1 §9

Detta kapitel innehåller bestäm-

Detta kapitel innehåller bestäm-

melser som ska tillämpas om

melser som ska tillämpas om

regeringen enligt 1 kap. 17 § eller

regeringen enligt 1 kap. 17 § eller

2 kap. 7 § första stycket 4 har

2 kap.

7 §

första stycket

4

har

beslutat att en kommun eller ett

beslutat att en kommun eller en

landsting ska företrädas av in-

region

ska

företrädas

av

in-

delningsdelegerade.

delningsdelegerade.

 

 

2§10

De

indelningsdelegerade

och

De

indelningsdelegerade och

ersättare för dessa utses från varje

ersättare för dessa utses från varje

kommun eller landsting vars område

kommun eller region vars område

helt eller delvis ska ingå i

helt eller delvis ska ingå i

kommunen

eller landstinget

enligt

kommunen eller regionen enligt

den

nya

indelningen (ändrings-

den

nya indelningen (ändrings-

berörda kommuner och landsting).

berörda kommuner och regioner).

8Senaste lydelse 2016:740.

9 Senaste lydelse 2016:740.

10 Senaste lydelse 2016:740.

29

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

 

3 §11

 

 

 

 

 

 

Antalet indelningsdelegerade och

Antalet indelningsdelegerade och

ersättare från varje kommun och

ersättare från varje kommun och

landsting bestäms av fullmäktige i

region bestäms av fullmäktige i

ändringsberörda

kommuner

 

och

ändringsberörda

kommuner

 

och

landsting. Om kommunerna eller

regioner. Om kommunerna eller

landstingen inte är överens om

regionerna inte är överens om

antalet,

ska

regeringen

fastställa

antalet,

ska

regeringen

fastställa

antalet

indelningsdelegerade

och

antalet

indelningsdelegerade

och

ersättare.

 

 

 

 

 

ersättare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §12

 

 

 

 

 

 

De

indelningsdelegerade

 

och

De

indelningsdelegerade

 

och

deras ersättare ska väljas av full-

deras ersättare ska väljas av full-

mäktige i ändringsberörda kom-

mäktige i ändringsberörda kom-

muner och landsting inom 30 dagar

muner och regioner inom 30 dagar

efter det att kommunen eller

efter det att kommunen eller

landstinget fått del av regeringens

regionen fått del av regeringens

beslut

om

indelningsändring,

om

beslut

om

indelningsändring,

om

inte regeringen bestämmer en senare

inte regeringen

bestämmer

en

tidpunkt.

 

 

 

 

 

senare tidpunkt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §13

 

 

 

 

 

 

De

indelningsdelegerade

 

och

De

indelningsdelegerade

 

och

deras ersättare väljs bland dem som

deras ersättare väljs bland dem som

är ledamöter eller ersättare i

är ledamöter eller ersättare i

fullmäktige

i

ändringsberörda

fullmäktige

i

ändringsberörda

kommuner och landsting.

 

 

kommuner och regioner.

 

 

 

Under de förutsättningar som anges i 2 § lagen (1992:339) om

proportionellt valsätt ska valet vara proportionellt. Om ersättarna inte väljs

proportionellt, ska det vid valet bestämmas i vilken ordning ersättarna ska

tjänstgöra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 §14

 

 

 

 

 

 

Indelningsdelegerade

är

enligt

Indelningsdelegerade

är

enligt

1 kap.

17 §

och

2 kap.

7 §

första

1 kap.

17 §

och

2 kap.

7 §

första

stycket 4 beslutande församling för

stycket 4 beslutande församling för

kommunen eller landstinget enligt

kommunen eller regionen enligt

den nya indelningen.

 

 

 

den nya indelningen.

 

 

 

11 §15

Indelningsdelegerade ska tillsätta Indelningsdelegerade ska tillsätta ett arbetsutskott för beredning av ett arbetsutskott för beredning av ärenden och verkställighet av ärenden och verkställighet av beslut. Om det behövs för att beslut. Om det behövs för att

 

11

Senaste lydelse 2016:740.

 

12

Senaste lydelse 2016:740.

 

13

Senaste lydelse 2016:740.

30

14

Senaste lydelse 2016:740.

15

Senaste lydelse 2016:740.

fullgöra sådana uppgifter, får indelningsdelegerade tillsätta flera utskott eller anlita nämnder och beredningar i ändringsberörda kommuner och landsting.

fullgöra sådana uppgifter, får Prop. 2018/19:162 indelningsdelegerade tillsätta flera

utskott eller anlita nämnder och beredningar i ändringsberörda kommuner och regioner.

12§16

Om inte något annat följer av lag

Om inte något annat följer av lag

eller annan författning får ansvaret

eller annan författning får ansvaret

för

beredning,

förvaltning

och

för

beredning,

förvaltning och

verkställighet inom

ett

utskotts

verkställighet inom

ett

utskotts

verksamhetsområde lämnas över till

verksamhetsområde lämnas över till

partssammansatta

organ.

Detta

partssammansatta

organ.

Detta

gäller dock endast ärenden som

gäller dock endast ärenden som

avser

förhållandet

 

mellan

avser

förhållandet

 

mellan

kommunen eller landstinget enligt

kommunen eller regionen enligt

den nya indelningen som arbets-

den nya indelningen som arbets-

givare och dess anställda.

 

 

givare och dess anställda.

 

Bestämmelserna i

7 kap.

20–25 §§

kommunallagen

(2017:725)

tillämpas i fråga om partsammansatta organ. Det som där sägs om fullmäktige och nämnd ska då i stället gälla indelningsdelegerade och utskott.

14§17

Indelningsdelegerade ska besluta i ärenden som har väckts av

1.ett utskott,

2.en indelningsdelegerad genom motion,

3.revisorerna om ärendet avser granskning eller förvaltning som har samband med revisionsuppdraget, och

4. fullmäktige

eller styrelse i

4. fullmäktige

eller styrelse i

ändringsberörda

kommuner och

ändringsberörda

kommuner och

landsting.

 

regioner.

 

16§18

Indelningsdelegerade

får be-

Indelningsdelegerade får be-

stämma att ett utskott i sin tur får

stämma att ett utskott i sin tur får

uppdra åt en ledamot eller ersättare

uppdra åt en ledamot eller ersättare

eller åt en anställd hos ändrings-

eller åt en anställd hos ändrings-

berörda kommuner och

landsting

berörda kommuner och regioner att

att besluta på utskottets vägnar.

besluta på utskottets vägnar.

Första stycket gäller inte sådana ärenden som anges i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:725).

17§19

Indelningsdelegerade samt ledamöter i ett fullmäktige som har utsett indelningsdelegerade får ställa interpellationer och frågor till

16

Senaste lydelse 2017:732.

 

17

Senaste lydelse 2016:740.

 

18

Senaste lydelse 2017:732.

31

19

Senaste lydelse 2017:732.

Prop. 2018/19:162

32

1. ordföranden i ett utskott, och

2. ordföranden i en nämnd eller

2. ordföranden i en nämnd eller

beredning i ändringsberörda kom-

beredning i ändringsberörda kom-

muner och landsting.

 

muner och regioner.

 

Indelningsdelegerade får

även

Indelningsdelegerade får

även

besluta att ordföranden i en nämnd

besluta att ordföranden i en nämnd

får överlåta besvarandet av en

får överlåta besvarandet av en

interpellation eller fråga till någon

interpellation eller fråga till någon

som har utsetts av fullmäktige för

som har utsetts av fullmäktige för

ändringsberörda

kommuner

och

ändringsberörda

kommuner

och

landsting och som är ledamot i

regioner och som är ledamot i

styrelsen för en sådan juridisk

styrelsen för en sådan juridisk

person som avses i 10 kap. 2–6 §§

person som avses i 10 kap. 2–6 §§

kommunallagen

(2017:725)

eller

kommunallagen

(2017:725)

eller

till ordföranden i styrelsen eller

till ordföranden i styrelsen eller

annan nämnd i ett kommunal-

annan nämnd i ett kommunal-

förbund som ändringsberörda kom-

förbund som ändringsberörda kom-

muner och landsting är medlemmar

muner och regioner är medlemmar

i.

 

 

i.

 

 

18§20

I fråga om indelningsdelegerades arbetsformer i övrigt tillämpas bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om

1.ordförande och vice ordförande i 5 kap. 11 §,

2.tillkännagivande om och kallelse till sammanträden i 5 kap. 13–15 §§,

3.ersättare i 4 kap. 22 § och 5 kap. 17–20 §§,

4.beslutsförhet i 5 kap. 45 och 46 §§,

5.jäv i 5 kap. 47 och 48 §§,

6.rätt och skyldighet för andra än ledamöterna att medverka i 5 kap. 40 och 41 §§,

7.hur ärenden bereds i 5 kap. 26, 28, 29 och 33 §§,

8.bordläggning och återremiss i 5 kap. 50 och 51 §§,

9.offentlighet och ordning vid sammanträdena i 5 kap. 42 och 43 §§,

10.hur ärendena avgörs i 5 kap. 52–57 §§,

11.interpellationer i 5 kap. 59–62 §§,

12.frågor i 5 kap. 64 §, dock inte till den del det i 64 § hänvisas till 63 §,

och

13.protokollet i 5 kap. 65–69 §§ och 8 kap. 12 §.

Då ska det som där sägs om

1.fullmäktige i stället gälla indelningsdelegerade,

2.en ledamot i fullmäktige i stället gälla en indelningsdelegerad,

3.styrelsen i stället gälla arbetsutskottet,

4.nämnd eller fullmäktigeberedning i stället gälla utskott, och

5. kommunens eller

landstingets

5. kommunens

eller

regionens

anslagstavla

i 5 kap.

13 §

andra

anslagstavla

i 5 kap.

13 §

andra

stycket och

8 kap.

12 §

kom-

stycket och

8 kap.

12 §

kom-

munallagen

avse anslagstavlan i

munallagen

avse

anslagstavlan i

20Senaste lydelse 2017:732.

ändringsberörda kommuner och ändringsberörda kommuner och

landsting.regioner.

Vid tillämpningen av 5 kap. 26, 28, 41 och 61 §§ kommunallagen ska dock det som där sägs om nämnd även gälla utskott.

22§21

Valbar som ledamot eller ersättare i utskott är den som vid tidpunkten för ett sådant val

1. är indelningsdelegerad eller ersättare för indelningsdelegerad, eller

2. har rösträtt vid val av full-

2. har rösträtt vid val av full-

mäktige i kommunen eller lands-

mäktige i kommunen eller regionen

tinget enligt den nya indelningen.

enligt den nya indelningen.

I fråga om valbarhet i övrigt tillämpas bestämmelserna om valbarhetshinder i 7 kap. 3 § och 4 kap. 5 § 1 kommunallagen (2017:725). Det som där sägs om nämnd ska då i stället gälla utskott.

27§22

Arbetsutskottet

ska

upprätta

Arbetsutskottet

ska

upprätta

förslag till budget för kommunen

förslag till budget för kommunen

eller landstinget enligt den nya

eller regionen enligt den nya

indelningen. I fråga om tidsfrister

indelningen. I fråga om tidsfrister

tillämpas 11 kap.

8

och 9 §§

tillämpas 11 kap.

8

och 9 §§

kommunallagen (2017:725).

kommunallagen (2017:725).

29§23

I fråga om utskott i övrigt tillämpas bestämmelserna i kommunallagen (2017:725) om

1.omröstning, beslut och reservation i 4 kap. 24–27 §§,

2.ersättarnas tjänstgöring och rätt att närvara vid sammanträden i 6 kap. 17 §,

3.ordförande och vice ordförande i 6 kap. 21 och 22 §§,

4.tidpunkt för sammanträden i 6 kap. 23 §,

5.offentlighet och närvarorätt i 6 kap. 25 § första och tredje styckena och 26 §,

6.beslutsförhet i 6 kap. 27 §,

7.jäv i 6 kap. 28–32 §§,

8.hur ärendena avgörs i 6 kap. 33 §,

9.protokollet i 6 kap. 35 §,

10.delgivning i 6 kap. 36 §, och

11.personalföreträdare i 7 kap. 10–19 §§.

Då ska det som där sägs om

1.fullmäktige i stället gälla indelningsdelegerade,

2.styrelsen i stället gälla arbetsutskottet,

3.nämnd i stället gälla utskott,

4.en ledamot eller en ersättare i fullmäktige i stället gälla en indelningsdelegerad eller en ersättare,

21Senaste lydelse 2017:732.

22Senaste lydelse 2017:732.

23Senaste lydelse 2017:732.

Prop. 2018/19:162

33

Prop. 2018/19:162

34

5. förtroendevald i stället gälla ledamot i utskott, och

6. anslagstavla avse anslags-

6. anslagstavla avse anslags-

tavlan i ändringsberörda kommuner

tavlan i ändringsberörda kommuner

och landsting.

och regioner.

30§24

Ändringsberörda kommuner och

Ändringsberörda kommuner och

landsting ska tillhandahålla medel

regioner ska tillhandahålla

medel

för indelningsdelegerades verk-

för indelningsdelegerades

verk-

samhet.

 

 

 

samhet.

 

 

 

 

 

Kostnaderna ska fördelas mellan

Kostnaderna ska fördelas mellan

kommuner

och

landsting i

kommuner

och

regioner

i

förhållande

till

de

sammanlagda

förhållande

till

de

sammanlagda

beskattningsbara

förvärvsinkoms-

beskattningsbara

förvärvsinkoms-

ter som enligt lagen (1965:269) med

ter som enligt lagen (1965:269) med

särskilda bestämmelser om kom-

särskilda bestämmelser om kom-

muns och annan menighets utdebi-

muns och annan menighets utdebi-

tering av skatt, m.m. ska ligga till

tering av skatt, m.m. ska ligga till

grund för kommunernas bestäm-

grund för kommunernas bestäm-

mande av skattesatsen för uttag av

mande av skattesatsen för uttag av

skatt för det år då beslutet om

skatt för det år då beslutet om

indelningsändringen meddelas.

indelningsändringen meddelas.

 

Om endast en del av en kommun

Om endast en del av en kommun

eller ett landsting ingår i kommunen

eller en region ingår i kommunen

eller landstinget enligt den nya

eller regionen enligt den nya

indelningen, ska fördelningen ske i

indelningen, ska fördelningen ske i

förhållande

till

de

sammanlagda

förhållande

till

de

sammanlagda

beskattningsbara

förvärvsinkom-

beskattningsbara

förvärvsinkoms-

sterna för den kommun- eller

terna för den delen av kommunen

landstingsdelen.

 

 

eller regionen.

 

 

 

 

32§25

Indelningsdelegerade ska

lämna

Indelningsdelegerade

ska

lämna

en redovisning till fullmäktige och

en redovisning till fullmäktige och

revisorerna

i kommunen

eller

revisorerna i kommunen eller

landstinget enligt den nya in-

regionen enligt den nya in-

delningen.

Redovisningen

ska

delningen.

Redovisningen

ska

lämnas snarast möjligt och senast den

lämnas snarast möjligt och senast

15 april det år indelningsändringen

den 15 april

det år

indelnings-

träder i kraft.

 

 

ändringen träder i kraft.

 

 

34§26

Valbar som revisor är den som vid

Valbar som revisor är den som vid

tidpunkten för ett sådant val har

tidpunkten för ett sådant val har

rösträtt vid val av fullmäktige i

rösträtt vid val av fullmäktige i

24Senaste lydelse 2016:740.

25Senaste lydelse 2016:740.

26Senaste lydelse 2017:732.

kommunen eller landstinget enligt

kommunen eller regionen enligt Prop. 2018/19:162

den nya indelningen.

den nya indelningen.

Den som är indelningsdelegerad eller ersättare för delegerad är inte valbar som revisor. I övrigt tillämpas bestämmelserna om valbarhetshinder i 7 kap. 3 § och 4 kap. 4 § andra stycket kommunallagen (2017:725).

37§27

Revisorerna ska det år indel-

Revisorerna ska det år indel-

ningsändringen träder i kraft till

ningsändringen träder i kraft till

fullmäktige i kommunen eller

fullmäktige i kommunen eller

landstinget enligt den nya indel-

regionen enligt den nya indelningen

ningen lämna en berättelse med

lämna

en

berättelse

med

redogörelse för resultatet av revi-

redogörelse för resultatet av revi-

sionen av utskottens verksamhet.

sionen av utskottens verksamhet.

De sakkunnigas rapporter ska lämnas tillsammans med revi- sionsberättelsen.

I fråga om anmärkningar tillämpas 12 kap. 13 § kommunallagen (2017:725). Det som där sägs om nämnder och förtroendevalda ska då i stället gälla utskott och ledamöter och ersättare i utskott.

39§28

Ändringsberörda kommuner och

Ändringsberörda kommuner och

landsting samt deras

medlemmar

regioner samt deras

medlemmar

har rätt att få prövat om ett beslut av

har rätt att få prövat om ett beslut av

indelningsdelegerade,

ett utskott

indelningsdelegerade,

ett utskott

eller ett partssammansatt organ är

eller ett partssammansatt organ är

lagligt genom att överklaga beslutet

lagligt genom att överklaga beslutet

till förvaltningsrätten.

 

till förvaltningsrätten.

 

40§29

I fråga om överklagande gäller bestämmelserna i 13 kap. kom- munallagen (2017:725) om

1.tillämpningsområde i 3 §,

2.hur besluten överklagas i 4 §,

3.tiden för överklagande i 5 och 6 §§,

4.grunder för upphävande av besluten i 7–9 §§,

5.handläggningen i domstol i 10–13 §§,

6.när beslut får verkställas i 14 §, och

7.rättelse av verkställighet i 15 §.

Det som

i 13 kap.

13 § andra

Det

som

i 13 kap.

13 § andra

stycket

kommunallagen sägs om

stycket kommunallagen sägs om

rätten

att

överklaga

domstolens

rätten

att

överklaga

domstolens

beslut ska även gälla ändrings-

beslut ska även gälla ändrings-

berörda

kommuner och landsting

berörda kommuner och regioner

samt deras medlemmar.

 

samt deras medlemmar.

 

27Senaste lydelse 2017:732.

28Senaste lydelse 2016:740.

29Senaste lydelse 2017:732.

35

Prop. 2018/19:162

36

4kap. 1 §30

Om en ändrad landstings- eller

Om en ändrad region- eller

kommunindelning skall träda i kraft

kommunindelning ska träda i kraft

den 1 januari året efter det år då

den 1 januari året efter det år då

ordinarie val hålls till landstings-

ordinarie val hålls till region- och

och kommunfullmäktige, skall

kommunfullmäktige, ska redan det

redan det valet avse landstinget och

valet avse regionen och kommunen

kommunen enligt den nya indel-

enligt den nya indelningen.

ningen.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

30Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2016:740.

Prop. 2018/19:162

2.2Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1–4, 6, 8 och 10 §§, 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1, 4 och 6–14 §§, 4 kap. 2, 4, 5, 18, 23, 29 och 33 §§, 5 kap. 1, 5, 13, 38, 41, 48, 61 och 63 §§, 6 kap. 1, 2, 7, 11, 12, 15, 26 och 31 §§, 7 kap. 3, 5, 6, 11, 13, 14, 20 och 23 §§, 8 kap. 1, 2, 9, 10, 13–15 och 17 §§, 9 kap. 2, 15, 19–22, 24–35, 37 och 38 §§, 10 kap. 1–3, 6, 8 och 9 §§, 11 kap. 1, 2, 5, 8, 14 och 22 §§, 12 kap. 3 och 12 §§, 13 kap. 1, 5, 6, 8, 10 och 13 §§, rubriken till 3 kap., och rubrikerna närmast före 1 kap. 1 och 10 §§ och

4 kap. 2 § kommunallagen (2017:725) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 kap.

Kommuner och landsting

Kommuner och regioner

1 §

Sverige är indelat i kommuner och landsting. Varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.

Sverige är indelat i kommuner och regioner. Varje region omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat.

2 §

Kommuner och landsting sköter på demokratins och den kommu- nala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.

Kommuner och regioner sköter på demokratins och den kommu- nala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller annan författning.

Bestämmelser om att kommuner

3 §

 

Bestämmelser om att kommuner

och landsting har rätt att ta ut skatt

och regioner har rätt att ta ut skatt

för skötseln av sina uppgifter och

för skötseln av sina uppgifter och

att meddela

föreskrifter finns i

att meddela

föreskrifter finns i

regeringsformen.

regeringsformen.

 

 

4 §

 

Beslutanderätten i kommuner

Beslutanderätten i kommuner

och landsting utövas av valda

och regioner utövas av valda

församlingar

(fullmäktige) som

församlingar

(fullmäktige) som

utses av röstberättigade medlem-

utses av röstberättigade medlem-

mar i allmänna val.

mar i allmänna val.

Beslut kan också fattas av andra kommunala organ i enlighet med vad som anges i denna lag eller annan författning.

37

Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

Prop. 2018/19:162

6 §

Medlem av ett landsting är den

Medlem av en region är den som

som är medlem av en kommun

är medlem av en kommun inom

inom landstinget.

regionen.

Rösträtt vid val av ledamöter och

8 §

Rösträtt vid val av ledamöter och

ersättare i landstingsfullmäktige har

ersättare i regionfullmäktige har

den som är röstberättigad vid val av

den som är röstberättigad vid val av

ledamöter och ersättare i kom-

ledamöter och ersättare i kom-

munfullmäktige i en kommun inom

munfullmäktige i en kommun inom

landstinget.

regionen.

Ändringar i Sveriges indelning i

Ändringar i Sveriges indelning i

kommuner och landsting

kommuner och regioner

10 §

Bestämmelser om indelnings-

Bestämmelser om indelnings-

ändringar finns i lagen (1979:411)

ändringar finns i lagen (1979:411)

om ändringar i Sveriges indelning i

om ändringar i Sveriges indelning i

kommuner och landsting.

kommuner och regioner.

2 kap.

1 §

Kommuner och landsting får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar.

Kommuner och regioner får själva ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller regionens område eller deras medlemmar.

2 §

Kommuner och landsting får inte

Kommuner och regioner får inte

ha hand om sådana angelägenheter

ha hand om sådana angelägenheter

som enbart staten, en annan

som enbart staten, en annan

kommun, ett annat landsting eller

kommun, en annan region eller

någon annan ska ha hand om.

någon annan ska ha hand om.

3 §

Kommuner och landsting ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.

4 §

Kommuner och landsting får inte

Kommuner och regioner får inte

fatta beslut med tillbakaverkande

fatta beslut med tillbakaverkande

kraft till nackdel för medlemmarna.

kraft till nackdel för medlemmarna.

Sådana beslut får dock fattas om

Sådana beslut får dock fattas om

det finns synnerliga skäl för det.

det finns synnerliga skäl för det.

38

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162

Kommuner och landsting får ta

Kommuner och regioner får ta ut

 

ut avgifter för tjänster och

avgifter för tjänster och nyttigheter

 

nyttigheter som de tillhandahåller.

som de tillhandahåller. För tjänster

 

För tjänster eller nyttigheter som de

eller nyttigheter som de är skyldiga

 

är skyldiga att tillhandahålla får

att tillhandahålla får dock avgifter

 

dock avgifter endast tas ut om det

endast tas ut om det följer av lag

 

följer av lag eller annan författning.

eller annan författning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting får inte

Kommuner och regioner får inte

 

ta ut högre avgifter än som

ta ut högre avgifter än som

 

motsvarar

kostnaderna

för

de

motsvarar

kostnaderna

för

de

 

tjänster eller nyttigheter som de

tjänster eller nyttigheter som de

 

tillhandahåller.

 

 

 

 

tillhandahåller.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommuner

och

landsting

får

Kommuner och regioner får

 

driva

näringsverksamhet,

om

den

driva

näringsverksamhet,

om

den

 

drivs utan vinstsyfte och syftar till

drivs utan vinstsyfte och syftar till

 

att

tillhandahålla

allmännyttiga

att

tillhandahålla

allmännyttiga

 

anläggningar

eller

tjänster

åt

anläggningar eller tjänster åt

 

medlemmarna.

 

 

 

 

medlemmarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommuner

och

landsting

får

Kommuner och regioner får

 

genomföra åtgärder för att allmänt

genomföra åtgärder för att allmänt

 

främja näringslivet

i kommunen

främja näringslivet

i kommunen

 

eller landstinget.

 

 

 

eller regionen.

 

 

 

 

 

Individuellt inriktat stöd till enskilda näringsidkare får lämnas endast om

 

det finns synnerliga skäl för det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Bestämmelser om kommunernas

Bestämmelser om kommunernas

 

och

landstingens angelägenheter

och

regionernas angelägenheter

 

finns även i lagen (2009:47) om

finns även i lagen (2009:47) om

 

vissa kommunala befogenheter och

vissa kommunala befogenheter och

 

i annan lag eller annan författning.

i annan lag eller annan författning.

 

3 kap. Kommunernas och

 

3 kap. Kommunernas och

 

 

landstingens organisation

 

regionernas organisation

 

 

 

och verksamhetsformer

 

 

och verksamhetsformer

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

 

 

I varje kommun och i varje

I varje kommun och i varje

 

landsting finns det en beslutande

region finns det en beslutande

 

församling, ett fullmäktige.

 

församling, ett fullmäktige.

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Fullmäktige

ska

tillsätta

de

Fullmäktige

ska

tillsätta

de

 

nämnder

som

utöver

styrelsen

nämnder

som

utöver

styrelsen

39

Prop. 2018/19:162 behövs för att fullgöra kom- munens eller landstingets upp- gifter enligt lag eller annan för- fattning och för övrig verksamhet.

behövs för att fullgöra kom- munens eller regionens uppgifter enligt lag eller annan författning och för övrig verksamhet.

6 §

Kommuner och landsting får inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds verksam- hetsområde ska svara för bered- ning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt.

Kommuner och regioner får inrätta partssammansatta organ som inom en nämnds verksam- hetsområde ska svara för bered- ning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som fullmäktige har bestämt.

7 §

Kommuner och landsting får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution.

Kommuner och regioner får besluta att en nämnd får uppdra åt ett självförvaltningsorgan under nämnden att helt eller delvis sköta driften av en viss anläggning eller en viss institution.

8 §

Kommuner och landsting får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala ange- lägenheter till sådana förbund.

Kommuner och regioner får bilda kommunalförbund och lämna över skötseln av kommunala ange- lägenheter till sådana förbund.

9 §

Kommuner och landsting får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller ett annat landsting.

Kommuner och regioner får besluta att en nämnd ska vara gemensam med en annan kommun eller en annan region.

 

 

 

 

10 §

 

 

 

 

Kommuner

och

landsting

ska

Kommuner och regioner ska utse

 

utse revisorer för granskning av den

revisorer för granskning av den

 

kommunala verksamheten.

 

kommunala verksamheten.

 

 

 

 

 

11 §

 

 

 

 

Kommuner

och

landsting

får,

Kommuner

och

regioner

får,

 

med de begränsningar som framgår

med de begränsningar som framgår

 

av lag, överlämna skötseln av

av lag, överlämna skötseln av

 

kommunala

angelägenheter

till

kommunala

angelägenheter

till

 

kommunala

bolag,

stiftelser

och

kommunala

bolag,

stiftelser

och

 

föreningar.

 

 

 

föreningar.

 

 

 

 

 

 

 

12 §

 

 

 

 

Kommuner

och

landsting

får,

Kommuner

och

regioner

får,

 

med de begränsningar som framgår

med de begränsningar som framgår

40

av lag, överlämna

skötseln

av

av lag, överlämna

skötseln

av

kommunala angelägenheter till

kommunala angelägenheter till Prop. 2018/19:162

privata utförare.

privata utförare.

13 §

Bestämmelser om den kommunala organisationen under krig eller krigs- fara finns i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Bestämmelser

om

kommuners

Bestämmelser

om

kommuners

och

landstings

organisation

och

och

regioners

organisation

och

befogenheter

vid

extraordinära

befogenheter

 

vid

extraordinära

händelser i fredstid finns i lagen

händelser i fredstid finns i lagen

(2006:544) om

kommuners

och

(2006:544) om kommuners och

landstings åtgärder inför och vid

regioners åtgärder inför och vid

extraordinära

händelser

i fredstid

extraordinära händelser i fredstid

och höjd beredskap.

 

 

 

och höjd beredskap.

 

 

Bestämmelser

om

att

 

14 §1

 

 

 

 

 

 

landsting

Bestämmelser

om

att Gotlands

samt

Gotlands

kommun

får

kommun får beteckna fullmäktige

beteckna fullmäktige och styrelsen

och styrelsen som regionfull-

som regionfullmäktige och region-

mäktige och regionstyrelsen finns i

styrelsen finns i lagen (2010:630)

lagen (2010:630) om regionalt

om regionalt utvecklingsansvar.

utvecklingsansvar.

 

 

 

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

Kommunal- och landstingsråd

Kommunal- och regionråd

 

Den som inom kommunen eller

2 §

 

 

 

 

 

 

Den som inom kommunen eller

landstinget fullgör ett för-

regionen

fullgör

ett

för-

troendeuppdrag

heltid

eller

troendeuppdrag

heltid

eller

betydande del av heltid ska ha

betydande del av heltid ska ha

benämningen

kommunalråd,

bor-

benämningen

kommunalråd,

bor-

garråd, landstingsråd, oppositions-

garråd, regionråd, oppositionsråd

råd eller en annan benämning som

eller en annan benämning som

fullmäktige bestämmer.

 

 

fullmäktige bestämmer.

 

En sådan förtroendevald får tidigast väljas av fullmäktige vid första

sammanträdet efter det att val av fullmäktige har hållits i hela landet.

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

Den som är vald till ledamot eller

Den som är vald till ledamot eller

ersättare i fullmäktige är inte valbar

ersättare i fullmäktige är inte valbar

som revisor inom den kommunen

som revisor inom den kommunen

eller det landstinget.

 

 

 

eller den regionen.

 

 

Den som är redovisningsskyldig

Den som är redovisningsskyldig

till kommunen eller landstinget är

till kommunen eller regionen är

inte

valbar

som

revisor

för

inte

valbar

 

som

revisor

för

1 Senaste lydelse 2018:1350.

 

 

 

 

 

 

 

 

41

Kommuner och regioner ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra för- troendevalda.

Prop. 2018/19:162 granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldig- heten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den redo- visningsskyldige.

granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldig- heten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller andra närstående till den redo- visningsskyldige.

5 §

Den som är vald till revisor är

Den som är vald till revisor är

inom den kommunen eller det

inom kommunen eller regionen

landstinget inte valbar som

inte valbar som

1.ledamot eller ersättare i fullmäktige, i en nämnd eller en full- mäktigeberedning, eller

2.ledamot eller ersättare i en sådan juridisk person som avses i 10 kap. 2–6 §§.

18 §

Fullmäktige får besluta att en

Fullmäktige får besluta att en

sådan förtroendevald som anges i

sådan förtroendevald som anges i

2 § första stycket för sina uppdrag

2 § första stycket för sina uppdrag

ska få ekonomiska och andra

ska få ekonomiska och andra

förmåner som svarar mot de löne-

förmåner som svarar mot de löne-

och anställningsvillkor som gäller

och anställningsvillkor som gäller

för dem som är anställda hos

för dem som är anställda hos

kommunen eller landstinget.

kommunen eller regionen.

Fullmäktige får bestämma hur ersättare ska utses för förtroendevalda som beviljas ledighet till följd av bestämmelsen i första stycket.

23 §

Kommuner och landsting ska verka för att förtroendevalda med funktionsnedsättning kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra för- troendevalda.

29 §

Kommuner och landsting får ge

Kommuner och regioner får ge

ekonomiskt bidrag och annat stöd

ekonomiskt bidrag och annat stöd

till politiska partier för att stärka

till politiska partier för att stärka

deras ställning i den kommunala

deras ställning i den kommunala

demokratin (partistöd).

demokratin (partistöd).

Partistöd får ges till de politiska partier som är representerade i fullmäktige och som är juridiska personer. Ett parti är representerat om det har fått mandat i fullmäktige för vilket en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837).

Partistöd får ges också till ett parti som har upphört att vara representerat i fullmäktige, dock endast under ett år efter det att representationen upphörde.

42

 

33 §

Prop. 2018/19:162

Kommuner och landsting

får

Kommuner och regioner får

anställa politiska sekreterare för att

anställa politiska sekreterare för att

biträda de förtroendevalda i

det

biträda de förtroendevalda i

det

politiska arbetet.

 

politiska arbetet.

 

Politiska sekreterare får inte anställas för längre tid än till utgången av det år då val av fullmäktige ska hållas nästa gång i hela landet.

Bestämmelserna i lagen (1982:80) om anställningsskydd ska inte

tillämpas för politiska sekreterare.

 

 

 

 

 

5 kap.

 

 

Fullmäktige beslutar i ärenden av

1 §

 

 

Fullmäktige beslutar i ärenden av

principiell

beskaffenhet

eller

principiell

beskaffenhet

eller

annars av större vikt för kommunen

annars av större vikt för kommunen

eller landstinget, främst

 

eller regionen, främst

 

1.mål och riktlinjer för verksamheten,

2.budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,

3.nämndernas organisation och verksamhetsformer,

4.val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,

5.val av revisorer,

6.grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,

7.årsredovisning och ansvarsfrihet,

8. folkomröstning i kommunen

8. folkomröstning i kommunen

eller landstinget, och

eller regionen, och

9. extra val till fullmäktige.

 

Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i denna lag eller i andra författningar.

5 §

Fullmäktige bestämmer hur många ledamöter som fullmäktige ska ha.

Antalet ska bestämmas till ett udda tal och till minst

 

 

 

 

1.

21 i kommuner med högst 8 000 röstberättigade,

 

 

 

 

2.

31

i

kommuner

med

över

2. 31

i

kommuner

med

över

8 000

röstberättigade

 

och

i

8 000 röstberättigade och i regioner

landsting

med

högst

 

140 000

med högst 140 000 röstberättigade,

röstberättigade,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3.

41 i kommuner med över 16 000 röstberättigade,

 

 

 

 

4.

51

i

kommuner

med

över

4. 51

i kommuner med över

24 000

röstberättigade

och

i

24 000

röstberättigade

och

i

landsting

med

över

 

140 000

regioner

 

med över

 

140 000

röstberättigade,

 

 

 

 

 

röstberättigade,

 

 

 

 

5.

61 i kommuner med över 36 000 röstberättigade,

 

 

 

 

6.

71

i

landsting med

över

6. 71

i

regioner

med

över

200 000 röstberättigade, och

 

 

200 000 röstberättigade, och

 

 

7.

101

i

kommuner

med

över

7. 101

i kommuner med över

600 000

 

röstberättigade

och

i

600 000

 

röstberättigade

och

i

landsting med över 300 000

regioner med över 300 000

röstberättigade.

 

 

 

 

 

röstberättigade.

 

 

 

 

43

Ordföranden och vice ord- föranden i en nämnd, revisorerna och de anställda i kommunen eller regionen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

Prop. 2018/19:162

13 §

Ordföranden ska tillkännage tid och plats för varje sammanträde med

fullmäktige och uppgifter om de ärenden som ska behandlas.

Fullmäktiges sammanträden ska

Fullmäktiges sammanträden ska

tillkännages på kommunens

eller

tillkännages på kommunens eller

landstingets anslagstavla minst en

regionens anslagstavla minst en

vecka före sammanträdesdagen.

vecka före sammanträdesdagen.

 

38 §

Kommunen har rätt att få

Kommunen har rätt att få

ersättning för de kostnader som

ersättning för de kostnader som

föranleds av att ett landsting an-

föranleds av att en region anlitar

litar valnämnden.

 

valnämnden.

41 §

Ordföranden och vice ord- föranden i en nämnd, revisorerna och de anställda i kommunen eller landstinget är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om fullmäktige begär det och om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

48 §

Den som är redovisningsskyldig

Den som är redovisningsskyldig

till kommunen eller landstinget får

till kommunen eller regionen får

inte delta i

inte delta i

1.val av revisor för granskning av verksamhet som omfattas av redovisningsskyldigheten, eller

2.handläggningen av ärenden om ansvarsfrihet för verksamheten. Detsamma gäller make, sambo, förälder, barn, syskon eller någon annan

närstående till den redovisningsskyldige.

 

 

61 §

 

Interpellationer ska avse ämnen som hör till fullmäktiges, en nämnds

 

eller en fullmäktigeberednings handläggning. De får dock inte avse

 

ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

 

Interpellationer bör ställas endast

Interpellationer bör ställas endast

 

i angelägenheter av större intresse

i angelägenheter av större intresse

 

för kommunen eller landstinget.

för kommunen eller regionen.

 

 

63 §

 

Fullmäktige får

besluta att

Fullmäktige får besluta att

 

ordföranden i en nämnd får överlåta

ordföranden i en nämnd får överlåta

 

besvarandet av en interpellation till

besvarandet av en interpellation till

 

en av fullmäktige utsedd ledamot i

en av fullmäktige utsedd ledamot i

 

styrelsen för en sådan juridisk

styrelsen för en sådan juridisk

 

person som avses i 10 kap. 2–6 §§

person som avses i 10 kap. 2–6 §§

44

eller till ordföranden

i styrelsen

eller till ordföranden i styrelsen

eller annan nämnd i ett kommu- nalförbund som kommunen eller landstinget är medlem i.

eller annan nämnd i ett kommu- Prop. 2018/19:162 nalförbund som kommunen eller

regionen är medlem i.

6kap. 1 §2

Styrelsen ska leda och samordna

Styrelsen ska leda och samordna

förvaltningen av kommunens eller

förvaltningen av kommunens eller

landstingets angelägenheter och ha

regionens angelägenheter och ha

uppsikt över övriga nämnders och

uppsikt över övriga nämnders och

eventuella gemensamma nämnders

eventuella gemensamma nämnders

verksamhet. Styrelsen ska även ha

verksamhet. Styrelsen ska även ha

uppsikt över sådan avtals-

uppsikt över sådan avtals-

samverkan som sker enligt 9 kap.

samverkan som sker enligt 9 kap.

37 § eller enligt annan lag eller

37 § eller enligt annan lag eller

författning.

 

 

författning.

Styrelsen ska också ha uppsikt

Styrelsen ska också ha uppsikt

över kommunal

verksamhet

som

över kommunal verksamhet som

bedrivs i sådana juridiska personer

bedrivs i sådana juridiska personer

som avses i 10 kap. 2–6 §§ och

som avses i 10 kap. 2–6 §§ och

sådana kommunalförbund

som

sådana kommunalförbund som

kommunen eller

landstinget är

kommunen eller regionen är

medlem i.

 

 

medlem i.

2 §

Fullmäktige ska, om inte något annat anges i lag eller annan författning, bestämma nämndernas verksamhetsområden och inbördes förhållanden.

Fullmäktige får besluta

 

1. att en nämnd ska ha hand om

1. att en nämnd ska ha hand om

en eller flera verksamheter i hela

en eller flera verksamheter i hela

kommunen eller landstinget,

kommunen eller regionen,

2. att en nämnd ska ha hand om

2. att en nämnd ska ha hand om

en eller flera verksamheter för en

en eller flera verksamheter för en

del av kommunen eller landstinget,

del av kommunen eller regionen,

3.att en nämnd ska ha hand om verksamheten vid en eller flera anläggningar, och

4.att en nämnd ska tillhandahålla tjänster åt en annan nämnd.

En nämnd får inte bestämma om

7 §

En nämnd får inte bestämma om

rättigheter

eller

skyldigheter

för

rättigheter eller skyldigheter för

kommunen

eller

landstinget

i

kommunen eller regionen i ärenden

ärenden där nämnden företräder

där nämnden företräder kommunen

kommunen

eller

landstinget som

eller regionen som part.

part.

 

 

 

 

En nämnd får inte heller utöva i lag eller annan författning föreskriven

tillsyn över sådan verksamhet som nämnden själv bedriver.

2 Senaste lydelse 2018:569.

 

45

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

 

11 §

 

 

Styrelsen ska följa de frågor som

Styrelsen ska följa de frågor som

 

kan inverka på kommunens eller

kan inverka på kommunens eller

 

landstingets utveckling och eko-

regionens utveckling och eko-

 

nomiska ställning.

 

 

nomiska ställning.

 

Styrelsen ska också hos fullmäktige, övriga nämnder och andra

 

myndigheter göra de framställningar som behövs.

 

 

 

 

 

 

 

12 §

 

 

Styrelsen

får

från övriga

Styrelsen

får från övriga

 

nämnder, beredningar och anställda

nämnder, beredningar och anställda

 

i

kommunen

eller landstinget

i kommunen eller regionen begära

 

begära in de yttranden och upp-

in de yttranden och upplysningar

 

lysningar som behövs för att

som behövs för att styrelsen ska

 

styrelsen ska kunna fullgöra sina

kunna fullgöra sina uppgifter.

 

uppgifter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

Styrelsen får själv eller genom

Styrelsen får själv eller genom

 

ombud företräda kommunen eller

ombud företräda kommunen eller

 

landstinget i alla mål och ärenden,

regionen i alla mål och ärenden, om

 

om inte någon annan ska göra det

inte någon annan ska göra det på

 

på grund av lag eller annan författ-

grund av lag eller annan författning

 

ning eller beslut av fullmäktige.

 

eller beslut av fullmäktige.

 

Detta gäller också mål där någon

Detta gäller också mål där någon

 

har

begärt

laglighetsprövning

av

har begärt

laglighetsprövning av

 

fullmäktiges beslut, om inte full-

fullmäktiges beslut, om inte full-

 

mäktige beslutar att själv företräda

mäktige beslutar att själv företräda

 

kommunen

eller

landstinget

i

kommunen eller regionen i målet.

 

målet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

26 §

 

 

En nämnd får kalla en ledamot

En nämnd får kalla en ledamot

 

eller en ersättare i fullmäktige, en

eller en ersättare i fullmäktige, en

 

annan nämnd eller beredning, en

annan nämnd eller beredning, en

 

revisor, en anställd hos kommunen

revisor, en anställd hos kommunen

 

eller landstinget eller en särskild

eller regionen eller en särskild

 

sakkunnig att närvara vid ett

sakkunnig att närvara vid ett

 

sammanträde med nämnden för att

sammanträde med nämnden för att

 

lämna upplysningar.

 

 

lämna upplysningar.

 

Den som har kallats till ett sammanträde får, om nämnden beslutar det,

 

delta i överläggningarna men inte i besluten.

 

 

 

 

 

 

 

31 §

 

 

Om ett ärende hos en nämnd

Om ett ärende hos en nämnd

 

berör ett aktiebolag där kommunen

berör ett aktiebolag där kommunen

 

eller landstinget äger minst hälften

eller regionen äger minst hälften av

 

av aktierna eller en stiftelse där

aktierna eller en stiftelse där

 

kommunen eller landstinget utser

kommunen eller regionen utser

 

minst hälften

av

styrelseleda-

minst hälften av styrelseleda-

46

möterna, ska den som handlägger

möterna, ska den som handlägger

Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller regionen har kollektivavtal med.

ärendet inte anses jävig enligt 28 §

ärendet inte anses jävig enligt 28 § Prop. 2018/19:162

2 eller 5 enbart på grund av att han

2 eller 5 enbart på grund av att han

eller hon är ställföreträdare för

eller hon är ställföreträdare för

bolaget eller stiftelsen eller på

bolaget eller stiftelsen eller på

något annat sätt är knuten dit. Detta

något annat sätt är knuten dit. Detta

gäller inte när en nämnd handlägger

gäller inte när en nämnd handlägger

ärenden som avser myndighets-

ärenden som avser myndighets-

utövning mot enskilda.

utövning mot enskilda.

Den som handlägger ett ärende hos en nämnd ska inte heller anses jävig enligt 28 § 5 enbart på grund av att han eller hon tidigare har deltagit i handläggningen av ärendet hos en annan nämnd.

7 kap.

3 §

Direktören är inte valbar till

Direktören är inte valbar till

förtroendeuppdrag i kommunen,

förtroendeuppdrag i kommunen,

landstinget eller kommunalförbund

regionen eller kommunalförbund

som kommunen eller landstinget är

som kommunen eller regionen är

medlem i.

medlem i.

Den som är chef för en förvaltning som hör till en nämnds verksamhetsområde får inte väljas till ledamot eller ersättare i nämnden.

5 §

En nämnd får uppdra åt en

En nämnd får uppdra åt en

anställd hos kommunen eller

anställd hos kommunen eller

landstinget att besluta på nämndens

regionen att besluta på nämndens

vägnar i ett visst ärende eller en viss

vägnar i ett visst ärende eller en viss

grupp av ärenden, dock inte i de fall

grupp av ärenden, dock inte i de fall

som avses i 6 kap. 38 §.

som avses i 6 kap. 38 §.

 

6 §

Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsom- råde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget att fatta beslutet.

Om en nämnd med stöd av 5 § uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsom- råde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller regionen att fatta beslutet.

11 §

Personalföreträdarna utses av den eller de lokala arbetstagar- organisationer som kommunen eller landstinget har kollektivavtal med.

13 §

Personalföreträdarna har rätt att

Personalföreträdarna har rätt att

närvara vid en nämnds behandling

närvara vid en nämnds behandling

47

Prop. 2018/19:162 av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller landstinget som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.

av ärenden som rör förhållandet mellan kommunen eller regionen som arbetsgivare och dess anställda. Nämnden får i enskilda fall besluta att personalföreträdarna får närvara även vid behandlingen av andra ärenden.

14 §

Personalföreträdarna har inte rätt att närvara vid handläggning av

1.ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild, såvida inte ärendet rör en obestämd krets av enskilda,

2.förhandlingar med en arbetstagarorganisation,

3.uppsägningar av kollektivavtal,

4.arbetskonflikter,

 

5. rättstvister mellan kommunen

5. rättstvister mellan kommunen

 

eller landstinget och en arbetstagar-

eller regionen och en arbetstagar-

 

organisation, eller

 

 

organisation, eller

 

 

 

6. ärenden som avser beställning eller upphandling av varor och tjänster.

 

 

 

 

 

 

 

20 §

 

 

 

 

 

 

 

Fullmäktige får inrätta parts-

Fullmäktige får inrätta parts-

 

sammansatta

organ

för

sådana

sammansatta organ för sådana

 

ärenden

som

rör

förhållandet

ärenden som rör förhållandet

 

mellan kommunen eller lands-

mellan

kommunen eller regionen

 

tinget som arbetsgivare och dess

som arbetsgivare och dess anställda

 

anställda eller, i fråga om en

eller, i fråga om en gemensam

 

gemensam

nämnd,

förhållandet

nämnd,

förhållandet

mellan

de

 

mellan de samverkande kommu-

samverkande

kommunerna

eller

 

nerna

eller

landstingen

som

regionerna

som

arbetsgivare

och

 

arbetsgivare

och deras anställda.

deras anställda. Detta gäller dock

 

Detta gäller dock inte om något

inte om något annat följer av lag

 

annat följer av lag eller annan

eller annan författning.

 

 

 

författning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De partssammansatta organen ska inom en nämnds verksamhetsområde

 

svara för beredning, förvaltning och verkställighet av de ärenden som

 

fullmäktige har bestämt enligt första stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23 §

 

 

 

 

 

 

 

Ett

partssammansatt organ ska

Ett partssammansatt

organ

ska

 

bestå av företrädare för dels kom-

bestå av företrädare för dels kom-

 

munen eller landstinget, dels de

munen eller regionen, dels de

 

anställda.

 

 

 

 

 

anställda.

 

 

 

 

 

 

Kommunens

eller

landstingets

Kommunens

 

eller

regionens

 

företrädare

väljs av

fullmäktige

företrädare

väljs

av

fullmäktige

 

eller,

om

fullmäktige

bestämmer

eller, om

fullmäktige

bestämmer

 

det, av en nämnd.

 

 

det, av en nämnd.

 

 

 

 

De anställdas företrädare utses av

De anställdas företrädare utses av

 

den eller de lokala arbetstagar-

den eller de lokala arbetstagar-

 

organisationer

som

kommunen

organisationer

som

kommunen

48

eller

landstinget har slutit

kollek-

eller regionen har slutit kollektiv-

tivavtal med om partssammansatta

avtal med om partssammansatta Prop. 2018/19:162

organ.

organ.

8kap. 1 §

Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom landstinget får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Detsamma gäller unionsmedbor- gare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket.

Den som är folkbokförd i kommunen eller i en kommun inom regionen får, om fullmäktige har beslutat det, väcka ärenden i fullmäktige (medborgarförslag). Detsamma gäller unionsmedbor- gare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket.

 

 

 

 

2 §

 

 

 

Ärende om att hålla folk-

Ärende om att hålla folk-

omröstning i en viss fråga får i

omröstning i en viss fråga får i

fullmäktige väckas av minst tio

fullmäktige väckas av minst tio

procent av

de

röstberättigade

procent av

de

röstberättigade

kommun- eller landstingsmedlem-

kommun- eller regionmedlem-

marna enligt lagen (1994:692) om

marna enligt lagen (1994:692) om

kommunala

 

folkomröstningar

kommunala

 

folkomröstningar

(folkinitiativ). Initiativet ska vara

(folkinitiativ). Initiativet ska vara

skriftligt, ange den aktuella frågan

skriftligt, ange den aktuella frågan

samt

innehålla

initiativtagarnas

samt

innehålla

initiativtagarnas

egenhändiga

 

namnteckningar,

egenhändiga

 

namnteckningar,

uppgifter om när namnteckning-

uppgifter om när namnteckning-

arna

gjorts, namnförtydliganden,

arna

gjorts,

namnförtydliganden,

personnummer

och uppgift om

personnummer och uppgift om

deras adresser.

 

 

deras adresser.

 

Vid beräkningen av antalet initiativtagare ska endast de räknas med som har skrivit under initiativet under den sexmånadersperiod som föregått inlämnandet.

9 §

Varje kommun och landsting ska på sin webbplats ha en anslags- tavla. Anslagstavlan ska vara lättillgänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webb- platsen.

Kommuner och landsting ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.

Varje kommun och region ska på sin webbplats ha en anslagstavla. Anslagstavlan ska vara lättill- gänglig och kunna särskiljas från övrigt innehåll på webbplatsen.

Kommuner och regioner ska i sina lokaler eller på annan plats ge allmänheten möjlighet att ta del av innehållet på anslagstavlan.

10 §

Anslagstavlan ska innehålla

1.tillkännagivanden om fullmäktiges sammanträden,

2.tillkännagivanden av justerade protokoll,

49

Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats från och med tillkänna- givandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fast- ställas.

Prop. 2018/19:162

3. tillkännagivanden av delegationsbeslut som inte ska anmälas till en

 

nämnd,

 

 

 

 

 

 

4. justerade

protokoll

i den

4. justerade

protokoll i

den

 

utsträckning

kommunen

eller

utsträckning

kommunen

eller

 

landstinget bestämmer och det inte

regionen bestämmer och det inte

 

strider mot lag eller annan för-

strider mot lag eller annan för-

 

fattning, och

 

 

fattning, och

 

 

5.upplysningar om hur beslut kan överklagas enligt 13 kap. Anslagstavlan ska även innehålla kungörelser, tillkännagivanden eller

annan information som med stöd av lag eller annan författning ska meddelas på anslagstavlan.

När en handling, som anslagits med stöd av andra stycket, varit anslagen under föreskriven tid ska den som begärt åtgärden få ett bevis om det.

 

 

 

13 §

 

 

 

 

Kommunala

 

föreskrifter

ska

Kommunala

föreskrifter

ska

kungöras genom att det på

kungöras genom att det på

kommunens

eller landstingets

kommunens

 

eller

regionens

anslagstavla

 

tillkännages

att

anslagstavla

 

tillkännages

att

protokollet för de beslutade före-

protokollet för de beslutade före-

skrifterna har justerats.

 

skrifterna har justerats.

 

 

Gällande

kommunala

före-

Gällande

föreskrifter

ska finnas

skrifter ska finnas tillgängliga för

tillgängliga

för

allmänheten

allmänheten på

kommunens eller

kommunens

 

eller

regionens

landstingets webbplats. De ska där

webbplats. De ska där vara samlade

vara samlade i kommunens eller

i kommunens

eller

regionens

landstingets

författningssamling

författningssamling eller på något

eller på något annat sätt. Innehållet

annat sätt. Innehållet i samlingen

i samlingen ska framgå av ett

ska framgå av ett register eller

register eller

någon

annan

någon annan förteckning på

förteckning på webbplatsen.

 

webbplatsen.

 

 

 

Första och andra styckena gäller inte om

1.det i lag eller annan författning anges att föreskrifterna ska kungöras eller göras tillgängliga på något annat sätt, eller

2.föreskrifterna på grund av sekretess inte får lämnas ut till var och en.

14 §

Styrelsens förslag till budget ska hållas tillgängligt för allmänheten på kommunens eller landstingets webbplats från och med tillkänna- givandet av det sammanträde med fullmäktige då budgeten ska fast- ställas.

 

 

 

15 §

 

 

 

Årsredovisningen

ska hållas

Årsredovisningen

ska hållas

 

tillgänglig

för allmänheten på

tillgänglig för allmänheten på

 

kommunens

eller

landstingets

kommunens

eller

regionens

 

webbplats från och med tillkänna-

webbplats från och med tillkänna-

50

givandet av det sammanträde med

givandet av det sammanträde med

fullmäktige då

årsredovisningen

fullmäktige då

årsredovisningen Prop. 2018/19:162

ska godkännas.

 

ska godkännas.

 

 

17 §

 

Bestämmelser

om allmänhetens

Bestämmelser

om allmänhetens

insyn i verksamhet som genom

insyn i verksamhet som genom

avtal lämnas över från en kommun,

avtal lämnas över från en kommun,

ett landsting eller ett helägt

en region eller ett helägt

kommunalt bolag till en privat

kommunalt bolag till en privat

utförare finns i 10 kap. 3 och 9 §§.

utförare finns i 10 kap. 3 och 9 §§.

9kap. 2 §

Om inget annat anges eller följer

Om inget annat anges eller följer

av bestämmelserna om kommuner

av bestämmelserna om kommuner

och landsting i denna lag, tillämpas

och regioner i denna lag, tillämpas

dessa även för kommunalförbund.

dessa även för kommunalförbund.

När ett kommunalförbund har

När ett kommunalförbund har

hand om en angelägenhet som det

hand om en angelägenhet som det

finns bestämmelser om i en särskild

finns bestämmelser om i en särskild

författning, ska den författningens

författning, ska den författningens

bestämmelser om kommuner eller

bestämmelser om kommuner eller

landsting tillämpas för förbundet.

regioner tillämpas för förbundet.

Om det i någon annan författning finns särskilda bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, ska de tillämpas i stället för

bestämmelserna i denna lag.

 

 

 

 

 

15 §

 

 

Revisorer i ett kommunal-

Revisorer i ett kommunal-

förbund är skyldiga att på begäran

förbund är skyldiga att på begäran

lämna

upplysningar till de

lämna

upplysningar till de

förtroendevalda revisorerna i varje

förtroendevalda revisorerna i varje

kommun eller landsting som är

kommun eller region som är

medlem

i

kommunalförbundet.

medlem

i

kommunalförbundet.

Skyldigheten

gäller upplysningar

Skyldigheten

gäller upplysningar

om

 

 

om

 

 

1.kommunalförbundets angelägenheter, och

2.sådana juridiska personer som omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och till vilka kommunalförbundet enligt 10 kap. 2–6 §§ lämnat över skötseln av en kommunal angelägenhet.

19 §

 

Fullmäktige får besluta att en

Fullmäktige får besluta att en

 

nämnd ska vara gemensam med en

nämnd ska vara gemensam med en

 

annan kommun eller ett annat

annan kommun eller en annan

 

landsting.

region.

 

20 §

 

En gemensam nämnd tillsätts i

En gemensam nämnd tillsätts i

 

någon av de samverkande kom-

någon av de samverkande kom-

 

munerna eller landstingen och

munerna eller regionerna och ingår

51

Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och regionerna. Var och en av de samverkande kom- munerna och regionerna ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.

Prop. 2018/19:162 ingår i denna kommuns eller detta landstings organisation.

i denna kommuns eller regions organisation.

 

 

 

21 §

 

 

Kommuner

och landsting

får

Kommuner och regioner får

genom en gemensam nämnd full-

genom en gemensam nämnd full-

göra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.

göra uppgifter enligt 3 kap. 4 §.

En gemensam nämnd får fullgöra

En gemensam nämnd får fullgöra

uppgifter för vilka det enligt lag

uppgifter för vilka det enligt lag

eller annan författning ska finnas en

eller annan författning ska finnas en

eller flera nämnder i varje kommun

eller flera nämnder i varje kommun

eller landsting.

Uppgifter

som

eller region.

Uppgifter

som

kommun- eller landstingsstyrelsen

kommun- eller regionstyrelsen har

har vid höjd beredskap enligt lagen

vid höjd beredskap enligt lagen

(2006:544) om

kommuners

och

(2006:544) om

kommuners

och

landstings åtgärder inför och vid

regioners åtgärder inför och vid

extraordinära

händelser i fredstid

extraordinära händelser i fredstid

och höjd beredskap får dock inte

och höjd beredskap får dock inte

fullgöras av en gemensam nämnd.

fullgöras av en gemensam nämnd.

 

 

 

22 §

 

 

En gemensam nämnds uppgifter

En gemensam nämnds uppgifter

ska närmare preciseras i en

ska närmare preciseras i en

överenskommelse mellan de berör-

överenskommelse mellan de berör-

da kommunerna och landstingen.

da kommunerna och regionerna.

24 §

Ledamöter och ersättare väljs av fullmäktige i de samverkande kommunerna och landstingen. Var och en av de samverkande kom- munerna och landstingen ska vara representerade i den gemensamma nämnden med minst en ledamot och en ersättare. Antalet ersättare ska vara lika många som antalet ledamöter.

 

25 §

 

 

Förtroendevalda i en gemensam

Förtroendevalda i en gemensam

 

nämnd har rätt till ersättning av den

nämnd har rätt till ersättning av den

 

kommun eller det landsting som

kommun eller den region som har

 

har valt dem.

valt dem.

 

 

26 §

 

 

Budgeten upprättas av den

Budgeten upprättas av

den

 

kommun eller det landsting som

kommun eller region som har

 

har tillsatt nämnden. Budgeten ska

tillsatt nämnden. Budgeten

ska

 

upprättas efter samråd med de

upprättas efter samråd med de

 

övriga samverkande kommunerna

övriga samverkande kommunerna

52

och landstingen.

och regionerna.

 

Företrädare för anställda i kom- muner eller regioner som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 13–16 §§ närvara vid sam- manträden med den gemensamma nämnden.
Fullmäktige i en kommun eller en region som bildat en gemensam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ord- föranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och regionerna är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

27 §

Fullmäktige i en kommun eller ett landsting som bildat en gemen- sam nämnd har rätt att begära upplysningar från nämnden. Ord- föranden och vice ordföranden i nämnden samt de anställda i de samverkande kommunerna och landstingen är skyldiga att lämna upplysningar vid fullmäktiges sammanträden, om det inte finns något hinder mot det på grund av sekretess.

28 §

Företrädare för anställda i kom- muner eller landsting som samverkar i en gemensam nämnd får i den omfattning som anges i 7 kap. 13–16 §§ närvara vid sam- manträden med den gemensamma nämnden.

 

 

 

 

29 §

 

 

 

 

 

Ledamöter

i

fullmäktige i

Ledamöter

i

fullmäktige

i

kommuner eller

landsting

som

kommuner

eller

regioner

som

bildat en gemensam nämnd får

bildat en gemensam nämnd får

ställa interpellationer om nämndens

ställa interpellationer om nämndens

handläggning. För att hämta in

handläggning. För att hämta in

upplysningar får ledamöterna ställa

upplysningar får ledamöterna ställa

frågor. Interpellationer och

frågor

frågor. Interpellationer och frågor

ska riktas till nämndens ordförande.

ska riktas till nämndens ordförande.

 

 

 

 

30 §

 

 

 

 

 

En gemensam nämnd får, utöver

En gemensam nämnd får, utöver

vad som anges i 7 kap. 5 §, även

vad som anges i 7 kap. 5 §, även

under

samma

förutsättningar

under

samma

förutsättningar

uppdra åt en anställd i någon av de

uppdra åt en anställd i någon av de

samverkande

kommunerna

eller

samverkande

kommunerna

eller

landstingen att besluta på nämn-

regionerna att besluta på nämndens

dens vägnar.

 

 

 

vägnar.

 

 

 

 

 

 

 

 

31 §

 

 

 

 

 

Om en gemensam nämnd med

Om en gemensam nämnd med

stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en

stöd av 7 kap. 5 § uppdrar åt en

förvaltningschef

inom nämndens

förvaltningschef

inom nämndens

verksamhetsområde att fatta beslut,

verksamhetsområde att fatta beslut,

får

nämnden

överlåta

åt

får

nämnden

överlåta

 

åt

förvaltningschefen att i sin tur

förvaltningschefen att i sin tur

uppdra åt en annan anställd inom

uppdra åt en annan anställd inom

kommunen eller landstinget eller i

kommunen eller

regionen eller

i

Prop. 2018/19:162

53

Prop. 2018/19:162

någon

av

de

samverkande

någon

av

 

de

 

samverkande

 

kommunerna eller landstingen att

kommunerna eller regionerna att

 

fatta beslutet.

 

 

 

 

fatta beslutet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32 §

 

 

 

 

 

 

 

Justeringen

av

en

gemensam

Justeringen

av

en gemensam

 

nämnds protokoll ska tillkännages

nämnds protokoll ska tillkännages

 

på var och en av de samverkande

på var och en av de samverkande

 

kommunernas

och landstingens

kommunernas

och

regionernas

 

anslagstavlor.

 

 

 

 

anslagstavlor.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

33 §

 

 

 

 

 

 

 

Reglementet för

en

gemensam

Reglementet för en gemensam

 

nämnd ska antas av fullmäktige i

nämnd ska antas av fullmäktige i

 

var och en av de samverkande

var och en av de samverkande

 

kommunerna eller landstingen.

kommunerna eller regionerna.

 

 

 

 

 

 

34 §

 

 

 

 

 

 

 

En gemensam nämnd ska grans-

En gemensam nämnd ska grans-

 

kas av revisorerna i var och en av

kas av revisorerna i var och en av

 

de samverkande kommunerna eller

de samverkande kommunerna eller

 

landstingen.

 

 

 

 

regionerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35 §

 

 

 

 

 

 

 

Fråga om ansvarsfrihet och om

Fråga om ansvarsfrihet och om

 

anmärkning

för

en

gemensam

anmärkning för en gemensam

 

nämnd ska prövas av fullmäktige i

nämnd ska prövas av fullmäktige i

 

var och en av de samverkande

var och en av de samverkande

 

kommunerna eller landstingen.

kommunerna eller regionerna.

 

 

 

 

 

 

37 §3

 

 

 

 

 

 

 

En kommun eller ett landsting får

En kommun eller en region får

 

ingå avtal om att någon av dess

ingå avtal om att någon av dess

 

uppgifter helt eller delvis ska

uppgifter helt eller delvis ska

 

utföras av en annan kommun eller

utföras av en annan kommun eller

 

ett annat landsting (avtalssam-

en annan region (avtalssam-

 

verkan).

Sådan avtalssamverkan

verkan).

Sådan

avtalssamverkan

 

hindras inte av kravet i 2 kap. 1 §

hindras inte av kravet i 2 kap. 1 § på

 

på anknytning till kommunens eller

anknytning

till

kommunens

eller

 

landstingets

område

eller

dess

regionens

 

område

eller

dess

 

medlemmar.

 

 

 

 

medlemmar.

 

 

 

 

 

 

Kommuner

och

landsting

får

Kommuner och regioner får

 

inom ramen för avtalssamverkan,

inom ramen

för avtalssamverkan,

 

med de begränsningar som följer av

med de begränsningar som följer av

 

6 kap. 38 §, komma överens om att

6 kap. 38 §, komma överens om att

 

uppdra åt en anställd i den andra

uppdra åt en anställd i den andra

 

kommunen eller i det andra lands-

kommunen

eller

i

den

andra

 

tinget att

besluta på kommunens

regionen att besluta på kommunens

54

3 Senaste lydelse 2018:569.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller landstingets vägnar i ett visst

eller regionens vägnar i ett visst

ärende eller en viss grupp av

ärende eller en viss grupp av

ärenden. I så fall tillämpas 7 kap.

ärenden. I så fall tillämpas 7 kap.

4–8 §§.

4–8 §§.

Om det i annan lag eller författning finns bestämmelser som avviker

från denna paragraf, tillämpas de bestämmelserna.

 

 

 

 

 

 

38 §4

 

 

 

Styrelsen

ska

årligen

till

Styrelsen

ska

årligen

till

fullmäktige

rapportera

om

fullmäktige

rapportera

om

kommunens

eller

landstingets

kommunens

eller

regionens

avtalssamverkan enligt 37 §

eller

avtalssamverkan enligt 37 §

eller

enligt annan lag eller författning.

enligt annan lag eller författning.

10kap. 1 §

Fullmäktige i kommuner

eller

Fullmäktige i kommuner eller

landsting får, om det inte i lag eller

regioner får, om det inte i lag eller

annan författning anges att ange-

annan författning anges att ange-

lägenheten ska bedrivas av en

lägenheten ska bedrivas av en

kommunal nämnd, besluta

att

kommunal nämnd, besluta att

lämna över skötseln av en kom-

lämna över skötseln av en kom-

munal angelägenhet till en juridisk

munal angelägenhet till en juridisk

person eller en enskild individ.

person eller en enskild individ.

Om skötseln av angelägenheten innefattar myndighetsutövning, får den

lämnas över endast om det finns stöd för det i lag.

 

 

 

Med ett helägt kommunalt bolag

2 §

 

 

 

Med ett helägt kommunalt bolag

avses ett aktiebolag där kommunen

avses ett aktiebolag där kommunen

eller

landstinget direkt

eller

eller regionen direkt eller indirekt

indirekt innehar samtliga aktier.

innehar samtliga aktier.

Med ett delägt kommunalt bolag

Med ett delägt kommunalt bolag

avses ett aktiebolag eller handels-

avses ett aktiebolag eller handels-

bolag

där kommunen

eller

bolag där kommunen eller regionen

landstinget bestämmer tillsammans

bestämmer tillsammans med någon

med någon annan.

 

annan.

 

 

 

Om en kommun eller ett

3 §

 

 

 

Om en kommun eller en region

landsting med stöd av 1 § lämnar

med stöd

av

1 §

lämnar över

över skötseln av en kommunal

skötseln

av

en

kommunal

angelägenhet till ett helägt kom-

angelägenhet till ett helägt kom-

munalt bolag, ska fullmäktige

 

munalt bolag, ska fullmäktige

1.fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten,

2.se till att det fastställda kommunala ändamålet och de

kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen,

4Senaste lydelse 2018:569.

Prop. 2018/19:162

55

Prop. 2018/19:162 3. utse samtliga styrelseledamöter,

4.se till att det anges i bolagsordningen att fullmäktige får ta ställning till sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt innan de fattas,

5.utse minst en lekmannarevisor, och

6.se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare.

Det som anges i 3 § 1–4 och 6

6 §

 

 

 

Det som anges i 3 § 1–4 och 6

gäller också när kommunen ensam

gäller också när kommunen eller

eller landstinget ensamt bildar en

regionen ensam bildar en stiftelse

stiftelse

för

en

kommunal

för

en kommunal

angelägenhet.

angelägenhet.

Fullmäktige

ska

Fullmäktige ska även utse minst en

även utse minst en revisor i en

revisor i en sådan stiftelse. Till

sådan stiftelse. Till revisor i

revisor i stiftelsen ska fullmäktige

stiftelsen

ska

fullmäktige

utse

utse någon av de revisorer som

någon av de revisorer som valts

valts enligt 12 kap. 4 §.

 

enligt 12 kap. 4 §.

 

 

 

 

 

 

Det som anges i 4 § gäller också

Det som anges i 4 § gäller också

en förening där kommunen eller

en förening där kommunen eller

landstinget bestämmer tillsammans

regionen bestämmer tillsammans

med någon annan och en stiftelse

med någon annan och en stiftelse

som kommunen eller landstinget

som

kommunen

eller

regionen

bildar

tillsammans

med

någon

bildar tillsammans med någon

annan

för

en

kommunal angelä-

annan för en kommunal

angelä-

genhet.

 

 

 

 

 

genhet.

 

 

Det som anges i 3 § om bolagsordningen ska vid tillämpningen av första och andra styckena i stället avse stadgarna i en förening och

stiftelseförordnandet eller stiftelseurkunden i en stiftelse.

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

När skötseln av en kommunal

När skötseln av en kommunal

angelägenhet

genom

avtal

har

angelägenhet genom avtal har

lämnats över till en privat utförare,

lämnats över till en privat utförare,

ska kommunen eller

landstinget

ska

kommunen

eller

regionen

kontrollera och följa upp verksam-

kontrollera och följa upp verksam-

heten.

 

 

 

heten.

 

 

Om en kommun eller ett

9 §

 

 

 

Om en kommun eller en region

landsting sluter avtal med en privat

sluter avtal med en privat utförare,

utförare, ska

kommunen

eller

ska

kommunen

eller

regionen

landstinget genom avtalet tillför-

genom avtalet

tillförsäkra sig

säkra sig information som gör det

information som gör det möjligt att

möjligt att ge allmänheten insyn i

ge allmänheten insyn i den

den verksamhet som lämnas över.

verksamhet som lämnas över.

56

Kommuner och regioner ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodo- ses.

11kap. 1 §

Kommuner och landsting ska ha

Kommuner och regioner ska ha

en god ekonomisk hushållning i sin

en god ekonomisk hushållning i sin

verksamhet och i sådan verk-

verksamhet och i sådan verk-

samhet som bedrivs genom sådana

samhet som bedrivs genom sådana

juridiska

personer som avses i

juridiska

personer som avses i

10 kap. 2–6 §§. Fullmäktige

ska

10 kap. 2–6 §§. Fullmäktige

ska

besluta om riktlinjer för god

besluta om riktlinjer för god

ekonomisk

hushållning

för

ekonomisk

hushållning

för

kommunen eller landstinget. Om

kommunen eller regionen. Om

kommunen eller landstinget har en

kommunen eller regionen har en

sådan

resultatutjämningsreserv

sådan

resultatutjämningsreserv

som avses i 14 §, ska riktlinjerna

som avses i 14 §, ska riktlinjerna

även omfatta hanteringen av den.

även omfatta hanteringen av den.

2 §

Kommuner och landsting ska förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodo- ses.

5 §

Kommuner och landsting ska

Kommuner och regioner ska

varje år upprätta en budget för nästa

varje år upprätta en budget för nästa

kalenderår (budgetår).

kalenderår (budgetår).

Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Undantag från andra stycket får göras

1.i den utsträckning som medel från en resultatutjämningsreserv tas i anspråk enligt 14 §, eller

2.om det finns synnerliga skäl.

8 §

Förslag till budget ska upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till budget för revisorernas verksamhet ska upprättas av fullmäktiges presidium senast vid samma tidpunkt.

Om det finns särskilda skäl för

Om det finns särskilda skäl för

det, får budgetförslaget upprättas i

det, får budgetförslaget upprättas i

november månad. I så fall ska

november månad. I så fall ska

styrelsen före

oktober månads

styrelsen före oktober månads

utgång föreslå skattesatsen för den

utgång föreslå skattesatsen för den

kommunalskatt

eller landstings-

kommunalskatt eller regionskatt

skatt som ingår i den preliminära

som ingår i den preliminära

inkomstskatten under det följande

inkomstskatten under det följande

året.

 

året.

Prop. 2018/19:162

57

Prop. 2018/19:162

58

14 §5

Kommuner och landsting får till

Kommuner och regioner får till

en resultatutjämningsreserv reser-

en resultatutjämningsreserv reser-

vera medel som får användas för att

vera medel som får användas för att

utjämna intäkter över en konjunk-

utjämna intäkter över en konjunk-

turcykel.

turcykel.

Reservering får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar enligt 11 kap. 10 § lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning, som överstiger

1.en procent av summan av skatteintäkter samt generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning, eller

2. två procent

av

summan av

2. två

procent

av

summan av

skatteintäkter

samt

generella

skatteintäkter

samt

generella

statsbidrag och

kommunalekono-

statsbidrag och

kommunalekono-

misk utjämning,

om

kommunen

misk utjämning,

om

kommunen

eller landstinget har ett negativt

eller regionen har ett negativt eget

eget kapital, inklusive ansvarsför-

kapital,

inklusive

ansvarsför-

bindelsen för pensionsförpliktelser.

bindelsen för pensionsförpliktelser.

 

 

22 §

 

 

 

Kommuner och landsting får inte

Kommuner och regioner får inte

upplåta panträtt i sin egendom till

upplåta panträtt i sin egendom till

säkerhet för en fordran.

säkerhet för en fordran.

Vid förvärv av egendom får de dock överta betalningsansvaret för lån som tidigare har tagits upp mot säkerhet av panträtt i egendomen.

12kap. 3 §

Revisorernas granskning omfattar inte ärenden som avser myndighetsutövning mot någon enskild i andra fall än

1. när handläggningen av sådana

1. när handläggningen av sådana

ärenden har vållat kommunen eller

ärenden har vållat kommunen eller

landstinget ekonomisk förlust,

regionen ekonomisk förlust,

2.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer egna gynnande beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och socialtjänstlagen (2001:453),

3.när granskningen gäller hur nämnderna verkställer avgöranden av allmänna förvaltningsdomstolar, eller

4.när granskningen sker från allmänna synpunkter.

12 §

Revisorerna ska varje år till fullmäktige lämna en berättelse med redogörelse för resultatet av den revision som avser verksamheten under det föregående budgetåret. De sakkunnigas rapporter ska bifogas revisionsberättelsen.

5Senaste lydelse 2018:600.

Granskningsrapport enligt 10 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551) som Prop. 2018/19:162 har lämnats för ett aktiebolag som avses i 10 kap. 2 § ska också bifogas

revisionsberättelsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Revisionsberättelsen

för sådana

Revisionsberättelsen

för sådana

kommunalförbund som kommunen

kommunalförbund som kommunen

eller landstinget ingår i ska också

eller

regionen

ingår

i

ska också

bifogas

revisorernas

berättelse

bifogas

revisorernas

berättelse

utom i det fall som avses i 9 kap.

utom i det fall som avses i 9 kap.

13 §.

Vidare

ska

revisions-

13 §.

 

Vidare

ska

 

revisions-

berättelsen för aktiebolag, handels-

berättelsen för aktiebolag, handels-

bolag,

ekonomisk

förening

och

bolag, ekonomisk förening och

stiftelse till vilken kommunen eller

stiftelse till vilken kommunen eller

landstinget lämnat över skötseln av

regionen lämnat över skötseln av

en kommunal angelägenhet enligt

en kommunal angelägenhet enligt

10 kap. 2–6 §§ bifogas revisions-

10 kap. 2–6 §§ bifogas revisions-

berättelsen.

 

 

 

 

 

berättelsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

 

Varje medlem av en kommun

Varje medlem av en kommun

eller ett landsting har rätt att få

eller en region har rätt att få

lagligheten

av

kommunens

eller

lagligheten av kommunens eller

landstingets

beslut prövad genom

regionens beslut prövad genom att

att överklaga beslutet till förvalt-

överklaga beslutet till förvalt-

ningsrätten.

 

 

 

 

 

ningsrätten.

 

 

 

 

 

Lagligheten

av

en

gemensam

Lagligheten av en gemensam

nämnds beslut får överklagas på

nämnds beslut får överklagas på

samma sätt av varje medlem av de

samma sätt av varje medlem av de

samverkande

kommunerna

och

samverkande

kommunerna

och

landstingen.

 

 

 

 

 

regionerna.

 

 

 

 

 

Lagligheten av ett kommunal-

Lagligheten av ett kommunal-

förbunds beslut får överklagas på

förbunds beslut får överklagas på

samma sätt av varje medlem av de

samma sätt av varje medlem av de

kommuner

eller

landsting

som

kommuner eller regioner som ingår

ingår i kommunalförbundet samt av

i kommunalförbundet

samt

av

förbundsmedlemmarna.

 

 

förbundsmedlemmarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

Överklagandet ska ha kommit in

Överklagandet ska ha kommit in

till förvaltningsrätten

inom

tre

till

förvaltningsrätten

inom

tre

veckor från den dag då det

veckor från den dag då det

tillkännagavs

kommunens,

tillkännagavs

kommunens,

landstingets

eller

kommunalför-

regionens

eller kommunalför-

bundets anslagstavla att protokollet

bundets anslagstavla att protokollet

över beslutet justerats. Tiden för

över beslutet justerats. Tiden för

överklagande

av

en

gemensam

överklagande av en gemensam

nämnds beslut räknas från det att

nämnds beslut räknas från det att

tillkännagivandet skett på anslags-

tillkännagivandet skett på anslags-

tavlorna

i samtliga samverkande

tavlorna

i

samtliga

samverkande

kommuner och landsting.

 

kommuner och regioner.

 

59

Prop. 2018/19:162 Tillkännagivandet av protokollsjusteringen måste finnas på anslagstavlan under hela överklagandetiden för att tiden ska löpa ut.

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

Om

överklagandet

före

Om

överklagandet

 

före

överklagandetidens utgång

har

överklagandetidens

utgång

har

kommit in till kommunen, lands-

kommit in till kommunen, regionen

tinget eller

kommunalförbundet i

eller

kommunalförbundet

i

stället

stället för till förvaltningsrätten, ska

för

till

förvaltningsrätten,

ska

överklagandet

ändå

prövas.

överklagandet

ändå

prövas.

Detsamma gäller när överklagandet

Detsamma gäller när överklagandet

av en gemensam nämnds beslut

av en gemensam nämnds beslut

kommit in till någon av de

kommit in till någon av de

samverkande kommunerna

eller

samverkande kommunerna

eller

landstingen.

 

 

 

regionerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

Ett överklagat beslut ska upphävas, om

 

 

 

 

 

 

1. det inte har kommit till på lagligt sätt,

 

 

 

 

 

 

2. beslutet rör något som inte är

2. beslutet rör något som inte är

en angelägenhet

för

kommunen

en angelägenhet

för

kommunen

eller landstinget,

 

 

 

eller regionen,

 

 

 

 

3.det organ som har fattat beslutet inte har haft rätt att göra det, eller

4.beslutet annars strider mot lag eller annan författning.

Första stycket 3 och 4 gäller inte beslut enligt 11 kap. 5 § andra och tredje styckena samt 12 och 13 §§ och beslut om att använda medel från en resultatutjämningsreserv enligt 14 §.

Domstolen får inte ersätta det överklagade beslutet med något annat beslut.

 

 

 

 

 

10 §

 

 

 

 

 

Vid tillämpningen av förvalt-

Vid tillämpningen av förvalt-

 

ningsprocesslagen (1971:291)

ska

ningsprocesslagen

(1971:291)

ska

 

kommunen,

landstinget,

den

kommunen,

regionen,

den

 

gemensamma nämnden eller kom-

gemensamma nämnden eller kom-

 

munalförbundet anses som part.

munalförbundet anses som part.

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

 

Om förvaltningsrättens eller kammarrättens beslut har gått klaganden

 

emot, får endast klaganden överklaga beslutet.

 

 

 

 

 

Om

förvaltningsrätten

eller

Om

förvaltningsrätten

eller

 

kammarrätten

har

upphävt

ett

kammarrätten

har

upphävt

ett

 

beslut eller förbjudit att det verk-

beslut eller förbjudit att det verk-

 

ställs, får domstolens beslut över-

ställs, får domstolens beslut över-

 

klagas av kommunen eller lands-

klagas av kommunen eller regionen

 

tinget och av deras medlemmar.

och av deras medlemmar.

 

 

Om

förvaltningsrätten

eller

Om

förvaltningsrätten

eller

 

kammarrätten

har

upphävt

ett

kammarrätten

har

upphävt

ett

 

beslut av ett

kommunalförbund

beslut av ett kommunalförbund

 

eller en gemensam nämnd eller

eller en gemensam nämnd eller

60

förbjudit

att

det

verkställs,

får

förbjudit

att

det

verkställs,

får

domstolens beslut överklagas av förbundet eller av nämnden, liksom av varje kommun och landsting som är medlem i förbundet eller samverkar i nämnden och av deras medlemmar.

domstolens beslut överklagas av Prop. 2018/19:162 förbundet eller av nämnden, liksom

av varje kommun och region som är medlem i förbundet eller samverkar i nämnden och av deras medlemmar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

61

Prop. 2018/19:162

2.3Förslag till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 9 och 12 §§ tryckfrihetsförordningen1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

12 kap.

Juryledamöter väljs av lands-

9 §

Juryledamöter väljs av full-

tingsfullmäktige i länet. Om en

mäktige i kommunen på regional

kommun i länet inte tillhör ett

nivå i länet. I Gotlands län är det

landsting, väljer

landstingsfull-

kommunfullmäktige i Gotlands

mäktige samt kommunfullmäktige i

kommun som väljer.

kommunen. I Gotlands län är det

 

kommunfullmäktige

i Gotlands

 

kommun som väljer.

Ska valet utföras av mer än en valmyndighet, fördelar länsstyrelsen antalet juryledamöter inom vardera gruppen mellan valmyndigheterna med ledning av folkmängden.

När en juryledamot ska väljas, ska tingsrätten anmäla detta till den valmyndighet som enligt första stycket ska genomföra valet.

12 §

Om en juryledamot avgår eller han eller hon upphör att vara valbar, ska valmyndigheten enligt 9 § utse en ersättare för återstoden av valperioden. Valet ska göras inom den jurygrupp som juryledamoten tillhörde.

Valet får göras av landstings-

Valet får göras av styrelsen i

styrelsen

i

stället

för

av

kommunen på regional nivå i stället

landstingsfullmäktige.

Ett sådant

för av fullmäktige. Ett sådant val

val gäller dock endast fram till

gäller dock endast fram till

fullmäktiges nästa möte.

 

fullmäktiges nästa möte.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2023.

62

1 Tryckfrihetsförordningen omtryckt 2018:1801.

Prop. 2018/19:162

2.4Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att tilläggsbestämmelse 13.6.2 riksdagsordningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

13.6.2

En riksrevisor ska skriftligen anmäla följande förhållanden till riksdagen:

1.innehav och ändring i innehavet av finansiella instrument som anges i 1 kap. 1 § lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

2.avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensionsförmån som utges under tid som omfattas av uppdraget i Riksrevisionen,

3.avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär,

4.inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksrevisor,

5. uppdrag hos en kommun eller

5. uppdrag hos en kommun eller

ett landsting, om uppdraget inte är

en region, om uppdraget inte är av

av endast tillfällig karaktär, och

endast tillfällig karaktär, och

6.andra anställningar och uppdrag eller annat ägande som kan antas påverka uppdragets utförande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

63

Prop. 2018/19:162

2.5Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 7 § och 15 kap. 6 § rättegångsbalken ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §1

 

 

 

 

 

Val av nämndeman i tingsrätt

Val av nämndemän i tingsrätt

 

förrättas av kommunfullmäktige.

förrättas av kommunfullmäktige.

 

Val av nämndeman i hovrätt

Val av nämndemän i hovrätt

 

förrättas av landstingsfullmäktige. I

förrättas av regionfullmäktige. I

 

Gotlands län förrättas valet av

Gotlands län förrättas valet av

 

kommunfullmäktige

i

Gotlands

kommunfullmäktige i

Gotlands

 

kommun.

 

 

 

 

kommun.

 

 

 

 

 

Valet skall vara proportionellt,

Valet ska vara proportionellt, om

 

om det begärs av minst så många

det begärs av minst så många

 

väljande som motsvarar det tal man

väljande som motsvarar det tal man

 

får om samtliga väljandes antal

får om samtliga väljandes antal

 

delas med det antal personer valet

delas med det antal personer valet

 

avser ökat med 1. Om förfarandet

avser ökat med 1. Bestämmelser om

 

vid sådant proportionellt val finns

förfarandet vid sådant proport-

 

bestämmelser i

lagen

(1992:339)

ionellt val finns i lagen (1992:339)

 

om proportionellt valsätt.

om proportionellt valsätt.

 

 

Vid val av nämndemän skall

Vid val av nämndemän ska det

 

eftersträvas

att

nämndemanna-

eftersträvas

att

nämndemanna-

 

kåren får en allsidig samman-

kåren får en allsidig samman-

 

sättning med hänsyn till ålder, kön,

sättning med hänsyn till ålder, kön,

 

etnisk bakgrund och yrke. Om det

etnisk bakgrund och yrke. Om det

 

finns flera alternativa sätt att uppnå

finns flera alternativa sätt att uppnå

 

en allsidig sammansättning, bör de

en allsidig sammansättning, bör de

 

personer väljas som inte tidigare

personer väljas som inte tidigare

 

tjänstgjort

som

nämndemän eller

tjänstgjort som nämndemän eller

 

som tjänstgjort kortast tid.

som tjänstgjort kortast tid.

 

 

 

 

 

 

 

15 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §2

 

 

 

 

 

En åtgärd som avses i 1, 2 eller

En åtgärd som avses i 1, 2 eller

 

3 § får beviljas endast om sökanden

3 § får beviljas endast om sökanden

 

hos rätten ställer säkerhet för skada

hos rätten ställer säkerhet för skada

 

som

kan

tillfogas

 

motparten.

som kan tillfogas motparten. Om

 

Förmår sökanden ej ställa säkerhet

sökanden

inte

förmår

ställa

 

och har han visat synnerliga skäl

säkerhet och har visat synnerliga

 

för

sitt anspråk,

får

rätten befria

skäl för sitt anspråk,

får

rätten

64

1 Senaste lydelse 2006:850.

 

 

 

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 1981:828.

 

 

 

 

 

 

 

honom därifrån. Staten, kommuner, landstingskommuner och kommu- nalförbund behöver ej ställa säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsök- ningsbalken. Säkerheten skall prövas av rätten, om den ej har godkänts av motparten.

befria honom eller henne därifrån. Prop. 2018/19:162 Staten, kommuner, regioner och kommunalförbund behöver inte

ställa säkerhet.

I fråga om beskaffenheten av säkerhet gäller 2 kap. 25 § utsök- ningsbalken. Säkerheten ska prövas av rätten, om den inte har godkänts av motparten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

65

Prop. 2018/19:162

2.6Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 16 § föräldrabalken1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

11 kap.

16 §2

I ärenden om förordnande av god man eller förvaltare för någon som har fyllt 16 år ska rätten eller överförmyndaren ge denna person tillfälle att

yttra sig, om det kan ske.

 

 

 

 

 

I ärenden om anordnande av

I ärenden om anordnande av

godmanskap

enligt

4 §

eller

godmanskap

enligt

4 §

eller

förvaltarskap

ska rätten också

förvaltarskap

ska rätten

också

inhämta yttranden från den enskil-

inhämta yttranden från den enskil-

des make eller sambo, barn och

des make eller sambo, barn och

framtidsfullmaktshavare, överför-

framtidsfullmaktshavare, överför-

myndaren

och

vårdinrättning,

om

myndaren och vårdinrättning, om

det inte är obehövligt. Yttranden

det inte är obehövligt. Yttranden

ska också, om det behövs, inhämtas

ska också, om det behövs, inhämtas

från andra närstående samt från den

från andra närstående samt från den

eller de kommunala nämnder som

eller de kommunala nämnder som

fullgör uppgifter inom social-

fullgör uppgifter inom social-

tjänsten och den eller de nämnder

tjänsten och den eller de nämnder

som utövar landstingets ledning av

som utövar regionens ledning av

omsorgsverksamheten.

Den

som

omsorgsverksamheten.

Den

som

ansökan avser ska höras muntligen,

ansökan avser ska höras muntligen,

om det kan ske utan skada för

om det kan ske utan skada för

honom eller henne och det inte är

honom eller henne och det inte är

uppenbart att han eller hon inte

uppenbart att han eller hon inte

förstår vad saken gäller. Rätten får

förstår vad saken gäller. Rätten får

dock avstå från att höra den

dock avstå från att höra den

enskilde muntligen om han eller

enskilde muntligen om han eller

hon själv har gjort ansökan eller

hon själv har gjort ansökan eller

medgett

förordnandet

eller

det

medgett förordnandet eller det

annars finns särskilda skäl.

 

annars finns särskilda skäl.

 

Andra stycket gäller även i ärenden hos överförmyndaren om förordnande av god man enligt 4 § eller förvaltare.

Myndigheter och inrättningar som anges i andra stycket är skyldiga att lämna sådana uppgifter som kan vara av betydelse i ärendet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

66

1

Balken omtryckt 1995:974.

2

Senaste lydelse 2017:311.

Prop. 2018/19:162

2.7Förslag till lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 20 kap. 4 och 5 §§, 29 kap. 2 §, 36 kap. 9 § och 37 kap. 2 § brottsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20kap. 4 §1

Den som har valts till sådant

Den som har valts till sådant

uppdrag hos staten eller hos en

uppdrag hos staten eller hos en

kommun

med

vilket

följer

kommun med vilket följer

myndighetsutövning får av

rätten

myndighetsutövning

får av

rätten

skiljas från uppdraget, om han har

skiljas från uppdraget, om han eller

begått brott för vilket är stadgat

hon har begått brott för vilket är

fängelse i två år eller däröver och

stadgat fängelse i två år eller

han genom brottet har visat sig

däröver och han eller hon genom

uppenbarligen olämplig att inneha

brottet har visat sig uppenbarligen

uppdraget.

 

 

olämplig att inneha uppdraget.

Med uppdrag hos staten eller hos

Med uppdrag hos staten eller hos

kommun

likställs

uppdrag

hos

kommun

likställs

uppdrag

hos

styrelse,

verk, nämnd, kommitté

styrelse,

verk, nämnd, kommitté

eller annan sådan myndighet som

eller annan sådan myndighet som

hör till staten eller till kommun,

hör till staten eller till kommun,

landsting eller kommunalförbund.

region eller kommunalförbund.

5 §2

Utan hinder av vad som annars är föreskrivet får åklagare åtala brott varigenom följande personer har åsidosatt vad som åligger dem i

utövningen av anställningen eller uppdraget:

 

 

 

1. arbetstagare hos staten eller en kommun,

 

 

2. ledamot av

styrelse,

verk,

2. ledamot av

styrelse,

verk,

nämnd, kommitté eller annan sådan

nämnd, kommitté eller annan sådan

myndighet som hör till staten eller

myndighet som hör till staten eller

till kommun,

landsting

eller

till

kommun,

region

eller

kommunalförbund,

 

kommunalförbund,

 

 

3.den som utövar uppdrag som är reglerat i författning,

4.den som omfattas av lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. eller som annars fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

5.den som utan att inneha anställning eller uppdrag som avses i 1–4 utövar myndighet.

Utan hinder av bestämmelserna i första stycket ska dock gälla

1.vad som i denna balk föreskrivs om att åtal inte får ske utan förordnande av regeringen eller den regeringen har bemyndigat och

1

Senaste lydelse 2012:625.

67

2

Senaste lydelse 2012:301.

I fråga om åtal för brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget begåtts av riksdags- ledamot, statsråd, justitieråd eller innehavare av anställning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gäller särskilda bestäm- melser.
Föreslagen lydelse

Prop. 2018/19:162 2. vad som i annan lag eller författning är föreskrivet om åtal för gärning, för vilken straff är föreskrivet endast om den förövas av innehavare av anställning eller uppdrag som avses i första stycket.

Om det inte finns särskilda bestämmelser för ett visst fall, får åklagare åtala brott mot sådan tystnadsplikt som gäller till förmån för enskild målsägande endast om denne anger brottet till åtal eller åtal är påkallat från allmän synpunkt.

Om åtal för brott som i utövningen av anställningen eller uppdraget begåtts av riksdags- ledamot, statsråd, justitieråd eller innehavare av anställning eller uppdrag hos riksdagen eller dess organ gäller särskilda bestäm- melser.

Lydelse enligt prop. 2018/19:154

29 kap.

2 §

Som försvårande omständigheter vid bedömningen av straffvärdet ska, vid sidan av vad som gäller för varje särskild brottstyp, särskilt beaktas

1.om den tilltalade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än det faktiskt fått,

2.om den tilltalade visat stor hänsynslöshet,

3.om den tilltalade utnyttjat någon annans skyddslösa ställning eller svårigheter att värja sig,

4.om den tilltalade utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende,

5.om den tilltalade förmått någon annan att medverka till brottet genom tvång, svek eller missbruk av hans eller hennes ungdom, oförstånd eller beroende ställning,

6.om brottet utgjort ett led i en brottslighet som utövats i organiserad form eller systematiskt eller om brottet föregåtts av särskild planering,

7.om ett motiv för brottet varit att kränka en person, en folkgrupp eller en annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck eller annan liknande omständighet,

8.om brottet varit ägnat att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person, eller

9. om

brottet begåtts mot en

9. om brottet begåtts mot en

person på grund av att han eller hon

person på grund av att han eller hon

eller någon närstående innehaft ett

eller någon närstående innehaft ett

uppdrag som förtroendevald i stat,

uppdrag som förtroendevald i stat,

kommun,

landsting, Sametinget

kommun, region, Sametinget eller

eller Europaparlamentet.

Europaparlamentet.

68

Lydelse enligt prop. 2018/19:164

Föreslagen lydelse

Prop. 2018/19:162

36kap. 9 §

Om sanktionsvärdet uppgår till minst 500 000 kronor, ska företagsboten för ett större företag sättas högre än vad som följer av 8 § (förhöjd företagsbot). Den förhöjda företagsboten ska fastställas till ett belopp som är befogat med hänsyn till företagets finansiella ställning. En förhöjd företagsbot får dock högst bestämmas till ett belopp som motsvarar femtio gånger sanktionsvärdet.

Med större företag avses enskilda näringsidkare och juridiska personer som motsvarar de kriterier som anges i 1 kap. 3 § första stycket 4

årsredovisningslagen (1995:1554).

 

Bestämmelserna i denna paragraf

Bestämmelserna i denna paragraf

gäller inte staten, kommuner eller

gäller inte staten, kommuner eller

landsting.

regioner.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

37kap. 2 §3

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer

som

regeringen

 

bestämmer

förordnar

ordförande och

vice

förordnar

ordförande

och

vice

ordförande

i

övervakningsnämn-

ordförande

i

övervakningsnämn-

derna. Vice ordföranden tjänstgör

derna. Vice ordföranden tjänstgör

vid förfall för ordföranden i dennes

vid förfall för ordföranden i dennes

ställe. Vid förfall för både

ställe. Vid förfall för både

ordföranden och vice ordföranden

ordföranden och vice ordföranden

förordnas

tillfällig

ersättare

av

förordnas

tillfällig

ersättare

av

Kriminalvården. Ordföranden, vice

Kriminalvården. Ordföranden, vice

ordföranden och tillfällig ersättare

ordföranden och tillfällig ersättare

skall vara lagfarna och ha

ska vara lagfarna och ha erfarenhet

erfarenhet

av

tjänstgöring

som

av tjänstgöring som domare.

 

domare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övriga ledamöter

utses genom

Övriga ledamöter utses genom

val. För dessa väljs lika många

val. För dessa väljs lika många

ersättare. Val förrättas av kommun-

ersättare. Val förrättas av kommun-

fullmäktige,

om

övervaknings-

fullmäktige,

om

övervaknings-

nämndens

 

verksamhetsområde

nämndens

 

verksamhetsområde

omfattar endast en kommun, och

omfattar endast en kommun, och

annars

av

landstingsfullmäktige.

annars av regionfullmäktige. Om

Om det inom nämndens verksam-

det inom nämndens verksamhets-

hetsområde även finns en kommun

område även finns en kommun som

som ej ingår i ett landsting,

inte ingår i en region, förrättas valet

förrättas valet av landstingsfull-

av regionfullmäktige och kommun-

mäktige

och

kommunfullmäktige

fullmäktige

med den

fördelning

med den fördelning dem emellan

dem

emellan

som

länsstyrelsen

3 Senaste lydelse 2005:967.

 

 

 

 

 

 

 

69

Prop. 2018/19:162 som länsstyrelsen bestämmer efter

bestämmer efter befolkningstalen.

befolkningstalen. Ingår

flera

län

Ingår flera län eller delar av län i

eller delar av län i övervaknings-

övervakningsnämnds verksamhets-

nämnds

verksamhetsområde,

fast-

område, fastställer regeringen efter

ställer

regeringen

efter

samma

samma grunder antalet ledamöter

grunder

antalet

ledamöter

och

och ersättare för varje län eller del

ersättare för varje län eller del av

av län.

län.

 

 

 

 

 

Landstingsfullmäktiges och kom-

Regionfullmäktiges och kom-

munfullmäktiges val av ledamöter

munfullmäktiges val av ledamöter

eller ersättare skall vara propor-

eller ersättare ska vara propor-

tionellt, om det begärs av minst så

tionellt, om det begärs av minst så

många

ledamöter

i landstings-

många ledamöter i regionfull-

fullmäktige eller kommunfull-

mäktige eller kommunfullmäktige

mäktige som motsvarar den kvot,

som motsvarar den kvot, vilken

vilken erhålls om antalet närvar-

erhålls om antalet närvarande leda-

ande ledamöter delas med det antal

möter delas med det antal personer

personer som valet avser, ökat med

som valet avser, ökat med 1. Om

1. Om kvoten är ett brutet tal, skall

kvoten är ett brutet tal, ska den

den avrundas till närmast högre

avrundas till närmast högre hela tal.

hela tal. Om förfarandet vid sådant

Bestämmelser om förfarandet vid

proportionellt val finns bestäm-

sådant proportionellt val finns i

melser i lagen (1992:339) om

lagen (1992:339) om proportionellt

proportionellt valsätt. Om er-

valsätt. Om ersättarna inte väljs

sättarna

inte väljs proportionellt,

proportionellt, ska det vid valet

skall vid valet även den ordning

även bestämmas i vilken ordning

bestämmas, i vilken de skall kallas

de ska kallas till tjänstgöring.

till tjänstgöring.

Ledamot och annan än tillfällig ersättare utses för fyra år. Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår före tidens utgång, inträder en ersättare enligt den ordning mellan ersättarna som har bestämts vid valet. Avgår en ledamot eller ersättare som inte har utsetts vid proportionellt val, utses en ny ledamot eller ersättare för återstoden av tiden. Tillfällig ersättare förordnas för högst sex månader.

ledamot eller ersättare skall

När ledamot eller ersättare ska

utses skall övervakningsnämnden

utses ska övervakningsnämnden

göra anmälan därom till den som

göra anmälan om det till den som

skall utse honom.

ska utse honom eller henne.

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 29 kap. 2 § och 36 kap. 9 § och i övrigt den 1 januari 2020.

70

Prop. 2018/19:162

2.8Förslag till lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 1 § jordabalken1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12kap. 1 §2

Detta kapitel avser avtal, genom vilka hus eller delar av hus upplåts till nyttjande mot ersättning. Detta gäller även om lägenheten upplåtits genom tjänsteavtal eller avtal i anslutning till sådant avtal.

Innefattar avtalet även upplåtelse av jord att nyttjas tillsammans med lägenheten, ska detta kapitel tillämpas på avtalet, om jorden ska användas för trädgårdsodling i mindre omfattning eller för annat ändamål än jordbruk. Förenas ett tjänsteavtal, som inte är av ringa betydelse, med upplåtelse av såväl lägenhet för bostadsändamål som jord, ska kapitlet tillämpas, om upplåtelsen av lägenheten är mera betydelsefull än upplåtelsen av jorden.

Med bostadslägenhet avses lägenhet som upplåtits för att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Med lokal avses annan lägenhet än bostadslägenhet.

Det som föreskrivs i detta kapitel om sambor gäller endast sådana samboförhållanden där ingen av samborna är gift.

Förbehåll som strider mot en bestämmelse i detta kapitel är utan verkan

mot hyresgästen eller den som har rätt att träda i hans eller hennes ställe,

om inte annat anges.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Omfattar

hyresavtalet

minst tre

Omfattar

hyresavtalet

minst

tre

bostadslägenheter,

som

hyresgäs-

bostadslägenheter, som

hyresgäs-

ten ska hyra ut i andra hand eller

ten ska hyra ut i andra hand eller

upplåta

med kooperativ

hyresrätt,

upplåta

med

kooperativ

hyresrätt,

får parterna avtala om förbehåll

får parterna avtala om förbehåll

som strider mot vad som sägs i

som strider mot det som sägs i detta

detta kapitel om sådana lägenheter,

kapitel

om

sådana lägenheter,

under förutsättning

att

förbehållet

under förutsättning att förbehållet

inte strider mot bestämmelserna om

inte strider mot bestämmelserna om

lokaler och inte heller avser rätten

lokaler och inte heller avser rätten

till förlängning av avtalet eller

till förlängning av avtalet eller

grunderna

för

fastställande

av

grunderna

för

fastställande

av

hyresvillkoren

i

samband

med

hyresvillkoren i samband med

sådan

förlängning.

Ett sådant

sådan förlängning. Ett sådant

förbehåll gäller endast om det

förbehåll gäller endast om det

godkänts

av

 

hyresnämnden.

godkänts

 

av

hyresnämnden.

Godkännande behövs dock inte om

Godkännande behövs dock inte om

staten,

kommun,

landsting

eller

staten, en kommun, en region eller

kommunalförbund är hyresvärd.

ett kommunalförbund är hyresvärd.

1 Balken omtryckt 1971:1209, 12 kap. omtryckt 1984:694.

 

 

 

 

 

71

2 Senaste lydelse 2012:979.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162 I lagen (2012:978) om uthyrning av egen bostad finns särskilda bestämmelser om upplåtelse av bostadslägenhet i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

72

Prop. 2018/19:162

2.9Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 27 §, 10 kap. 16 §, 12 kap. 35 § och 17 kap. 5 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 27 §1

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund behöver ej ställa

kommunalförbund behöver inte

säkerhet.

ställa säkerhet.

Vite får ej föreläggas staten.

Vite får inte föreläggas staten.

10kap.

16 §2

Den som ropar in skeppet är

Den som ropar in skeppet är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att efter inropet lämna

handpenning

som

motsvarar

en

handpenning

som

motsvarar

en

sjättedel av köpeskillingen, dock ej

sjättedel av köpeskillingen, dock

mindre än de förrättningskostnader

inte mindre än de förrättnings-

som skall utgå ur skeppet.

 

kostnader som ska utgå ur skeppet.

Handpenningen

skall betalas

Handpenningen

ska

betalas

kontant, om ej inroparen ställer

kontant, om inte inroparen ställer

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

får godtagas även fordran som är

får godtas även fordran som är

förenad med panträtt på grund av

förenad med panträtt på grund av

inteckning i skeppet, om den täcks

inteckning i skeppet, om den täcks

av köpeskillingen och kan anses

av köpeskillingen och kan anses

betryggande.

 

 

 

 

betryggande.

 

 

 

 

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund

behöver

ej

kommunalförbund

behöver

inte

lämna handpenning men blir i fall

lämna handpenning men blir i fall

som

avses i

22 §

ersättnings-

som

avses i

22 § ersättnings-

skyldiga intill motsvarande belopp.

skyldiga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt 6 §

vid det sammanträde som enligt 6 §

har

kungjorts

för

köpeskillingens

har

kungjorts

för

köpeskillingens

fördelning.

 

 

 

 

fördelning.

 

 

 

 

När köpeskillingen har till fullo

När köpeskillingen har betalats

betalats, får

köparen

komma

i

till

fullo, får

köparen

komma i

besittning av skeppet.

 

 

besittning av skeppet.

 

 

1

Senaste lydelse 2007:277.

73

2

Senaste lydelse 2007:277.

Prop. 2018/19:162

74

Köparen blir personligen betalningsskyldig för vad som enligt överenskommelse har avräknats på köpeskillingen och den förre ägaren blir fri från ansvar härför.

12kap.

35 §3

Den som ropar in fastigheten är

Den som ropar in fastigheten är

skyldig att efter inropet lämna

skyldig att efter inropet lämna

handpenning

som

motsvarar

en

handpenning

som

motsvarar

en

tiondel av köpeskillingen, dock ej

tiondel av köpeskillingen, dock inte

mer än som enligt 34 § skall betalas

mer än som enligt 34 § ska betalas

kontant eller mindre än de

kontant eller mindre än de

förrättningskostnader

som

skall

förrättningskostnader som ska utgå

utgå ur fastigheten.

 

 

 

 

ur fastigheten.

 

 

 

 

 

Handpenningen

skall

betalas

Handpenningen

ska

betalas

kontant, om ej inroparen ställer

kontant, om inte inroparen ställer

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

säkerhet för beloppet. Som säkerhet

får godtagas även fordran som är

får godtas även fordran som är

förenad med panträtt i fastigheten,

förenad med panträtt i fastigheten,

om den täcks av köpeskillingen och

om den täcks av köpeskillingen och

kan anses betryggande.

 

 

kan anses betryggande.

 

 

 

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund

 

behöver

ej

kommunalförbund

behöver

inte

lämna handpenning men blir i fall

lämna handpenning men blir i fall

som

avses

i

43 §

ersättnings-

som

avses

i

43 §

ersättnings-

skyldiga intill motsvarande belopp.

skyldiga intill motsvarande belopp.

Obetald del av den kontanta

Obetald del av den kontanta

köpeskillingen skall betalas senast

köpeskillingen ska betalas senast

vid det sammanträde som enligt

vid det sammanträde som enligt

20 §

har

kungjorts

för

köpe-

20 §

har

kungjorts

för

köpe-

skillingens fördelning.

 

 

skillingens fördelning.

 

 

 

17kap. 5 §4

Förrättningskostnader för vilka

Förrättningskostnader för vilka

sökanden ansvarar skall förskot-

sökanden ansvarar ska förskotteras

teras av honom, om Kronofogde-

av denne, om Kronofogde-

myndigheten

begär

det.

Staten,

myndigheten

begär det.

Staten,

kommun, landsting och kom-

kommuner, regioner och kom-

munalförbund är dock inte skyldiga

munalförbund är dock inte skyldiga

att lämna sådant förskott.

inom

att lämna sådant förskott.

 

Betalas inte förskott

Om sökanden inte betalar för-

förelagd tid, får Kronofogde-

skottet inom förelagd tid, får

myndigheten

inställa

verkställig-

Kronofogdemyndigheten

ställa in

heten och häva vidtagna åtgärder.

verkställigheten och häva vidtagna

Om förskottet avser en grundavgift,

åtgärder. Om

förskottet avser en

3Senaste lydelse 2007:277.

4 Senaste lydelse 2007:277.

får myndigheten i stället avskriva

grundavgift, får myndigheten i Prop. 2018/19:162

målet.

stället avskriva målet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

75

Prop. 2018/19:162

2.10Förslag till lag om ändring i miljöbalken

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 e §, 15 kap. 37 § och 16 kap. 3 § miljöbalken ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 e §1

 

 

 

 

 

 

 

Tillstånd till täkt får ges endast

Tillstånd till täkt får ges endast

 

om det för uppfyllandet av de

om det för uppfyllandet av de

 

villkor som ska gälla för tillståndet

villkor som ska gälla för tillståndet

 

ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 §.

ställs säkerhet enligt 16 kap. 3 §.

 

Staten,

kommuner,

landsting och

Staten,

kommuner,

 

regioner

och

 

kommunalförbund

behöver

dock

kommunalförbund

behöver

 

dock

 

inte ställa säkerhet.

 

 

 

inte ställa säkerhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

37 §2

 

 

 

 

 

 

 

Tillstånd till geologisk lagring av koldioxid ska för sin giltighet göras

 

beroende av att verksamhetsutövaren ställer säkerhet eller vidtar någon

 

annan lämplig åtgärd för att säkerställa fullgörandet av de skyldigheter

 

som gäller för verksamheten enligt denna balk, lagen (2004:1199) om

 

handel med utsläppsrätter samt de föreskrifter och tillståndsvillkor som har

 

meddelats med stöd av dessa lagar. En säkerhet får ställas efter hand enligt

 

en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

 

När en säkerhet ställs ska den prövas av tillståndsmyndigheten. Säker-

 

heten ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål.

 

 

 

Staten, kommuner, landsting och

Staten, kommuner, regioner och

 

kommunalförbund

behöver

inte

kommunalförbund

behöver

 

inte

 

ställa säkerhet.

 

 

 

ställa säkerhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §3

 

 

 

 

 

 

 

Tillstånd,

godkännande

eller

Tillstånd,

godkännande

 

eller

 

dispens enligt balken eller enligt

dispens enligt balken eller enligt

 

föreskrifter meddelade med stöd av

föreskrifter meddelade med stöd av

 

balken, får för sin giltighet göras

balken, får för sin giltighet göras

 

beroende av att den som avser att

beroende av att den som avser att

 

bedriva

verksamheten

ställer

bedriva

verksamheten

ställer

 

säkerhet för kostnaderna för det

säkerhet för kostnaderna för det

 

avhjälpande av en miljöskada och

avhjälpande av en miljöskada och

 

de andra återställningsåtgärder som

de andra återställningsåtgärder som

 

verksamheten

kan

föranleda.

verksamheten

kan

föranleda.

 

1 Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2012:907.

 

 

 

 

 

76

2 Senaste lydelse 2019:295.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Senaste lydelse 2007:661.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Staten, kommuner, landsting och kommunalförbund behöver dock inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter.

En säkerhet skall godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

Säkerheten skall prövas av till- ståndsmyndigheten.

Staten, kommuner, regioner och Prop. 2018/19:162 kommunalförbund behöver dock

inte ställa säkerhet. Den som är skyldig att betala avgift eller ställa säkerhet enligt lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet behöver inte ställa säkerhet för åtgärder som omfattas av sådana avgifter och säkerheter.

En säkerhet ska godtas om den visas vara betryggande för sitt ändamål. Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet.

Säkerheten ska prövas av till- ståndsmyndigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

77

Prop. 2018/19:162

2.11Förslag till lag om ändring i socialförsäkringsbalken

Härigenom föreskrivs att 52 kap. 20 §, 106 kap. 9 och 24 §§, 114 kap. 8 och 35 §§ och 117 kap. 6 § socialförsäkringsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

52 kap.

20 §

Ett anskaffningsbidrag ska Ett anskaffningsbidrag ska minskas med sådant bidrag till minskas med sådant bidrag till inköp av ett fordon som den inköp av ett fordon som den försäkrade får från en kommun försäkrade får från en kommun eller ett landsting eller i form av eller en region eller i form av

försäkringsersättning.försäkringsersättning.

106 kap.

 

 

 

9 §1

 

 

 

För den som vårdas på en

För den som vårdas på en

institution som tillhör eller till vars

institution som tillhör eller till vars

drift det betalas ut bidrag från

drift det betalas ut bidrag från

staten, en kommun eller ett

staten, en kommun eller en region,

landsting, lämnas omvårdnads-

lämnas

omvårdnadsbidrag

endast

bidrag endast om vården kan

om vården kan beräknas pågå högst

beräknas pågå högst sex månader.

sex månader. Detsamma gäller om

Detsamma gäller om han eller hon

han eller hon vårdas utanför

vårdas utanför institutionen genom

institutionen genom

dess

försorg

dess försorg eller i annat fall vårdas

eller i annat fall vårdas utanför en

utanför en sådan institution och

sådan

institution

och

staten,

staten, kommunen eller landstinget

kommunen eller regionen är

är huvudman för vården.

huvudman för vården.

 

24 §

Assistansersättning lämnas inte för tid när den funktionshindrade

1. vårdas på en institution som

1. vårdas på en institution som

tillhör staten, en kommun eller ett

tillhör staten, en kommun eller en

landsting,

region,

2. vårdas på en institution som

2. vårdas på en institution som

drivs med bidrag från staten, en

drivs med bidrag från staten, en

kommun eller ett landsting,

kommun eller en region,

3.bor i en gruppbostad, eller

4.vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt 9 § 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

1

Senaste lydelse 2018:1265.

78

 

114kap.

8 §2

Personuppgifter som behandlas för ändamål som anges i 7 § får också behandlas av Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten för tillhandahållande av information som behövs

1.som underlag för beslut om och kontroll av förmåner, ersättningar och andra stöd åt enskilda i den verksamhet som bedrivs av Centrala studiestödsnämnden och arbetslöshetskassorna,

2. för samordning

av tjänste-

2. för

samordning av tjänste-

pensioner i den verksamhet som

pensioner i den verksamhet som

bedrivs av Statens tjänste-

bedrivs

av

Statens

tjänste-

pensionsverk

och

det

för

pensionsverk

och

det

för

kommunerna och landstingen gem-

kommunerna och regionerna gem-

ensamma organet för admi-

ensamma organet för admi-

nistration av personalpensioner,

 

nistration av personalpensioner,

 

3.för handläggning av ärenden hos Statens tjänstepensionsverk där regler om statens tjänstegrupplivförsäkring ska tillämpas, eller

4.som underlag för beslut om och kontroll av ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. socialtjänstlagen (2001:453) åt enskild i den verksamhet som bedrivs av socialnämnderna.

 

 

 

 

 

35 §

 

 

 

 

 

Den som genom sin befattning

Den som genom sin befattning

med

 

personuppgifter

som

med

 

personuppgifter

som

inhämtats

från

socialförsäkrings-

inhämtats

från

socialförsäkrings-

databasen till det för kommunerna

databasen till det för kommunerna

och

landstingen

gemensamma

och

regionerna

gemensamma

organet

för

administration av

organet

för

administration av

personalpensioner

får kännedom

personalpensioner

får kännedom

om

uppgifter

om

enskildas

om

uppgifter

 

om

enskildas

ekonomiska och personliga för-

ekonomiska och personliga för-

hållanden får inte obehörigen röja

hållanden får inte obehörigen röja

dessa uppgifter.

 

 

dessa uppgifter.

 

 

 

117kap.

6 §3

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ ska

Bestämmelserna i 7 och 8 §§ ska

tillämpas på förmåner som enligt

tillämpas på förmåner som enligt

lag eller annan författning eller

lag eller annan författning eller

regeringes beslut månatligen eller

regeringens beslut månatligen eller

för längre tidsperiod ska betalas ut

för längre tidsperiod ska betalas ut

av

Försäkringskassan

eller

av

Försäkringskassan

eller

Pensionsmyndigheten.

 

Pensionsmyndigheten.

 

Efter

överenskommelse

mellan

Efter

överenskommelse

mellan

Pensionsmyndigheten och

Statens

Pensionsmyndigheten och

Statens

tjänstepensionsverk ska Pensions-

tjänstepensionsverk ska Pensions-

2Senaste lydelse 2016:1291.

3 Senaste lydelse 2010:568.

Prop. 2018/19:162

79

Prop. 2018/19:162 myndigheten svara för utbetal- ningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kom- munerna och landstingen gemen- samt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 och 8 §§ på sådana pensioner.

myndigheten svara för utbetal- ningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som administreras av ett för kom- munerna och regionerna gemen- samt organ. Därvid tillämpas bestämmelserna i 7 och 8 §§ på sådana pensioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

80

Prop. 2018/19:162

2.12Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 och 6 §§ och 3 kap. 11 och 12 §§ lagen (1933:269) om ägofred ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 5 §1

Stängsel skall vara så beskaffat,

Stängsel ska vara så beskaffat att

att det fredar mot större hemdjur

det fredar mot större hemdjur

(hästar och nötkreatur).

 

(hästar och nötkreatur).

 

Prövas i fråga om visst län eller

Prövas i fråga om visst län eller

viss del av län erforderligt, att

viss del av län erforderligt, att

stängsel fredar jämväl mot mindre

stängsel fredar även mot mindre

hemdjur eller visst slag av sådana

hemdjur eller visst slag av sådana

djur, ankommer på regeringen att

djur, får regeringen, efter hörande

efter

hörande

av

vederbörande

av

vederbörande

region

och

landsting och hushållningssällskap

hushållningssällskap,

meddela

därom meddela föreskrift. Sådan

föreskrifter om det. Sådan föreskrift

föreskrift äge tillämpning jämväl i

ska även tillämpas i fråga om

fråga om stängsel, som skall hållas

stängsel som ska hållas i gränsen

i gränsen mellan det område före-

mellan

det

område

föreskriften

skriften avser

och

invidliggande

avser och invidliggande mark.

 

mark.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §2

 

 

 

 

 

Stängsel skall om våren vara i

Stängsel ska om våren vara i

fredgillt stånd den 15 maj och

fredgillt stånd den 15 maj och

därefter underhållas, intill dess på

därefter

underhållas

tills

tjäle

hösten tjäle kommer i marken.

 

kommer i marken på hösten.

 

Prövas i fråga om visst län eller

Prövas i fråga om visst län eller

viss del av län lämpligt, att den tid,

viss del av län lämpligt, att den tid

då stängsel om våren skall vara

då stängsel om våren ska vara

fredgillt, sättes till annan dag än

fredgillt ska vara en annan dag än

den 15 maj, ankommer på regering-

den 15 maj, får regeringen, efter

en

att

efter

 

hörande

av

hörande

av

vederbörande region

vederbörande landsting och hus-

och hushållningssällskap, meddela

hållningssällskap

därom meddela

föreskrifter om det.

 

 

föreskrift.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

rätt

för

länsstyrelse

att

Det finns särskilda bestämmelser

bestämma, vilken tid av året grind

om

rätt

för länsstyrelse

att

1Senaste lydelse 1977:667.

2 Senaste lydelse 1977:667.

81

Prop. 2018/19:162

över

allmän

väg

skall

hållas

bestämma vilken tid av året grind

 

avlyftad, är särskilt stadgat.

 

 

över allmän väg ska hållas avlyft.

 

 

 

 

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 §3

 

 

 

 

 

 

 

Prövas

för

skogsåterväxtens

Prövas

för

skogsåterväxtens

 

skyddande inom visst län eller viss

skyddande inom visst län eller viss

 

del av län erforderligt, att rätt till

del av län erforderligt, att rätt till

 

bete å ohägnad mark, som i 10 §

bete ohägnad mark, som i 10 §

 

sägs, varder helt eller i viss mån,

sägs, ska förbjudas helt eller delvis,

 

såsom beträffande vissa slag av

såsom beträffande vissa slag av

 

hemdjur

eller

viss tid

av

 

året,

hemdjur eller viss tid av året, får

 

förbjuden, regeringen på

regeringen, på framställning av

 

framställning

av

vederbörande

vederbörande region och hus-

 

landsting och hushållningssällskap

hållningssällskap,

meddela

före-

 

därom meddela föreskrift.

 

 

 

skrifter om det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 §4

 

 

 

 

 

 

 

Där inom visst län eller viss del

Där inom visst län eller viss del

 

av län skogs- eller utmark på grund

av län skogs- eller utmark var

 

av

bestämmelserna

i

 

§ 5

upplåten till gemensamt bete

 

förordningen

den

21 december

grund

av

bestämmelserna i

5 §

 

1857 om ägors fredande emot

förordningen

den

21 december

 

skada av annans hemdjur samt om

1857 om ägors fredande emot

 

stängselskyldighet

den

1 januari

skada av annans hemdjur samt om

 

1933 var upplåten till gemensamt

stängselskyldighet

den

1 januari

 

bete, regeringen då skäl därtill

1933, får regeringen om det finns

 

äro, på framställning av veder-

skäl för det, på framställning av

 

börande landsting och hushåll-

vederbörande region och hushåll-

 

ningssällskap

förordna,

att

 

inom

ningssällskap, besluta att betes-

 

länet eller länsdelen betesreglering

reglering sådan mark inom länet

 

å sådan mark äga rum på sätt

eller länsdelen får äga rum på det

 

och under villkor, som i 13–19 §§

sätt och under de villkor som

 

stadgas.

 

 

 

 

 

 

föreskrivs i 13–19 §§.

 

 

 

Har

statsbidrag

beviljats

till

Har

statsbidrag

beviljats

till

 

utförande av åtgärder för skogs-

utförande

av åtgärder

för skogs-

 

produktionens

höjande

 

enligt

produktionens höjande enligt

 

skogsvårdsplan,

fastställd

 

av

skogsvårdsplan,

fastställd

av

 

Skogsstyrelsen för viss del av län,

Skogsstyrelsen för viss del av län,

 

regeringen rörande länsdelen på

får regeringen rörande länsdelen på

 

framställning

av

Skogsstyrelsen

framställning

av

Skogsstyrelsen

 

meddela förordnande, som i första

fatta ett sådant beslut som anges i

 

stycket sägs.

 

 

 

 

 

första stycket.

 

 

 

 

 

Inom

län

eller

länsdel,

där

Inom län eller länsdel, där beslut

 

förordnande enligt första eller

enligt första eller andra stycket

 

andra stycket gäller, stängsel

gäller, får stängsel enligt 2 § inte

 

enligt 2 § ej fordras mellan ägor,

krävas mellan ägor som utgörs av

82

3 Senaste lydelse 1977:667.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 Senaste lydelse 2005:1168.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

som utgöras av skogs- eller utmark, med mindre stängsel mellan ägorna fanns den 1 januari 1933.

skogs- eller utmark, om inte Prop. 2018/19:162 stängsel mellan ägorna fanns den

1 januari 1933.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

83

Prop. 2018/19:162

2.13Förslag till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 och 3–4 §§ lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.1 ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §2

 

 

 

 

 

 

 

Skattesatsen för kommuns uttag

Skattesatsen

för

en

kommuns

 

av kommunal

inkomstskatt

och

uttag

av kommunal

inkomstskatt

 

landstings uttag av landstingsskatt

och en regions uttag av regionskatt

 

samt avgiftssatsen för uttag av

samt avgiftssatsen för uttag av

 

begravningsavgift enligt

9

kap.

begravningsavgift

enligt 9

kap.

 

begravningslagen (1990:1144) ska

begravningslagen (1990:1144) ska

 

bestämmas i förhållande till de av

bestämmas i förhållande till de av

 

Skatteverket beräknade

samman-

Skatteverket beräknade

samman-

 

lagda beskattningsbara förvärvsin-

lagda beskattningsbara förvärvsin-

 

komsterna i besluten om slutlig

komsterna i besluten om slutlig

 

skatt

enligt

 

56

kap.

2 §

skatt

enligt

56

kap.

2 §

 

skatteförfarandelagen

(2011:1244)

skatteförfarandelagen

(2011:1244)

 

det år skatte- och avgiftssatserna

det år skatte- och avgiftssatserna

 

ska fastställas. Motsvarande gäller

ska fastställas. Motsvarande gäller

 

vid bestämmande av avgiftssatsen

vid bestämmande av avgiftssatsen

 

för ett trossamfunds uttag av avgift

för ett trossamfunds uttag av avgift

 

som avses i lagen (1999:291) om

som avses i lagen (1999:291) om

 

avgift till registrerat trossamfund.

avgift till registrerat trossamfund.

 

Om enligt 11 kap. 11 § andra stycket kommunallagen (2017:725) någon

 

annan skatte- eller avgiftssats slutligt fastställts än den som har bestämts

 

tidigare, ska den nya skatte- eller avgiftssatsen om möjligt bestämmas med

 

hänsyn till de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i

 

besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen det år

 

skatte- eller avgiftssatsen ska fastställas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §3

 

 

 

 

 

 

 

Skatteverket

 

ska

senast

den

Skatteverket

ska

senast

den

 

8 mars till kommuner och landsting

8 mars till kommuner och regioner

 

redovisa den skatt för det

redovisa den skatt för det

 

föregående året

som

tillkommer

föregående året som

tillkommer

 

kommunen

eller

landstinget.

kommunen

eller

 

regionen.

 

Regeringen

meddelar

närmare

Regeringen

meddelar

närmare

 

föreskrifter om sådan redovisning.

föreskrifter om sådan redovisning.

 

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1977:191.

 

 

 

 

 

 

 

84

2 Senaste lydelse 2017:728.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 Senaste lydelse 2013:377.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatteverket

ska

senast

den

Skatteverket

ska

senast

den Prop. 2018/19:162

10 september varje

år

lämna

10 september varje

år

lämna

kommuner och

landsting uppgift

kommuner och regioner uppgift

om den beräknade

sammanlagda

om den beräknade sammanlagda

beskattningsbara

förvärvsinkom-

beskattningsbara

förvärvsinkom-

sten som avses i 1 § första stycket.

sten som avses i 1 § första stycket.

Skatteverket ska i fråga om avgifter till trossamfund lämna redovisning och uppgifter motsvarande dem som anges i första och andra styckena till Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund, som enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund har beviljats statlig hjälp med att ta in avgifterna. Skatteverket ska lämna motsvarande redovisning och uppgifter i fråga om begravningsavgift enligt begravningslagen (1990:1144) till den församling, kyrkliga samfällighet eller kommun som är huvudman för begravningsverksamheten. För den begravnings- verksamhet som bedrivs under huvudmannaskap av en församling eller kyrklig samfällighet ska dock uppgifter som anges i andra stycket lämnas till Kammarkollegiet och avse den beräknade sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsten i samtliga huvudmäns förvaltningsområden.

Skatteverket ska till kommuner lämna motsvarande redovisning som

anges i första stycket i fråga om fastighetsavgiftsmedel. Senast samma dag

ska Skatteverket till kommuner också lämna uppgift om de sammanlagda

fastighetsavgifterna i kommunen enligt Skatteverkets senaste beslut om

slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244).

 

 

 

 

 

 

3 a §4

 

 

 

 

 

När en kommun eller ett

När en kommun eller en region

landsting

 

har

fastställt

budgeten,

har

fastställt

budgeten,

ska

skall kommunstyrelsen

respektive

kommunstyrelsen

respektive

landstingsstyrelsen genast

under-

regionstyrelsen

genast

underrätta

rätta Skatteverket om den skattesats

Skatteverket om den skattesats som

som har bestämts för det följande

har bestämts för det följande året.

året.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

skattesatsen

inte har

Om skattesatsen inte har

fastställts

före oktober

månads

fastställts

före

oktober månads

utgång,

skall

styrelsen

genast

utgång, ska styrelsen genast

underrätta

 

Skatteverket

om

underrätta

Skatteverket

om

styrelsens

förslag till

skattesats.

styrelsens

förslag till

skattesats.

Har någon annan skattesats än den

Har någon annan skattesats än den

föreslagna

 

fastställts,

skall

föreslagna fastställts, ska styrelsen

styrelsen genast underrätta Skatte-

genast underrätta Skatteverket om

verket om den fastställda skatte-

den

fastställda

skattesatsen.

Om

satsen. Om budgeten inte har

budgeten inte har fastställts före

fastställts

före

november

månads

november månads utgång, ska, så

utgång, skall, så snart skattesatsen

snart

skattesatsen

för

den

för den preliminära skatten har

preliminära

skatten har

fastställts,

fastställts, Skatteverket underrättas

Skatteverket

underrättas

om

om skattesatsen.

 

 

skattesatsen.

 

 

 

4 Senaste lydelse 2003:679.

 

 

 

 

 

 

 

85

Prop. 2018/19:162

86

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även underrättelse om avgiftssats enligt begravningslagen (1990:1144).

 

4 §5

Det som sägs i denna paragraf om

Det som sägs i denna paragraf om

kommun

och kommunalskatte-

kommuner och kommunalskatte-

medel tillämpas också i fråga om

medel tillämpas också i fråga om

landsting

och landstingsskatteme-

regioner och regioners skattemedel

del samt kommuns begravningsav-

samt kommuners begravningsav-

giftsmedel. I fråga om slutavräk-

giftsmedel. I fråga om slutavräk-

ning av

begravningsavgiftsmedel

ning av begravningsavgiftsmedel

gäller dock i stället bestämmelserna

gäller dock i stället bestämmelserna

i sjätte stycket.

i sjätte stycket.

En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar produkten av de sammanlagda beskattningsbara förvärvsinkomsterna i kommunen enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) i fråga om kommunal inkomstskatt (skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den skattesats som har beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfaktorer enligt tredje stycket som har fastställts senast i september året före beskattningsåret. En kommun har också rätt att under visst år (avgiftsåret) av staten uppbära fastighetsavgiftsmedel med belopp som motsvarar vad kommunen haft rätt att uppbära i sådana medel närmast föregående år med justering för skillnaden mellan de sammanlagda fastighetsavgifterna i kommunen enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen året före avgiftsåret och motsvarande summa andra året före avgiftsåret.

Senast i september varje år ska regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som ska svara mot den uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den ena ska avse förändringen mellan andra och första året före beskattningsåret. Den andra ska avse förändringen mellan året före beskattningsåret och beskattningsåret. Under år då riksdagsval hålls i september, får regeringen dock ändra redan fastställda uppräkningsfaktorer. Detta ska ske senast en vecka efter att regeringen avlämnat budgetpropositionen.

Innan Skatteverket betalar ut kommunalskattemedel och fastighets- avgiftsmedel till kommunerna ska avräkning och tillägg för bidrag göras enligt 19 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning och 6 § lagen (2008:342) om utjämning av kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade. Vidare ska avräkning göras enligt 62 kap. 10 § skatteförfarandelagen. Det belopp som framkommer ska betalas ut med en tolftedel per månad den tredje vardagen räknat från den 17 i månaden, varvid dag som enligt 2 § lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid jämställs med allmän helgdag inte ska medräknas. Är kommunens fordran inte uträknad vid utbetalningstillfällena i månaderna januari och februari, ska utbetalningarna dessa månader grundas på samma belopp

5Senaste lydelse 2011:1300.

som utbetalningen i december månad det föregående året. När särskilda skäl föranleder det får Skatteverket dock förordna att utbetalningen ska grundas på ett annat belopp. Om något av de belopp som utbetalningen i månaderna januari, februari och mars grundats på inte motsvarar en tolftedel av kommunens fordran, ska den jämkning som föranleds av detta ske i fråga om utbetalningen i april eller, om det är fråga om ett större belopp, fördelas på utbetalningarna i april, maj och juni månader.

En slutavräkning av kommunal-

En slutavräkning av kommunal-

skattemedlen ska ske när besluten

skattemedlen ska ske när besluten

om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 §

om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 §

skatteförfarandelagen

 

under året

skatteförfarandelagen

under året

efter beskattningsåret

har

fattats.

efter beskattningsåret har

fattats.

Därvid ska en kommun som inte

Därvid ska en kommun som inte

ingår i ett landsting behandlas som

ingår i en region behandlas som om

om den även utgjorde ett landsting.

den även utgjorde en region.

Produkten

av

skatteunderlaget

Produkten

av

skatteunderlaget

enligt besluten om slutlig skatt och

enligt besluten om slutlig skatt och

den skattesats som har beslutats för

den skattesats som har beslutats för

beskattningsåret

utgör

de

slutliga

beskattningsåret utgör de slutliga

kommunalskattemedlen.

Om

kommunalskattemedlen.

Om

summan

av

dessa

överstiger

summan av dessa överstiger

summan av de preliminära kom-

summan av de preliminära kom-

munalskattemedlen

enligt

andra

munalskattemedlen

enligt

andra

stycket ska skillnaden betalas ut till

stycket ska skillnaden betalas ut till

kommunerna med

ett enhetligt

kommunerna med ett enhetligt

belopp

per

invånare

den

belopp

per

invånare

den

1 november året före beskattnings-

1 november året före beskattnings-

året. I motsatt fall ska skillnaden

året. I motsatt fall ska skillnaden

återbetalas av kommunerna med ett

återbetalas av kommunerna med ett

enhetligt belopp per invånare den 1

enhetligt belopp per invånare den 1

november året före beskattnings-

november året före beskattnings-

året. Utbetalning eller återbetalning

året. Utbetalning eller återbetalning

ska göras i januari andra året efter

ska göras i januari andra året efter

beskattningsåret.

 

 

 

 

beskattningsåret.

 

 

 

En slutavräkning av kommunens begravningsavgiftsmedel ska ske när besluten om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen under året efter beskattningsåret har fattats. Produkten av skatteunderlaget enligt besluten om slutlig skatt och den avgiftssats för begravningsavgiften som har beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga begravnings- avgiftsmedlen. Om dessa överstiger de preliminära begravnings- avgiftsmedlen enligt andra stycket ska skillnaden betalas ut till kommunen. I motsatt fall ska skillnaden återbetalas av kommunen. Utbetalning eller återbetalning ska göras i januari andra året efter beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

87

Prop. 2018/19:162

2.14Förslag till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att 4 c § lagen (1966:314) om kontinentalsockeln ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

4 c §1

 

 

Ett tillstånd får för sin giltighet

Ett tillstånd får för sin giltighet

göras beroende av att den som

göras beroende av att den som avser

avser

att bedriva

verksamheten

att bedriva

verksamheten

ställer

ställer säkerhet för kostnaderna för

säkerhet för kostnaderna för att ta

att ta bort anläggningar och för

bort anläggningar och för andra

andra

åtgärder för

återställning.

åtgärder för

återställning. Staten,

Staten,

kommuner,

landsting

och

kommuner,

regioner

och

kommunalförbund

behöver

inte

kommunalförbund behöver

inte

ställa säkerhet.

 

 

ställa säkerhet.

 

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får beslut

fattas om ytterligare säkerhet.

 

 

 

 

I fråga om beskaffenheten av

I fråga om beskaffenheten av

säkerheten

gäller 2

kap. 25 §

säkerheten

gäller 2

kap.

25 §

utsökningsbalken. Säkerheten skall

utsökningsbalken. Säkerheten

ska

prövas av

tillståndsmyndigheten

prövas av

tillståndsmyndigheten

och förvaras av länsstyrelsen i det

och förvaras av länsstyrelsen i det

län där verksamheten bedrivs eller

län där verksamheten bedrivs eller

som närmaste del

av Sveriges

som närmaste del

av Sveriges

sjöterritorium ligger i.

 

sjöterritorium ligger i.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

88

1 Senaste lydelse 1998:819.

Prop. 2018/19:162

2.15Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 19 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings- domstolar1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

19 §2

Nämndemän

utses

genom val.

Nämndemän utses genom val.

Val

förrättas

av

landstings-

Val förrättas av regionfullmäktige.

fullmäktige. I Gotlands län förrättas

I Gotlands län förrättas val av

val

av kommunfullmäktige i

kommunfullmäktige i Gotlands

Gotlands kommun.

 

kommun.

Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

Regeringen får för ett visst län besluta att nämndemän i kammarrätt ska väljas bland dem som för samma tjänstgöringstid har utsetts till nämndemän i hovrätt. En nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han eller hon är behörig, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han eller hon är folkbokförd.

Vid val av nämndemän ska eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Lagen omtryckt 1981:1323.

89

2

Senaste lydelse 2014:905.

Prop. 2018/19:162

2.16Förslag till lag om ändring i väglagen (1971:948)

Härigenom föreskrivs att 76 § väglagen (1971:948)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

76 §2

Trafikverket får överklaga länsstyrelsens beslut enligt denna lag. Länsstyrelsen får överklaga sådana beslut av Trafikverket enligt denna

lag som berör länsstyrelsens verksamhetsområde.

Kommuner, regionala kollektiv-

Kommuner, regionala kollektiv-

trafikmyndigheter enligt lagen

trafikmyndigheter enligt lagen

(2010:1065) om kollektivtrafik och

(2010:1065) om kollektivtrafik och

de landsting som avses i 7 kap.

de regioner som avses i 7 kap. plan-

plan- och bygglagen (2010:900) får

och bygglagen (2010:900) får

överklaga Trafikverkets beslut.

överklaga Trafikverkets beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

90

1

Lagen omtryckt 1987:459.

2

Senaste lydelse 2018:1731.

Prop. 2018/19:162

2.17Förslag till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 1 §

Den som har arbetstagare i sin

Den som har arbetstagare i sin

tjänst skall ersätta

tjänst ska ersätta

1.personskada eller sakskada som arbetstagaren vållar genom fel eller försummelse i tjänsten,

2.ren förmögenhetsskada som arbetstagaren i tjänsten vållar genom brott, och

3.skada på grund av att arbetstagaren kränker någon annan på sätt som anges i 2 kap. 3 § genom fel eller försummelse i tjänsten.

I fråga om skadeståndsansvar för

I fråga om skadeståndsansvar för

staten eller en kommun gäller även

staten eller en kommun gäller även

vad som sägs nedan i detta kapitel.

det som sägs nedan i detta kapitel.

Vad som där sägs om en kommun

Det som där sägs om en kommun

gäller också ett landsting och ett

gäller också en region och ett

kommunalförbund.

kommunalförbund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Lagen omtryck 2001:732.

91

Även i annat fall än som avses i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 7, 7 a, 8 eller 9 § får expropriation ske för att tillgodose behov av utrymme för byggnad, lokal eller annan anläggning för verksamhet som staten, en kommun, en region eller ett kommunalförbund har att till- godose eller som annars är av väsentlig betydelse för riket eller orten eller för en viss befolknings- grupp.

Prop. 2018/19:162

2.18Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 10–12 §§ och 7 kap. 7 § expropria- tionslagen (1972:719) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §1

Expropriation får ske för att ge en kommun möjlighet att förfoga över mark eller annat utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller därmed sammanhängande anordning.

Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse endast mark eller annat utrymme inom kommunens eget område.

Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om

1.det med skäl kan antas att marken eller utrymmet inom överskådlig tid kommer att beröras av byggnads- eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt, eller

2.det med hänsyn till intresset av att främja ett planmässigt byggnadsskick eller av annan därmed jämförlig orsak är angeläget att kommunen får rådighet över marken eller utrymmet.

Med motsvarande tillämpning av

Med motsvarande tillämpning av

första–tredje styckena får expro-

första–tredje styckena får expro-

priation ske till förmån för

priation ske till förmån för regioner

landsting eller kommunalförbund,

eller

kommunalförbund,

som

som handhar sådan angelägenhet

handhar sådan angelägenhet som

som första stycket avser att främja.

första stycket avser att främja.

 

10 §2

Även i annat fall än som avses i 1, 2, 3, 4, 5, 6, 6 a, 7, 7 a, 8 eller 9 § får expropriation ske för att tillgodose behov av utrymme för byggnad, lokal eller annan anläggning för verksamhet som staten, kommun, landsting eller kommunalförbund har att tillgodo- se eller som annars är av väsentlig betydelse för riket eller orten eller för viss befolkningsgrupp.

1

Senaste lydelse 2010:832.

2

Senaste lydelse 2010:832.

92

 

 

 

 

11 §3

Ska genom

statens,

kommuns,

Ska genom statens, en kommuns,

landstings eller kommunalförbunds

en regions eller ett kommunal-

försorg inom ett visst område vidtas

förbunds försorg inom ett visst

en byggnads- eller anläggnings-

område vidtas en byggnads- eller

åtgärd

som

kan

föranleda

anläggningsåtgärd som kan föran-

expropriation enligt 1, 2, 3, 4, 5, 6,

leda expropriation enligt 1, 2, 3, 4,

6 a, 7, 7 a, 8, 9 eller 10 § och kan

5, 6, 6 a, 7, 7 a, 8, 9 eller 10 § och

med skäl antas att åtgärden medför

kan med skäl antas att åtgärden

ett väsentligt ökat värde för en

medför ett väsentligt ökat värde för

fastighet

i områdets

omedelbara

en fastighet i områdets omedelbara

närhet eller avsevärt ökar möjlig-

närhet eller avsevärt ökar möjlig-

heterna att utnyttja en sådan

heterna att utnyttja en sådan

fastighet, får fastigheten expro-

fastighet, får fastigheten expro-

prieras av den som vidtar åtgärden,

prieras av den som vidtar åtgärden,

om det med hänsyn till kostnaderna

om det med hänsyn till kostnaderna

för åtgärden och övriga omständig-

för åtgärden och övriga omständig-

heter är skäligt. Det som sagts nu

heter är skäligt. Det som sagts nu

om fastighet tillämpas också på

om fastighet tillämpas också på

särskild rätt till fastighet.

särskild rätt till fastighet.

12 §4

Expropriationstillstånd ska inte meddelas, om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt överväger de fördelar som kan vinnas genom

den.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Expropriation

till

förmån

för

Expropriation till förmån för

annan

än

staten,

kommun,

någon annan än staten, en kommun,

landsting eller

kommunalförbund

en

region

eller

ett

får

ske

endast

om

den

kommunalförbund får ske endast

exproprierande på ett betryggande

om den exproprierande på ett

sätt kan svara för att den

betryggande sätt kan svara för att

exproprierade egendomen används

den

exproprierade

egendomen

för det avsedda ändamålet.

 

används för det avsedda ändamålet.

7 kap.

7 §5

Har säkerhet som ska ställas enligt denna lag inte godkänts av den, till vars förmån den ställs, prövas säkerheten av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensman svarar som för egen skuld och, om två eller flera tecknat borgen, de svarar

solidariskt.

 

Staten, kommun, landsting och

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund behöver inte

kommunalförbund behöver inte

ställa säkerhet.

ställa säkerhet.

3Senaste lydelse 2010:832.

4 Senaste lydelse 2010:832.

5 Senaste lydelse 2010:832.

Prop. 2018/19:162

93

Prop. 2018/19:162

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

94

Prop. 2018/19:162

2.19Förslag till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl. ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2018/19:161

Föreslagen lydelse

1 §1

Identitetsbeteckning i numerisk form (organisationsnummer) ska fastställas för

1.aktiebolag, europabolag och europakooperativ med säte i Sverige, handelsbolag, ekonomisk förening, samfällighetsförening, ömsesidigt försäkringsbolag, ömsesidigt tjänstepensionsbolag, försäkringsförening och tjänstepensionsförening,

2.erkänd arbetslöshetskassa och annan allmän inrättning som enligt lag eller annan författning står under offentlig tillsyn,

3. kommun, landsting, kommu-

3. kommun, region, kommu-

nalförbund och annat organ för

nalförbund och annat organ för

samverkan mellan kommuner,

samverkan mellan kommuner,

4.registrerat trossamfund och dess organisatoriska delar, och

5.stiftelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Anmärkning: Ändring av 1 § har också föreslagits i propositionen Skatteregler för

95

tjänstepensionsföretag (prop. 2018/19:161).

Prop. 2018/19:162

2.20Förslag till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Denna lag tillämpas på tolkar och översättare som

1.anlitas av en myndighet eller ett annat organ som utövar verksamhet för vars fullgörande staten eller en kommun svarar,

2.genomgått sådan prövning som föreskrivs av regeringen eller den förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer, eller

3.yrkesmässigt anlitas vid överläggning mellan en misstänkt i ett brottmål och hans eller hennes försvarare eller i övrigt vid förberedande av en misstänkts försvar.

Med kommuner enligt första

Med

kommuner

enligt första

stycket 1 likställs

landsting och

stycket

1 likställs

regioner och

kommunalförbund.

 

kommunalförbund.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

96

1 Senaste lydelse 2013:664.

Prop. 2018/19:162

2.21Förslag till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

Härigenom föreskrivs att 6 a § lagen (1978:160) om vissa rörledningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

6 a §1

 

 

 

 

 

En koncession får för sin

En koncession får för sin giltighet

giltighet göras beroende av att

göras beroende av att säkerhet ställs

säkerhet ställs för att den som

för

att

den

 

som

innehar

innehar koncessionen skall fullgöra

koncessionen

ska

fullgöra

skyldigheten enligt 16 § att ta bort

skyldigheten enligt 16 § att ta bort

ledningen och vidta andra åtgärder

ledningen och vidta andra åtgärder

för återställning. Staten, kom-

för återställning. Staten, kom-

muner, landsting och kommunal-

muner, regioner och kommunal-

förbund behöver inte ställa

förbund

behöver

inte

ställa

säkerhet.

säkerhet.

 

 

 

 

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta om

ytterligare säkerhet.

 

 

 

 

I fråga om beskaffenheten av

I fråga om beskaffenheten av

säkerheten gäller 2 kap. 25 §

säkerheten gäller 2 kap. 25 §

utsökningsbalken. Säkerheten skall

utsökningsbalken. Säkerheten ska

prövas av regeringen eller den

prövas av regeringen eller den

myndighet

som

regeringen

myndighet

som

regeringen

bestämmer och förvaras av läns-

bestämmer och förvaras av läns-

styrelsen i det län där verksamheten

styrelsen i det län där verksamheten

bedrivs.

 

 

bedrivs.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1998:826.

97

Prop. 2018/19:162

2.22Förslag till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)

Härigenom föreskrivs att 7 § förfogandelagen (1978:262) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

7 §1

 

 

 

 

Om

förfogande

beslutar

Beslut om förfogande fattas av

regeringen

eller, efter regeringens

regeringen

eller,

efter regeringens

bemyndigande, kommuner, lands-

bemyndigande,

kommuner,

reg-

ting eller

statliga

myndigheter.

ioner eller

statliga

myndigheter.

Förfogande över

egendom

skall

Förfogande

över

egendom

ska

riktas mot en bestämd ägare eller

riktas mot en bestämd ägare eller

innehavare av egendomen. I fall

innehavare av egendomen. I fall

som avses i 1 § eller 2 § första

som avses i 1 § eller 2 § första

stycket 1 eller 2 får dock regeringen

stycket 1 eller 2 får dock regeringen

föreskriva

om

förfogande

som

föreskriva om förfogande som

avser alla eller en viss krets av

avser alla eller en viss krets av

ägare och innehavare av egendom

ägare och innehavare av egendom

av det slag som förfogandet gäller.

av det slag som förfogandet gäller.

Dispositionsförbud och förlängning av tiden för sådant förbud beslutas av den myndighet som har rätt att besluta om förfogandet.

Om förfogande göres för annans

Om förfogande görs för någon

räkning än statens, gäller vad som i

annans räkning än statens, gäller

denna lag sägs om

staten i

vad som i denna lag sägs om staten

tillämpliga delar den

för vars

i tillämpliga delar den för vars

räkning förfogandet sker.

räkning förfogandet sker.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

98

1 Senaste lydelse 1994:1724.

Prop. 2018/19:162

2.23Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting1 samt 4 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lag om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting

Lag om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och regioner

4 §2

 

Vad som sagts i denna lag om

Det som sägs i denna lag om

kommun och kommunalskatt skall

kommun och kommunalskatt ska

gälla också för landsting och

gälla också för regioner och

landstingsskatt. Bestämmelserna i

regionskatt. Bestämmelserna i 1 §

1 § skall gälla också för begrav-

ska gälla också för begravnings-

ningsavgift som skall betalas till

avgift som ska betalas till kommun

kommun enligt begravningslagen

enligt

begravningslagen

(1990:1144).

(1990:1144).

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1999:299.

99

2

Senaste lydelse 1999:299.

Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroll enligt lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och regioner och enligt lagen (2018:1974) om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga samman- träden.

Prop. 2018/19:162

2.24Förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter

Härigenom föreskrivs att 2 b § lagen (1980:578) om ordningsvakter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 b §1

Ordningsvakter får förordnas att tjänstgöra vid säkerhetskontroll enligt lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting och enligt lagen (2018:1974) om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga samman- träden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

100

1 Senaste lydelse 2018:1975.

Prop. 2018/19:162

2.25Förslag till lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1981:324) om medborgarvittnen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §

Medborgarvittnen väljs av kommunfullmäktige till det antal och för den

tid som fullmäktige bestämmer.

Valet ska vara proportionellt, om

Valet

skall vara proportionellt,

om det begärs av minst så många

det begärs av minst så många

ledamöter som motsvarar den kvot,

ledamöter som motsvarar den kvot

vilken erhålls om antalet när-

som erhålls om antalet närvarande

varande ledamöter delas med det

ledamöter delas med det antal

antal personer som valet avser, ökat

personer som valet avser, ökat med

med 1. Om kvoten är ett brutet tal,

1. Om kvoten är ett brutet tal, ska

skall den avrundas till närmast

den avrundas till närmast högre

högre hela tal. Om förfarandet vid

hela tal. Bestämmelser om för-

sådant

proportionellt

val finns

farandet vid sådant proportionellt

bestämmelser i lagen

(1955:138)

val finns i lagen (1992:339) om

om proportionellt valsätt vid val

proportionellt valsätt.

inom

landsting,

kommunfull-

 

mäktige m.m.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

101

Prop. 2018/19:162

2.26Förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Med offentliga funktionärer avses i denna lag 1. arbetstagare hos staten,

2. arbetstagare hos kommuner,

2. arbetstagare hos kommuner,

landsting, kommunalförbund, för-

regioner, kommunalförbund, för-

samlingar eller kyrkliga samfällig-

samlingar eller kyrkliga samfällig-

heter,

heter,

3.arbetstagare hos andra arbetsgivare, om anställningen är statligt reglerad,

4. ledamöter av sådana styrelser,

4. ledamöter av sådana styrelser,

verk, nämnder, kommittéer eller

verk, nämnder, kommittéer eller

andra myndigheter som hör till

andra myndigheter som hör till

staten eller till någon kommun eller

staten eller till någon kommun eller

något landsting eller andra organ

region eller andra organ som avses

som avses i 2 eller 3,

i 2 eller 3,

5. de som utövar uppdrag åt

5. de som utövar uppdrag åt

staten eller åt en kommun eller

staten eller åt en kommun eller

annat organ som avses i 2, om de

annat organ som avses i 2, om de

har valts till uppdraget eller inte

har valts till uppdraget eller inte har

äger undandra sig detta liksom

rätt att undandra sig detta eller

eljest om uppdraget är reglerat i

annars om uppdraget är reglerat i

författning,

författning,

6.krigsmän och andra som fullgör lagstadgad tjänsteplikt,

7.de som utövar myndighet utan att ha sådan anställning eller sådant uppdrag som anges i 1–5 och utan att fullgöra sådan tjänsteplikt som nämns i 6.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

102

1 Senaste lydelse 2004:810.

Prop. 2018/19:162

2.27Förslag till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvars- planeringen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Ägare eller innehavare av industriella anläggningar, andra näringsidkare samt sådana arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer som avses i 6 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, är skyldiga att på begäran av den myndighet som regeringen bestämmer (totalförsvarsmyndighet), delta i totalförsvarsplaneringen enligt

bestämmelserna i denna lag.

 

Lagen gäller inte statliga myn-

Lagen gäller varken statliga eller

digheter, kommunala myndigheter

kommunala myndigheter och inte

eller landstingsmyndigheter och

heller den som i stället omfattas av

inte heller den som i stället

särskilda föreskrifter för total-

omfattas av särskilda föreskrifter

försvaret.

för totalförsvaret.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 1994:1725.

103

Prop. 2018/19:162

2.28Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)

Härigenom föreskrivs att 5–10, 13, 15 a och 15 b §§ och rubrikerna närmast före 5 § tandvårdslagen (1985:125) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

Den landstingskommunala tand-

Tandvård som bedrivs av regioner

 

vården

 

 

 

 

 

Landstingskommunens ansvar

Regionens ansvar

 

 

 

5 §1

 

 

 

Varje landsting ska erbjuda en

Varje region ska erbjuda en god

 

god tandvård åt dem som är bosatta

tandvård åt dem som är bosatta

 

inom landstinget. Detsamma gäller

inom regionen. Detsamma gäller

 

dem som har skyddad folkbok-

dem som har skyddad folkbok-

 

föring enligt 16 § folkbokförings-

föring enligt 16 § folkbokförings-

 

lagen (1991:481) och stadigvaran-

lagen (1991:481) och stadigvaran-

 

de vistas inom landstinget. Även i

de vistas inom regionen. Även i

 

övrigt ska landstinget verka för en

övrigt ska regionen verka för en

 

god tandhälsa

hos befolkningen.

god tandhälsa hos befolkningen.

 

Tandvård som

landstinget självt

Tandvård

som

regionen själv

 

bedriver benämns i denna lag

bedriver benämns i denna lag

 

folktandvård.

 

folktandvård.

 

 

Vad som i denna lag sägs om

Vad som i denna lag sägs om

 

landsting gäller också kommuner

regioner

gäller också kommuner

 

som inte ingår i ett landsting.

som inte ingår i en region.

 

Ett landsting får sluta avtal med

En region får sluta avtal med

 

någon annan om att utföra de

någon annan om att utföra de

 

uppgifter som landstinget och dess

uppgifter som regionen och dess

 

folktandvård ansvarar för enligt

folktandvård ansvarar för enligt

 

denna lag. Uppgifter som innefattar

denna lag. Uppgifter som innefattar

 

myndighetsutövning får dock inte

myndighetsutövning får dock inte

 

med stöd av denna bestämmelse

med stöd av denna bestämmelse

 

överlämnas till en juridisk person

överlämnas till en juridisk person

 

eller en enskild individ.

eller en enskild individ.

 

 

5 a §2

 

 

 

Landstinget ska även erbjuda en

Regionen ska även erbjuda en

 

god tandvård åt dem som, utan att

god tandvård åt dem som, utan att

 

vara bosatta i Sverige, har rätt till

vara bosatta i Sverige, har rätt till

 

vårdförmåner i Sverige vid sjuk-

vårdförmåner i Sverige vid sjuk-

 

dom enligt vad som följer av

dom enligt vad

som följer av

104

1 Senaste lydelse 2018:685.

 

 

 

2 Senaste lydelse 2010:1315.

 

 

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detsamma ska gälla för den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av nämnda förordning. Tandvården ska i dessa fall erbjudas av det landsting inom vars område personen är förvärvs- verksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, det landsting inom vars område denne är registrerad som arbetssökande. I den utsträckning familjemedlem- mar till dessa personer har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjuk- dom, enligt vad som följer av den nämnda förordningen, ska familje- medlemmarna erbjudas tandvård av samma landsting. Om familje- medlemmarna är bosatta i Sverige gäller dock 5 §.

Europaparlamentets och rådets Prop. 2018/19:162 förordning (EG) nr 883/2004 av

den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen. Detsamma ska gälla för den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av nämnda förordning. Tandvården ska i dessa fall erbjudas av den region inom vars område personen är förvärvs- verksam eller, när det gäller en person som är arbetslös, den region inom vars område denne är registrerad som arbetssökande. I den utsträckning familjemed- lemmar till dessa personer har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom, enligt vad som följer av den nämna förordningen, ska

familjemedlemmarna erbjudas tandvård av samma region. Om familjemedlemmarna är bosatta i Sverige gäller dock 5 §.

 

6 §3

Om någon som vistas i lands-

Om någon som vistas i regionen

tingskommunen utan att vara bosatt

utan att vara bosatt där behöver

där

behöver omedelbar tandvård,

omedelbar tandvård, ska regionen

ska

landstingskommunen erbjuda

erbjuda sådan tandvård.

sådan tandvård.

Särskilda bestämmelser om tandvård finns i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

7 §4

Folktandvården ska svara för

1.regelbunden och fullständig tandvård för personer till och med det år då de fyller 23 år,

2.specialisttandvård för personer från och med det år då de fyller 24 år,

och

3. övrig tandvård för personer

3. övrig tandvård för personer

från och med det år då de fyller 24

från och med det år då de fyller 24

år i den omfattning som landstinget

år i den omfattning som regionen

bedömer lämplig.

bedömer lämplig.

3Senaste lydelse 2013:409.

4 Senaste lydelse 2016:1301.

105

Prop. 2018/19:162

106

 

 

 

8 §5

 

 

Landstinget skall planera tand-

Regionen ska planera tand-

vården med utgångspunkt i be-

vården med utgångspunkt i be-

folkningens

behov

av

tandvård.

folkningens behov

av

tandvård.

Landstinget skall se till att det finns

Regionen ska se till att det finns

tillräckliga

resurser

för

patienter

tillräckliga resurser för patienter

med särskilda behov av tandvårds-

med särskilda behov av tandvårds-

insatser och att patientgrupper med

insatser och att patientgrupper med

behov av särskilt stöd erbjuds

behov av särskilt stöd erbjuds

tandvård.

 

 

 

tandvård.

 

 

Planeringen skall avse även den

Planeringen ska avse även den

tandvård som erbjuds av annan än

tandvård som erbjuds av annan än

landstinget.

 

 

 

regionen.

 

 

 

 

 

8 a §6

 

 

Vid tillämpningen

av

8 § ska

Vid tillämpningen

av

8 § ska

landstinget särskilt se till att upp-

regionen särskilt se till att upp-

sökande verksamhet bedrivs bland

sökande verksamhet bedrivs bland

dem som

 

 

 

dem som

 

 

1.omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

2.har ett varaktigt behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser och

som

a) omfattas av en kommuns ansvar för hälso- och sjukvård enligt 12 kap.

1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

b)får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård), eller

c)är bosatta i egen bostad och har motsvarande behov av vård eller omsorg som personer som omfattas av 2 a eller 2 b ovan.

Landstinget ska också se till att

Regionen ska också se till att

nödvändig

tandvård

erbjuds

nödvändig

tandvård

erbjuds

patienter som avses i första stycket.

patienter som avses i första stycket.

Landstinget ska vidare se till att

Regionen ska vidare se till att

tandvård kan erbjudas

 

tandvård kan erbjudas

 

1.dem som har behov av särskilda tandvårdsinsatser som ett led i en sjukdomsbehandling under en begränsad tid, och

2.dem som har stora behov av tandvård på grund av en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

 

9 §

 

 

I planeringen och utvecklingen

I

planeringen

och utvecklingen

av tandvården skall landstings-

av

tandvården

ska regionen

kommunen samverka med sam-

samverka med

samhällsorgan,

hällsorgan, organisationer och

organisationer och enskilda.

enskilda.

 

 

 

5Senaste lydelse 1998:554.

6 Senaste lydelse 2017:34.

 

 

 

 

 

 

 

10 §

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162

Landstingskommunerna

skall

Regionerna

ska samverka i

samverka

i

tandvårdsfrågor

som

tandvårdsfrågor

som

berör flera

berör flera landstingskommuner.

regioner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §7

 

 

 

 

 

I landstingen ska det finnas

I regionerna ska det finnas

möjlighet

 

till

anställning

för

möjlighet till anställning för

tandläkares

specialiseringstjänst-

tandläkares

specialiseringstjänst-

göring enligt patientsäkerhetslagen

göring enligt patientsäkerhetslagen

(2010:659) i en omfattning som

(2010:659) i en omfattning som

motsvarar

det planerade

framtida

motsvarar det

planerade

framtida

behovet

av

tandläkare

med

behovet av tandläkare med

specialistkompetens

i

klinisk

specialistkompetens

i

klinisk

verksamhet.

 

 

 

 

 

verksamhet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 a §8

 

 

 

 

 

Tandvård som avses i 7 § 1 ska

Tandvård som avses i 7 § 1 ska

vara

avgiftsfri

för

 

patienten.

vara avgiftsfri

för

patienten.

Uppkommer

 

kostnader

med

Uppkommer

 

kostnader

med

anledning av att patienten uteblivit

anledning av att patienten uteblivit

från

avtalat

tandvårdsbesök, får

från avtalat tandvårdsbesök, får

avgift tas ut av patienten enligt

avgift tas ut av patienten enligt

grunder som landstinget bestäm-

grunder som regionen bestämmer.

mer. Landstinget får också ta ut

Regionen får också ta ut avgift, om

avgift, om patienten på begäran ges

patienten på begäran ges tandvård

tandvård som inte är nödvändig för

som inte är nödvändig för att uppnå

att uppnå ett från odontologisk

ett från odontologisk synpunkt

synpunkt funktionellt och ut-

funktionellt

och

utseendemässigt

seendemässigt godtagbart resultat.

godtagbart resultat.

 

 

Avgiften tas ut av patientens förmyndare om patienten är under 18 år när

1.vården ges, eller

2.patienten uteblir från ett avtalat besök.

Om det finns flera förmyndare svarar de solidariskt för avgiften.

Om det finns särskilda skäl får avgiften tas ut av den underårige.

Av patienter som får tandvård

Av patienter som får tandvård

som avses i 7 § 2 och 3 får

som avses i 7 § 2 och 3 får regionen

landstinget ta ut vårdavgifter enligt

ta ut vårdavgifter enligt grunder

grunder som landstingsfullmäktige

som regionfullmäktige bestämmer,

bestämmer, om inte något annat är

om inte något annat är särskilt

särskilt föreskrivet.

föreskrivet.

Vid tandvård som avses i 8 a § samt vid undersökning för och utförande av oralkirurgisk behandling som kräver ett sjukhus tekniska och medicinska resurser gäller bestämmelserna om avgifter i den öppna vården enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

7Senaste lydelse 2013:1143.

8 Senaste lydelse 2017:34.

107

Prop. 2018/19:162

108

Patienten ska ha rätt att välja om sådan tandbehandling som avses i 8 a § ska utföras av folktandvården eller av en enskild näringsidkare, ett bolag eller en annan juridisk person vars vård kan berättiga till ersättning enligt lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

 

 

 

 

15 b §9

 

 

 

För

tandvård

enligt 8 a §

andra

För tandvård

enligt 8 a § andra

och

tredje

styckena

lämnar

och

tredje

styckena

lämnar

landstinget ersättning till vårdgi-

regionen ersättning till vårdgivaren

varen med belopp som motsvarar

med belopp som motsvarar

folktandvårdens priser för tandvård

folktandvårdens priser för tandvård

om

inte landstinget

kommer

om inte regionen kommer överens

överens med vårdgivaren om något

med vårdgivaren om något annat.

annat.

Den

patientavgift

som

uari

2020. Förslag till

lag om ä

patienten betalat skall räknas av

ndring i ra räknas av från

från ersättningen.

 

 

ersättningen.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

9Senaste lydelse 2003:1209.

Prop. 2018/19:162

2.29Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2 och 3 §§ och 8 kap. 4 § sparbankslagen (1987:619)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 2 §2

En huvudman får inte vara

1.underårig eller i konkurs,

2.bosatt utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, om inte Finansinspektionen på grund av särskilda förhållanden medger det,

3.anställd i sparbanken, om inte reglementet uttryckligen medger detta,

eller

4.huvudman, styrelseledamot eller anställd i annan sparbank.

En huvudman får inte ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

En huvudman, som utses av

En huvudman som utses av

kommunfullmäktige

eller

lands-

kommunfullmäktige

eller region-

tingsfullmäktige enligt 3 §, får inte

fullmäktige enligt 3 § får inte heller

heller

vara

anställd

eller

vara anställd eller styrelseledamot i

styrelseledamot

i

något

annat

något annat bankaktiebolag än

bankaktiebolag än Swedbank AB

Swedbank AB (publ) eller i en

(publ) eller i en medlemsbank.

medlemsbank.

 

 

 

 

 

 

3 §3

 

 

 

Av

antalet

huvudmän

skall

Av antalet huvudmän ska hälften,

hälften, i enlighet med närmare

i enlighet med närmare föreskrifter

föreskrifter i reglementet, väljas av

i

reglementet,

väljas

av

kommunfullmäktige

eller

lands-

kommunfullmäktige

eller region-

tingsfullmäktige inom sparbankens

fullmäktige inom

sparbankens

verksamhetsområde.

Återstoden

verksamhetsområde.

Återstoden

utses av huvudmännen själva bland

utses av huvudmännen själva bland

insättarna i sparbanken. Kravet på

insättarna i sparbanken. Kravet på

att dessa huvudmän skall vara

att dessa huvudmän ska vara

insättare gäller dock inte vid

insättare gäller dock inte vid

huvudmannaval

i samband med

huvudmannaval i samband

med

sparbankens bildande. En huvud-

sparbankens bildande. En huvud-

man som står i tur att avgå får inte

man som står i tur att avgå får inte

delta i valet för besättande av hans

delta i valet för besättande av hans

egen plats.

 

 

 

eller hennes egen plats.

 

Skall flera korporationer förrätta

Ska flera korporationer förrätta

val av

huvudmän skall, om inte

val

av huvudmän

ska, om

inte

1

Lagen omtryckt 1996:1005.

 

2

Senaste lydelse 2011:456.

109

3

Senaste lydelse 2004:304.

Prop. 2018/19:162 särskilda skäl föranleder till något

särskilda skäl föranleder något

annat,

fördelningen

av

antalet

annat,

fördelningen

av

antalet

mandat mellan dem ske efter det

mandat mellan dem ske efter det

invånarantal som de företräder.

invånarantal som de företräder.

Bestämmelserna i 2 §

lagen

Bestämmelserna

i

2 §

lagen

(1992:339)

om

proportionellt

(1992:339)

om

proportionellt

valsätt skall tillämpas också på

valsätt ska tillämpas också på

kommunfullmäktiges

och

lands-

kommunfullmäktiges

och

region-

tingsfullmäktiges val av huvudmän.

fullmäktiges val av huvudmän.

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §4

 

 

 

 

 

I en sådan stiftelse som avses i

I en sådan stiftelse som avses i

1 § andra

stycket

får förutom

1 § andra

stycket

 

får förutom

styrelsen finnas huvudmän till det

styrelsen finnas huvudmän till det

antal och med de uppgifter som

antal och med de uppgifter som

framgår

av

stiftelseförordnandet.

framgår

av

stiftelseförordnandet.

Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om

Bestämmelserna i 4 kap. 3 § om

kommunfullmäktiges

och

lands-

kommunfullmäktiges

och

region-

tingsfullmäktiges val av huvudmän

fullmäktiges val av huvudmän i

i sparbanker gäller också huvud-

sparbanker gäller också huvudmän

män i en sådan stiftelse.

 

i en sådan stiftelse.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

110

4 Senaste lydelse 1991:1681.

Prop. 2018/19:162

2.30Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 11 § konkurslagen (1987:672) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11kap. 11 §

Säkerhet enligt 10 § skall bestå

Säkerhet enligt 10 § ska bestå av

av pant eller borgen. Borgen skall

pant eller borgen. Borgen ska

ställas såsom för egen skuld och,

ställas såsom för egen skuld och,

om den ingås av två eller flera

om den ingås av

två eller

flera

personer

gemensamt,

vara

personer

gemensamt,

vara

solidarisk.

 

 

 

solidarisk.

 

 

 

Om en

bank

eller något

annat

Om en bank eller något annat

jämförbart kreditinstitut skall ställa

jämförbart

kreditinstitut ska ställa

säkerhet, får förvaltaren godta en

säkerhet, får förvaltaren godta en

utfästelse av institutet att infria den

utfästelse av institutet att infria den

förpliktelse som säkerheten

skall

förpliktelse

som

säkerheten

ska

avse.

 

 

 

avse.

 

 

 

Staten, kommun, landstings-

Staten, kommuner, regioner och

kommun

och

kommunalförbund

kommunalförbund

behöver

inte

behöver inte ställa säkerhet.

 

ställa säkerhet.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

111

Prop. 2018/19:162

2.31Förslag till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 och 7 §§ lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

I denna lag avses med

fullmäktige: kommunfull- mäktige, landstingsfullmäktige och förbundsfullmäktige i kommunal- förbund,

styrelse: kommunstyrelse, lands- tingsstyrelse och förbundsstyrelse i kommunalförbund med förbunds- fullmäktige.

I denna lag avses med

fullmäktige: kommunfullmäkt- ige, regionfullmäktige och för- bundsfullmäktige i kommunal- förbund,

styrelse: kommunstyrelse, regionstyrelse och förbunds- styrelse i kommunalförbund med förbundsfullmäktige.

7 §2

Styrelsen får i ett ärende som inte kan anstå besluta i stället för fullmäktige. Styrelsen får dock inte besluta i ett ärende som rör

1.val av ledamöter och ersättare i styrelsen eller någon annan nämnd eller av revisorer,

2. ansvarsfrihet för styrelsens

2. ansvarsfrihet för styrelsens

eller en annan nämnds ledamöter

eller en annan nämnds ledamöter

eller åtgärd för att bevara

eller åtgärd för att bevara

kommunens, landstingets eller

kommunens,

regionens

eller

kommunalförbundets rätt.

kommunalförbundets rätt.

 

Beslut som har fattats med stöd

Beslut som har fattats med stöd

av första stycket skall anmälas till

av första stycket ska anmälas till

fullmäktige vid nästa sammanträde.

fullmäktige vid nästa sammanträde.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

112

1

Senaste lydelse 1999:941.

2

Senaste lydelse 2006:371.

Prop. 2018/19:162

2.32Förslag till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 11 § kulturmiljölagen (1988:950)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5kap. 11 §2

Även om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet ska tillstånd till utförsel ges om

1.ägaren flyttar från Sverige för att bosätta sig i ett annat land,

2.föremålet genom arv, testamente eller bodelning har förvärvats av en enskild person som är bosatt i ett annat land,

3. föremålet förs ut ur landet av

3. föremålet förs ut ur landet av

en offentlig institution här i landet

en offentlig institution här i landet

eller en institution som får bidrag

eller en institution som får bidrag

av stat, kommun eller landsting och

av stat, kommun eller region och

det ska föras tillbaka till Sverige,

det ska föras tillbaka till Sverige,

4.föremålet förs ut av en enskild person för att användas i samband med offentlig kulturverksamhet och det ska föras tillbaka till Sverige, eller

5.föremålet tillfälligt är i landet.

Även om ett föremål är av stor betydelse för kulturarvet får tillstånd till utförsel ges om föremålet har förvärvats av en institution i utlandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Lagen omtryckt 2002:620.

 

Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:548.

113

2

Senaste lydelse 2017:562.

Prop. 2018/19:162

2.33Förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster1 ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §2

 

 

 

 

 

Särskild löneskatt ska för varje år betalas till staten med 24,26 procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. ersättning

 

som

utfaller

enligt

kollektivavtalsgrundad

 

avgångsbidragsförsäkring som tecknas av arbetsgivare till förmån för

 

arbetstagare,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. avgångsersättning

 

som

2. avgångsersättning

som

 

annorledes än på grund av

annan grund än kollektivavtals-

 

kollektivavtalsgrundad

avgångs-

grundad

avgångsbidragsförsäkring

 

bidragsförsäkring

utbetalas

av

utbetalas av staten, kommun eller

 

staten, kommun eller kommunal-

kommunalförbund

som

arbets-

 

förbund som arbetsgivare eller av

givare eller av Sveriges Kommuner

 

Sveriges Kommuner och Landsting

och Landsting eller det för

 

eller det för kommunerna och

kommunerna

och regionerna

 

landstingen gemensamma organet

gemensamma organet för admin-

 

för administration av personal-

istration av personalpension, under

 

pension,

under

förutsättning

att

förutsättning

att

arbetsgivaren

 

arbetsgivaren tillämpar kommunalt

tillämpar kommunalt pensionsavtal

 

pensionsavtal

eller

av annan

eller av annan arbetsgivare, under

 

arbetsgivare, under förutsättning att

förutsättning

att

arbetsgivaren

 

arbetsgivaren tillämpar kommunalt

tillämpar kommunalt pensionsavtal

 

pensionsavtal och att borgen eller

och att borgen eller liknande

 

liknande

garanti

tecknats

av

garanti

tecknats

av

kommun,

 

kommun,

kommunalförbund

eller

kommunalförbund

eller

Sveriges

 

Sveriges

Kommuner

och

Kommuner och Landsting,

 

Landsting,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3. avgångsersättning som omfattas av s.k. trygghetsavtal,

 

 

4. ersättning som utges enligt gruppsjukförsäkring som åtnjuts enligt

 

grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens

 

huvudorganisationer till den del ersättningen utgör komplement till

 

sjukersättning eller till aktivitetsersättning,

 

 

 

 

 

5. ersättning som utges på grund av ansvarighetsförsäkring som åtnjuts

 

enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens

 

huvudorganisationer till den del ersättningen utges i form av

 

engångsbelopp som inte utgör kompensation för förlorad inkomst,

 

6. bidrag som en arbetsgivare lämnar till

 

 

 

 

114

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1991:688.

 

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 2019:326.

 

 

 

 

 

 

 

en sådan vinstandelsstiftelse som avses i 25 kap. 21 § socialför- säkringsbalken om ersättningar från stiftelsen är avgiftsfria enligt 2 kap. 18 § socialavgiftslagen (2000:980), eller

en annan juridisk person med motsvarande ändamål med undantag för bidrag som lämnas till en pensions- eller personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

Skattskyldig är den som utgett sådan ersättning eller sådant bidrag som avses i första stycket.

Vid bestämmande av skatteunderlaget tillämpas bestämmelserna i 2 kap. 4–15 och 17–25 §§ socialavgiftslagen.

Vid bestämmande av skatteunderlaget enligt första stycket 5 ska bortses från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av juni 1993 om ersättningen avser tid därefter samt från ersättning för arbetsskada som inträffat före utgången av år 1992 om skadan anmälts till allmän försäkringskassa eller Försäkringskassan efter utgången av juni 1993. Detta gäller dock endast ersättning som för en och samme arbetstagare beräknas på lönedelar som inte överstiger sju och en halv gånger prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

115

Prop. 2018/19:162

2.34Förslag till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

Härigenom föreskrivs att 8 och 14–16 §§ arkivlagen (1990:782) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

8 §1

Regeringen bestämmer vilken arkivmyndighet som ska finnas för tillsynen över de statliga myndigheterna. Tillsynen över att sådana organ som avses i 2 § fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den

statliga arkivmyndigheten.

 

 

Kommunstyrelsen

är

 

arkiv-

Kommunstyrelsen

 

är

 

arkiv-

 

myndighet

i

kommunen

och

myndighet i

kommunen

och

landstingsstyrelsen

i

landstinget,

regionstyrelsen i regionen, om inte

om inte kommunfullmäktige eller

kommunfullmäktige

eller

region-

landstingsfullmäktige

har

utsett

fullmäktige har utsett någon annan

någon annan nämnd eller styrelse

nämnd eller styrelse till arkiv-

till arkivmyndighet.

 

 

 

 

myndighet.

 

 

 

 

Den

kommunala

 

arkiv-

Den

kommunala

 

arkiv-

myndigheten ska se till att sådana

myndigheten ska se till att sådana

juridiska personer

som

avses i

juridiska

personer

som

avses i

2 kap.

3 §

offentlighets-

och

2 kap.

3 §

offentlighets-

och

sekretesslagen

(2009:400)

fullgör

sekretesslagen

(2009:400)

fullgör

sina

skyldigheter

enligt

3–6 §§

sina skyldigheter

enligt

3–6 §§

denna lag. I de fall flera kommuner

denna lag. I de fall flera kommuner

eller

flera

landsting

bestämmer

eller flera regioner bestämmer

tillsammans i ett sådant företag

tillsammans i ett sådant företag

fullgörs uppgiften av arkiv-

fullgörs uppgiften av arkiv-

myndigheten i den kommun eller

myndigheten i den kommun eller

det landsting

som

kommunerna

region

som

kommunerna

eller

eller landstingen kommer överens

regionerna kommer överens om.

om.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tillsynen över att sådana enskilda organ som avses i 1 § tredje stycket 1 fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ ska skötas av den statliga arkivmyndigheten i de fall det enskilda organet förvarar ett statligt arkiv och av de kommunala arkivmyndigheterna i de fall det enskilda organet förvarar ett kommunalt arkiv.

Den statliga arkivmyndigheten ska också sköta tillsynen över att Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar fullgör sina skyldigheter enligt 3–6 §§ avseende handlingar som förvaras med stöd av lagen (1999:288) om överlämnande av allmänna handlingar till Svenska kyrkan eller någon av dess organisatoriska delar för förvaring, m.m.

1

Senaste lydelse 2010:1999.

116

 

 

 

 

14 §2

 

 

 

Om en kommunal myndighet har

Om en kommunal myndighet har

upphört och dess verksamhet inte

upphört och dess verksamhet inte

har förts över till en annan

har förts över till en annan

kommunal

myndighet,

ska

kommunal

myndighet,

ska

myndighetens arkiv överlämnas till

myndighetens arkiv överlämnas till

arkivmyndigheten

inom

tre

arkivmyndigheten

inom

tre

månader såvida inte kommun-

månader såvida inte kommun-

fullmäktige

eller

landstings-

fullmäktige eller regionfullmäktige

fullmäktige har beslutat något

har beslutat något annat.

 

annat.

 

 

 

 

 

 

 

I lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring finns bestämmelser om förvaring av kommunala myndigheters arkiv hos enskilda organ i vissa fall.

15 §3

Utöver vad som följer av bestämmelserna i 9, 10 och 14 §§ får en kommunal myndighet avhända sig allmänna handlingar endast genom sådant återlämnande eller överlämnande som sker med stöd av

1. lag, eller

 

 

 

 

 

2. särskilt

beslut

av kommun-

2. särskilt

beslut

av kommun-

fullmäktige

eller

landstingsfull-

fullmäktige

eller

regionfullmäk-

mäktige.

 

 

tige.

 

 

Första stycket gäller inte handlingar som en myndighet har fått som lån.

 

 

 

 

16 §4

 

 

Kommunfullmäktige

eller

Kommunfullmäktige

eller

landstingsfullmäktige

får

meddela

regionfullmäktige

får

meddela

föreskrifter

om

arkivvården inom

föreskrifter om arkivvården inom

kommunen,

i

den

utsträckning

kommunen, i den

utsträckning

något annat inte är särskilt

något annat inte är särskilt

föreskrivet.

 

 

 

 

föreskrivet.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2Senaste lydelse 2015:604.

3 Senaste lydelse 1993:1296.

4 Senaste lydelse 1993:1296.

Prop. 2018/19:162

117

Prop. 2018/19:162

2.35Förslag till lag om ändring i begravningslagen (1990:1144)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 och 4 §§ begravningslagen (1990:1144) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

8 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §1

 

 

 

 

 

En församling som är huvudman

En församling som är huvudman

för begravningsverksamheten skall

för begravningsverksamheten

ska

vidta

de beredskapsförberedelser

vidta

de beredskapsförberedelser

som behövs för denna verksamhet

som behövs för denna verksamhet

under höjd beredskap.

 

 

under höjd beredskap.

 

 

 

Bestämmelser om vilket ansvar

Bestämmelser om vilket ansvar

kommuner i detta sammanhang har

kommuner i detta sammanhang har

inom det civila försvaret finns i

inom det civila försvaret finns i

lagen (2006:544) om kommuners

lagen (2006:544) om kommuners

och landstings åtgärder inför och

och regioners åtgärder inför och

vid

extraordinära händelser i

vid

extraordinära händelser

i

fredstid och höjd beredskap.

 

fredstid och höjd beredskap.

 

 

 

 

 

 

4 §2

 

 

 

 

 

Skyldigheten att lämna upp-

Skyldigheten att lämna upp-

lysningar m.m. enligt 6 kap. 1 §

lysningar m.m. enligt 6 kap. 1 §

andra

stycket

och

2 §

lagen

andra

stycket

och

2 §

lagen

(2006:544) om

kommuners

och

(2006:544) om

kommuners

och

landstings åtgärder inför och vid

regioners åtgärder inför och vid

extraordinära händelser i fredstid

extraordinära händelser i fredstid

och höjd beredskap gäller för

och höjd beredskap gäller för

huvudman och

annan

församling

huvudman och

annan

församling

som innehar en eller flera allmänna

som innehar en eller flera allmänna

begravningsplatser.

 

 

begravningsplatser.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

118

1

Senaste lydelse 2006:633.

2

Senaste lydelse 2006:633.

Prop. 2018/19:162

2.36Förslag till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

2 §

En kommun får den 1 januari

En kommun får den 1 januari

1992 eller senare även överta

1992 eller senare även överta

ansvaret för och driften av en annan

ansvaret för och driften av en annan

vårdinrättning för långtidssjukvård

vårdinrättning för långtidssjukvård

än som avses i

1 §,

om

än som avses i 1 §, om regionen

landstingskommunen

och

kom-

och kommunen kommer överens

munen kommer överens om det.

om det.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

119

Prop. 2018/19:162

2.37Förslag till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

Härigenom föreskrivs att 17 kap. 2 § minerallagen (1991:45) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

17 kap.

 

 

 

2 §1

 

 

 

Om säkerhet som skall ställas

Om säkerhet som ska ställas

enligt denna lag inte har godkänts

enligt denna lag inte har godkänts

av den till vars förmån den ställs,

av den till vars förmån den ställs,

skall säkerheten prövas av

ska

säkerheten

prövas

av

länsstyrelsen.

länsstyrelsen.

 

 

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensmannen svarar som för egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt.

Staten, kommuner, landsting och

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund behöver inte

kommunalförbund behöver inte

ställa säkerhet.

ställa säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

120

1 Senaste lydelse 2005:161.

Prop. 2018/19:162

2.38Förslag till lag om ändring i lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1991:419) om resekostnadsersättning vid sjukresor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

Landsting

och

kommuner som

Regioner och kommuner som

inte

tillhör

något

landsting

inte

tillhör

någon

region

(sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga

(sjukvårdshuvudmän) ska, i fråga

om personer som är försäkrade för

om personer som är försäkrade för

bosättningsbaserade

förmåner

bosättningsbaserade

förmåner

enligt

4 och

5 kap.

socialför-

enligt

4 och

5 kap.

socialför-

säkringsbalken,

lämna

ersättning

säkringsbalken,

lämna

ersättning

för resekostnader

 

 

för resekostnader

 

 

1. i samband med öppen hälso-

1. i samband med öppen hälso-

och sjukvård som anordnas av ett

och sjukvård som anordnas av en

landsting eller en kommun som inte

region eller en kommun som inte

ingår i ett landsting eller i samband

ingår i en region eller i samband

med sjukhusvård,

 

med sjukhusvård,

 

2.i samband med rådgivning om födelsekontrollerande verksamhet m.m. som ersätts enligt föreskrifter som regeringen meddelat,

3.vid resor till och från sjukhus eller läkare som föranleds av en undersökning enligt förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m.m.,

4.i samband med tillhandahållande av hjälpmedel åt en person med funktionsnedsättning,

5.i samband med tandvård som avses i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,

6.vid besök som med anledning av sjukdom görs hos läkare inom studerandeorganisationernas hälsovård, för vilken statsbidrag betalas ut av högskolestyrelse,

7.i samband med konvalescentvård som ges i konvalescenthem som har tagits upp på förteckning som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer,

8.vid besök för sjukvårdande behandling som ges i omedelbart samband med en insats enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade,

9.vid besök för sjukvårdande behandling som ges med stöd av bestämmelserna om den kommunala hälso- och sjukvården i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

I fråga om resekostnader enligt första stycket 2 ska ersättning lämnas även när rådgivningen bedrivs av organisationer med tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg.

1 Senaste lydelse 2017:36.

121

Prop. 2018/19:162 För resekostnader som avses i första stycket 1 behöver ersättning lämnas endast om vården eller behandlingen getts med anledning av sjukdom eller förlossning.

Sjukvårdshuvudmännen ska också lämna ersättning för resekostnader vid vård enligt lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning och vid fysioterapi enligt lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

122

Prop. 2018/19:162

2.39Förslag till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

Härigenom föreskrivs att 10 § folkbokföringslagen (1991:481) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

10 §1

En vistelse anses inte leda till

En vistelse anses inte leda till

ändrad bosättning om den föranleds

ändrad bosättning om den föranleds

enbart av uppdrag som riksdags-

enbart av uppdrag som riksdags-

ledamot, statsråd eller heltids-

ledamot, statsråd eller heltids-

arvoderad

förtroendevald

i

arvoderad förtroendevald i region.

landsting.

 

 

 

En vistelse på viss fastighet som inte enbart föranleds av förhållande som avses i första stycket anses inte heller leda till ändrad bosättning om personen har anknytning till en annan fastighet genom att disponera en bostad där.

En person som regelmässigt tillbringar dygnsvilan endast på en fastighet där han eller hon med tillämpning av första eller andra stycket inte ska anses bosatt, anses bosatt på den fastighet som han eller hon med hänsyn till omständigheterna i övrigt kan anses ha sin starkaste anknytning till.

Sammanlever en person som omfattas av första eller andra stycket med sin familj på en fastighet där han eller hon enligt 7 § skulle anses vara bosatt, får Skatteverket på ansökan besluta att han eller hon ska folkbokföras på den fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2013:380.

123

Prop. 2018/19:162

2.40Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §1

 

 

 

 

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

 

 

 

 

1. avlöning

 

eller

därmed

1. avlöning

eller

därmed

jämförlig förmån, som utgått av

jämförlig förmån, som utgått av

anställning

eller

uppdrag

hos

anställning

eller

uppdrag

hos

svenska staten, svensk

kommun

svenska staten, svensk

kommun

eller svenskt landsting;

 

 

eller svensk region;

 

 

 

2. avlöning

eller därmed

jäm-

2. avlöning

eller

därmed

jäm-

förlig förmån, som utgått av annan

förlig förmån, som utgått av annan

anställning eller annat uppdrag än

anställning eller annat uppdrag än

hos

svenska

staten,

svensk

hos svenska staten, svensk

kommun eller svenskt landsting, i

kommun eller svensk region, i den

den

mån inkomsten

förvärvats

mån inkomsten förvärvats genom

genom verksamhet här i riket;

 

verksamhet här i riket;

 

 

3.arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4.ersättning i form av pension, med undantag av barnpension, sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken till den del det totala beloppet av uppburna ersättningar för varje kalendermånad överstiger en tolftedel av 0,77 prisbasbelopp, samt annan ersättning enligt samma balk;

5. pension på grund av anställ-

5. pension på grund av anställ-

ning eller uppdrag hos svenska

ning eller uppdrag hos svenska

staten, svensk kommun eller

staten, svensk kommun eller svensk

svenskt landsting;

region;

6.belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande samt avskattning av en sådan försäkring eller ett sådant pensionssparkonto;

6 a. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring samt avskattning av sådan annan försäkring, om försäkringen meddelats i en utländsk försäkringsrörelse i den utsträckning den skattskyldige vid den årliga beskattningen fått avdrag för premier eller

124

1 Senaste lydelse 2012:833.

om premierna inte räknats som inkomst för den försäkrade enligt inkomstskattelagen (1999:1229);

7.pension på grund av tjänstepensionsförsäkring eller avtal om tjänstepension som är jämförbart med försäkring inklusive avskattning av sådan försäkring eller sådant avtal, samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats i Sverige;

8.ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller annan författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring;

9.dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring;

10.annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

11.återfört avdrag för egenavgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980), arbetsgivaravgifter och egenavgifter som satts ned genom ändrad debitering, i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen och som satts ned genom ändrad debitering, i den utsträckning avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;

12.sjöinkomst som avses i 64 kap. 3 och 4 §§ inkomstskattelagen i den utsträckning inkomsten förvärvats genom verksamhet på

– ett handelsfartyg som ska anses som svenskt enligt sjölagen (1994:1009), utom i de fall fartyget hyrs ut i huvudsak obemannat till en utländsk redare och sjömannen inte är anställd hos fartygets ägare eller hos en arbetsgivare som ägaren anlitar, eller

– ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om sjömannen är anställd hos redaren eller hos arbetsgivare som redaren anlitar.

Som inkomst enligt första stycket 1–3 och 12 anses också förskott på sådan inkomst.

Verksamhet på grund av anställning eller uppdrag i svenskt företag eller vid ett utländskt företags fasta driftställe i Sverige anses utövad här i riket även om den enskilde inom ramen för verksamheten

– gör tjänsteresor utomlands, eller

– utför arbete utomlands i sin bostad under förutsättning att tiden för arbetet där uppgår till högst hälften av den enskildes totala arbetstid i verksamheten under varje tremånadersperiod.

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt inkomst- skattelagen.

6 §2

Från skatteplikt enligt denna lag undantas utomlands bosatt person för:

1. avlöning eller

annan

därmed

1. avlöning eller annan därmed

jämförlig förmån, som utgått av

jämförlig förmån, som utgått av

annan

anställning

eller

annat

annan anställning eller annat

uppdrag

än hos svenska

staten,

uppdrag än hos svenska staten,

2Senaste lydelse 2009:1062.

Prop. 2018/19:162

125

Prop. 2018/19:162 svensk kommun eller svenskt

svensk kommun eller svensk

landsting, om

region, om

a)mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod, och

b)ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c)ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbetsgivaren har här i riket;

2. ersättning som vid tillfällig anställning i Sverige betalats av arbetsgivare för kostnad

a)för resa till respektive från Sverige vid anställningens början respektive slut och

b)för logi för den tid under vilken arbetet utförts i Sverige;

3. ersättning som sådan person i sin egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person uppburit i samband med förrättning och som betalats av bolaget eller den juridiska personen för kostnad

a)för resa till respektive från förrättningen och

b)för logi i samband med förrättningen;

4.sådan inkomst för vilken skatt enligt lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. ska betalas och sådan inkomst som ska beskattas enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 inkomstskattelagen (1999:1229);

5.avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mottagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet eller utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalanställd);

6.inkomst som är undantagen från beskattning på grund av be- stämmelse i dubbelbeskattningsavtal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

126

Prop. 2018/19:162

2.41Förslag om lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § och 6 kap. 3 § och 7 kap. 10 och 19 §§ bostadsrättslagen (1991:614) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 4 §1

En juridisk person som har förvärvat bostadsrätt till en bostadslägenhet, som inte är avsedd för fritidsändamål, får vägras inträde i föreningen även om de i 3 § angivna förutsättningarna för medlemskap är uppfyllda.

En kommun eller ett landsting

En kommun eller en region som

som har förvärvat bostadsrätt till en

har förvärvat bostadsrätt till en

bostadslägenhet får inte vägras

bostadslägenhet får inte vägras

inträde i föreningen.

inträde i föreningen.

6kap. 3 §2

En juridisk person som är medlem i en bostadsrättsförening får inte utan samtycke av föreningens styrelse genom överlåtelse förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål.

Samtycke behövs dock inte vid

1.förvärv vid exekutiv försäljning eller tvångsförsäljning enligt 8 kap., om den juridiska personen hade panträtt i bostadsrätten, eller

2. förvärv som görs av en

2. förvärv som görs av en

kommun eller ett landsting.

kommun eller en region.

7kap. 10 §3

En bostadsrättshavare får upplåta

En bostadsrättshavare får upplåta

sin lägenhet i andra hand till annan

sin lägenhet i andra hand till någon

för självständigt

brukande

endast

annan för

självständigt brukande

om styrelsen ger sitt samtycke.

endast om styrelsen ger sitt

Detta gäller även i de fall som avses

samtycke. Detta gäller även i de fall

i 6 § andra stycket.

 

som avses i 6 § andra stycket.

 

Samtycke behövs dock inte,

Samtycke behövs dock inte

 

1. om en

bostadsrätt

har

1. om

en

bostadsrätt

har

förvärvats vid exekutiv försäljning

förvärvats vid exekutiv försäljning

eller tvångsförsäljning enligt 8 kap.

eller tvångsförsäljning enligt 8 kap.

av en

juridisk person

som

hade

av en

juridisk person

som

hade

panträtt

i bostadsrätten

och

som

panträtt

i bostadsrätten

och

som

1

Senaste lydelse 1992:505.

 

2

Senaste lydelse 1995:1464.

127

3

Senaste lydelse 2003:31.

Prop. 2018/19:162 inte antagits till medlem i föreningen, eller

2.om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostads- rätten till lägenheten innehas av en kommun eller ett landsting.

Styrelsen skall genast under- rättas om en upplåtelse enligt andra stycket.

inte har antagits till medlem i föreningen, eller

2.om lägenheten är avsedd för permanentboende och bostads- rätten till lägenheten innehas av en kommun eller en region.

Styrelsen ska genast underrättas om en upplåtelse enligt andra stycket.

 

 

19 §4

Nyttjanderätten är inte förverkad,

Nyttjanderätten är inte förverkad

om det som ligger bostads-

om det som ligger bostads-

rättshavaren till last är av ringa

rättshavaren till last är av ringa

betydelse. Vid bedömningen

ska

betydelse. Vid bedömningen ska

det särskilt beaktas om det som

det särskilt beaktas om det som

ligger bostadsrättshavaren till

last

ligger bostadsrättshavaren till last

har sin grund i att en närstående

har sin grund i att en närstående

eller tidigare närstående har utsatt

eller tidigare närstående har utsatt

bostadsrättshavaren

eller någon i

bostadsrättshavaren eller någon i

bostadsrättshavarens

hushåll

för

bostadsrättshavarens hushåll för

brott.

 

 

brott.

Nyttjanderätten till en bostads-

Nyttjanderätten till en bostads-

lägenhet är inte förverkad på grund

lägenhet är inte förverkad på grund

av att en skyldighet som avses i

av att en skyldighet som avses i

18 § 7 inte fullgörs,

om bostads-

18 § 7 inte fullgörs, om bostads-

rättshavaren är en kommun eller ett

rättshavaren är en kommun eller en

landsting och skyldigheten inte kan

region och skyldigheten inte kan

fullgöras av en kommun eller ett

fullgöras av en kommun eller en

landsting.

 

 

region.

En skyldighet för bostadsrättshavaren att inneha anställning i ett visst företag eller någon liknande skyldighet får inte läggas till grund för förverkande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

128

4 Senaste lydelse 2014:334.

Prop. 2018/19:162

2.42Förslag till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

4 §1

 

 

 

 

 

Termer och uttryck som används

Termer och uttryck som används

i denna lag har samma betydelse

i denna lag har samma betydelse

och tillämpningsområde

som i

och

tillämpningsområde

som

i

inkomstskattelagen

(1999:1229).

inkomstskattelagen

(1999:1229).

Med

beskattningsår

för

staten,

Med

beskattningsår för

staten,

landstingskommuner,

kommuner

regioner,

kommuner

och

och kommunalförbund avses dock i

kommunalförbund

avses

dock

i

denna

lag kalenderår.

Med

denna lag kalenderår. Med

beskattningsår för svenska handels-

beskattningsår för svenska handels-

bolag och europeiska ekonomiska

bolag och europeiska ekonomiska

intressegrupperingar avses i denna

intressegrupperingar avses i denna

lag räkenskapsåret.

 

 

lag räkenskapsåret.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2014:284.

129

Kommuner och regioner får bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen eller regionen får bedriva inom skol- väsendet. Uppdragsutbildningen får dock inte motsvara ett helt nationellt program i gymnasie- skolan.

Prop. 2018/19:162

2.43Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall

Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 5 §§ lagen (1991:1109) om uppdrags- utbildning i vissa fall ska ha följande lydelse

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Med uppdragsutbildning avses i

1 §

 

 

Med uppdragsutbildning avses i

denna lag utbildning som innebär

denna lag utbildning som innebär

att kommuner och landstings-

att kommuner och regioner mot

kommuner mot särskild ersättning

särskild ersättning från annan än

från annan än enskild, för dennes

enskild,

för dennes

räkning

räkning

anordnar

utbildning

för

anordnar utbildning för personer

personer

som

uppdragsgivaren

som

uppdragsgivaren

utser.

utser.

Uppdragsutbildning

får

Uppdragsutbildning får bedrivas på

bedrivas på de villkor som anges i

de villkor som anges i denna lag.

denna lag.

 

 

 

 

 

2 §1

Kommuner och landsting får bedriva uppdragsutbildning som i fråga om art och nivå motsvarar den verksamhet kommunen eller landstinget får bedriva inom skol- väsendet. Uppdragsutbildningen får dock inte motsvara ett helt nationellt program i gymnasie- skolan.

Kommuner

och

 

5 §

landstings-

Kommuner och regioner som är

kommuner som är huvudmän för

huvudmän för folkhögskolor som

folkhögskolor

som

kan få

kan få statsbidrag, får bedriva

statsbidrag, får bedriva uppdrags-

uppdragsutbildning vid skolorna

utbildning vid skolorna vid sidan av

vid sidan av den verksamhet som

den verksamhet som kan berättiga

kan berättiga till statsbidrag.

till statsbidrag.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

130

1 Senaste lydelse 2010:876.

Prop. 2018/19:162

2.44Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 7 a, 15 och 40 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

1 §2

 

 

 

Föreskrifterna i hälso- och

Föreskrifterna i hälso- och

sjukvårdslagen

(2017:30)

och

sjukvårdslagen (2017:30)

och

patientlagen

(2014:821) gäller all

patientlagen (2014:821) gäller all

psykiatrisk

vård. Kompletterande

psykiatrisk

vård. Kompletterande

föreskrifter

om

psykiatrisk

vård

föreskrifter om psykiatrisk vård

som är förenad med frihets-

som är

förenad

med frihets-

berövande

och

annat

tvång

berövande

och

annat

tvång

(tvångsvård) ges i denna lag.

 

(tvångsvård) ges i denna lag.

 

Föreskrifter om psykiatrisk tvångsvård finns också i lagen (1991:1129)

om rättspsykiatrisk vård.

 

Vad som sägs i denna lag om ett

Det som sägs i denna lag om en

landsting gäller även en kommun

region gäller även en kommun som

som inte ingår i ett landsting.

inte ingår i en region.

Med chefsöverläkare avses i denna lag chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven.

4 §

Ett beslut om intagning på en sjukvårdsinrättning för tvångsvård får inte fattas utan att ett läkarintyg (vårdintyg) har utfärdats, av vilket det framgår att det finns sannolika skäl för att förutsättningarna för sluten psykiatrisk tvångsvård av patienten är uppfyllda. Vårdintyget ska grundas på en

särskild läkarundersökning.

 

En

undersökning

för

vårdintyg

En

undersökning för

vårdintyg

får företas endast om det finns

får företas endast om det finns

skälig

anledning

till

det.

skälig

anledning

till

det.

Undersökningen utförs av

en

Undersökningen

utförs

av

en

legitimerad läkare. Om under-

legitimerad läkare. Om under-

sökningen inte kan utföras med

sökningen inte kan utföras med

patientens samtycke, får patienten

patientens samtycke, får patienten

tas om hand för undersökning.

tas om hand för undersökning.

Beslut om sådant omhändertagande

Beslut om sådant omhändertagande

får fattas endast av en läkare i

får fattas endast av en läkare i

allmän tjänst eller av en läkare som

allmän tjänst eller av en läkare som

enligt avtal med landstinget har till

enligt

avtal med

regionen har

till

1Lagen omtryckt 2008:415.

2 Senaste lydelse 2017:37.

131

Prop. 2018/19:162 uppgift

att

utföra undersökningar

uppgift att utföra undersökningar

för vårdintyg.

 

 

för vårdintyg.

 

 

 

 

 

 

 

7 a §3

 

 

 

En samordnad vårdplan ska innehålla uppgifter om

 

 

– det

bedömda

behovet

av

– det bedömda

behovet

av

insatser från landstingets hälso-

insatser från regionens hälso- och

och sjukvård och

kommunens

sjukvård

och

kommunens

socialtjänst

eller

hälso-

och

socialtjänst

eller

hälso-

och

sjukvård,

 

 

 

sjukvård,

 

 

 

beslut om insatser och, så långt möjligt, patientens inställning till insatserna i vårdplanen,

 

– vilken

enhet

vid

landstinget

– vilken enhet vid regionen eller

 

eller kommunen som ansvarar för

kommunen som ansvarar för

 

respektive insats, och

 

 

respektive insats, och

 

 

 

– eventuella åtgärder som vidtas

– eventuella åtgärder som vidtas

 

av andra än landstinget eller

av andra än regionen eller

 

kommunen.

 

 

 

 

kommunen.

 

 

 

 

Vårdplanen

ska upprättas av

Vårdplanen

ska

upprättas av

 

chefsöverläkaren, om han eller hon

chefsöverläkaren, om han eller hon

 

bedömer att patienten kommer att

bedömer att patienten kommer att

 

vara i behov av insatser enligt

vara i behov av insatser enligt

 

första stycket i samband med öppen

första stycket i samband med öppen

 

psykiatrisk tvångsvård. Vårdplanen

psykiatrisk tvångsvård. Vårdplanen

 

ska så långt möjligt utformas i

ska så långt möjligt utformas i

 

samråd med patienten och, om det

samråd med patienten och, om det

 

inte är olämpligt, med dennes

inte är olämpligt, med dennes

 

närstående.

Vårdplanen

ska

närstående.

Vårdplanen

ska

 

utformas i samarbete mellan de

utformas i samarbete mellan de

 

enheter

vid

kommunen

eller

enheter vid kommunen eller

 

landstinget

som

svarar

för

regionen som svarar för insatserna.

 

insatserna. Vårdplanen är upprättad

Vårdplanen när upprättad när den

 

när den har justerats av enheterna.

har justerats av enheterna.

 

 

Chefsöverläkaren ska underrätta

Chefsöverläkaren ska underrätta

 

berörd enhet vid landsting,

berörd enhet vid region, kommun

 

kommun eller annan huvudman om

eller annan huvudman om beslut

 

beslut om

öppen

psykiatrisk

om öppen psykiatrisk tvångsvård.

 

tvångsvård.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

Vård enligt denna lag ges på en

Vård enligt denna lag ges på en

 

sjukvårdsinrättning som drivs av ett

sjukvårdsinrättning som drivs av en

 

landsting.

 

 

 

 

 

region.

 

 

 

 

Om det finns synnerliga skäl, får

Om det finns synnerliga skäl, får

 

regeringen bestämma att vård får

regeringen bestämma att vård får

 

ges även på någon annan

ges även på någon annan

 

vårdinrättning.

en

sådan

vårdinrättning.

en

sådan

 

inrättning ska tillämpas det som i

inrättning ska tillämpas det som i

132

3 Senaste lydelse 2017:369.

 

 

 

 

 

 

denna lag sägs om sjukvårds-

denna lag sägs om sjukvårds- Prop. 2018/19:162

inrättning som drivs av ett

inrättning som drivs av en region.

landsting.

 

40 §4

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får medge undantag från kravet i 4 § på att läkare som utför undersökning för

vårdintyg

 

ska

vara

legitimerad

och

från

kravet

i 39 §

specialistkompetens.

 

 

Om regeringen enligt 15 § andra

Om regeringen enligt 15 § andra

stycket bestämt att vård enligt

stycket bestämt att vård enligt

denna lag får ges på någon annan

denna lag får ges på någon annan

vårdinrättning än en sådan som

vårdinrättning än en sådan som

drivs av ett landsting, ska

drivs av en region, ska regeringen,

regeringen,

eller

den

myndighet

eller

den

myndighet

som

som regeringen bestämmer, uppdra

regeringen bestämmer, uppdra åt en

åt en erfaren läkare med specialist-

erfaren läkare med specialist-

kompetens inom någon av de

kompetens inom

någon av

de

psykiatriska

specialiteterna

att

psykiatriska specialiteterna att

fullgöra de uppgifter som enligt

fullgöra de uppgifter som enligt

denna

lag

ankommer

denna

lag

ankommer

chefsöverläkare.

 

 

 

chefsöverläkare.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4 Senaste lydelse 2008:415.

133

Prop. 2018/19:162

2.45Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

Härigenom föreskrivs att 2 och 6 §§ lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §2

Föreskrifterna i hälso- och

Föreskrifterna i hälso- och

sjukvårdslagen (2017:30) om

sjukvårdslagen (2017:30) om

skyldighet för ett landsting att

skyldighet för en region att er-

erbjuda hälso- och sjukvård gäller

bjuda hälso- och sjukvård gäller

även rättspsykiatrisk vård.

även rättspsykiatrisk vård.

Vad som sägs i denna lag om ett

Det som sägs i denna lag om en

landsting gäller också en kommun

region gäller också en kommun

som inte ingår i ett landsting.

som inte ingår i en region.

Med chefsöverläkare avses i denna lag chefsöverläkaren vid den sjukvårdsinrättning där patienten är inskriven.

6 §

Rättspsykiatrisk vård ges på en

Rättspsykiatrisk vård ges på en

sjukvårdsinrättning som drivs av ett

sjukvårdsinrättning som drivs av en

landsting. Den som ges öppen

region. Den som ges öppen

rättspsykiatrisk vård får vistas

rättspsykiatrisk vård får vistas

utanför en sådan sjukvårds-

utanför en sådan sjukvårds-

inrättning.

inrättning.

Vid rättspsykiatrisk vård gäller i tillämpliga delar 15 a–17 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

På en enhet för rättspsykiatrisk undersökning får rättspsykiatrisk vård ges åt den som genomgår undersökning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

134

1

Lagen omtryckt 2008:416.

2

Senaste lydelse 2017:38.

Prop. 2018/19:162

2.46Förslag till lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1992:339) om proportionellt valsätt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Denna lag gäller proportionella val som förrättas av

– kommunfullmäktige,

landstingsfullmäktige,

regionfullmäktige,

– styrelsen eller någon annan

– styrelsen eller någon annan

nämnd i en kommun, ett landsting

nämnd i en kommun, en region

eller ett kommunalförbund,

eller ett kommunalförbund,

förbundsfullmäktige eller förbundsdirektionen i kommunalförbund,

och

indelningsdelegerade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2016:739.

135

Prop. 2018/19:162

2.47Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

Härigenom föreskrivs att 5 b § lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 b §1

Ett tillstånd får för sin giltighet

Ett tillstånd får för sin giltighet

göras beroende av att den som

göras beroende av att den som avser

avser att bedriva verksamheten

att bedriva verksamheten ställer

ställer säkerhet för kostnaderna för

säkerhet för kostnaderna för att ta

att ta bort anläggningar och andra

bort anläggningar och andra

inrättningar samt för andra åtgärder

inrättningar samt för andra åtgärder

för återställning. Staten, kommu-

för återställning. Staten, kommu-

ner, landsting och kommunalför-

ner, regioner och kommunalför-

bund behöver inte ställa säkerhet.

bund behöver inte ställa säkerhet.

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte är tillräcklig, får

tillståndsmyndigheten besluta om ytterligare säkerhet.

 

 

I fråga om beskaffenheten av

I fråga om beskaffenheten av

säkerheten

gäller 2

kap. 25 §

säkerheten

gäller 2

kap.

25 §

utsökningsbalken. Säkerheten skall

utsökningsbalken. Säkerheten

ska

prövas av

tillståndsmyndigheten

prövas av

tillståndsmyndigheten

och förvaras av länsstyrelsen i det

och förvaras av länsstyrelsen i det

län som närmaste del av Sveriges

län som närmaste del av Sveriges

sjöterritorium ligger i.

 

sjöterritorium ligger i.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

136

1 Senaste lydelse 1998:847.

Prop. 2018/19:162

2.48Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Vid

höjd

beredskap

7 §2

 

 

 

 

skall

Vid

höjd

beredskap

ska

kommuner och landsting vidta de

kommuner och regioner vidta de

särskilda åtgärder i fråga om

särskilda åtgärder i fråga om

planering och inriktning av verk-

planering och inriktning av verk-

samheten, tjänstgöring och ledighet

samheten, tjänstgöring och ledig-

för personal samt användning av

het för personal samt användning

tillgängliga

resurser som

är

av tillgängliga resurser som är

nödvändiga för att de under de

nödvändiga för att de under de

rådande förhållandena skall kunna

rådande förhållandena ska kunna

fullgöra

sina

uppgifter

inom

fullgöra sina uppgifter inom

totalförsvaret.

 

 

totalförsvaret.

 

 

Vid höjd beredskap skall de

Vid höjd beredskap ska de

enskilda organisationer och företag

enskilda organisationer och företag

som enligt överenskommelse eller

som enligt överenskommelse eller

på annan grund är skyldiga att

på annan grund är skyldiga att

fortsätta sin verksamhet i krig vidta

fortsätta sin verksamhet i krig vidta

de särskilda åtgärder i fråga om

de särskilda

åtgärder i fråga

om

planering

och

inriktning

av

planering

och

inriktning

av

verksamheten,

tjänstgöring

och

 

PAGE \*MERGEFORMAT359

ledighet för personal samt använd-

/

PAGE\*MERGEFORMAT1

ning av tillgängliga resurser som är

/ 5

˄

˅

Ͻ

̚

nödvändiga för att de under de

a lag träder i kraft den 1

rådande förhållandena skall kunna

ådande förhållandena ska kunna

fullgöra dessa skyldigheter.

 

fullgöra dessa skyldigheter.

 

Innebörden i övrigt av att höjd beredskap råder framgår av andra författningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1996:1470.

137

2

Senaste lydelse 1999:946.

Prop. 2018/19:162

2.49Förslag till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 3 kap. 32 a § sametingslagen (1992:1433) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §1

 

 

 

 

 

 

Sametinget

 

ska

 

bestå

av

Sametinget

 

ska

bestå

av

 

31 ledamöter, utsedda genom val.

31 ledamöter, utsedda genom val.

 

För ledamöterna ska det utses

För ledamöterna ska det utses

 

ersättare. I fråga om antalet

ersättare. I fråga om antalet

 

ersättare och hur de ska utses gäller

ersättare och hur de ska utses gäller

 

bestämmelserna

i

14

kap.

15 §

bestämmelserna

i

14 kap.

15 §

 

vallagen (2005:837) om val till

vallagen (2005:837)

om val

till

 

landstingsfullmäktige.

 

 

regionfullmäktige.

 

 

 

 

Efter förslag av Sametinget förordnar regeringen ordförande i

 

Sametinget. Ordföranden ska utses bland tingets ledamöter. Sametinget

 

väljer en eller flera vice ordförande bland ledamöterna. Sametinget får

 

återkalla vice ordförandes uppdrag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

32 a §2

 

 

 

 

 

 

Om en ledamot har avgått före

Om en ledamot har avgått före

 

utgången av den tid för vilken

utgången av den tid för vilken

 

ledamoten

blivit

vald,

skall

ledamoten

blivit

vald,

ska

 

länsstyrelsen

anmälan

av

länsstyrelsen

anmälan

av

 

Sametingets ordförande inkalla en

Sametingets ordförande inkalla en

 

ny ordinarie ledamot enligt de

ny ordinarie ledamot enligt de

 

bestämmelser

i

14

kap.

21 §

bestämmelser

i

 

14

kap.

21 §

 

vallagen (2005:837) som avser ny

vallagen (2005:837) som avser ny

 

ordinarie landstingsledamot.

 

ordinarie ledamot i regionfull-

 

 

 

 

 

 

 

mäktige.

 

 

 

 

 

 

Om en ersättare för ledamot har

Om en ersättare för ledamot har

 

inträtt som ordinarie ledamot eller

inträtt som ordinarie ledamot eller

 

avgått som ersättare av annan

avgått som ersättare av annan

 

orsak, skall

länsstyrelsen

orsak, ska länsstyrelsen på anmälan

 

anmälan av Sametingets ordföra-

av Sametingets

ordförande

utse

 

nde utse ytterligare ersättare enligt

ytterligare ersättare

enligt

de

 

de bestämmelser i 14 kap. 22 §

bestämmelser

i

 

14

kap.

22 §

 

vallagen som avser ersättare för

vallagen som avser ersättare för

 

landstingsledamot.

 

 

 

ledamot i regionfullmäktige.

 

138

1 Senaste lydelse 2018:1976.

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 2006:803.

 

 

 

 

 

 

 

 

Den förrättning som avses i första och andra styckena är avslutad när protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräk- ningen skall valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i 31 §.

Den förrättning som avses i första Prop. 2018/19:162 och andra styckena är avslutad när

protokollet från förrättningen har lagts fram för granskning. Efter sammanräkningen ska valsedlarna åter läggas i omslag på det sätt som föreskrivs i 31 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

139

Prop. 2018/19:162

2.50Förslag till lag om ändring i lagen (1993:335) om Barnombudsman

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1993:335) om Barnombudsman ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting skall på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till ombuds- mannen om vilka åtgärder som vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas rättigheter enligt barnkon- ventionen. De är också skyldiga att på ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne.

Förvaltningsmyndigheter, kommuner och regioner ska på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till ombudsmannen om vilka åtgärder som vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas

rättigheter enligt barnkon- ventionen. De är också skyldiga att på ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

140

1 Senaste lydelse 2002:377.

Prop. 2018/19:162

2.51Förslag till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Härigenom föreskrivs att 2, 3, 10, 16, 17, 21 d–23, 26 f, 28 a och 28 c– 28 e §§ och rubriken närmast före 16 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

Varje landsting skall, om inte

Varje region ska, om inte något

något annat avtalats enligt 17 §,

annat avtalats enligt 17 §, svara för

svara för insatser enligt 9 § 1.

insatser enligt 9 § 1.

Varje kommun skall, om inte

Varje kommun ska, om inte

något annat avtalats enligt 17 §,

något annat avtalats enligt 17 §,

svara för insatser enligt 9 § 2–10.

svara för insatser enligt 9 § 2–10.

Vad som föreskrivs för landsting

3 §

Vad som föreskrivs för regioner i

i denna lag gäller också kommuner

denna lag gäller också kommuner

som inte ingår i något landsting.

som inte ingår i någon region.

10 §2

I samband med att en insats enligt

I samband med att en insats enligt

denna lag beviljas ska den enskilde

denna lag beviljas ska den enskilde

erbjudas att en individuell plan med

erbjudas att en individuell plan med

beslutade och planerade insatser

beslutade och planerade insatser

upprättas i samråd med honom eller

upprättas i samråd med honom eller

henne. Den som har beviljats en

henne. Den som har beviljats en

insats ska när som helst kunna

insats ska när som helst kunna

begära att en plan upprättas, om det

begära att en plan upprättas, om det

inte redan har skett. I planen ska

inte redan har skett. I planen ska

även åtgärder redovisas som vidtas

även åtgärder redovisas som vidtas

av andra än kommunen eller

av andra än kommunen eller

landstinget. Planen ska omprövas

regionen. Planen ska omprövas

fortlöpande och minst en gång om

fortlöpande och minst en gång om

året.

året.

Landstinget och kommunen ska

Regionen och kommunen ska

underrätta varandra om upprättade

underrätta varandra om upprättade

planer.

planer.

Gemensamma bestämmelser om

Gemensamma bestämmelser om

landstingens och kommunernas

regionernas och kommunernas

ansvar

ansvar

1 Senaste lydelse 2005:125.

2 Senaste lydelse 2010:480.

141

Prop. 2018/19:162

142

16 §3

En kommuns ansvar enligt denna lag gäller gentemot dem som är bosatta i kommunen. Ansvaret för insatser enligt 9 § 2–10 omfattar dock inte dem som är bosatta i kommunen genom beslut av en annan kommun i fall som avses i 16 c eller 16 d §.

Om en person som anges i 1 § tänker bosätta sig i en kommun, ska kommunen på ansökan meddela förhandsbesked om rätten till insatser enligt 9 §. Vid prövningen av en ansökan om förhandsbesked ska bestämmelserna i denna lag gälla. Kommunen ska utan dröjsmål planera och förbereda insatser som förhandsbeskedet ger den enskilde rätt till om han eller hon bosätter sig i kommunen. Förhandsbeskedet gäller under sex månader räknat från den dag då insatserna blir tillgängliga för den enskilde.

Förhandsbesked enligt andra stycket ska också meddelas på ansökan av en person som redan är bosatt i kommunen, om en annan kommun enligt 16 c eller 16 d § har ansvaret enligt denna lag, och om ansökan avser

1.insats enligt 9 § 8 eller 9, eller

2.andra insatser enligt 9 § och den enskilde ordnar eget boende.

Om behov av insatser enligt denna lag uppkommer under en tillfällig vistelse i en kommun ska kommunen ansvara för det stöd och den hjälp

som behövs i akuta situationer.

 

 

 

 

I fråga om landstingets för-

I fråga om

regionens

för-

pliktelser gäller vad som sägs i

pliktelser gäller vad som sägs i

denna paragraf om kommunen i

denna paragraf om kommunen i

stället landstinget.

 

stället regionen.

 

 

 

 

17 §4

 

 

 

Utöver

avtalssamverkan enligt

Utöver

avtalssamverkan enligt

9 kap.

37 §

kommunallagen

9 kap.

37 §

kommunallagen

(2017:725) får ett landsting eller en

(2017:725) får en region eller en

kommun

med bibehållet ansvar

kommun med bibehållet ansvar

sluta avtal med en enskild person

sluta avtal med en enskild person

om att tillhandahålla insatser enligt

om att tillhandahålla insatser enligt

denna lag. Om avtalet innebär att en

denna lag. Om avtalet innebär att en

insats enligt 9 § 8 eller 9 ska till-

insats enligt 9 § 8 eller 9 ska till-

handahållas i en annan kommun,

handahållas i en annan kommun,

ska den kommunen underrättas om

ska den kommunen underrättas om

avtalet.

 

 

avtalet.

 

 

 

Ett landsting och en kommun

En region och en kommun som

som ingår i landstinget får sluta

ingår i regionen får sluta avtal om

avtal om att ansvar för en eller flera

att ansvar för en eller flera uppgifter

uppgifter enligt denna lag överlåts

enligt denna lag överlåts från

från landstinget

till kommunen

regionen till kommunen eller från

eller från kommunen till lands-

kommunen till regionen. Om en

tinget. Om en sådan överlåtelse

sådan

överlåtelse sker

ska

sker ska föreskrifterna i denna lag

föreskrifterna i

denna lag

om

3Senaste lydelse 2011:329.

4 Senaste lydelse 2018:571.

om landsting eller kommun gälla för den till vilken uppgiften överlåtits.

Om ett landsting och en kommun har slutit avtal om överlåtelse enligt andra stycket, får överlåtaren lämna sådant ekonomiskt bidrag till mottagaren som motiveras av av- talet. Har en överlåtelse skett från ett landsting till samtliga kommuner som ingår i landstinget,

får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kostnads- utjämning mellan kommunerna.

region eller kommun gälla för den Prop. 2018/19:162 till vilken uppgiften överlåtits.

Om en region och en kommun har slutit avtal om överlåtelse enligt andra stycket, får överlåtaren lämna sådant ekonomiskt bidrag till mottagaren som motiveras av av- talet. Har en överlåtelse skett från en region till samtliga kommuner som ingår i regionen, får kommunerna lämna ekonomiska bidrag till varandra, om det behövs för kostnadsutjämning mellan kommunerna.

21 d §5

Handlingar som kommit in eller upprättats i samband med att en insats lämnas enligt 9 § 8 får inte gallras med stöd av bestämmelserna i 21 c §.

Handlingar skall vidare undantas

Handlingar ska vidare undantas

från gallring enligt bestämmelserna

från gallring enligt bestämmelserna

i 21 c § av hänsyn till forskningens

i 21 c § av hänsyn till forskningens

behov i ett representativt urval av

behov i ett representativt urval av

kommuner och landsting och i

kommuner och regioner och i

övriga

kommuner och landsting

övriga

kommuner och

regioner

beträffande ett representativt urval

beträffande ett representativt urval

av personer.

av personer.

 

 

22 §6

 

 

Ledningen av landstingets eller

Ledningen av regionens eller

kommunens verksamhet enligt

kommunens verksamhet

enligt

denna lag skall utövas av en eller

denna lag ska utövas av en eller

flera

nämnder som fullmäktige

flera

nämnder som fullmäktige

utser. Särskilda bestämmelser om

utser. Särskilda bestämmelser om

gemensam nämnd finns i lagen

gemensam nämnd finns i lagen

(2003:192) om gemensam nämnd

(2003:192) om gemensam nämnd

inom vård- och omsorgsområdet.

inom vård- och omsorgsområdet.

23 §7

En enskild person får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva verksamhet som avses i 9 § 2–10.

Tillstånd att bedriva verksamhet som avses i första stycket får meddelas endast den som genom erfarenhet eller på annat sätt har förvärvat insikt i de föreskrifter som gäller för verksamheten. I fråga om en juridisk person ska prövningen sammantaget avse

5

Senaste lydelse 2005:125.

 

6

Senaste lydelse 2003:197.

143

7

Senaste lydelse 2018:1155.

Prop. 2018/19:162 1. den verkställande direktören och andra som genom en ledande ställning eller på annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

2.styrelseledamöter och styrelsesuppleanter,

3.bolagsmännen i kommanditbolag eller andra handelsbolag, och

4.personer som genom ett direkt eller indirekt ägande har ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Vidare krävs att den enskilda personen i övrigt bedöms lämplig. I fråga om en juridisk person krävs att samtliga som anges i andra stycket 1–4 bedöms lämpliga. Vid lämplighetsbedömningen ska viljan och förmågan att fullgöra sina skyldigheter mot det allmänna, laglydnad i övrigt och andra omständigheter av betydelse beaktas.

Kommun och landsting som ska

Kommuner och regioner som ska

bedriva verksamhet som avses i

bedriva verksamhet som avses i

första stycket ska anmäla denna

första stycket ska anmäla denna

verksamhet till Inspektionen för

verksamhet till Inspektionen för

vård och omsorg innan verksam-

vård och omsorg innan verksam-

heten påbörjas.

heten påbörjas.

Den som har beviljats ekonomiskt stöd för personlig assistans enligt 9 §

2 eller assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och som har anställt någon för sådan personlig assistans, ska göra en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg innan assistenten påbörjar sitt arbete.

26 f §8

Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa missförhållandet. Om inspektionen finner att kraven i 23 § andra och tredje styckena eller 23 a § inte är uppfyllda i verksamhet som beviljats tillstånd, eller att en sådan förändring som avses i 23 b § inte har anmälts, får inspektionen förelägga den som har beviljats tillståndet att avhjälpa bristen. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas med

vite.

 

 

 

 

 

Inspektionen för vård och

Inspektionen

för

vård

och

omsorg får även förelägga den

omsorg får även förelägga den

kommun eller det landsting som

kommun eller region som inte har

inte har fullgjort sin anmälnings-

fullgjort sin anmälningsskyldighet

skyldighet enligt 23 § fjärde stycket

enligt

23 § fjärde

stycket

att

att fullgöra denna skyldighet. Ett

fullgöra

denna

skyldighet.

Ett

beslut om föreläggande får förenas

beslut om föreläggande får förenas

med vite.

med vite.

 

 

 

8

Senaste lydelse 2018:1155.

144

 

28 a §9

En kommun eller ett landsting

En kommun eller en region som

som inte inom skälig tid tillhanda-

inte inom skälig tid tillhandahåller

håller en insats enligt 9 § som

en insats enligt 9 § som någon är

någon är berättigad till enligt ett

berättigad till enligt ett beslut av en

beslut av en sådan nämnd som

sådan nämnd som avses i 22 §, ska

avses i 22 §, ska åläggas att betala

åläggas att betala en särskild avgift.

en särskild avgift. Detsamma gäller

Detsamma gäller en kommun eller

en kommun eller ett landsting som

en region som inte inom skälig tid

inte inom skälig tid på nytt till-

på nytt tillhandahåller insatsen efter

handahåller insatsen efter det att

det att verkställigheten av ett sådant

verkställigheten av ett sådant beslut

beslut avbrutits.

avbrutits.

 

En kommun eller ett landsting

En kommun eller en region som

som inte inom skälig tid

inte inom skälig tid tillhandahåller

tillhandahåller en insats enligt 9 §

en insats enligt 9 § som någon är

som någon är berättigad till enligt

berättigad till enligt en domstols

en domstols avgörande, ska åläggas

avgörande, ska åläggas att betala en

att betala en särskild avgift.

särskild avgift. Detsamma gäller en

Detsamma gäller en kommun eller

kommun eller en region som inte

ett landsting som inte inom skälig

inom skälig tid på nytt tillhanda-

tid på nytt tillhandahåller insatsen

håller insatsen efter det att

efter det att verkställigheten av ett

verkställigheten av ett sådant

sådant avgörande avbrutits.

avgörande avbrutits.

Om en bosättningskommun med stöd av 16 a § 2 har begärt att en vistelsekommun ska verkställa ett beslut, ska vistelsekommunen i fall som avses i första och andra styckena betala den särskilda avgiften enligt denna paragraf.

Avgifter enligt denna paragraf tillfaller staten.

 

 

28 c §10

Frågor om särskild avgift prövas

Frågor om särskild avgift prövas

efter ansökan av Inspektionen för

efter ansökan av Inspektionen för

vård och omsorg av den förval-

vård och omsorg av den förval-

tningsrätt

inom vars

domkrets

tningsrätt inom vars domkrets

kommunen är belägen. En ansökan

kommunen är belägen. En ansökan

som avser ett landsting prövas av

som avser en region prövas av den

den förvaltningsrätt

inom vars

förvaltningsrätt inom vars dom-

domkrets

landstingets

förvaltning

krets regionens förvaltning utövas.

utövas.

 

 

 

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Om

en kommun

eller

28 d §11

ett

Om en kommun eller en region

landsting efter

att ha

ålagts

att

efter att ha ålagts att betala särskild

betala

särskild

avgift

fortfarande

avgift fortfarande underlåter att

9Senaste lydelse 2011:329. 10 Senaste lydelse 2012:940. 11 Senaste lydelse 2008:77.

Prop. 2018/19:162

145

Prop. 2018/19:162 underlåter att tillhandahålla in- satsen får ny särskild avgift enligt 28 a § första eller andra stycket dömas ut.

tillhandahålla insatsen får ny särskild avgift enligt 28 a § första eller andra stycket dömas ut.

 

 

 

28 e §12

 

 

 

Särskild avgift enligt 28 a § första

Särskild avgift enligt 28 a § första

stycket får dömas ut bara om

stycket får dömas ut bara om

ansökan

enligt

28 c §

delgetts

ansökan

enligt

28 c §

delgetts

kommunen eller landstinget inom

kommunen eller regionen inom två

två år från tidpunkten för det

år från tidpunkten för det gynnande

gynnande beslutet om insatsen eller

beslutet om insatsen eller inom två

inom två år från det att

år från det att verkställigheten av

verkställigheten

av det

gynnande

det gynnande beslutet avbrutits.

beslutet avbrutits.

 

 

 

 

 

Särskild avgift enligt 28 a § andra

Särskild avgift enligt 28 a § andra

stycket får dömas ut bara om

stycket får dömas ut bara om

ansökan

enligt

28 c §

delgetts

ansökan

enligt

28 c §

delgetts

kommunen eller landstinget inom

kommunen eller regionen inom två

två år från det att domen om

år från det att domen om insatsen

insatsen vunnit laga kraft eller inom

fått laga kraft eller inom två år från

två år från det att verkställigheten

det att verkställigheten av domen

av domen avbrutits.

 

avbrutits.

 

 

 

Om en vistelsekommun enligt 28 a § tredje stycket ska betala den särskilda avgiften, ska första och andra styckena avse vistelsekommunen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

146

12 Senaste lydelse 2011:329.

Prop. 2018/19:162

2.52Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning

Härigenom föreskrivs att 1, 3–6, 9, 19, 20, 23 och 26 §§ och rubriken närmast före 6 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §1

Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till läkare i privat verksamhet i primärvården och den öppna hälso- och sjukvården i övrigt och om patientavgifter i samband därmed (läkarvårdsersättning).

Vad som i lagen

sägs om

Det som i lagen sägs om regioner

landsting gäller också

kommuner

gäller också kommuner som inte

som inte ingår i ett landsting.

ingår i en region.

3 §2

Med vård avses i denna lag medicinskt motiverad vård, behandling eller undersökning som ges av en läkare eller under läkarens överinseende samt rådgivning som lämnas av läkare i födelsekontrollerande syfte eller i fråga

om abort eller sterilisering.

 

En region får, som villkor för att

Ett landsting får, som villkor för

att

lämna

läkarvårdsersättning

lämna läkarvårdsersättning

enligt

enligt denna lag, kräva remiss för

denna lag, kräva remiss för vård

vård hos en privat verksam läkare

hos en privat verksam läkare med

med

specialistkompetens

under

specialistkompetens under

förut-

förutsättning

att remisskrav

gäller

sättning att remisskrav gäller för

för motsvarande vård hos en

motsvarande vård hos en specialist

specialist inom landstinget. Remiss

inom regionen. Remiss får dock

får dock inte krävas för läkarvård

inte krävas för läkarvård inom

inom

verksamheter som

avser

verksamheter

som

avser

barnmedicin,

gynekologi

eller

barnmedicin,

gynekologi

eller

psykiatri.

 

 

 

 

psykiatri.

 

 

 

 

 

 

 

4 §3

 

 

Om inte annat föreskrivs avses i

Om inte annat föreskrivs avses i

denna lag med landstinget det

denna lag med regionen den region

landsting inom

vars

område

inom vars område läkaren bedriver

läkaren bedriver

eller

avser att

eller avser att bedriva sin

bedriva sin verksamhet.

 

 

verksamhet.

 

 

1Senaste lydelse 1995:837.

2 Senaste lydelse 2009:79.

3 Senaste lydelse 1995:837.

147

Prop. 2018/19:162

148

 

5 §4

 

Läkarvårdsersättning

enligt

Läkarvårdsersättning

enligt

denna lag lämnas endast till läkare

denna lag lämnas endast till läkare

som har samverkansavtal

med

som har samverkansavtal

med

landstinget rörande sin verksamhet.

regionen rörande sin verksamhet.

Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses

i 10 §.

 

 

 

 

 

En läkare i privat verksamhet

En läkare i privat verksamhet

som ger vård enligt avtal med

som ger vård enligt avtal med

landstinget, får ta emot ersättning

regionen, får ta emot ersättning

från landstinget på de villkor och

från regionen på de villkor och

enligt de grunder som landstinget

enligt de grunder som regionen och

och läkaren kommit överens om.

läkaren

kommit

överens

om.

Vårdavtalet gäller i stället för

Vårdavtalet gäller i stället för

bestämmelserna i denna lag.

 

bestämmelserna i denna lag.

 

Vid ingående av samverkans-

Vid ingående av samverkans-

avtal och vårdavtal ska landstinget

avtal och vårdavtal ska regionen

tillämpa

lagen

(2016:1145)

om

tillämpa

lagen

(2016:1145)

om

offentlig

upphandling eller lagen

offentlig

upphandling eller lagen

(2008:962)

om

valfrihetssystem,

(2008:962)

om

valfrihetssystem,

om inte annat följer av 5 a–5 h §§.

om inte annat följer av 5 a–5 h §§.

Vid en sådan tillämpning av lagen

Vid en sådan tillämpning av lagen

om offentlig upphandling ska de

om offentlig upphandling ska de

bestämmelser tillämpas som gäller

bestämmelser tillämpas som gäller

tjänster av sådant slag som anges i

tjänster av sådant slag som anges i

bilaga 2 till den lagen.

 

bilaga 2 till den lagen.

 

 

 

 

 

 

 

5 a §5

 

 

 

 

 

 

En läkare som är verksam med

En läkare som är verksam med

rätt till ersättning enligt denna lag

rätt till ersättning enligt denna lag

och som avser att överlåta sin

och som avser att överlåta sin

verksamhet

ska

anmäla

till

verksamhet

ska

anmäla

till

landstinget om han eller hon i

regionen om han eller hon i

samband härmed vill

 

 

samband med överlåtelsen vill

 

– säga upp sin rätt till ersättning, och

 

 

 

 

 

 

– möjliggöra för annan läkare att

– möjliggöra för annan läkare att

få ingå

 

samverkansavtal

med

få ingå

 

samverkansavtal

med

landstinget

med

motsvarande

regionen med motsvarande villkor

villkor (ersättningsetablering).

 

(ersättningsetablering).

 

 

 

 

 

 

 

5 b §6

 

 

 

 

 

 

Efter anmälan

enligt 5 a §

ska

Efter anmälan

 

enligt

5 a §

ska

landstinget utan dröjsmål publicera

regionen

utan dröjsmål

publicera

en ansökningsinbjudan om att få

en ansökningsinbjudan om att få

ingå samverkansavtal. Publicering-

ingå samverkansavtal. Publicering-

4Senaste lydelse 2016:1151.

5 Senaste lydelse 2009:79.

6 Senaste lydelse 2009:79.

Regionen ska behandla sökande på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömse- sidigt erkännande och propor- tionalitet.

en ska ske genom annons i en

en ska ske genom annons i en

elektronisk databas, som är allmänt

elektronisk databas, som är allmänt

tillgänglig, eller genom annons i

tillgänglig, eller genom annons i

någon annan form som möjliggör

någon annan form som möjliggör

effektiv konkurrens.

effektiv konkurrens.

Av inbjudan, eller annat för sökande tillgängligt underlag, ska framgå

1.vilken verksamhet som ska överlåtas,

2.vilka villkor som ska gälla för samverkansavtalet,

3.de i 5 e § första stycket angivna kraven för ingående av sam- verkansavtal,

4.hur en ansökan får lämnas, och

5.vilken dag ansökan senast ska ha kommit in.

Sökande ska ges skälig tid att komma in med ansökningar.

5 c §7

Landstinget ska behandla sökande på ett likvärdigt och icke- diskriminerande sätt samt iaktta principerna om öppenhet, ömse- sidigt erkännande och propor- tionalitet.

 

 

5 d §8

Landstinget

får utesluta

en

Regionen får utesluta en sökande

sökande från att delta i ansök-

från att delta i ansöknings-

ningsförfarandet i enlighet med vad

förfarandet i enlighet med vad som

som föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§

föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§ lagen

lagen (2008:962) om valfrihets-

(2008:962) om valfrihetssystem.

system. Vad som sägs där om

Det som sägs där om upphandlande

upphandlande

myndighet ska

i

myndighet ska i stället avse region.

stället avse landsting.

 

 

 

 

5 e §9

Landstinget ska fatta beslut om

Regionen ska fatta beslut om att

att ingå samverkansavtal med den

ingå samverkansavtal med den

sökande som har erbjudit högsta

sökande som har erbjudit högsta

pris för verksamheten och som

 

pris för verksamheten och som

1.vid övertagandet av verksamheten kan uppfylla de krav som anges i 7–9 §§,

2.inte har uteslutits enligt 5 d §, och

3.inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Efter

det

att verksamheten

Efter det att verksamheten

överlåtits till den sökande som

överlåtits till den sökande som

avses i

första

stycket, ska lands-

avses i första stycket, ska regionen

7Senaste lydelse 2009:79.

8 Senaste lydelse 2009:79.

9 Senaste lydelse 2009:79.

Prop. 2018/19:162

149

Prop. 2018/19:162 tinget

ingå samverkansavtal

med

ingå samverkansavtal med denne.

denne.

Samverkansavtalet

ska

Samverkansavtalet ska innehålla

innehålla motsvarande villkor som

motsvarande villkor som gällt för

gällt för den överlåtande läkarens

den överlåtande läkarens rätt till

rätt till ersättning. Landstinget får

ersättning. Regionen får dock ändra

dock ändra villkoren om den

villkoren om den överlåtande

överlåtande läkaren godkänt de nya

läkaren godkänt de nya villkoren

villkoren och dessa angivits i

och dessa angetts i ansöknings-

ansökningsinbjudan eller annat för

inbjudan eller annat för sökandena

sökandena tillgängligt underlag.

tillgängligt underlag.

150

Om den överlåtande läkaren återkallar sin anmälan enligt 5 a § eller om det annars saknas förutsättningar att fullfölja ärendet har detta förfallit.

 

 

 

 

 

5 f §10

 

 

 

 

 

 

Landstinget

ska

utan

dröjsmål

Regionen

ska

utan

dröjsmål

skriftligen

underrätta sökandena

skriftligen

underrätta sökandena

och den överlåtande läkaren om ett

och den överlåtande läkaren om ett

beslut

att

ingå samverkansavtal

beslut

att ingå

samverkansavtal

enligt

5 e §

första

stycket.

enligt

5 e §

första

stycket.

Detsamma

gäller

om

ärendet

Detsamma gäller om ärendet

förfallit enligt 5 e § sista stycket.

förfallit enligt 5 e § sista stycket.

 

 

 

 

 

5 g §11

 

 

 

 

 

 

Bestämmelserna om avtalsspärr,

Bestämmelserna om avtalsspärr,

överprövning och skadestånd i 20

överprövning och skadestånd i 20

kap. 1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§

kap. 1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§

lagen (2016:1145)

om

offentlig

lagen (2016:1145)

om

offentlig

upphandling gäller i fråga om

upphandling gäller i fråga om

ersättningsetablering enligt denna

ersättningsetablering

enligt

denna

lag. Vad som sägs där om

lag. Det som sägs där om

upphandlande myndighet, kontrakt,

upphandlande myndighet, kontrakt,

upphandling samt leverantör eller

upphandling samt leverantör eller

anbudsgivare ska i stället avse

anbudsgivare ska i stället avse

landsting, samverkansavtal, för-

region,

samverkansavtal,

för-

farande

för

ersättningsetablering

farande

för

ersättningsetablering

respektive sökande.

 

 

respektive sökande.

 

 

 

Hänvisningarna i 20 kap. 1 § första stycket lagen om offentlig upphandling till underrättelse enligt 12 kap. 12 § första stycket eller 19 kap. 29 § ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse underrättelse enligt 5 f § denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 6 § första stycket och 20 § lagen om offentlig upphandling till andra bestämmelser i den lagen ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 b–5 f §§ denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 7, 14 och 21 §§ lagen om offentlig upphandling till 13–15 §§ samma kapitel ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 h § denna lag.

10 Senaste lydelse 2009:79.

11 Senaste lydelse 2016:1151.

5 h §12

Prop. 2018/19:162

Vid en ansökan enligt 20 kap. 4 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig

 

upphandling ska rätten besluta att ett samverkansavtal som har ingåtts i samband med en ersättningsetablering är ogiltigt om det har ingåtts utan föregående annonsering enligt 5 b §.

Ett sådant samverkansavtal ska också förklaras ogiltigt, om det har ingåtts i strid med tillämpliga bestämmelser om överprövning eller avtalsspärr enligt 5 g § eller före en underrättelse enligt 5 f §. För ogiltighet i sådana fall krävs dessutom att någon av de grundläggande principerna i 5 c § har överträtts och detta har medfört att en sökande har lidit eller kan

komma att lida skada.

 

 

 

 

 

En

ansökan

om överprövning

En ansökan

om

överprövning

enligt första eller andra stycket ska

enligt första eller andra stycket ska

ha kommit in till förvaltningsrätten

ha kommit in till förvaltningsrätten

inom sex månader från det att

inom sex månader från det att

avtalet

ingicks.

Om landstinget

avtalet ingicks. Om regionen skrift-

skriftligen har underrättat sökan-

ligen har underrättat sökandena om

dena om att samverkansavtal har

att samverkansavtal har ingåtts, ska

ingåtts, ska ansökan ha kommit in

ansökan

ha

kommit in

innan

innan 30 dagar har gått från

30 dagar

har

gått

från

underrättelsen.

 

underrättelsen.

 

 

 

Landstingets ansvar m.m.

Regionens ansvar m.m.

 

6§13

Landstinget skall svara för den

Regionen ska svara för den

läkarvårdsersättning som inte täcks

läkarvårdsersättning som inte täcks

av patientavgiften. Om vården har

av patientavgiften. Om vården har

avsett en patient som inte är bosatt

avsett en patient som inte är bosatt

inom landstingets område, skall det

inom regionens område, ska den

landsting

inom

vars

område

region inom vars område patienten

patienten är bosatt svara för den

är bosatt svara för den utbetalda

utbetalda

läkarvårdsersättningen,

läkarvårdsersättningen,

om

inte

om inte

landstingen

kommer

regionerna kommer överens om

överens om något annat. Om

något annat. Om patienten inte är

patienten inte är bosatt inom något

bosatt inom någon regions område,

landstings

område, skall

det

ska den region inom vars område

landsting

inom

vars

område

patienten eller familjemedlemmen

patienten eller familjemedlemmen

är förvärvsverksam eller, när det

är förvärvsverksam eller, när det

gäller en person som är arbetslös,

gäller en person som är arbetslös,

den region inom vars område

det landsting inom vars område

personen är registrerad som

personen

är registrerad

som

arbetssökande, svara

för

den

arbetssökande,

svara

för

den

utbetalda läkarvårdsersättningen.

utbetalda läkarvårdsersättningen.

 

 

 

12Senaste lydelse 2016:1151.

13Senaste lydelse 2004:830.

151

Prop. 2018/19:162 Försäkringskassan får efter överenskommelse med landstinget ha hand om utbetalning av läkar- vårdsersättning.

Försäkringskassan får efter överenskommelse med regionen ha hand om utbetalning av läkar- vårdsersättning.

9 §14

Läkarvårdsersättning lämnas inte

Läkarvårdsersättning lämnas inte

till en läkare som är anställd i något

till en läkare som är anställd i

landstings hälso- och sjukvård eller

någon regions hälso- och sjukvård

i ett bolag eller annan juridisk

eller i ett bolag eller annan juridisk

person inom hälso- och sjukvården

person inom hälso- och sjukvården

som landstinget har ett rättsligt

som regionen har ett rättsligt

bestämmande inflytande i. Ersätt-

bestämmande inflytande i. Ersätt-

ning kan dock lämnas om läkaren

ning kan dock lämnas om läkaren

är tjänstledig och vikarierar för en

är tjänstledig och vikarierar för en

annan läkare.

annan läkare.

Läkarvårdsersättning lämnas inte till en läkare för verksamhet inom företagshälsovård eller elevhälsa som avser medicinska insatser enligt

2 kap. 25 § skollagen (2010:800).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

19 §15

region är

inte

skyldig att

Ett landsting är inte skyldigt att

En

betala

läkarvårdsersättning

innan

betala

läkarvårdsersättning

innan

samverkansavtal har ingåtts.

 

samverkansavtal har ingåtts.

 

Om en läkare har fått läkar-

Om en läkare har fått läkar-

vårdsersättning

med

för

högt

vårdsersättning med för högt

belopp,

får

landstinget återkräva

belopp, får regionen återkräva det

det belopp som felaktigt har

belopp som felaktigt har utbetalats.

utbetalats. Landstinget får i sådant

Regionen får i sådant fall i stället

fall i stället avräkna beloppet från

avräkna

beloppet

från

annan

annan fordran från läkaren på

fordran

från

läkaren

läkarvårdsersättning.

 

 

läkarvårdsersättning.

 

 

Om en läkare trots påminnelser

Om en läkare trots påminnelser

vid upprepade tillfällen eller annars

vid upprepade tillfällen eller annars

i väsentlig

utsträckning

begär

i väsentlig utsträckning begär

läkarvårdsersättning med för höga

läkarvårdsersättning med för höga

belopp eller på annat felaktigt sätt,

belopp eller på annat felaktigt sätt,

får landstinget sätta ned den

får regionen sätta ned den samlade

samlade läkarvårdsersättning som

läkarvårdsersättning som begärs för

begärs

för

viss

tid

till

skäligt

viss tid till skäligt belopp.

 

belopp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 §16

Till en läkare som etablerar sig på en ort inom ett särskilt stödområde ska arvoden enligt 15 § lämnas med tjugo procents förhöjning.

 

14

Senaste lydelse 2010:864.

152

15

Senaste lydelse 2009:79.

16

Senaste lydelse 2009:79.

Arvodeshöjning

enligt

första

Arvodeshöjning enligt

första

stycket ska betalas av landstinget.

stycket ska betalas av regionen.

Efter två år från etableringen ska

Efter två år från etableringen ska

höjningen minskas med fem pro-

höjningen

minskas

med

fem

centenheter årligen ner till fem

procentenheter årligen ner till fem

procent.

 

 

 

procent.

 

 

 

 

Till en läkare som har sin

Till en läkare som har sin

verksamhet

inom

ett

särskilt

verksamhet inom ett särskilt

stödområde ska landstinget lämna

stödområde

ska

regionen

lämna

särskild ersättning för telefonkon-

särskild ersättning för telefon-

sultationer

och

medicinskt

konsultationer

och

medicinskt

motiverade hembesök.

 

motiverade hembesök.

 

 

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som ska anses som särskilda stödområden enligt denna paragraf.

23§17

Patientavgift enligt denna lag får

Patientavgift enligt denna lag får

tas ut med högst samma belopp

tas ut med högst samma belopp

som gäller för motsvarande vård

som gäller för motsvarande vård

inom landstinget.

 

inom regionen.

 

 

 

Om läkaren tar ut en lägre

Om

läkaren

tar ut

en

lägre

patientavgift än vad som är

patientavgift än vad som är

medgivet enligt första stycket, skall

medgivet enligt första stycket, ska

detta inte påverka den del av

detta inte påverka den del av

läkarvårdsersättningen som betalas

läkarvårdsersättningen

som

be-

av landstinget.

 

talas av regionen.

 

 

Om

patientavgiften

skulle

Om

patientavgiften

skulle

överstiga det arvode som lämnas

överstiga det arvode som lämnas

för vården, skall mellanskillnaden

för vården, ska

mellanskillnaden

betalas till landstinget.

 

betalas till regionen.

 

 

26§18

En läkare som begär läkar-

En läkare som begär läkar-

vårdsersättning ska

medverka till

vårdsersättning

ska

medverka till

att den egna verksamheten kan

att den egna verksamheten kan

följas upp och utvärderas. Läkaren

följas upp och utvärderas. Läkaren

ska årligen till landstinget lämna en

ska årligen till regionen lämna en

redovisning

med

 

uppgifter

om

redovisning med uppgifter om

mottagningens

personal

och

mottagningens

personal

och

medicintekniska

utrustning

samt

medicintekniska utrustning

samt

om utförda vårdåtgärder och antalet

om utförda vårdåtgärder och antalet

patientbesök.

 

 

 

 

patientbesök.

 

 

 

Läkaren ska på begäran av

Läkaren ska på begäran av

landstinget

lämna

upplysningar

regionen

lämna upplysningar och

och visa upp patientjournal samt

visa upp patientjournal samt övrigt

övrigt material som rör under-

material

som

rör

undersökning,

sökning, vård eller behandling av

vård eller behandling av en patient

17Senaste lydelse 1997:435.

18Senaste lydelse 2009:79.

Prop. 2018/19:162

153

Prop. 2018/19:162 en patient och som

behövs för

och som behövs för kontroll av

kontroll av begärd

läkarvårds-

begärd läkarvårdsersättning.

ersättning.

Av 6 § lagen (1998:543) om hälsodataregister följer att läkaren också ska lämna uppgifter till hälsodataregister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

154

Prop. 2018/19:162

2.53Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi

Härigenom föreskrivs att 1, 3–6, 9, 19, 20, 22 och 25 §§ och rubriken närmast före 6 § lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §2

Denna lag innehåller bestämmelser om vissa ersättningar till

fysioterapeuter i privat verksamhet i den öppna hälso- och sjukvården och

om patientavgifter i samband därmed (fysioterapiersättning).

 

Vad som i lagen sägs om

Det som i lagen sägs om regioner

landsting

gäller också kommuner

gäller också kommuner som inte

som inte ingår i ett landsting.

ingår i en region.

 

 

 

 

3 §3

 

Med fysioterapi avses i denna lag

Med fysioterapi avses i denna lag

fysioterapeutisk behandling som är

fysioterapeutisk behandling som är

föranledd av skada eller sjukdom.

föranledd av skada eller sjukdom.

Om det krävs remiss från läkare

Om det krävs remiss från läkare

eller tandläkare

för fysioterapi

eller tandläkare för

fysioterapi

inom landstinget, gäller det kravet

inom regionen, gäller det kravet

även för fysioterapiersättning enligt

även för fysioterapiersättning enligt

denna lag.

 

 

 

denna lag.

 

 

 

 

4 §4

 

Om inte annat föreskrivs avses i

Om inte annat föreskrivs avses i

denna lag med landstinget det

denna lag med regionen den region

landsting

inom

vars

område

inom vars område fysioterapeuten

fysioterapeuten bedriver eller avser

bedriver eller avser att bedriva sin

att bedriva sin verksamhet.

 

verksamhet.

 

 

 

 

5 §5

 

Fysioterapiersättning

enligt

Fysioterapiersättning

enligt

denna lag lämnas endast till

denna lag lämnas endast till

fysioterapeut som har samverkans-

fysioterapeut som har samverkans-

avtal med landstinget rörande sin

avtal med regionen rörande sin

verksamhet.

 

 

verksamhet.

 

Bestämmelsen om samverkansavtal gäller inte för en vikarie som avses

i 10 §.

 

 

 

 

 

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:1145.

 

 

2 Senaste lydelse 2013:1145.

 

 

 

3 Senaste lydelse 2013:1145.

 

 

 

4 Senaste lydelse 2013:1145.

 

 

155

5 Senaste lydelse 2016:1152.

 

 

Prop. 2018/19:162 En fysioterapeut i privat verk- samhet som ger fysioterapi enligt avtal med landstinget, får ta emot ersättning från landstinget på de villkor och enligt de grunder som landstinget och fysioterapeuten kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag.

Vid ingående av samverkans- avtal och vårdavtal ska landstinget tillämpa lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a–5 h §§. Vid en sådan tillämpning av lagen om offentlig upphandling ska de bestämmelser tillämpas som gäller tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till den lagen.

En fysioterapeut i privat verk- samhet som ger fysioterapi enligt avtal med regionen, får ta emot ersättning från regionen på de villkor och enligt de grunder som regionen och fysioterapeuten kommit överens om. Vårdavtalet gäller i stället för bestämmelserna i denna lag.

Vid ingående av samverkans- avtal och vårdavtal ska regionen tillämpa lagen (2016:1145) om offentlig upphandling eller lagen (2008:962) om valfrihetssystem, om inte annat följer av 5 a–5 h §§. Vid en sådan tillämpning av lagen om offentlig upphandling ska de bestämmelser tillämpas som gäller tjänster av sådant slag som anges i bilaga 2 till den lagen.

 

 

 

5 a §6

 

 

 

 

 

En fysioterapeut som är verksam

En fysioterapeut som är verksam

med rätt till ersättning enligt denna

med rätt till ersättning enligt denna

lag och som avser att överlåta sin

lag och som avser att överlåta sin

verksamhet ska

anmäla

till

verksamhet

ska

anmäla

till

landstinget om han eller hon i

regionen om han eller hon i

samband med överlåtelsen vill

samband med överlåtelsen vill

1. säga upp sin rätt till ersättning, och

 

 

 

 

 

2. möjliggöra

för

någon

annan

2. möjliggöra

för

någon

annan

fysioterapeut

att

ingå

fysioterapeut

 

att

ingå

samverkansavtal

med landstinget

samverkansavtal

med

regionen

med motsvarande villkor (ersätt-

med motsvarande villkor (ersätt-

ningsetablering).

 

 

 

ningsetablering).

 

 

 

 

 

 

 

5 b §7

 

 

 

 

 

Efter anmälan enligt 5 a § ska

Efter anmälan enligt 5 a § ska

landstinget utan dröjsmål publicera

regionen utan

dröjsmål

publicera

en ansökningsinbjudan om att få

en ansökningsinbjudan om att få

ingå samverkansavtal. Publicering-

ingå samverkansavtal. Publicering-

en ska ske genom annons i en

en ska ske genom annons i en

elektronisk databas, som är allmänt

elektronisk databas, som är allmänt

tillgänglig, eller genom annons i

tillgänglig, eller genom annons i

någon annan form som möjliggör

någon annan form som möjliggör

effektiv konkurrens.

 

 

effektiv konkurrens.

 

 

 

Av inbjudan, eller annat för sökande tillgängligt underlag, ska framgå 1. vilken verksamhet som ska överlåtas,

156

6

Senaste lydelse 2013:1145.

7

Senaste lydelse 2009:80.

2.vilka villkor som ska gälla för samverkansavtalet,

3.de i 5 e § första stycket angivna kraven för ingående av sam- verkansavtal,

4.hur en ansökan får lämnas, och

5.vilken dag ansökan senast ska ha kommit in.

Sökande ska ges skälig tid att komma in med ansökningar.

 

 

5 c §8

 

 

 

Landstinget

ska

behandla

Regionen ska behandla sökande

sökande på ett likvärdigt och icke-

på ett likvärdigt och icke-

diskriminerande

sätt

samt iaktta

diskriminerande

sätt

samt

iaktta

principerna om öppenhet, ömse-

principerna om öppenhet, ömse-

sidigt erkännande och proportio-

sidigt erkännande och proportio-

nalitet.

 

 

nalitet.

 

 

 

 

 

5 d §9

 

 

 

Landstinget

får

utesluta en

Regionen får utesluta en sökande

sökande från att delta i ansöknings-

från att delta i ansöknings-

förfarandet i enlighet med vad som

förfarandet i enlighet med vad som

föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§ lagen

föreskrivs i 7 kap. 1 och 2 §§ lagen

(2008:962) om

valfrihetssystem.

(2008:962) om

valfrihetssystem.

Vad som sägs där om upphandlande

Det som sägs där om upphandlande

myndighet ska i stället avse

myndighet ska i stället avse region.

landsting.

 

 

 

 

 

 

 

 

5 e §10

 

 

 

Landstinget ska fatta beslut om

Regionen ska fatta beslut om att

att ingå samverkansavtal med den

ingå samverkansavtal

med

den

sökande som har erbjudit högsta

sökande som har erbjudit högsta

pris för verksamheten och som

pris för verksamheten och som

1.vid övertagandet av verksamheten kan uppfylla de krav som anges i 7–9 §§,

2.inte har uteslutits enligt 5 d §, och

3.inte redan har, eller kan få, rätt till offentlig ersättning för sina hälso- och sjukvårdstjänster inom ramen för ett sådant valfrihetssystem som avses i lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

Efter

det att

verksamheten

Efter det att

verksamheten

överlåtits till den sökande som

överlåtits till den sökande som

avses i första stycket, ska lands-

avses i första stycket, ska regionen

tinget

ingå samverkansavtal

med

ingå samverkansavtal med denne.

denne.

Samverkansavtalet

ska

Samverkansavtalet

ska innehålla

innehålla motsvarande villkor som

motsvarande villkor som gällt för

gällt för den överlåtande fysiote-

den överlåtande

fysioterapeutens

rapeutens rätt till ersättning. Lands-

rätt till ersättning. Regionen får

tinget får dock ändra villkoren om

dock ändra villkoren om den

den överlåtande

fysioterapeuten

överlåtande

fysioterapeuten

8Senaste lydelse 2009:80.

9 Senaste lydelse 2009:80.

10 Senaste lydelse 2013:1145.

Prop. 2018/19:162

157

Prop. 2018/19:162

158

godkänt de nya villkoren och dessa

godkänt de nya villkoren och dessa

angetts i ansökningsinbjudan eller

angetts i ansökningsinbjudan eller

annat för sökandena tillgängligt

annat för sökandena tillgängligt

underlag.

underlag.

Om den överlåtande fysioterapeuten återkallar sin anmälan enligt 5 a § eller om det annars saknas förutsättningar att fullfölja ärendet, har detta

förfallit.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 f §11

 

 

 

 

Landstinget

ska utan

dröjsmål

Regionen

ska utan

dröjsmål

skriftligen

underrätta sökandena

skriftligen

underrätta

sökandena

och den överlåtande fysiotera-

och den överlåtande fysiotera-

peuten om ett beslut att ingå

peuten om ett beslut att ingå

samverkansavtal enligt 5 e § första

samverkansavtal enligt 5 e § första

stycket.

Detsamma

gäller

om

stycket. Detsamma

gäller

om

ärendet förfallit enligt 5 e § tredje

ärendet förfallit enligt 5 e § tredje

stycket.

 

 

 

 

 

stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 g §12

 

 

 

 

Bestämmelserna om avtalsspärr,

Bestämmelserna om avtalsspärr,

överprövning och skadestånd i 20

överprövning och skadestånd i 20

kap. 1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§

kap. 1, 4–12, 14, 16 och 18–21 §§

lagen (2016:1145)

om

offentlig

lagen (2016:1145)

om offentlig

upphandling gäller i fråga om

upphandling gäller i fråga om

ersättningsetablering

enligt denna

ersättningsetablering

enligt denna

lag. Vad som sägs där om

lag. Det som sägs där om

upphandlande

myndighet,

kon-

upphandlande myndighet,

kon-

trakt, upphandling samt leverantör

trakt, upphandling samt leverantör

eller anbudsgivare ska i stället avse

eller anbudsgivare ska i stället avse

landsting,

 

samverkansavtal,

region,

samverkansavtal,

förfarande för ersättningsetablering

förfarande för ersättningsetablering

respektive sökande.

 

 

 

respektive sökande.

 

 

 

Hänvisningarna i 20 kap. 1 § första stycket lagen om offentlig upphandling till underrättelse enligt 12 kap. 12 § första stycket eller 19 kap. 29 § ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse underrättelse enligt 5 f § denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 6 § första stycket och 20 § lagen om offentlig upphandling till andra bestämmelser i den lagen ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 b–5 f §§ denna lag.

Hänvisningarna i 20 kap. 7, 14 och 21 §§ lagen om offentlig upphandling till 13–15 §§ samma kapitel ska vid tillämpningen av denna lag i stället avse 5 h § denna lag.

5 h §13

Vid en ansökan enligt 20 kap. 4 § 2 lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska rätten besluta att ett samverkansavtal som har ingåtts i

11Senaste lydelse 2013:1145.

12Senaste lydelse 2016:1152.

13Senaste lydelse 2016:1152.

samband med en ersättningsetablering är ogiltigt om det har ingåtts utan Prop. 2018/19:162 föregående annonsering enligt 5 b §.

Ett sådant samverkansavtal ska också förklaras ogiltigt, om det har ingåtts i strid med tillämpliga bestämmelser om överprövning eller avtalsspärr enligt 5 g § eller före en underrättelse enligt 5 f §. För ogiltighet i sådana fall krävs dessutom att någon av de grundläggande principerna i 5 c § har överträtts och detta har medfört att en sökande har lidit eller kan

komma att lida skada.

En

ansökan om överprövning

En

ansökan

om överprövning

enligt första eller andra stycket ska

enligt första eller andra stycket ska

ha kommit in till förvaltningsrätten

ha kommit in till förvaltningsrätten

inom sex månader från det att

inom sex månader från det att

avtalet

ingicks.

Om landstinget

avtalet

ingicks. Om regionen

skriftligen har underrättat sökan-

skriftligen har underrättat sökan-

dena om att samverkansavtal har

dena om att samverkansavtal har

ingåtts, ska ansökan ha kommit in

ingåtts, ska ansökan ha kommit in

innan 30 dagar har gått från

innan 30 dagar har gått från

underrättelsen.

 

underrättelsen.

Landstingets ansvar m.m.

Regionens ansvar m.m.

6§14

Landstinget ska svara för den

Regionen ska svara för den

fysioterapiersättning som inte täcks

fysioterapiersättning som inte täcks

av patientavgiften. Om fysioterapin

av patientavgiften. Om fysioterapin

har avsett en patient som inte är

har avsett en patient som inte är

bosatt inom landstingets

område,

bosatt inom regionens område, ska

ska det landsting inom vars område

den region

inom

vars

område

patienten är bosatt svara för den

patienten är bosatt svara för den

utbetalda

fysioterapiersättningen,

utbetalda

fysioterapiersättningen,

om

inte

landstingen

 

kommer

om inte regionerna kommer

överens om något annat. Om

överens om något annat. Om

patienten inte är bosatt inom något

patienten inte är bosatt inom någon

landstings

område,

ska

det

regions område, ska den region

landsting

inom vars

område

inom vars område patienten eller

patienten eller familjemedlemmen

familjemedlemmen

är

förvärvs-

är förvärvsverksam eller, när det

verksam eller, när det gäller en

gäller en person som är arbetslös,

person som är arbetslös, den region

det landsting inom vars område

inom vars område personen är

personen

är

registrerad

som

registrerad

som arbetssökande,

arbetssökande,

svara

 

för

den

svara

för

den

 

utbetalda

utbetalda fysioterapiersättningen.

fysioterapiersättningen.

 

 

Försäkringskassan

får

efter

Försäkringskassan

får

efter

överenskommelse med landstinget

överenskommelse med regionen ha

ha

hand

om

utbetalning

av

hand

om

utbetalning

av

fysioterapiersättning.

 

 

 

fysioterapiersättning.

 

 

 

14Senaste lydelse 2013:1145.

159

Prop. 2018/19:162

160

9§15

Fysioterapiersättning lämnas inte

Fysioterapiersättning lämnas inte

till en fysioterapeut som är anställd

till en fysioterapeut som är anställd

i något landstings hälso- och

i någon regions hälso- och sjukvård

sjukvård eller i ett bolag eller annan

eller i ett bolag eller annan juridisk

juridisk person inom hälso- och

person inom hälso- och sjukvården

sjukvården som landstinget har ett

som regionen har ett rättsligt

rättsligt bestämmande inflytande i.

bestämmande

inflytande

i.

Ersättning kan dock lämnas om

Ersättning kan dock lämnas om

fysioterapeuten är tjänstledig och

fysioterapeuten

är tjänstledig

och

vikarierar för en annan fysio-

vikarierar för en annan fysio-

terapeut.

terapeut.

 

 

Fysioterapiersättning lämnas inte till en fysioterapeut för verksamhet inom företagshälsovård.

19§16

Ett landsting är inte skyldigt att

En

region

är

inte

skyldig att

betala

fysioterapiersättning

innan

betala

fysioterapiersättning

innan

samverkansavtal har ingåtts.

 

samverkansavtal har ingåtts.

 

Om en fysioterapeut har fått

Om en fysioterapeut har fått

ersättning med för högt belopp, får

ersättning med för högt belopp, får

landstinget återkräva

det

belopp

regionen återkräva det belopp som

som

felaktigt har

utbetalats.

felaktigt har

utbetalats. Regionen

Landstinget får i sådant fall i stället

får i

sådant

fall

i stället avräkna

avräkna

beloppet

från

annan

beloppet från annan fordran från

fordran

från

fysioterapeuten på

fysioterapeuten

fysioterapi-

fysioterapiersättning.

 

 

ersättning.

 

 

 

 

Om

 

en

fysioterapeut

trots

Om

en

fysioterapeut

trots

påminnelser

vid

upprepade

påminnelser

 

vid

upprepade

tillfällen eller annars i väsentlig

tillfällen eller annars i väsentlig

utsträckning

begär

fysioterapi-

utsträckning

begär

fysioterapi-

ersättning med för höga belopp

ersättning med för höga belopp

eller på annat felaktigt sätt, får

eller på annat felaktigt sätt, får

landstinget sätta ned den samlade

regionen sätta ned den samlade

fysioterapiersättning

som

begärs

fysioterapiersättning

som

begärs

för viss tid till skäligt belopp.

för viss tid till skäligt belopp.

20§17

Till en fysioterapeut som etablerar sig på en ort inom ett särskilt stödområde ska arvoden enligt 15 § lämnas med tjugo procents förhöjning.

Arvodeshöjning

enligt

första

Arvodeshöjning enligt

första

stycket ska betalas av landstinget.

stycket ska betalas av regionen.

Efter två år från etableringen ska

Efter två år från etableringen ska

höjningen minskas med fem pro-

höjningen minskas med

fem

centenheter årligen

ner

till fem

procentenheter årligen ner till fem

procent.

 

 

procent.

 

15Senaste lydelse 2013:1145.

16Senaste lydelse 2013:1145.

17Senaste lydelse 2013:1145.

Till en fysioterapeut som har sin

Till en fysioterapeut som har sin

verksamhet

inom

ett särskilt

verksamhet inom ett särskilt

stödområde ska landstinget lämna

stödområde ska regionen lämna

särskild ersättning för telefon-

särskild ersättning för telefon-

konsultationer

och

behandlings-

konsultationer och behandlings-

mässigt motiverade hembesök.

mässigt motiverade hembesök.

Regeringen får meddela föreskrifter om vilka områden som ska anses som särskilda stödområden enligt denna paragraf.

22§18

För fysioterapi som ges av en

För fysioterapi som ges av en

fysioterapeut

som får

ersättning

fysioterapeut

som får

ersättning

enligt denna lag får patienten

enligt denna lag får patienten

avkrävas en patientavgift, om inte

avkrävas en patientavgift, om inte

något annat är särskilt föreskrivet.

något annat är särskilt föreskrivet.

Patientavgift får tas ut med högst

Patientavgift får tas ut med högst

samma belopp som en patient

samma belopp som en patient

betalar för motsvarande fysioterapi

betalar för motsvarande fysioterapi

hos landstinget.

 

hos regionen.

 

Om fysioterapeuten tar ut en

Om fysioterapeuten tar ut en

lägre patientavgift än vad som är

lägre patientavgift än vad som är

medgivet enligt första stycket ska

medgivet enligt första stycket ska

detta inte påverka den del av

detta inte påverka den del av

fysioterapiersättningen

som be-

fysioterapiersättningen

som be-

talas av landstinget.

 

talas av regionen.

 

Om

patientavgiften

skulle

Om

patientavgiften

skulle

överstiga det arvode som lämnas

överstiga det arvode som lämnas

för vården,

ska mellanskillnaden

för vården,

ska mellanskillnaden

betalas till landstinget.

 

betalas till regionen.

 

25§19

En

fysioterapeut

som

begär

En fysioterapeut som begär

fysioterapiersättning

enligt

denna

fysioterapiersättning enligt denna

lag ska medverka till att den egna

lag ska medverka till att den egna

verksamheten kan följas upp och

verksamheten kan följas upp och

utvärderas.

Fysioterapeuten

ska

utvärderas. Fysioterapeuten

ska

årligen till landstinget lämna en

årligen till regionen lämna en

redovisning

med

 

uppgifter

om

redovisning med uppgifter om

mottagningens

personal

 

och

mottagningens

personal

och

medicintekniska

utrustning

 

samt

medicintekniska utrustning

samt

om

utförda

behandlingsåtgärder

om utförda

behandlingsåtgärder

och antalet patientbesök.

 

 

och antalet patientbesök.

 

Fysioterapeuten ska på begäran

Fysioterapeuten ska på begäran

av landstinget lämna upplysningar

av regionen lämna upplysningar

och visa upp patientjournal samt

och visa upp patientjournal samt

övrigt material som rör behandling

övrigt material som rör behandling

av en patient och som behövs för

av en patient och som behövs för

18Senaste lydelse 2013:1145.

19Senaste lydelse 2013:1145.

Prop. 2018/19:162

161

Prop. 2018/19:162 kontroll av begärd fysioterapi- kontroll av begärd fysioterapi-

ersättning.ersättning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

162

Prop. 2018/19:162

2.54Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 16 § och 3 kap. 29 § mervärdes- skattelagen (1994:200)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 16 §2

Med staten avses inte de statliga

Med staten avses inte de statliga

affärsverken. Med kommun förstås

affärsverken. Med kommun förstås

kommun och landsting enligt

kommun och region enligt

kommunallagen (2017:725).

kommunallagen (2017:725).

3kap. 29 §3

Från skatteplikt undantas kommunernas uttag av varor och tjänster för eget behov. Från skatteplikt undantas även statens uttag av tjänster som

avses i 2 kap. 8 §.

Undantaget omfattar inte statens

Undantaget omfattar inte statens

eller en kommuns uttag av tjänster

eller en kommuns uttag av tjänster

när det gäller arbeten på

när det gäller arbeten på

stadigvarande bostad i sådana fall

stadigvarande bostad i sådana fall

som avses i 2 kap. 8 §. Undantaget

som avses i 2 kap. 8 §. Undantaget

gäller dock för kommunernas uttag

gäller dock för kommunernas uttag

av tjänster i fråga om sådana

av tjänster i fråga om sådana

boendeformer som avses i 4 § lagen

boendeformer som avses i 4 § lagen

(2005:807) om ersättning för viss

(2005:807) om ersättning för viss

mervärdesskatt för kommuner,

mervärdesskatt för kommuner,

landsting, kommunalförbund och

regioner, kommunalförbund och

samordningsförbund.

samordningsförbund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Lagen omtryckt 2000:500.

 

2

Senaste lydelse 2017:737.

163

3

Senaste lydelse 2015:888.

Föreslagen lydelse
2 §1
lagen Följande föreskrifter i lagen hos gäller också arbetstagare hos
och kommuner, regioner och kommunalförbund, nämligen

Prop. 2018/19:162

164

2.55Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Följande föreskrifter i gäller också arbetstagare

kommuner, landsting kommunalförbund, nämligen

7–7 c §§ om bisysslor,

23–29 §§ om arbetskonflikter, 38 § om interimistiskt beslut,

42 § första och andra styckena om vissa undantag från lagen (1976:580)

om medbestämmande i arbetslivet.

 

 

 

Föreskrifterna i 30 §

om

Föreskrifterna i 30 §

om

periodiska

hälsoundersökningar

periodiska

hälsoundersökningar

gäller också

arbetstagare

hos

gäller också

arbetstagare

hos

kommuner och landsting.

 

kommuner och regioner.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1Senaste lydelse 2001:1016.

Prop. 2018/19:162

2.56Förslag till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

Härigenom föreskrivs att 3–6, 8, 9, 12 och 13 §§ lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

Kommunen

eller

 

 

3 §

 

 

 

landstinget

Kommunen eller regionen ska

skall på lämpligt sätt informera sina

lämpligt sätt informera sina

medlemmar

om

det

som

medlemmar

om

det

som

fullmäktige beslutat enligt 2 § och

fullmäktige beslutat enligt 2 § och

om vad som i övrigt gäller för

om vad som i övrigt gäller för

folkomröstningen.

 

 

folkomröstningen.

 

 

4 §

För folkomröstningens genomförande i en kommun svarar val-

nämnden.

 

För

folkomröstningens genom-

För folkomröstningens genom-

förande i ett landsting svarar

förande i en region svarar val-

valnämnden i den kommun inom

nämnden i den kommun inom

landstingets område som lands-

regionens område som regionen

tinget

träffar överenskommelse

träffar överenskommelse med. Om

med. Om överenskommelse inte

överenskommelse inte kan träffas,

kan träffas, skall folkomröstningen

ska folkomröstningen genomföras

genomföras av valnämnden i den

av valnämnden i den kommun där

kommun där landstinget har sin

regionen har sin anslagstavla.

anslagstavla.

 

5 §1

Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har den som är folkbokförd i kommunen, senast på dagen för folkomröstningen fyller 18 år och

1.är medborgare i Sverige eller i någon annan av Europeiska unionens medlemsstater (unionsmedborgare),

2.är medborgare i Island eller Norge, eller

3.varit folkbokförd i Sverige tre år i följd före dagen för folk- omröstningen.

Rösträtt vid folkomröstning i en kommun har också en sådan unionsmedborgare som avses i 1 kap. 5 § andra stycket kommunallagen (2017:725).

Rösträtt vid folkomröstning i ett

Rösträtt vid folkomröstning i en

landsting har den som har rösträtt

region har den som har rösträtt vid

vid folkomröstning i en kommun

folkomröstning i en kommun inom

inom landstinget.

regionen.

1Senaste lydelse 2017:738.

165

Prop. 2018/19:162

166

 

 

6 §2

 

 

När en kommunal folkomröst-

När en kommunal folkomröst-

ning skall hållas, skall en röstlängd

ning ska hållas, ska en röstlängd

upprättas för varje omröstnings-

upprättas för varje omröstnings-

distrikt. Det är uppgifterna i

distrikt. Det är uppgifterna i

folkbokföringsdatabasen

enligt

folkbokföringsdatabasen

enligt

lagen (2001:182) om behandling av

lagen (2001:182) om behandling av

personuppgifter

i skatteförvalt-

personuppgifter i skatteförvalt-

ningens folkbokföringsverksam-

ningens

folkbokföringsverksam-

het och i fastighetsregistret enligt

het och i fastighetsregistret enligt

lagen (2000:224) om fastighets-

lagen (2000:224) om fastighets-

register 30 dagar före dagen för

register 30 dagar före dagen för

folkomröstningen

som skall

ligga

folkomröstningen som ska ligga till

till grund för uppgifterna i röst-

grund

för uppgifterna

i röst-

längderna.

 

 

längderna.

 

Uppgifter för framställning av röstlängder och röstkort tillhandahålls av

den centrala valmyndigheten efter anmälan.

 

 

 

Skall folkomröstning äga rum

Ska folkomröstning äga rum

samtidigt med ett allmänt val eller

samtidigt med ett allmänt val eller

en nationell

folkomröstning,

får

en

nationell

folkomröstning,

får

röstlängderna och röstkorten

för

röstlängderna och röstkorten för

den kommunala folkomröstningen

den kommunala folkomröstningen

samordnas med valet eller den

samordnas med valet eller den

nationella

folkomröstningen.

I

nationella

folkomröstningen.

I

annat fall och för de personer som

annat fall och för de personer som

inte är röstberättigade i det

inte är röstberättigade i det

allmänna valet eller den nationella

allmänna valet eller den nationella

folkomröstningen skall kommunen

folkomröstningen ska

kommunen

eller landstinget framställa röst-

eller regionen framställa röstlängd

längd och upprätta röstkort med

och upprätta röstkort med ledning

ledning av registeruppgifterna från

av

registeruppgifterna

från

den

den centrala valmyndigheten.

 

centrala valmyndigheten.

 

Centrala valmyndigheten har rätt till ersättning för de kostnader som

föranleds av den kommunala folkomröstningen.

 

 

 

 

 

 

8 §3

 

 

 

Väljare som har förlorat sitt

Väljare som har förlorat sitt

röstkort eller inte fått något röstkort

röstkort eller inte fått något röstkort

skall få ett duplettröstkort om de

ska få ett duplettröstkort om de

begär det.

 

 

 

begär det.

 

 

 

Om den kommunala folkom-

Om den kommunala folkom-

röstningen skall hållas på samma

röstningen ska hållas på samma dag

dag som ett allmänt val eller en

som ett allmänt val eller en

nationell

folkomröstning,

får

nationell

folkomröstning,

får

duplettröstkort

tillhandahållas hos

duplettröstkort

tillhandahållas hos

centrala

valmyndigheten,

läns-

centrala

valmyndigheten,

läns-

styrelsen,

en

utlandsmyndighet

styrelsen,

en

utlandsmyndighet

2Senaste lydelse 2002:250.

3 Senaste lydelse 2002:250.

eller kommunen. I annat fall får

eller

kommunen. I annat

fall får Prop. 2018/19:162

duplettröstkort

tillhandahållas

hos

duplettröstkort

tillhandahållas

hos

den kommun eller det landsting

den kommun eller region som

som ansvarar för folkomröst-

ansvarar för folkomröstningen.

 

ningen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De som vill ha ett duplett-

De som vill ha ett duplettröstkort

röstkort skall lämna uppgift om

ska lämna uppgift om namn och

namn och personnummer.

 

 

personnummer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §4

 

 

 

 

 

 

 

Om folkomröstning

skall

äga

Om folkomröstning ska äga rum

rum samtidigt med ett allmänt val

samtidigt med ett allmänt val eller

eller

en nationell

folkomröstning,

en nationell folkomröstning, kan de

kan de som anser att röstlängden

som

anser

att

 

röstlängden

innehåller

felaktiga uppgifter

om

innehåller felaktiga uppgifter om

dem

skriftligen

begära

att

dem

skriftligen

 

begära

att

uppgifterna rättas. Bestämmelserna

uppgifterna rättas. Bestämmelserna

i 5 kap. 5–7 §§ samt 15 kap. 3 § 2,

i 5 kap. 5–7 §§ samt 15 kap. 3 § 2,

5 §, 6 § första stycket 2 och andra

5 §, 6 § första stycket 2 och andra

stycket

samt

 

9 §

 

vallagen

stycket

samt

 

9 §

vallagen

(2005:837) skall då tillämpas.

 

(2005:837) ska då tillämpas.

 

I annat fall skall de som anser att

I annat fall ska de som anser att

röstlängden

innehåller

felaktiga

röstlängden innehåller

felaktiga

uppgifter

 

om

dem

skriftligen

uppgifter

om

dem

skriftligen

begära hos den kommun eller det

begära hos den kommun eller

landsting

 

som

ansvarar

för

region som ansvarar för om-

omröstningen att uppgifterna rättas.

röstningen

att

uppgifterna rättas.

Det

som

 

inträffat

senare

än

Det

som

inträffat

senare

än

30 dagar

före

valdagen

får

inte

30 dagar före

valdagen

får

inte

ligga till grund för rättelse enligt

ligga till grund för rättelse enligt

denna paragraf.

 

 

 

 

 

denna paragraf.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 §5

 

 

 

 

 

 

 

Tillkännagivandet om

justering

Tillkännagivandet om

justering

av

valnämndens

protokoll

med

av

valnämndens

protokoll

med

anledning av en folkomröstning i

anledning av en folkomröstning i

ett landsting skall anslås på

en region ska anslås på regionens

landstingets anslagstavla.

 

 

anslagstavla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §6

 

 

 

 

 

 

 

Valnämndens beslut med an-

Valnämndens beslut med an-

ledning av en folkomröstning i ett

ledning av en folkomröstning i en

landsting får på begäran av en

region får på begäran av en medlem

medlem

av

det

landstinget

av den regionen överklagas genom

överklagas

genom

laglighetspröv-

laglighetsprövning

enligt

13

kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kommunallagen (2017:725).

 

4Senaste lydelse 2005:844.

5

Paragrafen fick sin nuvarande beteckning genom 2002:250.

167

6

Senaste lydelse 2017:738.

Prop. 2018/19:162 ning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

168

Prop. 2018/19:162

2.57Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 15 § stiftelselagen (1994:1220) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 15 §1

Revisorerna får inte obehörigen lämna upplysningar till utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt uppdrag, om det kan vara till nackdel för stiftelsen.

Revisorerna är skyldiga att

 

 

 

 

 

1. till medrevisor, ny revisor,

1. till

en medrevisor,

en

ny

tillsynsmyndigheten

och,

om

revisor,

tillsynsmyndigheten

och,

stiftelsen har försatts i konkurs,

om stiftelsen har försatts i konkurs,

konkursförvaltaren

lämna

behöv-

konkursförvaltaren

lämna

behöv-

liga upplysningar

om stiftelsens

liga upplysningar

om stiftelsens

angelägenheter, samt

 

angelägenheter, samt

 

 

2.på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

Bestämmelsen i andra stycket 1

Bestämmelsen i andra stycket 1

om upplysningsskyldighet

till

om upplysningsskyldighet till

tillsynsmyndigheten gäller inte när

tillsynsmyndigheten gäller inte när

det är fråga om sådan stiftelse som

det är fråga om en sådan stiftelse

avses i 9 kap. 10 § första stycket.

som avses i 9 kap. 10 § första

Detsamma

gäller

upplysningar i

stycket. Detsamma gäller upp-

sådana hänseenden där stiftelsen är

lysningar i sådana hänseenden där

undantagen

från

tillsyn

enligt

stiftelsen är undantagen från tillsyn

9 kap. 10 a §.

 

 

 

 

enligt 9 kap. 10 a §.

 

Revisorerna i en stiftelse som

Revisorerna i en stiftelse som

omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets-

omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets-

och sekretesslagen

(2009:400) är

och sekretesslagen (2009:400) är

även skyldiga att på begäran lämna

även skyldiga att på begäran lämna

upplysningar

om

stiftelsens

upplysningar

om

stiftelsens

angelägenheter till de förtroende-

angelägenheter till de förtroende-

valda revisorerna

i

kommunen,

valda revisorerna i kommunen,

landstinget eller i sådana kommu-

regionen eller i sådana kommu-

nalförbund

som

kommunen

eller

nalförbund som kommunen eller

landstinget ingår i.

 

 

 

regionen ingår i.

 

 

Revisorerna i en stiftelse som avses i 2 § 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. är skyldiga att på begäran lämna upplysningar om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.

1 Senaste lydelse 2009:461.

169

Prop. 2018/19:162 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

170

Prop. 2018/19:162

2.58Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 och 4 §§, 3 kap. 15 § och 5 kap. 15 § lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 1 §1

För

att

en

totalförsvarspliktigs

För

att en

totalförsvarspliktigs

förutsättningar att fullgöra värn-

förutsättningar

att

fullgöra

värn-

plikt eller civilplikt ska kunna

plikt eller civilplikt ska kunna

utredas och bedömas är han eller

utredas och bedömas är han eller

hon skyldig att, på begäran av

hon skyldig att, på begäran av

Totalförsvarets

rekryteringsmynd-

Totalförsvarets

rekryteringsmynd-

ighet, en annan statlig myndighet

ighet, en annan statlig myndighet

som

regeringen

bestämmer,

en

som

regeringen

bestämmer,

en

kommun eller ett landsting,

kommun eller en region, skriftligen

skriftligen eller muntligen eller, om

eller

muntligen

eller,

om

det

det behövs, vid en personlig

behövs, vid en personlig inställelse

inställelse

lämna

nödvändiga

lämna nödvändiga uppgifter om

uppgifter

om

 

hälsotillstånd,

hälsotillstånd,

utbildning,

arbete

utbildning,

arbete

och personliga

och

personliga

förhållanden i

förhållanden i övrigt.

 

 

övrigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §2

 

 

 

 

 

 

Kommuner,

landsting

och

Kommuner,

regioner

 

och

enskilda vårdinrättningar ska

till

enskilda vårdinrättningar

ska

till

Totalförsvarets

rekryteringsmyn-

Totalförsvarets

rekryteringsmyn-

dighet lämna de uppgifter om en

dighet lämna de uppgifter om en

totalförsvarspliktigs

hälsotillstånd

totalförsvarspliktigs hälsotillstånd

och personliga förhållanden i övrigt

och personliga förhållanden i övrigt

som behövs för att bedöma hans

som behövs för att bedöma hans

eller

hennes

förutsättningar

att

eller

hennes

förutsättningar

att

fullgöra värnplikt eller civilplikt.

fullgöra värnplikt eller civilplikt.

3kap. 15 §3

 

Beslut om

krigsplacering

fattas

Beslut om

krigsplacering

fattas

av

Totalförsvarets

rekryterings-

av

Totalförsvarets

rekryterings-

myndighet

efter

framställningar

myndighet

efter

framställningar

från

statliga

myndigheter,

från

statliga

myndigheter,

kommuner,

landsting,

bolag,

kommuner,

regioner,

bolag,

1

Senaste lydelse 2010:448.

 

 

 

 

 

 

2

Senaste lydelse 2010:448.

 

 

 

 

 

171

3

Senaste lydelse 2010:448.

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162

172

föreningar, samfälligheter, registre-

föreningar, samfälligheter, registre-

rade trossamfund, organisatoriska

rade trossamfund, organisatoriska

delar av sådana samfund eller andra

delar av sådana samfund eller andra

enskilda (bemanningsansvariga).

enskilda (bemanningsansvariga).

Om ett beslut om krigsplacering

Om ett beslut om krigsplacering

upphävs, gäller 14 §.

upphävs, gäller 14 §.

Även utan sådan framställning som avses i första stycket får Totalförsvarets rekryteringsmyndighet besluta om krigsplacering, om det sker i enlighet med en anmälan om behov av totalförsvarspliktiga och den bemanningsansvarige inte har meddelat annat.

5kap. 15 §4

Ärenden om avbrott ska prövas

Ärenden om avbrott ska prövas

av

Totalförsvarets rekryterings-

av Totalförsvarets rekryterings-

myndighet eller efter myndighetens

myndighet eller efter myndighetens

bestämmande av en annan statlig

bestämmande av en annan statlig

myndighet, en kommun eller ett

myndighet, en kommun eller en

landsting. Ärenden som avses i

region. Ärenden som avses i 14 §

14 §

ska dock

alltid prövas av

ska dock alltid prövas av

Totalförsvarets

rekryteringsmyn-

Totalförsvarets rekryteringsmyn-

dighet.

 

dighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4Senaste lydelse 2010:448.

Prop. 2018/19:162

2.59Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

Härigenom föreskrivs att 19, 22–24, 50, 51, 58 och 62 §§ lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

19 §1

 

 

 

Frågor om

disciplinansvar

eller

Frågor om disciplinansvar eller

åtalsanmälan

prövas av

den

åtalsanmälan prövas av den

myndighet, den kommun eller det

myndighet, den kommun eller den

landsting där den disciplin-

region

där

den

disciplinansvarige

ansvarige tjänstgör eller senast har

tjänstgör eller senast har tjänstgjort

tjänstgjort eller av den myndighet

eller

av

den

myndighet som

som regeringen bestämmer.

 

regeringen bestämmer.

I fråga om disciplinansvariga som tjänstgör eller har tjänstgjort hos ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse, ett registrerat trossamfund eller någon av dess organisatoriska delar eller hos en annan enskild, prövas frågor om disciplinförseelse eller åtalsanmälan av den myndighet som

regeringen bestämmer.

 

 

 

 

 

 

 

 

22 §2

 

 

 

 

Ärenden som skall prövas av

Ärenden som ska prövas av andra

andra myndigheter än Försvars-

myndigheter

än

Försvarsmakten,

makten, av kommuner eller av

av kommuner eller av regioner där

landsting där den disciplinansvar-

den

disciplinansvarige

tjänstgör

ige tjänstgör eller har tjänstgjort

eller har tjänstgjort prövas av

prövas av chefen för den

chefen för den organisatoriska

organisatoriska

enhet där

den

enhet

där den

disciplinansvarige

disciplinansvarige tjänstgör

eller

tjänstgör eller har tjänstgjort eller

har tjänstgjort eller av någon annan

av någon annan högre chef.

högre chef.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23 §3

 

 

 

 

För att biträda de myndigheter,

För att biträda de myndigheter,

kommuner eller landsting som har

kommuner eller regioner som har

att handlägga

disciplinärenden

att handlägga disciplinärenden ska

skall det finnas auditörer.

 

det finnas auditörer.

 

Auditörerna skall vara jurister.

Auditörerna ska vara jurister. De

De förordnas av regeringen eller av

förordnas av

regeringen

eller av

1Senaste lydelse 1999:951.

2 Senaste lydelse 1999:951.

3 Senaste lydelse 1999:951.

173

Prop. 2018/19:162 den myndighet som

regeringen

den myndighet som

regeringen

bestämmer.

 

bestämmer.

 

 

24 §4

 

Innan en disciplinpåföljd be-

Innan en disciplinpåföljd be-

slutas eller en åtalsanmälan görs i

slutas eller en åtalsanmälan görs i

fråga om en disciplinansvarig, skall

fråga om en disciplinansvarig, ska

yttrande inhämtas från

auditören.

yttrande inhämtas från

auditören.

Ett sådant yttrande behövs dock

Ett sådant yttrande behövs dock

inte om

 

inte om

 

1.förseelsen inte kan antas utgöra brott,

2.förseelsen har erkänts,

3.förseelsen inte bör medföra svårare påföljd än varning, och

4. den

disciplinansvarige inte

4. den

disciplinansvarige inte

begär att yttrande från auditör skall

begär att yttrande från auditör ska

inhämtas i ärendet.

 

inhämtas i ärendet.

 

Auditören är medansvarig för de

Auditören är medansvarig för de

beslut

som

myndigheten,

beslut

som

myndigheten,

 

kommunen eller landstinget fattar

kommunen eller regionen fattar på

 

på hans eller hennes tillstyrkan.

 

hans eller hennes tillstyrkan.

 

 

 

 

 

 

 

 

50 §5

 

 

 

 

Ett beslut av en sådan chef vid

Ett beslut av en sådan chef vid

 

Försvarsmakten som avses i 20 §,

Försvarsmakten som avses i 20 §,

 

av en annan myndighet än

av en annan myndighet än

 

Försvarsmakten,

eller

av

en

Försvarsmakten,

eller

av

en

 

kommun eller ett landsting att

kommun eller en region att ålägga

 

ålägga

någon

disciplinpåföljd

får

någon disciplinpåföljd får av den

 

av den disciplinansvarige över-

disciplinansvarige

överklagas

till

 

klagas hos den tingsrätt inom vars

den tingsrätt inom vars domkrets

 

domkrets det verksamhetsställe där

det verksamhetsställe

där

den

 

den disciplinansvarige tjänstgör är

disciplinansvarige

tjänstgör

är

 

lokaliserat. Om verksamhetsstället

lokaliserat. Om verksamhetsstället

 

inte är lokaliserat i Sverige eller om

inte är lokaliserat i Sverige eller om

 

det finns särskilda skäl, får beslutet

det finns särskilda skäl, får beslutet

 

överklagas hos den tingsrätt som

överklagas till den tingsrätt som

 

regeringen bestämmer.

 

 

regeringen bestämmer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

51 §6

 

 

 

 

Beslutet

överklagas

genom

att

Beslutet överklagas

genom

att

 

överklagandet

skickas

till

den

överklagandet skickas

till

den

 

myndighet, den kommun eller det

myndighet, den kommun eller den

 

landsting

som

har

meddelat

region som har meddelat beslutet. I

 

beslutet. I överklagandet skall klag-

överklagandet ska klaganden ange

 

anden

ange

det

beslut som

det beslut som överklagas och den

 

 

 

 

 

 

 

 

ändring i beslutet som begärs.

 

 

4 Senaste lydelse 2002:277.

 

 

 

 

 

 

174

5 Senaste lydelse 1999:951.

 

 

 

 

 

 

6 Senaste lydelse 1999:951.

 

 

 

 

 

 

överklagas och den ändring i beslutet som begärs.

Överklagandet skall ha kommit in till den myndighet, som har meddelat beslutet, inom tio dagar från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Tingsrätten skall, sedan hand- lingarna i ärendet överlämnats dit, pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit in för sent skall avvisas.

Prop. 2018/19:162

Överklagandet ska ha kommit in till den myndighet som har meddelat beslutet inom tio dagar från den dag då klaganden fick del av beslutet.

Tingsrätten ska, sedan hand- lingarna i ärendet överlämnats dit, pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Ett överklagande som kommit in för sent ska avvisas.

 

 

 

58 §7

 

 

 

Om materiel som har utlämnats

Om materiel som har utlämnats

för personligt bruk till en

för personligt bruk till en

disciplinansvarig går förlorad eller

disciplinansvarig går förlorad eller

skadas, får en myndighet, en

skadas, får en myndighet, en

kommun eller ett landsting besluta

kommun eller en region besluta om

om

ersättningsskyldighet

enligt

ersättningsskyldighet

enligt

skadeståndslagen

(1972:207) för

skadeståndslagen

(1972:207) för

honom eller henne. Om någon

honom eller henne. Om någon

åtgärd har vidtagits för att åtal skall

åtgärd har vidtagits för att åtal ska

väckas mot den disciplinansvarige,

väckas mot den disciplinansvarige,

får

ersättningsärende inte

inledas

får ersättningsärende inte

inledas

eller fortsättas i fråga om det

eller fortsättas i fråga om det

förfarande som

avses

med

förfarande

som

avses

med

åtgärden.

 

 

åtgärden.

 

 

 

 

 

 

62 §8

 

 

 

Ett beslut om ersättningsskyl-

Ett beslut om ersättningsskyl-

dighet som fattas av en sådan chef i

dighet som fattas av en sådan chef i

Försvarsmakten som avses i 20 §,

Försvarsmakten som avses i 20 §,

av en annan myndighet än

av en annan myndighet än

Försvarsmakten, eller av en kom-

Försvarsmakten, eller av en kom-

mun eller ett landsting får över-

mun eller en region får överklagas

klagas av den disciplinansvarige till

av den disciplinansvarige till tings-

tingsrätten. Bestämmelserna i 50–

rätten. Bestämmelserna i 50–53 och

53 och 55 §§ gäller vid sådant

55 §§ gäller

vid

sådant

över-

överklagande.

 

 

klagande.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

7

Senaste lydelse 1999:951.

175

8

Senaste lydelse 1999:951.

Prop. 2018/19:162

2.60Förslag till lag om ändring i lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster

Härigenom föreskrivs att 3 och 4 §§ lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Ansvarig myndighet enligt artikel 9 i konventionen är den kommun eller det landsting som har ansvaret för motsvarande insatser till enskilda som är bosatta i Sverige.

Till uppfyllande av artiklarna 9 och 10 i konventionen får kommuner och landsting, utan hinder av annars gällande bestämmelser, själva fatta de beslut och ingå de överenskommelser som enligt konventionen är en uppgift för de ansvariga myndigheterna i respektive land.

De ansvariga myndigheterna skall underrätta Socialstyrelsen om sådana beslut och överens- kommelser.

Ansvarig myndighet enligt artikel 9 i konventionen är den kommun eller region som har ansvaret för motsvarande insatser till enskilda som är bosatta i Sverige.

Till uppfyllande av artiklarna 9 och 10 i konventionen får kommuner och regioner, utan hinder av annars gällande bestämmelser, själva fatta de beslut och ingå de överenskommelser som enligt konventionen är en uppgift för de ansvariga myndigheterna i respektive land.

De ansvariga myndigheterna ska underrätta Socialstyrelsen om sådana beslut och överens- kommelser.

4 §

Det ekonomiska ansvaret för de beslut och överenskommelser som avses i 3 § skall vila på kom- munerna och landstingen själva, om regeringen inte föreskriver annat.

Det ekonomiska ansvaret för de beslut och överenskommelser som avses i 3 § ska vila på kommunerna och regionerna själva, om regeringen inte föreskriver annat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

176

Prop. 2018/19:162

2.61Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1995:1571) om insättningsgaranti ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §1

Följande insättare, eller utländska motsvarigheter, kan inte få ersättning enligt garantin:

1.en bank,

2.ett kreditmarknadsföretag,

3.ett värdepappersbolag,

4.ett försäkringsföretag,

5.ett återförsäkringsföretag,

6.en understödsförening,

7.ett finansiellt institut enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

8.en värdepappersfond eller en alternativ investeringsfond,

9.en pensionsfond,

10. ett landsting, en kommun

10. en region, en kommun eller

eller en statlig myndighet, eller

en statlig myndighet, eller

11.en insättare som inte har identifierats enligt lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2017:638.

177

Prop. 2018/19:162

2.62Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 3 § lagen (1995:1649) om byggande av järnväg ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

3 §1

 

 

Trafikverket och kommuner får

Trafikverket och kommuner får

överklaga

länsstyrelsens

beslut.

överklaga

länsstyrelsens

beslut.

Kommuner,

regionala kollektiv-

Kommuner,

regionala kollektiv-

trafikmyndigheter enligt

lagen

trafikmyndigheter enligt

lagen

(2010:1065) om kollektivtrafik och

(2010:1065) om kollektivtrafik och

de landsting som avses i 7 kap.

de regioner som avses i 7 kap.

plan- och bygglagen (2010:900) får

plan- och bygglagen (2010:900) får

överklaga Trafikverkets beslut.

överklaga Trafikverkets beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

178

1 Senaste lydelse 2018:1734.

Prop. 2018/19:162

2.63Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 § vapenlagen (1996:67) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 3 §1

Tillstånd att inneha skjutvapen får meddelas

1.enskilda personer,

2.sammanslutningar för jakt- eller målskytte, som uppfyller höga krav på säkerhet i fråga om handhavande av vapen och

a) har auktoriserats enligt 17 §, eller

b) är anslutna till en auktoriserad sammanslutning och har en stabil organisation och kontinuerlig skytteverksamhet,

3. huvudmän

för museer,

om

3. huvudmän för museer, om

museet

får

statsbidrag enligt

museet får statsbidrag enligt

särskilda

föreskrifter

eller

om

särskilda föreskrifter eller om

museet ägs av en kommun, ett

museet ägs av en kommun, en

landsting eller en stiftelse som står

region eller en stiftelse som står

under länsstyrelsens

tillsyn:

för

under länsstyrelsens tillsyn: för

vapen som ska ingå i samlingarna,

vapen som ska ingå i samlingarna,

och

 

 

 

 

och

4.auktoriserade bevakningsföretag: för utlåning till väktare som har meddelats tillstånd att som lån inneha ett sådant vapen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2014:895.

179

Prop. 2018/19:162

2.64Förslag till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § lagen (1996:764) om företags- rekonstruktion ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

3 §1

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte bankaktiebolag,

sparbank,

medlemsbank, kreditmarknadsföretag, försäkringsföretag,

värdepappersbolag, clearingorganisation och värdepapperscentral.

Bestämmelserna avser inte heller

Bestämmelserna avser inte heller

sådana gäldenärer i vars verksam-

sådana gäldenärer i vars verksam-

het staten, en kommun, ett

het staten, en kommun, en region,

landsting,

ett kommunalförbund,

ett kommunalförbund, en försam-

en församling eller en kyrklig

ling eller en kyrklig samfällighet

samfällighet har ett bestämmande

har ett bestämmande inflytande.

inflytande.

 

 

Bestämmelserna i denna lag om gäldenär gäller inte heller ett finansiellt institut eller holdingföretag som är försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

180

1 Senaste lydelse 2016:50.

Prop. 2018/19:162

2.65Förslag till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

8 §

Registret ska innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.

För varje ledamot ska följande uppgifter registreras:

Art av åtagande eller ekonomiskt

Uppgifter som ska registreras

intresse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1. Innehav av aktier i ett aktie-

Bolagets,

föreningens

eller den

bolag, andel i ett handelsbolag eller

utländska

juridiska

personens

en ekonomisk

förening

utom

namn.

 

 

bostadsrättsförening

samt

andel i

 

 

 

en motsvarande

utländsk

juridisk

 

 

 

person, om värdet av aktierna eller

 

 

 

andelen beträffande

varje bolag

 

 

 

eller förening eller

motsvarande

 

 

 

juridiska person vid anmälnings-

 

 

 

tillfället överstiger två prisbas-

 

 

 

belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§

 

 

 

socialförsäkringsbalken.

 

Med

 

 

 

aktier jämställs sådana

finansiella

 

 

 

instrument

som

berättigar

till

 

 

 

förvärv av aktier.

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Ägande,

helt

eller

delvis,

av

Fastighetens beteckning.

 

näringsfastighet enligt 2 kap. 14 §

 

 

 

inkomstskattelagen (1999:1229).

 

 

 

3. Avlönad anställning som inte är

Befattningens art samt arbets-

av endast tillfällig karaktär.

 

 

givarens namn.

 

4.Avtal av ekonomisk karaktär Avtalets art och arbetsgivarens med tidigare arbetsgivare, såsom namn.

avtal om löne- eller pensions- förmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot.

181

Prop. 2018/19:162

5. Avtal av ekonomisk karaktär

Avtalets art och arbetsgivarens

med en arbetsgivare eller uppdrags-

eller uppdragsgivarens namn.

givare, även om avtalet får effekt

 

först efter det att uppdraget som

 

riksdagsledamot har upphört.

 

6.Inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot.

Arten av verksamhet samt i förekommande fall namnet på den juridiska person i vilken verksam- heten bedrivs.

7.Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i aktiebolag, handelsbolag, ekonomisk förening eller motsvarande utländsk juridisk person.

8.Styrelseuppdrag och uppdrag som revisor i en ideell förening som har till syfte att främja

medlemmarnas ekonomiska intressen, i en stiftelse som bedriver rörelse eller annan ekonomisk verksamhet eller i en motsvarande utländsk juridisk person.

9.Statligt, primärkommunalt och landstingskommunalt uppdrag som inte är av endast tillfällig karaktär.

Uppdragets art samt bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn.

Uppdragets art samt föreningens, stiftelsens eller den utländska juridiska personens namn.

Uppdragets art och uppdrags- givarens namn.

10.Stadigvarande materiell för- mån samt sekreterar- eller utredningshjälp som inte har betalats av ledamoten själv och som har anknytning till uppdraget som riksdagsledamot.

Arten av förmån samt den som har bekostat den.

11. Skulder, borgensåtaganden och

Arten av skuld eller åtagande och

andra åtaganden som hänför sig till

vilken verksamhet eller vilket

verksamhet eller

ekonomiska

intresse enligt 1, 2 och 6 som

intressen enligt 1, 2 och 6. Anmälan

skulden eller åtagandet hänför sig

behöver endast göras för en skuld

till samt borgenärens namn.

eller ett åtagande som vid

 

anmälningstillfället

överstiger två

 

prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Uppgifterna i registret ska vara offentliga.

182

Föreslagen lydelse

Prop. 2018/19:162

1

Registret ska innehålla uppgifter om namn, partibeteckning och valkrets beträffande ledamöter som har gjort anmälan om registrering.

För varje ledamot ska följande uppgifter registreras:

Art av åtagande eller ekonomiskt intresse

1.Innehav av aktier i ett aktie- bolag, andel i ett handelsbolag eller en ekonomisk förening utom bostadsrättsförening samt andel i en motsvarande utländsk juridisk person, om värdet av aktierna eller andelen beträffande varje bolag eller förening eller motsvarande juridiska person vid anmälnings- tillfället överstiger två prisbas- belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§

socialförsäkringsbalken. Med aktier jämställs sådana finansiella instrument som berättigar till förvärv av aktier.

2.Ägande, helt eller delvis, av näringsfastighet enligt 2 kap. 14 § inkomstskattelagen (1999:1229).

3.Avlönad anställning som inte är av endast tillfällig karaktär.

4.Avtal av ekonomisk karaktär med tidigare arbetsgivare, såsom avtal om löne- eller pensions- förmån eller annan förmån som utgår under tid som omfattas av uppdraget som riksdagsledamot.

5.Avtal av ekonomisk karaktär med en arbetsgivare eller uppdrags- givare, även om avtalet får effekt först efter det att uppdraget som riksdagsledamot har upphört.

6.Inkomstbringande självständig verksamhet som bedrivs vid sidan av uppdraget som riksdagsledamot.

Uppgifter som ska registreras

Bolagets, föreningens eller den utländska juridiska personens namn.

Fastighetens beteckning.

Befattningens art och arbets- givarens namn.

Avtalets art och arbetsgivarens namn.

Avtalets art och arbetsgivarens eller uppdragsgivarens namn.

Arten av verksamhet och i före- kommande fall namnet på den

1 Senaste lydelse 2016:1118.

183

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

 

 

juridiska person

i

vilken verk-

 

 

 

 

 

 

 

samheten bedrivs.

 

 

7. Styrelseuppdrag

och

uppdrag

Uppdragets art och bolagets,

som

revisor

i

aktiebolag,

föreningens

eller

den utländska

handelsbolag, ekonomisk förening

juridiska personens namn.

eller motsvarande utländsk juridisk

 

 

 

 

person.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8. Styrelseuppdrag

och

uppdrag

Uppdragets

art och

föreningens,

som revisor i en ideell förening som

stiftelsens eller den utländska

har till syfte att främja medlem-

juridiska personens namn.

marnas ekonomiska intressen, i en

 

 

 

 

stiftelse som bedriver rörelse eller

 

 

 

 

annan ekonomisk verksamhet eller

 

 

 

 

i en motsvarande utländsk juridisk

 

 

 

 

person.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9. Statligt

eller

kommunalt

Uppdragets art och uppdrags-

uppdrag, som inte är av endast

givarens namn.

 

 

tillfällig karaktär.

 

 

 

 

 

 

 

 

10. Stadigvarande

 

materiell

för-

Arten av förmån och den som har

mån

samt

sekreterar-

eller

bekostat den.

 

 

 

utredningshjälp

som

inte

har

 

 

 

 

betalats av ledamoten själv och som

 

 

 

 

har anknytning till uppdraget som

 

 

 

 

riksdagsledamot.

 

 

 

 

 

 

 

 

11. Skulder, borgensåtaganden och

Arten av skuld eller åtagande och

andra åtaganden som hänför sig till

vilken verksamhet eller vilket

verksamhet

eller

ekonomiska

intresse enligt 1, 2 och 6 som

intressen enligt 1, 2 och 6. Anmälan

skulden eller åtagandet hänför sig

behöver endast göras för en skuld

till samt borgenärens namn.

eller ett åtagande som vid

 

 

 

 

anmälningstillfället

överstiger

två

 

 

 

 

prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkringsbalken.

Uppgifterna i registret ska vara offentliga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

184

Prop. 2018/19:162

2.66Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister

Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 14 §§ och rubriken närmast före 14 § lagen (1996:1156) om receptregister ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vad som sägs om landsting i

2 §

Det som sägs om regioner i

denna lag gäller också kommuner

denna lag gäller också kommuner

som inte ingår i ett landsting.

som inte ingår i en region.

6 §1

Personuppgifterna i receptregistret får behandlas om det är nödvändigt för

1.expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits,

2.registrering av underlaget för tillämpningen av bestämmelserna om läkemedelsförmåner vid köp av läkemedel m.m.,

3. debiteringen till landstingen,

3. debiteringen till regionerna,

4.ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos E- hälsomyndigheten,

5. registrering och redovisning

5. registrering och redovisning

till landstingen av uppgifter för

till regionerna av uppgifter för

ekonomisk och medicinsk uppfölj-

ekonomisk och medicinsk uppfölj-

ning samt för framställning av

ning samt för framställning av

statistik,

statistik,

6.registrering och redovisning till förskrivare, till verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och till läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården,

7.registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning, framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårdsområdet,

8.registrering av recept och blanketter som används för flera uttag, samt registrering av dosrecept och elektroniska recept,

9.registrering och redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av uppgifter om enskild läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel, för inspektionens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen (2010:659),

10.registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och

1 Senaste lydelse 2018:1105.

185

Prop. 2018/19:162 tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas enligt 4 kap. 10 § och 5 kap. 1 § andra stycket läkemedelslagen (2015:315), eller

11.registrering och redovisning av uppgifter för Läkemedelsverkets tillsyn över tillhandahållandeskyldigheten enligt 2 kap. 6 § 3 lagen (2009:366) om handel med läkemedel samt för Läkemedelsverkets tillsyn över uppgiftslämnande vid expediering av en förskrivning enligt 2 kap. 6 § 5 lagen om handel med läkemedel.

Behandling av personuppgifter för ändamål som avses i första stycket 2 och 8, med undantag för registrering av elektroniska recept, får endast ske i fråga om den som har lämnat sitt samtycke till behandlingen. För ändamål som avses i första stycket 3 får uppgifter som kan hänföras till en enskild person inte omfatta annat än inköpsdag, kostnad, kostnads- reducering enligt lagen om läkemedelsförmåner m.m., kostnadsfrihet enligt smittskyddslagen (2004:168) och patientens personnummer.

För ändamål som avses i första stycket 4, 6 och 10 får inga uppgifter redovisas som kan hänföras till en enskild person. Ändamålen enligt första stycket 5 får inte, med undantag för utlämnande av uppgifter enligt 14 §, omfatta några åtgärder som innebär att uppgifter som kan hänföras till någon enskild patient redovisas. Dock får uppgifter som kan hänföras till en enskild förskrivare ingå i redovisning enligt första stycket 6 till samma förskrivare och till verksamhetschefen vid den enhet där förskrivaren tjänstgör samt i redovisning enligt första stycket 9 till Inspektionen för vård och omsorg.

Förskrivningsorsak får redovisas endast för de ändamål som avses i första stycket 5–7.

Skyldighet att lämna uppgifter

Skyldighet att lämna uppgifter

till landstingen

 

till regionerna2

 

 

 

14 §3

 

 

E-hälsomyndigheten ska, för de

E-hälsomyndigheten ska, för de

ändamål som avses i 6 § första

ändamål som avses i 6 § första

stycket 3 och 5, till det landsting

stycket 3 och 5, till den region som

som enligt 22 § lagen (2002:160)

enligt 22 § lagen (2002:160) om

om läkemedelsförmåner m.m. ska

läkemedelsförmåner m.m. ska

ersätta kostnaderna för läkemedels-

ersätta kostnaderna för läkemedels-

förmåner, lämna ut uppgifter om

förmåner, lämna ut uppgifter om

uttag av förskrivna läkemedel och

uttag av förskrivna läkemedel och

andra varor som omfattas av den

andra varor som omfattas av den

lagen.

 

 

lagen.

 

 

E-hälsomyndigheten ska, för

E-hälsomyndigheten ska, för

samma ändamål som anges i första

samma ändamål som anges i första

stycket, till det landsting som enligt

stycket, till den region som enligt

7 kap.

4 §

smittskyddslagen

7 kap.

4 §

smittskyddslagen

(2004:168)

ska

ersätta kostnader

(2004:168) ska ersätta kostnader

för läkemedel, lämna ut uppgifter

för läkemedel, lämna ut uppgifter

om uttag av förskrivna läkemedel

om uttag av förskrivna läkemedel

186

2

Senaste lydelse 2009:370.

3

Senaste lydelse 2016:522.

som är kostnadsfria enligt den lagen.

Vid utlämnande av uppgifter för de ändamål som avses i 6 § första stycket 5 ska uppgifter om patientens identitet vara krypterade på ett sådant sätt att dennes identitet skyddas. I 4 kap. 6 § andra stycket patientdatalagen (2008:355) finns bestämmelser om att detta skydd för patientens identitet ska bestå hos landstingen.

som är kostnadsfria enligt den Prop. 2018/19:162 lagen.

Vid utlämnande av uppgifter för de ändamål som avses i 6 § första stycket 5 ska uppgifter om patientens identitet vara krypterade på ett sådant sätt att dennes identitet skyddas. I 4 kap. 6 § andra stycket patientdatalagen (2008:355) finns bestämmelser om att detta skydd för patientens identitet ska bestå hos regionerna.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

187

Prop. 2018/19:162

2.67Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 6 §§ lagen (1996:1157) om läkemedels- kommittéer ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I varje landsting skall det finnas en eller flera läkemedels- kommittéer.

Landstinget bestämmer hur många sådana kommittéer som skall finnas och vilket organ inom landstinget som skall tillsätta en kommitté. Landstinget bestämmer också antalet ledamöter i varje kommitté och mandattiden för ledamöterna.

Vad som i denna lag sägs om landsting gäller även kommuner som inte ingår i ett landsting.

I varje region ska det finnas en eller flera läkemedelskommittéer.

Regionen bestämmer hur många sådana kommittéer som ska finnas och vilket organ inom regionen som ska tillsätta en kommitté. Regionen bestämmer också antalet ledamöter i varje kommitté och mandattiden för ledamöterna.

Det som i denna lag sägs om regioner gäller även kommuner som inte ingår i en region.

En

läkemedelskommitté

 

3 §

 

 

 

skall

En

läkemedelskommitté

ska

genom

rekommendationer

till

genom

rekommendationer

till

hälso-

och

sjukvårdspersonalen

hälso-

och

sjukvårdspersonalen

eller på annat lämpligt sätt verka

eller på annat lämpligt sätt verka för

för en tillförlitlig och rationell

en tillförlitlig och rationell

läkemedelsanvändning inom lands-

läkemedelsanvändning

inom

tinget. Rekommendationerna skall

regionen.

Rekommendationerna

vara grundade på vetenskap och

ska vara grundade på vetenskap och

beprövad erfarenhet.

 

beprövad erfarenhet.

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

Landstinget

skall utfärda

ett

Regionen ska utfärda ett

reglemente med de föreskrifter om

reglemente med de föreskrifter om

en läkemedelskommittés verksam-

en läkemedelskommittés verksam-

het och arbetsformer som behövs.

het och arbetsformer som behövs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

188

Prop. 2018/19:162

2.68Förslag till lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1997:735) om riksfärdtjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 §1

Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder

som kommunfullmäktige bestämmer.

 

 

Kommunen får, efter överens-

Kommunen får, efter överens-

kommelse med landstinget, om det

kommelse med regionen, om den

hör till dem som ansvarar för

hör till dem som ansvarar för

kollektivtrafiken

i länet, överlåta

kollektivtrafiken

i länet, överlåta

sina uppgifter enligt denna lag till

sina uppgifter enligt denna lag till

den regionala

kollektivtrafik-

den regionala

kollektivtrafik-

myndigheten i länet.

myndigheten i länet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2010:1067.

189

Prop. 2018/19:162

2.69Förslag till lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst

Härigenom föreskrivs att 4 och 11 §§ lagen (1997:736) om färdtjänst ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

4 §1

Kommunens uppgifter enligt denna lag fullgörs av den eller de nämnder

som kommunfullmäktige bestämmer.

 

 

Kommunen får, efter överens-

Kommunen får, efter överens-

kommelse med landstinget, om det

kommelse med regionen, om den

hör till dem som ansvarar för

hör till dem som ansvarar för

kollektivtrafiken

i länet, överlåta

kollektivtrafiken

i länet, överlåta

sina uppgifter enligt denna lag till

sina uppgifter enligt denna lag till

den regionala

kollektivtrafik-

den regionala

kollektivtrafik-

myndigheten i länet.

myndigheten i länet.

11 §2

Är en kommun tillståndsgivare, bestäms grunderna för avgifterna av kommunen.

Är en regional kollektivtrafikmyndighet tillståndsgivare, bestäms

grunderna för avgifterna av

1. kommunerna och regionen i

1. kommunerna och landstinget i

länet, om de ansvarar för kollektiv-

länet, om de ansvarar för kollektiv-

trafiken i länet, eller

trafiken i länet, eller

2. enbart kommunerna i länet,

2. enbart kommunerna i länet,

om de ansvarar för kollektiv-

om de ansvarar för kollektiv-

trafiken i länet och om

trafiken i länet och om

överenskommelse om detta har

överenskommelse om detta har

träffats med landstinget, om det hör

träffats med regionen, om den hör

till dem som ansvarar för

till dem som ansvarar för

kollektivtrafiken i länet.

kollektivtrafiken i länet.

De kommuner som inte har överlåtit sina uppgifter enligt denna lag till den regionala kollektivtrafikmyndigheten får dock inte delta i beslutet. Kan enighet inte uppnås om grunderna för avgifterna, ska dessa bestämmas av regeringen.

Avgifterna ska vara skäliga och får inte överstiga tillståndsgivarens självkostnader.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

190

1

Senaste lydelse 2010:1068.

2

Senaste lydelse 2010:1068.

Prop. 2018/19:162

2.70Förslag till lag om ändring i ellagen (1997:857)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 11 a § och 4 kap. 8 § ellagen (1997:857) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 11 a §1

En nätkoncession får för sin

En nätkoncession får för sin

giltighet göras beroende av att den

giltighet göras beroende av att den

som innehar

koncessionen

ställer

som innehar koncessionen ställer

säkerhet för kostnaderna att ta bort

säkerhet för kostnaderna att ta bort

ledningen

med

tillhörande

ledningen

med

tillhörande

anläggningar och att vidta andra

anläggningar och att vidta andra

åtgärder för

återställning. Staten,

åtgärder för

återställning. Staten,

kommuner,

landsting

och

kommuner,

regioner

och

kommunalförbund

behöver

inte

kommunalförbund

behöver

inte

ställa säkerhet.

 

 

ställa säkerhet.

 

 

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, nätmyndigheten besluta

om ytterligare säkerhet.

 

 

 

I fråga om beskaffenheten av

I fråga om beskaffenheten av

säkerheten gäller

2 kap. 25 §

säkerheten

gäller 2 kap.

25 §

utsökningsbalken. Säkerheten skall

utsökningsbalken. Säkerheten

ska

prövas av den myndighet som

prövas av

den myndighet

som

prövar frågan om

nätkoncession

prövar frågan om nätkoncession

och förvaras av länsstyrelsen.

och förvaras av länsstyrelsen.

 

4kap. 8 §2

På en regionledning ska inom varje normalt spänningsintervall nättariffen utformas utifrån nätkoncessionshavarens kostnader för samtliga regionledningar i hela landet som kan hänföras till respektive

spänningsintervall.

 

 

 

 

 

 

 

Den del av de beräknade kost-

Den del av de beräknade kost-

naderna som utgörs av betalning för

naderna som utgörs av betalning för

överföring på transmissionsnät och

överföring på transmissionsnät och

på andra regionledningar ska dock

på andra regionledningar ska dock

beaktas

samlat

endast

för

beaktas

samlat

endast

för

nätkoncessionshavarens

samtliga

nätkoncessionshavarens

samtliga

regionledningar

inom

en

och

regionledningar

inom

en

och

samma region.

 

 

 

 

samma nätregion.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Senaste lydelse 1998:854.

191

2

Senaste lydelse 2018:1448.

Prop. 2018/19:162 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

192

Prop. 2018/19:162

2.71Förslag till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9kap. 3 §

Om en säkerhet som skall ställas

Om en säkerhet som ska ställas

enligt denna lag eller miljöbalken

enligt denna lag eller miljöbalken

inte har godkänts av den till vars

inte har godkänts av den till vars

förmån den ställs, skall säkerheten

förmån den ställs, ska säkerheten

prövas av länsstyrelsen.

prövas av länsstyrelsen.

Borgen får godkännas av länsstyrelsen endast om borgensmannen svarar som för egen skuld och, om flera har tecknat borgen, de svarar solidariskt.

Staten, kommuner, landsting och

Staten, kommuner, regioner och

kommunalförbund behöver inte

kommunalförbund behöver inte

ställa säkerhet.

ställa säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

193

Prop. 2018/19:162

2.72Förslag till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 §1

Känsliga personuppgifter får behandlas om det är nödvändigt för de

ändamål som anges i 1 § första stycket.

 

 

 

 

Första

stycket

gäller

även

Första

stycket

gäller

även

kommuner, landsting

och statliga

kommuner, regioner

och statliga

myndigheter

om

uppgifterna

myndigheter

om

uppgifterna

behövs för utredning om den total-

behövs för utredning om den total-

försvarspliktiges personliga förhål-

försvarspliktiges personliga förhål-

landen

enligt

2

kap.

1 §

lagen

landen

enligt

2 kap. 1 §

lagen

(1994:1809) om totalförsvarsplikt.

(1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

194

1 Senaste lydelse 1999:955.

Prop. 2018/19:162

2.73Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 5 §§ bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 3 §1

Stiftelser

är bokföringsskyldiga,

Stiftelser

är bokföringsskyldiga

om värdet av tillgångarna, beräknat

om värdet av tillgångarna, beräknat

enligt 4 §, överstiger en och en halv

enligt 4 §, överstiger en och en halv

miljon

kronor.

Bokförings-

miljon

kronor.

Bokförings-

skyldigheten inträder

 

skyldigheten inträder

 

1.från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller

2.från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

Bokföringsskyldigheten enligt Bokföringsskyldigheten enligt

första stycket upphör, om tillgång-

första stycket upphör om tillgång-

arnas värde vid utgången av de tre

arnas värde vid utgången av de tre

senaste åren har varit lägre än det

senaste åren har varit lägre än det

angivna gränsbeloppet.

angivna gränsbeloppet.

Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsätt- ningarna enligt första stycket inte är uppfyllda:

1.stiftelser som bedriver näringsverksamhet,

2.stiftelser som är moderstiftelser,

3.insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),

4.kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,

5. stiftelser som har bildats av

5. stiftelser som har bildats av

eller tillsammans med staten, en

eller tillsammans med staten, en

kommun eller ett landsting,

kommun eller en region,

6.pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

7.personalstiftelser enligt 27 § samma lag.

5 §

Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag:

1. staten, kommunerna, lands-

1. staten, kommunerna, region-

tingen, kommunalförbunden och

erna, kommunalförbunden och

regionförbunden,

regionförbunden,

2.konkursbon, samt

3.stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

1 Senaste lydelse 2009:249.

195

Prop. 2018/19:162

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

196

Prop. 2018/19:162

2.74Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs att 36 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

36 §1

Revisorn är skyldig att lämna

Revisorn är skyldig att lämna en

medrevisor, ny revisor och, om

medrevisor, en ny revisor och, om

företaget har försatts i konkurs,

företaget har försatts i konkurs,

konkursförvaltaren de upplys-

konkursförvaltaren de upplys-

ningar som behövs om företagets

ningar som behövs om företagets

angelägenheter.

angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förunder-

sökning i brottmål.

 

 

Revisorn i ett handelsbolag som

Revisorn i ett handelsbolag som

omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets-

omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets-

och sekretesslagen

(2009:400) är

och sekretesslagen (2009:400) är

även skyldig att på begäran lämna

även skyldig att på begäran lämna

upplysningar om bolagets angeläg-

upplysningar om bolagets angeläg-

enheter till

de

förtroendevalda

enheter till de förtroendevalda

revisorerna

i kommunen eller

revisorerna i kommunen eller

landstinget.

 

 

regionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2009:485.

197

Prop. 2018/19:162

2.75Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 9 §, 7 kap. 2 §, 8 kap. 18 §, 14 kap. 17 §, 29 kap. 2 §, 65 kap. 3 och 4 §§ och 67 kap. 13 c § inkomstskattelagen (1999:1229)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

1 kap.

 

Fysiska

personer som

är

4 §

 

Fysiska personer som är

obegränsat

skattskyldiga

under

obegränsat

skattskyldiga under

någon del av beskattningsåret ska

någon del av beskattningsåret ska

betala

kommunal inkomstskatt

i

betala kommunal inkomstskatt i

form

av

kommunalskatt

till

form av kommunalskatt till hem-

hemortskommunen och, om hem-

ortskommunen och, om hemorts-

ortskommunen ingår i ett landsting,

kommunen ingår i en region,

landstingsskatt till det landstinget.

regionskatt till den regionen. Vad

Vad som avses med hemorts-

som avses

med hemortskommun

kommun framgår av 65 kap. 3 §.

 

framgår av 65 kap. 3 §.

Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.

För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2– 4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket.

2 kap.

2 §

De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att

bara svenska företeelser avses.

 

Första

stycket

gäller

inte

Första stycket gäller inte

bestämmelser som

avser

staten,

bestämmelser som avser staten,

regeringen,

landsting, kommuner

regeringen, regioner, kommuner

och kommunalförbund.

 

och kommunalförbund.

3 kap.

9 §2

En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att

198

1

Lagen omtryckt 2008:803.

2

Senaste lydelse 2009:583.

inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning Prop. 2018/19:162 eller gällande skatteavtal.

Om vistelsen utomlands

under

Om vistelsen utomlands under

anställningen varar i minst ett år i

anställningen varar i minst ett år i

samma land, är den skattskyldige

samma land, är den skattskyldige

inte

skattskyldig

för inkomsten

inte

skattskyldig

för inkomsten

även om denna inte beskattas i

även om denna inte beskattas i

verksamhetslandet, om detta beror

verksamhetslandet, om detta beror

på lagstiftning

eller administrativ

på lagstiftning eller administrativ

praxis i det landet eller annat avtal

praxis i det landet eller annat avtal

än

skatteavtal

(ettårsregeln).

än

skatteavtal

(ettårsregeln).

Ettårsregeln gäller dock inte för

Ettårsregeln gäller dock inte för

anställningar hos staten, landsting,

anställningar hos staten, regioner,

kommuner eller församlingar inom

kommuner eller församlingar inom

Svenska kyrkan annat än vid

Svenska kyrkan annat än vid

tjänsteexport.

Ettårsregeln

gäller

tjänsteexport. Ettårsregeln gäller

inte heller för uppdrag som ledamot

inte heller för uppdrag som ledamot

av Europaparlamentet.

 

av Europaparlamentet.

7 kap.

2§

Helt undantagna från skattskyldighet är

1.staten,

2. landsting, kommuner och

2. regioner, kommuner och

kommunalförbund,

kommunalförbund,

3.pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och

4.samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser.

8kap. 18 §

Hemsjukvårdsbidrag

och hem-

Hemsjukvårdsbidrag och hem-

vårdsbidrag som betalas ut av

vårdsbidrag som betalas ut av

kommunala

eller

landstings-

kommuners eller regioners medel

kommunala

medel till

en vård-

till en vårdbehövande är skattefria.

behövande är skattefria.

14kap. 17 §

Om ett aktiebolag eller en

Om ett aktiebolag eller en

 

ekonomisk förening överlåter den

ekonomisk förening överlåter den

 

huvudsakliga delen av sin närings-

huvudsakliga delen av sin närings-

 

verksamhet eller sina tillgångar till

verksamhet eller sina tillgångar till

 

staten, ett landsting eller en

staten, en region eller en kommun,

 

kommun, ska bestämmelserna i

ska bestämmelserna i 18 §

 

18 § tillämpas. Detsamma gäller

tillämpas. Detsamma gäller om

 

om överlåtelsen sker till ett bolag

överlåtelsen sker till ett bolag som

 

som till övervägande del innehas,

till övervägande del innehas, direkt

199

Prop. 2018/19:162

200

direkt eller indirekt, av staten, ett

eller indirekt, av staten, en region

landsting eller en kommun.

eller en kommun.

Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet.

Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna art och inriktning.

29kap. 2 §3

Med

näringsbidrag

avses

stöd

Med

näringsbidrag

avses

stöd

utan

återbetalningsskyldighet

som

utan

återbetalningsskyldighet

som

lämnas till en näringsidkare för

lämnas till en näringsidkare för

näringsverksamheten

av

staten,

näringsverksamheten

av staten,

Europeiska unionen eller Europe-

Europeiska unionen eller Europe-

iska

 

atomenergigemenskapen,

iska

 

atomenergigemenskapen,

landsting, kommuner,

juridiska

regioner, kommuner,

juridiska

personer som avses i 7 kap. 16, 17

personer som avses i 7 kap. 16, 17

och

20 §§,

allmänningsskogar

och

20 §§,

allmänningsskogar

enligt

lagen

(1952:167)

om

enligt

lagen

(1952:167)

om

allmänningsskogar i Norrland och

allmänningsskogar i Norrland och

Dalarna samt stöd av detta slag som

Dalarna samt stöd av detta slag som

beslutas

av

en

europeisk

beslutas

av

en

europeisk

gruppering

för

territoriellt

gruppering

för

territoriellt

samarbete.

 

 

 

 

samarbete.

 

 

 

Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av

 

 

1.elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,

2.utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket,

3.utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och

4.stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution eller lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, om stödet inte

– redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller

– avser betalning för nyemitterade eller egna aktier.

65kap. 3 §4

För fysiska personer som är

För fysiska personer som är

obegränsat

skattskyldiga under

obegränsat skattskyldiga under

någon del av beskattningsåret är

någon del av beskattningsåret är

den

kommunala

inkomstskatten

den kommunala

inkomstskatten

summan av de skattesatser för

summan av de skattesatser för

kommunalskatt

och

landstings-

kommunalskatt

och regionskatt

skatt

som

gäller

i

hemortskom-

som gäller i hemortskommunen för

3Senaste lydelse 2015:1028.

4 Senaste lydelse 2011:1256.

munen för beskattningsåret multi-

beskattningsåret multiplicerad med

plicerad med den beskattningsbara

den beskattningsbara förvärvs-

förvärvsinkomsten.

inkomsten.

Med hemortskommun avses den kommun där den fysiska personen var folkbokförd den 1 november året före beskattningsåret. För den som var bosatt eller stadigvarande vistades i Sverige under någon del av beskattningsåret, men som inte var folkbokförd här den 1 november föregående år, avses med hemortskommun den kommun där den fysiska personen först var bosatt eller stadigvarande vistades. För den som på grund av väsentlig anknytning till Sverige är obegränsat skattskyldig enligt 3 kap. 3 § första stycket 3, avses med hemortskommun den kommun som anknytningen var starkast till under året före beskattningsåret.

Med hemortskommun för ett dödsbo avses den dödes hemortskommun för dödsåret. Om den döde hade bytt folkbokföringsort efter den 1 november året före dödsåret, ska dock hemortskommunen för dödsboet från och med beskattningsåret efter dödsåret anses vara den kommun där den döde hade sin senaste rätta folkbokföringsort.

För en enskild näringsidkare som enligt 1 kap. 13 § andra stycket har ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderåret, avses med beskattningsår enligt första–tredje styckena det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut.

4 §5

För fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret är den kommunala inkomstskatten 25 procent av den

beskattningsbara förvärvsinkomsten.

 

 

För fysiska personer som är

För fysiska personer som är

begränsat

skattskyldiga enligt 3

begränsat skattskyldiga enligt 3

kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6

kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 6

under hela beskattningsåret är den

under hela beskattningsåret är den

kommunala

inkomstskatten sum-

kommunala inkomstskatten sum-

man av de skattesatser för

man av de skattesatser för

kommunal skatt och landstings-

kommunal skatt och regionskatt

skatt som genomsnittligt tillämpas

som genomsnittligt tillämpas för

för beskattningsåret, multiplicerad

beskattningsåret,

multiplicerad

med

den

beskattningsbara

med den beskattningsbara förvärvs-

förvärvsinkomsten.

inkomsten.

 

För begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning som avses i 3 kap. 17 § 2–4 tillämpas 3 §.

67kap.

13 c §6

Som hushållsarbete räknas inte

1.arbete som enbart avser installationer eller service på maskiner och andra inventarier vid tillämpningen av 13 a eller 13 b §,

2.arbete för vilket försäkringsersättning lämnats,

5Senaste lydelse 2015:775.

6 Senaste lydelse 2012:757.

Prop. 2018/19:162

201

Prop. 2018/19:162

3. arbete

för vilket

bidrag

eller

3.

arbete för vilket bidrag eller

 

annat ekonomiskt stöd lämnats från

annat ekonomiskt stöd lämnats från

 

staten, en kommun eller ett

staten, en kommun eller en region,

 

landsting,

 

 

 

 

 

 

4. om- eller tillbyggnad av ett småhus för vilket fastighetsavgift inte har

 

tagits ut för de fem första kalenderåren efter beräknat värdeår, eller

 

5. sådana

tjänster

som

anges

i 7

kap. 1 § andra stycket 5

mervärdesskattelagen (1994:200).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

202

Prop. 2018/19:162

2.76Förslag till lag om ändring i lagen (2001:99) om den officiella statistiken

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2001:99) om den officiella statistiken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §1

Följande är skyldiga att till de statistikansvariga myndigheterna lämna uppgifter för den officiella statistiken och uppgifter för framställning av europeisk statistik som en myndighet enligt en EU-förordning ska ge in till Europeiska kommissionen:

1.näringsidkare,

2.ägare till en fastighet där någon annan driver jordbruk, skogsbruk, eller trädgårdsodling eller håller djur,

3.stiftelser och ideella föreningar, samt

4. kommuner, landsting och

4. kommuner, regioner och

kommunalförbund.

kommunalförbund.

Skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken gäller inte uppgifter som avser förhållanden som ligger mer än tre år tillbaka i tiden.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om uppgiftsskyldigheten enligt första stycket.

Regeringen får vidare bemyndiga en myndighet att meddela föreskrifter om skyldigheten att lämna uppgifter för den officiella statistiken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2013:945.

203

Prop. 2018/19:162

2.77Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 1 d, 6, 8, 8 a och 9 a §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 1 §, 11 kap. 3 a §, 13 kap. 8 §, 16 kap. 8 § och rubriken närmast före 16 kap. 8 § socialtjänstlagen (2001:453) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §1

 

 

 

 

 

 

Kommunen

får

även

träffa

Kommunen

får

även

träffa

 

överenskommelse med landstinget,

överenskommelse

med

regionen,

 

Försäkringskassan

och

Arbets-

Försäkringskassan

och

Arbets-

 

förmedlingen om att, inom ramen

förmedlingen om att, inom ramen

 

för socialtjänstens uppgifter, sam-

för socialtjänstens uppgifter, sam-

 

verka i syfte att uppnå en effek-

verka i syfte att uppnå en effek-

 

tivare användning

av tillgängliga

tivare användning av tillgängliga

 

resurser. Kommunen skall bidra till

resurser. Kommunen ska bidra till

 

finansieringen av sådan verk-

finansieringen av sådan verk-

 

samhet som bedrivs i samverkan.

samhet som bedrivs i samverkan.

 

Enligt

bestämmelser

i

lagen

Enligt

bestämmelser

i

lagen

 

(2003:1210) om finansiell samord-

(2003:1210) om finansiell samord-

 

ning av

rehabiliteringsinsatser

får

ning av rehabiliteringsinsatser får

 

kommunen

delta

i

finansiell

kommunen

delta

i

finansiell

 

samordning inom

rehabiliterings-

samordning inom

rehabiliterings-

 

området.

 

 

 

 

 

området.

 

 

 

 

 

 

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan

 

med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbets-

 

förmedlingen. Vid en sådan granskning har Riksrevisionen rätt att ta del

 

av de uppgifter som behövs för att granska verksamheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §2

 

 

 

 

 

 

När den enskilde har behov av

När den enskilde har behov av

 

insatser

både

från

socialtjänsten

insatser

både

från socialtjänsten

 

och från hälso- och sjukvården ska

och från hälso- och sjukvården ska

 

kommunen

tillsammans

med

kommunen

tillsammans

med

 

landstinget upprätta en individuell

regionen

upprätta

en individuell

 

plan. Planen ska upprättas om

plan. Planen ska upprättas om

 

kommunen

eller

landstinget

kommunen eller regionen be-

 

bedömer att den behövs för att den

dömer att den behövs för att den

 

enskilde ska få sina behov

enskilde ska få sina behov

 

tillgodosedda,

och

om

den

en-

tillgodosedda,

och

om

den en-

 

skilde

samtycker

till

att

 

den

skilde samtycker

till

att

den

204

1 Senaste lydelse 2007:409.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 2009:981.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommunen ska ingå en över- enskommelse med regionen om ett samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa barn och unga eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

upprättas. Arbetet med planen ska

upprättas. Arbetet med planen ska

påbörjas utan dröjsmål.

påbörjas utan dröjsmål.

Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå

1.vilka insatser som behövs,

2.vilka insatser respektive huvudman ska svara för,

3. vilka åtgärder som vidtas av

3. vilka åtgärder som vidtas av

någon annan än kommunen eller

någon annan än kommunen eller

landstinget, och

regionen, och

4.vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

5kap.

1 d §3

Kommunen ska ingå en över- enskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa barn och unga eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

6 §4

Socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för äldre människor samt i sin uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamhet på detta område.

Kommunen ska

planera sina

Kommunen ska planera sina

insatser för äldre. I planeringen ska

insatser för äldre. I planeringen ska

kommunen samverka med lands-

kommunen samverka med region-

tinget samt andra

samhällsorgan

en samt andra samhällsorgan och

och organisationer.

 

organisationer.

Kommunen ska verka för att det finns tillgång till personal med kunskaper i finska, jiddisch, meänkieli, romani chib eller samiska där detta

behövs i omvårdnaden om äldre människor.

 

 

 

 

Socialnämnden skall göra sig väl

8 §

 

 

 

 

Socialnämnden ska göra sig väl

förtrogen

med

levnadsförhåll-

förtrogen

med

levnadsförhåll-

andena i kommunen för människor

andena i kommunen för människor

med

fysiska

och

psykiska

med

fysiska

och

psykiska

funktionshinder samt i sin upp-

funktionshinder samt i sin upp-

sökande

verksamhet

upplysa om

sökande

verksamhet

upplysa om

3Senaste lydelse 2017:210.

4 Senaste lydelse 2018:1369.

Prop. 2018/19:162

205

Prop. 2018/19:162 socialtjänstens verksamhet på dessa

socialtjänstens verksamhet på dessa

områden.

 

 

 

områden.

 

 

 

 

Kommunen

skall

planera sina

Kommunen ska planera sina

insatser för människor med fysiska

insatser för människor med fysiska

och psykiska

funktionshinder.

I

och psykiska

funktionshinder.

I

planeringen skall kommunen sam-

planeringen ska kommunen sam-

verka med landstinget samt andra

verka med regionen samt andra

samhällsorgan och organisationer.

samhällsorgan och organisationer.

 

 

 

8 a §5

 

 

 

 

Kommunen

ska

ingå

en

Kommunen

ska

ingå

en

överenskommelse med landstinget

överenskommelse

med

regionen

om ett samarbete i fråga om

om ett samarbete i fråga om

personer med psykisk funktions-

personer med psykisk funktions-

nedsättning. Om det är möjligt bör

nedsättning. Om det är möjligt bör

organisationer som företräder dessa

organisationer som företräder dessa

personer eller deras närstående ges

personer eller deras närstående ges

möjlighet att lämna synpunkter på

möjlighet att lämna synpunkter på

innehållet i överenskommelsen.

 

innehållet i överenskommelsen.

 

 

 

 

9 a §6

 

 

 

 

Kommunen

ska

ingå

en

Kommunen

ska

ingå

en

överenskommelse med landstinget

överenskommelse

med

regionen

om ett samarbete i fråga om

om ett samarbete i fråga om

personer som missbrukar alkohol,

personer som missbrukar alkohol,

narkotika, andra beroendefram-

narkotika, andra

beroendefram-

kallande medel, läkemedel, dop-

kallande medel, läkemedel, dop-

ningsmedel eller spel om pengar.

ningsmedel eller spel om pengar.

Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

6 kap.

3 §7

Behovet av sådana hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga samt 22 och 23 §§ lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska tillgodoses av staten. Statens institutionsstyrelse leder verksamheten vid hemmen. Bestämmelser om tillsyn m.m. över verksamheten vid hemmen finns i 13 kap.

 

Statens institutionsstyrelse får,

Statens institutionsstyrelse får,

om det finns särskilda skäl för det,

om det finns särskilda skäl för det,

genom avtal uppdra åt ett landsting

genom avtal uppdra åt en region

eller en kommun att inrätta och

eller en kommun att inrätta och

driva ett sådant hem som avses i

driva ett sådant hem som avses i

första stycket.

första stycket.

5

Senaste lydelse 2009:981.

 

6

Senaste lydelse 2017:809.

 

7

Senaste lydelse 2009:596.

 

206

 

 

För vård i ett hem som avses i denna paragraf får staten ta ut avgift av den kommun som begärt placeringen.

7kap. 1 §8

Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ får inte utan tillstånd av Inspektionen för vård och omsorg yrkesmässigt bedriva

1.verksamhet i form av stödboende eller hem för vård eller boende enligt 6 kap.,

2.verksamhet i form av boenden som motsvarar dem som avses i 5 kap. 5 § andra och tredje styckena eller 5 kap. 7 § tredje stycket,

3.verksamhet i form av hem för viss annan heldygnsvård,

4.verksamhet i form av hem eller öppen verksamhet för vård under en begränsad del av dygnet, oavsett var verksamheten bedrivs,

5.verksamhet som har till uppgift att till socialnämnden föreslå familjehem och jourhem till barn samt som lämnar stöd och handledning till sådana hem som tar emot barn, eller

6.hemtjänst.

Kommun och landsting som

Kommun och region som driver

driver verksamhet som avses i

verksamhet som avses i första

första stycket 1–4 och 6 ska anmäla

stycket 1–4 och 6 ska anmäla denna

denna verksamhet till Inspektionen

verksamhet till Inspektionen för

för vård och omsorg innan verk-

vård och omsorg innan verk-

samheten påbörjas.

samheten påbörjas.

11kap.

3 a §9

Socialnämnden ska, om det inte

Socialnämnden ska, om det inte

är obehövligt, underrätta landsting-

är obehövligt, underrätta regionen

et om att ett barn eller en ung

om att ett barn eller en ung person i

person i åldern 18–20 år, i

åldern 18–20 år, i anslutning till att

anslutning till att vård utanför det

vård utanför det egna hemmet

egna hemmet inleds, ska erbjudas

inleds, ska erbjudas en sådan

en sådan hälsoundersökning som

hälsoundersökning som avses i

avses i lagen (2017:209) om hälso-

lagen (2017:209) om hälsounder-

undersökning av barn och unga

sökning av barn och unga som

som vårdas utanför det egna

vårdas utanför det egna hemmet.

hemmet.

 

13kap.

8 §10

Om Inspektionen för vård och omsorg finner att det i verksamhet som står under tillsyn enligt denna lag förekommer ett missförhållande som har betydelse för enskildas möjligheter att kunna få de insatser de har rätt till, får inspektionen förelägga den som svarar för verksamheten att avhjälpa

8Senaste lydelse 2018:1724.

9 Senaste lydelse 2017:210.

10 Senaste lydelse 2018:1156.

Prop. 2018/19:162

207

Prop. 2018/19:162 missförhållandet. Om inspektionen finner att kraven i 7 kap. 2 § andra, tredje och fjärde styckena inte är uppfyllda i verksamhet som beviljats tillstånd, eller att en sådan förändring som avses i 7 kap. 2 a § inte har anmälts, får inspektionen förelägga den som beviljats tillståndet att avhjälpa bristen. Ett föreläggande ska innehålla uppgifter om de åtgärder som inspektionen anser nödvändiga för att det påtalade missförhållandet eller bristen ska kunna avhjälpas. Ett beslut om föreläggande får förenas

med vite.

 

Inspektionen för vård och

Inspektionen för vård och

omsorg får även förelägga den

omsorg får även förelägga den

kommun eller det landsting som

kommun eller den region som inte

inte har fullgjort sin anmälnings-

har fullgjort sin anmälningsskyl-

skyldighet enligt 7 kap. 1 § andra

dighet enligt 7 kap. 1 § andra

stycket att fullgöra denna skyl-

stycket att fullgöra denna skyl-

dighet. Ett beslut om föreläggande

dighet. Ett beslut om föreläggande

får förenas med vite.

får förenas med vite.

16 kap.

Kommuner utanför landsting

Kommuner utanför regioner

Vad som sägs i denna lag om

8 §

Det som sägs i denna lag om

landsting skall tillämpas också på

regioner ska tillämpas också på en

en kommun som inte tillhör något

kommun som inte tillhör någon

landsting.

region.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

208

Prop. 2018/19:162

2.78Förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgifts- beräkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i 2 § första

3 §

Bestämmelserna i 2 § första

stycket skall inte tillämpas om den

stycket ska inte tillämpas om den

avgiftsskyldige är

avgiftsskyldige är

1. en kommun eller ett landsting,

1. en kommun eller en region,

2.en statlig myndighet,

3.ett statligt affärsdrivande verk, eller

4.ett registrerat trossamfund.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 2007:286.

209

Prop. 2018/19:162

2.79Förslag till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

Härigenom föreskrivs att 3, 9, 13, 22, 23 och 26 §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

Vad som i denna lag sägs om

3 §

 

 

 

 

 

 

Det som i denna lag sägs om

landsting

gäller

även

kommuner

regioner gäller även kommuner

som inte ingår i ett landsting.

 

som inte ingår i en region.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §1

 

 

 

 

 

 

Innan Tandvårds- och läke-

Innan Tandvårds- och läke-

medelsförmånsverket

meddelar

medelsförmånsverket

meddelar

beslut i frågor som avses i 7 § ska

beslut i frågor som avses i 7 § ska

sökanden och

landstingen

ges

sökanden

och

regionerna

ges

tillfälle

till överläggningar

med

tillfälle till

överläggningar

med

myndigheten.

 

 

 

 

 

myndigheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §2

 

 

 

 

 

 

En fråga om ändring av ett

En fråga om ändring av ett

tidigare

fastställt

inköpspris

eller

tidigare fastställt inköpspris eller

försäljningspris

får,

förutom på

försäljningspris

får,

förutom

eget initiativ av Tandvårds- och

eget initiativ av Tandvårds- och

läkemedelsförmånsverket,

tas

upp

läkemedelsförmånsverket,

tas

upp

av myndigheten på begäran av den

av myndigheten på begäran av den

som marknadsför läkemedlet eller

som marknadsför läkemedlet eller

varan, ett landsting eller den som

varan, en region eller den som

enligt

 

föreskrifter

som

har

enligt föreskrifter som har

meddelats med stöd av 8 § andra

meddelats med stöd av 8 § andra

stycket har ansökt om att

stycket har ansökt om att

läkemedlet ska ingå i förmånerna.

läkemedlet ska ingå i förmånerna.

Den som begär ändringen har även

Den som begär ändringen har även

rätt till

överläggningar

med

rätt till

överläggningar

med

myndigheten. Om

överläggningar

myndigheten. Om

överläggningar

inte begärs, eller om över-

inte begärs, eller om över–

läggningarna inte leder till en

läggningarna inte leder till en

överenskommelse,

kan

myndig-

överenskommelse,

kan

myndig-

heten fastställa det nya inköpspriset

heten fastställa det nya inköpspriset

eller försäljningspriset på grundval

eller försäljningspriset på grundval

av tillgänglig utredning.

 

 

av tillgänglig utredning.

 

 

210

1

Senaste lydelse 2008:655.

2

Senaste lydelse 2016:530.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela Prop. 2018/19:162 föreskrifter om förutsättningar för ändring av inköpspris och försäljnings-

pris för ett läkemedel som ingår i läkemedelsförmånerna om det

1.har gått 15 år efter det att läkemedlet godkänts för försäljning, eller

2.finns läkemedel som är utbytbara mot läkemedlet och som marknadsförs till öppenvårdsapotek i Sverige.

 

 

 

 

 

 

 

22 §3

 

 

 

Kostnader

för

förmåner

enligt

Kostnader för förmåner enligt

denna lag ersätts av det landsting

denna lag ersätts av den region

inom vars område den berättigade

inom vars område den berättigade

är bosatt.

 

 

 

 

 

 

är bosatt.

 

 

 

Om den berättigade inte är bosatt

Om den berättigade inte är bosatt

inom något landstings område, ska

inom någon regions område, ska

det landsting inom vars område den

den region inom vars område den

berättigade

är

förvärvsverksam

berättigade är förvärvsverksam

eller, när det gäller en person som

eller, när det gäller en person som

är arbetslös, det landsting inom

är arbetslös, den region inom vars

vars område personen är registrerad

område personen är registrerad som

som

arbetssökande,

svara

för

arbetssökande, svara för kostnader

kostnader

för

förmåner

enligt

för förmåner enligt denna lag. När

denna lag. När det gäller den som

det gäller den som är berättigad till

är berättigad till förmåner enligt

förmåner enligt denna lag i

denna lag i egenskap av familje-

egenskap av familjemedlem

till

medlem till anställd eller egen-

anställd eller egenföretagare enligt

företagare enligt Europaparlamen-

Europaparlamentets

och

rådets

tets och rådets förordning (EG) nr

förordning (EG) nr 883/2004, ska i

883/2004, ska i stället det landsting

stället den region inom vars område

inom vars område den anställde

den anställde eller egenföretagaren

eller egenföretagaren är förvärvs-

är förvärvsverksam eller registrerad

verksam

eller

registrerad

 

som

som arbetssökande svara för

arbetssökande svara för kost-

kostnaderna för förmånerna.

 

naderna för förmånerna.

 

 

 

 

 

 

 

I andra fall än som avses i första

I andra fall än som avses i första

och andra styckena ersätts kost-

och andra styckena ersätts kost-

naderna av det landsting inom vars

naderna av den region inom vars

område den som förskrivit en

område den som förskrivit en

förmånsberättigad vara har

sin

förmånsberättigad

vara

har

sin

verksamhetsort.

 

 

 

 

verksamhetsort.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23 §

 

 

 

Rätten till förmåner enligt denna

Rätten till förmåner enligt denna

lag prövas av det landsting som

lag prövas av den region som enligt

enligt

22 §

har

att

svara

för

22 § har att svara för kostnaden för

kostnaden för förmånerna.

 

 

förmånerna.

 

 

 

3Senaste lydelse 2010:1320.

211

Prop. 2018/19:162

212

26 §4

Beslut som Tandvårds- och

Beslut som Tandvårds- och

läkemedelsförmånsverket eller ett

läkemedelsförmånsverket eller en

landsting i ett enskilt fall meddelar

region i ett enskilt fall meddelar

enligt denna lag eller enligt en

enligt denna lag eller enligt en

föreskrift som har meddelats med

föreskrift som har meddelats med

stöd av lagen får överklagas hos

stöd av lagen får överklagas till

allmän förvaltningsdomstol.

allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

4Senaste lydelse 2008:655.

Prop. 2018/19:162

2.80Förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

7 §1

 

Riksrevisionen får vid

vite

Riksrevisionen får vid

vite

förelägga den som avses i 2 § 6 att

förelägga den som avses i 2 § 6 att

fullgöra sin skyldighet

enligt

fullgöra sin skyldighet

enligt

13 kap. 7 § andra stycket regerings-

13 kap. 7 § andra stycket regerings-

formen. Detta gäller dock inte

formen. Detta gäller dock inte

kommuner och landsting.

 

kommuner och regioner.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2018:1906.

213

Prop. 2018/19:162

2.81Förslag till lag om ändring i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Ett landsting och en eller flera

En region och en eller flera

kommuner som ingår i landstinget

kommuner som ingår i regionen får

får genom samverkan i en

genom samverkan i en gemensam

gemensam nämnd gemensamt

nämnd gemensamt fullgöra

fullgöra

 

1. landstingets uppgifter

1. regionens uppgifter

enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30),

enligt tandvårdslagen (1985:125),

enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

enligt lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktions- hindrade,

enligt lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården,

enligt smittskyddslagen (2004:168), eller

som i annat fall enligt lag ska skötas av en sådan nämnd som avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen, och

2. kommunens uppgifter

enligt socialtjänstlagen (2001:453),

enligt hälso- och sjukvårdslagen,

enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade,

enligt lagen om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården, eller

som i annat fall enligt lag ska skötas av socialnämnd.

2 §

Landstinget och kommunen eller kommunerna får samverka enligt denna lag endast om uppgifter från såväl landstinget som kommunen eller kommunerna ingår i den gemensamma nämndens ansvars- område.

Regionen och kommunen eller kommunerna får samverka enligt denna lag endast om uppgifter från såväl regionen som kommunen eller kommunerna ingår i den gemensamma nämndens ansvars- område.

214

1 Senaste lydelse 2017:375.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

215

Prop. 2018/19:162

2.82Förslag till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

Härigenom föreskrivs att 1, 3, 5, 5 a, 9, 12, 14, 16, 19–21, 25, 26 och 28 §§ lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

1 §2

 

 

 

 

Finansiell

samordning

enligt

Finansiell

samordning

enligt

denna lag får inom ett samord-

denna lag får inom ett samord-

ningsområde

bedrivas

mellan

ningsområde

bedrivas mellan

Försäkringskassan, Arbetsförmed-

Försäkringskassan, Arbetsförmed-

lingen, kommun och landsting för

lingen, kommun och region för att

att uppnå en effektiv resurs-

uppnå

en

effektiv

resurs-

användning. Ett samordningsom-

användning. Ett samordningsom-

råde kan omfatta en eller flera

råde kan omfatta en eller flera

kommuner eller delar av kom-

kommuner eller delar av kom-

muner.

Kommunerna

kan vara

muner.

Kommunerna

kan

vara

belägna inom olika landsting.

belägna inom olika regioner.

 

 

 

 

 

3 §3

 

 

 

 

Försäkringskassan,

Arbetsför-

Försäkringskassan,

Arbetsför-

medlingen och ett eller flera

medlingen och en eller flera

landsting samt en eller flera

regioner samt en eller flera

kommuner får delta som sam-

kommuner får delta som sam-

verkande parter i verksamhet med

verkande parter i verksamhet med

finansiell samordning.

Finansiell

finansiell samordning.

Finansiell

samordning får bedrivas endast om

samordning får bedrivas endast om

Försäkringskassan, Arbetsförmed-

Försäkringskassan, Arbetsförmed-

lingen, minst ett landsting och

lingen, minst en region och minst

minst en kommun deltar. För

en kommun deltar. För finansiell

finansiell samordning måste såväl

samordning måste såväl kommun

kommun som landsting delta för

som region delta för varje del av

varje del av

samordningsområdet

samordningsområdet enligt

1 §.

enligt

1 §. Finansiell samordning

Finansiell samordning får dock

får dock bedrivas utan ett landsting

bedrivas utan en region för en del

för en del av samordningsområdet,

av samordningsområdet, om det för

om det för denna del deltar en

denna del deltar en kommun som

kommun som inte ingår i ett

inte ingår i en region.

 

 

landsting.

 

 

 

 

 

 

 

 

1

Senaste lydelse av lagens rubrik 2004:793.

2

Senaste lydelse 2010:350.

3

Senaste lydelse 2010:350.

216

 

5 §4

Försäkringskassan ska bidra med

Försäkringskassan ska bidra med

hälften av medlen till den

hälften av medlen till den

finansiella samordningen. Det eller

finansiella samordningen. Den eller

de landsting som deltar ska bidra

de regioner som deltar ska bidra

med en fjärdedel av medlen och

med en fjärdedel av medlen och den

den eller de kommuner som deltar

eller de kommuner som deltar med

med en fjärdedel.

en fjärdedel.

Om flera kommuner deltar i finansiell samordning inom ett samordningsområde, ska dessa tillsammans anses utgöra en part. Den andel som dessa kommuner sammanlagt ska bidra med fördelas mellan

dem på det sätt som de kommer överens om.

 

Andra stycket ska tillämpas på

Andra stycket ska tillämpas på

motsvarande sätt på landsting, om

motsvarande sätt på regioner, om

flera landsting deltar i finansiell

flera regioner deltar i finansiell

samordning inom ett samordnings-

samordning inom ett samordnings-

område.

 

 

 

 

område.

 

 

 

 

 

5 a §5

 

Om en kommun som inte ingår i

Om en kommun som inte ingår i

ett landsting deltar i finansiell

en region deltar i finansiell

samordning, ska den

kommunen

samordning, ska den kommunen

bidra med hälften av medlen till

bidra med hälften av medlen till

samordningen, om det inte deltar

samordningen, om det inte deltar

något landsting i samordningen.

någon region i samordningen.

Om en kommun som avses i

Om en kommun som avses i

första stycket deltar i finansiell

första stycket deltar i finansiell

samordning i vilken det också

samordning i vilken det också

deltar ett landsting, ska 5 § andra

deltar en region, ska 5 § andra

stycket

tillämpas

denna

stycket tillämpas på denna

kommun. Vid

sådant

förhållande

kommun. Vid

sådant förhållande

ska dessutom

5 § tredje

stycket

ska dessutom

5 § tredje stycket

tillämpas på så sätt att denna

tillämpas på så sätt att denna

kommun

betraktas

som ett

kommun betraktas som en region.

landsting.

 

 

 

 

 

 

9 §6

Förbundsordningen ska ange

1.samordningsförbundets namn och den ort där förbundet ska ha sitt säte, förbundets medlemmar och ändamål,

2.förbundets organisation,

3.antalet ledamöter och ersättare i styrelsen och hur förbundsmedlemmarna ska vara representerade samt mandattiden om den ska vara kortare än fyra år,

4.de uppgifter förbundet ska få fullgöra enligt 7 § och den be- slutanderätt förbundet enligt samma bestämmelse ska ha,

4Senaste lydelse 2010:350.

5 Senaste lydelse 2010:350.

6 Senaste lydelse 2017:746.

Prop. 2018/19:162

217

Prop. 2018/19:162

218

5.om en förbundsmedlem ska ha rätt att väcka ärenden i styrelsen,

6.om det för beslut ska krävas kvalificerad majoritet i styrelsen och för vilka ärenden detta ska gälla,

7.var förbundets tillkännagivanden ska anslås,

8.förbundsmedlemmarnas andelar i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader mellan medlemmarna, allt i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 §,

9.eventuella begränsningar av förbundets rätt enligt 21 § till skuldsättning genom sedvanliga krediter,

10.förbundsmedlemmarnas styrning av och insyn i förbundets ekonomi och verksamhet,

11.föreskrifter om förbundets budgetprocess,

12.mandattiden för revisorer som utses enligt 25 §,

13. i fråga om förbund med en

13. i fråga om förbund med en

eller flera gemensamma

revisorer

eller flera gemensamma revisorer

för kommuner och landsting, på

för kommuner och regioner, på

vilket sätt de gemensamma

vilket sätt de gemensamma

revisorerna ska utses och vilken av

revisorerna ska utses och vilken av

förbundsmedlemmarna

som ska

förbundsmedlemmarna som ska

utse dem,

 

utse dem,

14.förfarandet vid en förbundsmedlems utträde ur förbundet,

15.förutsättningarna för och förfarandet vid förbundets likvidation och upplösning samt grunderna för skifte av förbundets behållna tillgångar när förbundet upplöses,

16.ordningen för att lösa tvister mellan förbundet och dess medlemmar,

17.ordningen för att bestämma ekonomiska förmåner till ledamöterna och ersättarna i styrelsen samt till revisorerna, och

18.vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt för att ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar samt förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

 

 

12 §7

 

 

 

Ledamöter och

ersättare

i

Ledamöter

och

ersättare

i

förbundsstyrelsen

utses

av

förbundsstyrelsen

utses

av

kommun- och landstingsfullmäkt-

kommun- och regionfullmäktige,

ige, Försäkringskassan och av

Försäkringskassan och av Arbets-

Arbetsförmedlingen. När ledamöt-

förmedlingen. När ledamöter eller

er eller ersättare skall utses för

ersättare ska utses för kommun och

kommun och landsting skall det,

region ska det, under de

under de förutsättningar som anges

förutsättningar

som

anges i

2 §

i 2 § lagen (1992:339) om proport-

lagen (1992:339) om proportionellt

ionellt valsätt, ske genom proport-

valsätt, ske genom proportionellt

ionellt val.

 

 

val.

 

 

 

Till ledamot eller ersättare i styrelsen får en medlem utse endast den som

är

 

1. ledamot eller ersättare i

1. ledamot eller ersättare i

kommun- eller landstingsfull-

kommun- eller regionfullmäktige,

mäktige,

 

7Senaste lydelse 2007:411.

2.anställd vid Försäkringskassan, eller

3.anställd vid Arbetsförmedlingen.

När det utses ersättare i styrelsen

När det utses ersättare i styrelsen

skall det bestämmas i vilken ord-

ska det bestämmas i vilken ordning

ning de skall kallas till tjänstgöring.

de ska kallas till tjänstgöring.

14 §8

Om det under ett år då val av

Om det under ett år då val av

fullmäktige har hållits i hela landet

fullmäktige har hållits i hela landet

utses ledamöter och ersättare enligt

utses ledamöter och ersättare enligt

12 § första stycket ska detta i fråga

12 § första stycket ska detta i fråga

om kommun och landsting göras av

om kommun och region göras av de

de nyvalda fullmäktige.

nyvalda fullmäktige.

När ledamöter och ersättare utses enligt första stycket ska 4 kap. 8 §

kommunallagen (2017:725) tillämpas på motsvarande sätt.

 

 

 

 

16 §9

 

 

 

Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7 och

Bestämmelserna i 4 kap. 6, 7 och

9 §§ samt

11 § första stycket

9 §§ samt

11 § första stycket

kommunallagen

(2017:725)

om

kommunallagen

(2017:725)

om

upphörande av uppdrag och rätt till

upphörande av uppdrag och rätt till

ledighet

ska

tillämpas

ledighet

ska

tillämpas

motsvarande sätt för ledamöter och

motsvarande sätt för ledamöter och

ersättare

i

styrelsen.

Det

ersättare

i

styrelsen.

Det

förhållandet att en ledamots eller

förhållandet att en ledamots eller

ersättares mandattid i kommun-

ersättares mandattid i kommun-

eller landstingsfullmäktige har löpt

eller regionfullmäktige har löpt ut

ut medför inte att uppdraget som

medför inte att uppdraget som

ledamot eller ersättare i samord-

ledamot eller ersättare i samord-

ningsförbundets styrelse upphör.

ningsförbundets styrelse upphör.

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen får återkalla uppdraget för en ledamot eller ersättare som Försäkringskassan respektive Arbetsförmedlingen har utsett, om hans eller hennes anställning vid Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen har upphört.

19§10

Beträffande

styrelsens

verk-

Beträffande

styrelsens

verk-

samhet ska 3 kap. 5 § första och

samhet ska 3 kap. 5 § första och

andra styckena, 4 kap. 20, 21, 24,

andra styckena, 4 kap. 20, 21, 24,

25 och 27 §§ samt 6 kap. 17, 23 och

25 och 27 §§ samt 6 kap. 17, 23 och

27–36 §§

kommunallagen

27–36 §§

kommunallagen

(2017:725) tillämpas på motsva-

(2017:725) tillämpas på motsva-

rande sätt. Vad som där föreskrivs

rande sätt. Det som där föreskrivs

om

förtroendevald ska

gälla

om förtroendevald ska gälla

ledamot och ersättare i styrelsen

ledamot och ersättare i styrelsen

och

vad som

föreskrivs om

full-

och vad som

föreskrivs om

full-

8Senaste lydelse 2017:746.

9 Senaste lydelse 2017:746.

10 Senaste lydelse 2017:746.

Prop. 2018/19:162

219

Prop. 2018/19:162 mäktige eller nämnd ska gälla styrelsen. Justering av styrelsens protokoll ska tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och landsting som är medlem i samordningsförbundet. Det sam- manträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages i enlighet med vad som anges i förbundsordningen

mäktige eller nämnd ska gälla styrelsen. Justering av styrelsens protokoll ska tillkännages på anslagstavlan hos varje kommun och region som är medlem i samordningsförbundet. Det sam- manträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Sammanträdet ska tillkännages i enlighet med vad som anges i förbundsordningen.

20 §11

Ansvaret för tillsynen av att samordningsförbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen (1990:782) ligger på arkivmyndigheten i en kommun som är medlem av förbundet. Arkivmyndigheten ska samråda med Riksarkivet. Om mer än en kommun ingår i förbundet, ska de berörda kommunerna komma överens om vilken av dem som ska svara för

tillsynen.

 

 

 

 

 

 

 

Kommunfullmäktige

i

den

Kommunfullmäktige

i

den

ansvariga kommunen

får,

efter

ansvariga kommunen får, efter

samråd med Riksarkivet, meddela

samråd med Riksarkivet, meddela

föreskrifter om förbundets arkiv-

föreskrifter om förbundets arkiv-

vård. Vad som föreskrivs i 12 och

vård. Det som föreskrivs i 12 och

15 §§ arkivlagen

om

regeringen,

15 §§ arkivlagen

om

regeringen,

den myndighet regeringen bestäm-

den myndighet regeringen bes-

mer och landstingsfullmäktige ska i

tämmer och regionfullmäktige ska i

stället avse kommunfullmäktige.

stället avse kommunfullmäktige.

 

 

 

21 §12

 

 

 

Bestämmelserna i 8

kap.

14 §

Bestämmelserna i 8 kap. 14 §

samt 11 kap. 1–4 §§, 5 § första och

samt 11 kap. 1–4 §§, 5 § första och

andra styckena, 6, 15 och 22 §§

andra styckena, 6, 15 och 22 §§

kommunallagen

(2017:725)

ska

kommunallagen

(2017:725)

ska

tillämpas på motsvarande sätt i

tillämpas på motsvarande sätt i

fråga om ekonomisk förvaltning i

fråga om ekonomisk förvaltning i

ett samordningsförbund. Vad som

ett samordningsförbund. Det som

där föreskrivs om kommun eller

där föreskrivs om kommun eller

landsting ska gälla för ett samord–

region ska gälla för ett samord-

ningsförbund och vad som före-

ningsförbund och det som före-

skrivs för fullmäktige och styrelse

skrivs för fullmäktige och styrelse

ska gälla för förbundsstyrelsen.

ska gälla för förbundsstyrelsen.

 

Ett samordningsförbund får inte ingå borgen. Förbundet får inte heller sätta sig i skuld i annat fall än när det gäller sedvanliga krediter för verksamheten.

11

Senaste lydelse 2017:556.

12

Senaste lydelse 2017:746.

220

 

25§13

Ett samordningsförbunds räken-

Ett samordningsförbunds räken-

skaper och

årsredovisning

samt

skaper och årsredovisning samt

styrelsens förvaltning ska granskas

styrelsens förvaltning ska granskas

av en revisor för varje förbunds-

av en revisor för varje förbunds-

medlems räkning. För Försäkrings-

medlems räkning. För Försäkrings-

kassan och Arbetsförmedlingen ska

kassan och Arbetsförmedlingen ska

Försäkringskassan utse en gemen-

Försäkringskassan utse en gemen-

sam revisor. Revisorer ska när det

sam revisor. Revisorer ska när det

gäller kommun och landsting utses

gäller kommun och region utses av

av kommun- och landstingsfull-

kommun- och regionfullmäktige.

mäktige. När kommun- och

När kommun- och regionfull-

landstingsfullmäktige utser reviso-

mäktige utser revisorer ska 14 §

rer ska 14 § denna lag samt 4 kap.

denna lag samt 4 kap. 3 § och 4 §

3 § och 4 §

andra stycket

samt

andra stycket samt 7 kap. 3 §

7 kap.

3 §

kommunallagen

kommunallagen (2017:725) tilläm-

(2017:725)

 

 

tillämpas

pas på motsvarande sätt. Kommu-

motsvarande sätt. Kommuner och

ner och regioner kan träffa

landsting

kan

träffa

överens–

överenskommelse om att utse en

kommelse om att utse en eller flera

eller flera gemensamma revisorer.

gemensamma

revisorer.

När en

När en eller flera gemensamma

eller flera

gemensamma

revisorer

revisorer utses ska 9 kap. 7 § andra

utses ska 9 kap. 7 § andra stycket

stycket kommunallagen tillämpas

kommunallagen

tillämpas

på motsvarande sätt.

motsvarande sätt.

För granskning av ett nybildat förbund ska revisor utses senast när förbundet bildas och avse tiden från tidpunkten för utseendet till dess nästa mandattid för revisorer börjar.

Arvoden till samtliga revisorer ska betalas av samordningsförbundet, om inte annat anges i förbundsordningen. Om förbundsmedlemmarna enligt förbundsordningen ska betala arvode till revisorerna, ska i stället Försäkringskassan betala arvodet till den för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen gemensamma revisorn.

26§14

Bestämmelserna i 12 kap. 1–3

Bestämmelserna i 12 kap. 1–3

och

7–17 §§

kommunallagen

och

7–17 §§

kommunallagen

(2017:725) tillämpas på mot-

(2017:725) tillämpas på mot-

svarande sätt vid revision enligt

svarande sätt vid revision enligt

denna

lag.

Bestämmelserna i

denna

lag.

Bestämmelserna i

12 kap. 18 §

kommunallagen till-

12 kap.

18 §

kommunallagen till-

ämpas på motsvarande sätt vid

ämpas på motsvarande sätt vid

revision enligt denna lag som utförs

revision enligt denna lag som utförs

av revisorer utsedda av kommun-

av revisorer utsedda av kommun-

och landstingsfullmäktige.

och regionfullmäktige.

Justering av revisorernas proto-

Justering av revisorernas proto-

koll tillkännages

på anslagstavlan

koll tillkännages

på anslagstavlan

13Senaste lydelse 2017:746.

14Senaste lydelse 2017:746.

Prop. 2018/19:162

221

Ett samordningsförbunds beslut får, med motsvarande tillämpning av bestämmelserna om laglighets- prövning i 13 kap. kommunallagen (2017:725), överklagas av den som är medlem i en kommun eller region, som ingår i förbundet.
Beslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett samordningsförbunds beslut eller förbjudit att det verkställs får överklagas endast av förbundet och av den som är medlem i en kommun eller region som är förbundsmedlem.

Prop. 2018/19:162 hos varje kommun och landsting

hos varje kommun och region som

som är medlem i samordnings-

är medlem i samordningsförbundet.

förbundet.

Revisionsberättelse ska lämnas till styrelsen, förbundsmedlemmarna och Arbetsförmedlingen. Förbundsmedlemmarna ska var för sig pröva om styrelsen ska beviljas ansvarsfrihet och om skadeståndstalan ska väckas.

28 §15

Ett samordningsförbunds beslut får, med motsvarande tillämpning av bestämmelserna om laglighets- prövning i 13 kap. kommunallagen (2017:725) överklagas av den som är medlem i en kommun eller i ett landsting, som ingår i förbundet.

Beslut varigenom allmän förvaltningsdomstol har upphävt ett samordningsförbunds beslut eller förbjudit att det verkställs får överklagas endast av förbundet och av den som är medlem i en kommun eller ett landsting som är förbundsmedlem.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

222

15 Senaste lydelse 2017:746.

Varje region ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vid- tas inom regionens område, i den utsträckning annat inte följer av denna lag.
Det som sägs i denna lag om region gäller också en kommun som inte ingår i en region.

Prop. 2018/19:162

2.83Förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 8 och 9 §§, 2 kap. 3, 3 a, 3 f och 5 §§, 5 kap. 4, 6 och 24 §§, 6 kap. 8 och 12 §§ och 7 kap. 2, 4 och 4 a §§ smittskyddslagen (2004:168) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

8 §

Varje landsting ansvarar för att behövliga smittskyddsåtgärder vid- tas inom landstingsområdet, i den mån annat inte följer av denna lag.

Vad som sägs i denna lag om landsting gäller också en kommun som inte ingår i ett landsting.

9 §1

I varje landsting ska det finnas en

I varje region ska det finnas en

smittskyddsläkare.

smittskyddsläkare.

En smittskyddsläkare utses av en sådan nämnd som avses i 7 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). I frågor som inte gäller smittskyddsläkarens myndighetsutövning ska denne verka under

nämnden.

 

Smittskyddsläkaren får uppdra åt

Smittskyddsläkaren får uppdra åt

en erfaren läkare vid en

en erfaren läkare vid en

smittskyddsenhet eller vid en infek-

smittskyddsenhet eller vid en infek-

tionsklinik inom landstinget att

tionsklinik inom regionen att

fullgöra uppgifter som smitt-

fullgöra uppgifter som smitt-

skyddsläkaren har enligt denna lag.

skyddsläkaren har enligt denna lag.

2kap. 3 §

Landstinget, och under lands-

Regionen, och under regionen

tinget smittskyddsläkaren, skall se

smittskyddsläkaren, ska se till att

till att allmänheten har tillgång till

allmänheten har tillgång till den

den information och de råd som

information och de råd som behövs

behövs för att var och en skall

för att var och en ska kunna skydda

kunna skydda sig mot smitta som

sig mot smitta som kan hota liv

kan hota liv eller hälsa.

 

eller hälsa.

Läkare och annan hälso-

och

Läkare och annan hälso- och

sjukvårdspersonal som är

verk-

sjukvårdspersonal som är verk-

1 Senaste lydelse 2017:54.

 

223

Prop. 2018/19:162 samma inom smittskyddet skall vid behov upplysa patienter om åtgär- der för att förebygga smittsamma sjukdomar.

samma inom smittskyddet ska vid behov upplysa patienter om åtgär- der för att förebygga smittsamma sjukdomar.

3 a §2

Landstingen ska erbjuda vacci-

Regionerna ska erbjuda vacci-

nationer mot smittsamma sjukdo-

nationer mot smittsamma sjukdo-

mar i syfte att förhindra spridning

mar i syfte att förhindra spridning

av dessa sjukdomar i befolkningen.

av dessa sjukdomar i befolkningen.

Detsamma gäller kommuner och andra huvudmän inom skolväsendet med ansvar för elevhälsa enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800), med

undantag för huvudmän för elevhälsa i förskoleklass.

 

 

 

3 f §3

 

 

Den som omfattas av 8 kap. 1 §

Den som omfattas av 8 kap. 1 §

hälso-

och

sjukvårdslagen

hälso-

och

sjukvårdslagen

(2017:30) ska av landstinget er-

(2017:30) ska av regionen er-

bjudas vaccinationer mot smitt-

bjudas vaccinationer mot smitt-

samma sjukdomar som ingår i

samma sjukdomar som ingår i

nationella vaccinationsprogram.

nationella vaccinationsprogram.

Den som omfattas av elevhälsa enligt 2 kap. 25 § skollagen (2010:800), med undantag för elever i förskoleklass, ska i stället erbjudas vaccinationer mot smittsamma sjukdomar som ingår i allmänna vaccinationsprogram av

huvudmannen för elevens utbildning.

 

 

 

 

 

 

 

5 §4

 

 

En

behandlande

läkare

som

En behandlande läkare som

misstänker eller konstaterar fall av

misstänker eller konstaterar fall av

allmänfarlig sjukdom

eller annan

allmänfarlig sjukdom eller annan

anmälningspliktig

sjukdom,

ska

anmälningspliktig

sjukdom,

ska

utan dröjsmål anmäla detta till

utan dröjsmål anmäla detta till

smittskyddsläkaren i det landsting

smittskyddsläkaren i den region där

där den anmälande läkaren har sin

den anmälande läkaren har sin

yrkesverksamhet och till Folkhäl-

yrkesverksamhet och till Folkhäl-

somyndigheten. Anmälan ska göras

somyndigheten. Anmälan ska göras

även

beträffande

annan sjukdom

även beträffande annan sjukdom

som är eller som misstänks vara

som är eller som misstänks vara

smittsam, om sjukdomen har fått en

smittsam, om sjukdomen har fått en

anmärkningsvärd utbredning inom

anmärkningsvärd utbredning inom

ett område eller

uppträder

i en

ett område eller

uppträder i

en

elakartad form.

 

 

 

elakartad form.

 

 

Anmälningsskyldigheten enligt första stycket första meningen gäller även

läkare vid laboratorium som utför mikrobiologisk diagnostik,

den som är ansvarig för ett sådant laboratorium, och

 

2

Senaste lydelse 2012:452.

224

3

Senaste lydelse 2017:54.

4

Senaste lydelse 2013:634.

– läkare som utför obduktion.

Prop. 2018/19:162

5kap. 4 §

Isolering enligt 1 eller 3 § skall

Isolering enligt 1 eller 3 § ska ske

ske på en vårdinrättning som drivs

på en vårdinrättning som drivs av

av ett landsting.

 

 

 

 

 

en region.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Har beslut fattats om isolering

Har beslut fattats om isolering

enligt 1 § skall smittskyddsläkaren

enligt 1 § ska smittskyddsläkaren

genast underrätta det landsting eller

genast underrätta den region eller

den kommun som svarar för sådana

den kommun som svarar för sådana

insatser som den isolerade behöver.

insatser som den isolerade behöver.

Smittskyddsläkaren

skall

därvid

Smittskyddsläkaren

ska

lämna

de

lämna de uppgifter om den enskilde

uppgifter

om

den

enskilde

som

som behövs för planering av

behövs för planering av insatserna.

insatserna.

eller

kommunen

Regionen eller kommunen ska i

Landstinget

skall i samråd med smittskydds-

samråd

med

smittskyddsläkaren

läkaren förbereda lämpliga åtgärder

förbereda lämpliga åtgärder för att

för

att tillgodose

den enskildes

tillgodose den enskildes behov när

behov isoleringen upphör.

 

isoleringen upphör.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

24 §

 

 

får

förordna

någon

Landstinget

får

förordna

någon

Regionen

inom hälso- och sjukvården

inom hälso- och sjukvården

legitimerad befattningshavare, som

legitimerad befattningshavare, som

har

tillräcklig

kompetens

och

har

tillräcklig

 

kompetens

 

och

erfarenhet, att

i

chefsöverläkares

erfarenhet,

att

i

chefsöverläkares

ställe fullgöra de uppgifter som

ställe fullgöra de uppgifter som

chefsöverläkaren

har

enligt

9–

chefsöverläkaren

har

enligt

9–

23 §§ vid isolering

enligt

1

eller

23 §§

vid isolering

enligt

1

eller

3 §.

 

 

 

 

 

 

 

3 §.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vad som sägs i denna lag om

Det som sägs i denna lag om

chefsöverläkaren gäller också den

chefsöverläkaren gäller också den

som

förordnats

 

enligt

första

som

förordnats

 

enligt

 

första

stycket.

 

 

 

 

 

 

stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6kap. 8 §

En smittskyddsläkare får, om det

En smittskyddsläkare får, om det

är lämpligt och smittskyddsläkarna

är lämpligt och smittskyddsläkarna

är överens om det, överlämna ett

är överens om det, överlämna ett

smittskyddsärende till en smitt-

smittskyddsärende till en smitt-

skyddsläkare i ett annat landsting.

skyddsläkare i en annan region.

225

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

 

 

12 §5

 

 

 

 

 

 

 

Uppmärksammar

socialnämnd-

Uppmärksammar

socialnämnd-

en, Polismyndigheten eller Krimi-

en, Polismyndigheten eller Krimi-

nalvården, efter att ha fått

nalvården, efter att ha fått

underrättelse enligt 11 §,

i

sin

underrättelse enligt 11 §,

i

sin

verksamhet förhållanden som tyder

verksamhet förhållanden som tyder

på att den smittade inte följer

på att den smittade inte följer

meddelade

förhållningsregler,

ska

meddelade

förhållningsregler,

ska

detta anmälas till den smitt-

detta anmälas till den smitt-

skyddsläkare som lämnat under-

skyddsläkare som lämnat under-

rättelsen. Om

smittskyddsläkaren

rättelsen. Om

smittskyddsläkaren

enligt 8 § överlämnat ärendet till

enligt 8 § överlämnat ärendet till

smittskyddsläkaren

i

ett

annat

smittskyddsläkaren

i

en

annan

landsting,

ska

anmälan i

stället

region, ska anmälan i stället göras

göras till den smittskyddsläkaren.

till den smittskyddsläkaren.

 

 

Den skyldighet som avses i första stycket gäller i två månader från det

att underrättelsen enligt 11 § mottagits.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

 

 

Undersökning, vård och be-

2 §

 

 

 

 

 

 

 

Undersökning, vård och be-

handling

som

läkaren

bedömer

handling

som

läkaren

bedömer

minska

risken

för

smittspridning

minska risken

för

smittspridning

och som ges inom landstingets

och som ges inom regionens hälso-

hälso- och sjukvård eller av en

och sjukvård eller av en läkare som

läkare som får ersättning enligt

får

ersättning

enligt

lagen

lagen (1993:1651) om läkarvårds-

(1993:1651)

om

läkarvårds-

ersättning

eller enligt

vårdavtal

ersättning

eller enligt

vårdavtal

med landstinget är kostnadsfri för

med regionen är kostnadsfri för

patienten om det är fråga om en

patienten om det är fråga om en

allmänfarlig sjukdom.

 

 

 

allmänfarlig sjukdom.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §6

 

 

 

 

 

 

 

Landstinget

har

kostnadsansvar

Regionen har kostnadsansvar för

för läkemedel som avses i 1 §. Ett

läkemedel som avses i 1 §. Ett

öppenvårdsapotek som har lämnat

öppenvårdsapotek som har lämnat

ut ett sådant läkemedel har rätt att

ut ett sådant läkemedel har rätt att

få ersättning för kostnaderna för

få ersättning för kostnaderna för

läkemedlet av det landsting inom

läkemedlet av den region inom vars

vars område patienten är bosatt.

 

område patienten är bosatt.

 

 

Om patienten inte är bosatt inom

Om patienten inte är bosatt inom

något

landstings

område,

ska

någon regions område, ska

kostnaderna i stället ersättas av det

kostnaderna i stället ersättas av den

landsting inom vars område den

region inom vars område den

förskrivande

läkaren

har

 

sin

förskrivande

läkaren

har

sin

verksamhetsort.

 

 

 

 

verksamhetsort.

 

 

 

 

5

Senaste lydelse 2014:763.

6

Senaste lydelse 2016:523.

226

 

4 a §7

Landstinget har kostnadsansvar

Regionen har kostnadsansvar för

för åtgärder som avses i 2 § och för

åtgärder som avses i 2 § och för

vaccinationer som ingår i nationella

vaccinationer som ingår i nationella

vaccinationsprogram enligt 2 kap.

vaccinationsprogram enligt 2 kap.

3 f § första stycket.

3 f § första stycket.

Kommunen eller annan huvudman inom skolväsendet har enligt skollagens (2010:800) bestämmelser om elevhälsa kostnadsansvar för vaccinationer som ingår i nationella vaccinationsprogram enligt 2 kap. 3 f § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

7Senaste lydelse 2016:523.

Prop. 2018/19:162

227

Prop. 2018/19:162

2.84Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs att 1–10, 12, 13, 15–18 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag innehåller bestäm-

1 §

Denna lag innehåller bestäm-

melser om inkomst- och kostnads-

melser om inkomst- och kostnads-

utjämning för kommuner och

utjämning för kommuner och

landsting.

regioner.

Lagen innehåller även bestämmelser om strukturbidrag och in-

förandebidrag samt om regleringsbidrag och regleringsavgift.

 

Med landsting avses i denna lag

2 §

 

 

 

Med regioner avses i denna lag

även kommuner som inte ingår i ett

även kommuner som inte ingår i en

landsting.

 

 

 

 

 

region.

 

 

 

Lydelse

enligt

 

lagrådsremiss

Föreslagen lydelse

 

 

Ändringar

i

kostnadsutjämningen

 

 

 

 

för kommuner och landsting

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §1

 

 

 

I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här.

 

Utjämningsår: Det år bidrag eller avgift ska betalas.

 

 

Uppräknat

skatteunderlag:

De

Uppräknat

skatteunderlag:

De

sammanlagda

beskattningsbara

sammanlagda

beskattningsbara

inkomsterna för en kommun eller

inkomsterna för en kommun eller

ett landsting

enligt

Skatteverkets

region enligt Skatteverkets beslut

beslut

om

 

slutlig

skatt enligt

om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 §

56 kap. 2 § skatteförfarandelagen

skatteförfarandelagen (2011:1244)

(2011:1244) i fråga om kommunal

i fråga om kommunal inkomstskatt

inkomstskatt året före utjämnings-

året före utjämningsåret, upp-

året, uppräknade med uppräknings-

räknade med uppräkningsfakt-

faktorerna enligt 4 § tredje stycket

orerna enligt 4 § tredje stycket

lagen

(1965:269)

med särskilda

lagen (1965:269)

med särskilda

bestämmelser

om

kommuns

och

bestämmelser

om

kommuns

och

annan

menighets

utdebitering

av

annan menighets

utdebitering

av

skatt, m.m.

 

 

 

 

 

skatt, m.m.

 

 

 

 

1 Senaste lydelse 2015:1010.

228

Anmärkning: Ändring av 3 § har också föreslagits i lagrådsremissen Ändringar i

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (2019-08-29).

Uppräknad medelskattekraft: Summan av de uppräknade skatte- underlagen för hela landet dividerad med antalet invånare i landet den

1 november året före utjämningsåret.

Skatteutjämningsunderlag:

Den

Skatteutjämningsunderlag:

Den

uppräknade

medelskattekraften

uppräknade

medelskattekraften

multiplicerad med antalet folk-

multiplicerad

med

antalet

folk-

bokförda

invånare

i kommunen

bokförda invånare i kommunen

respektive

landstinget

den

respektive

 

regionen

den

1 november året före utjämnings-

1 november året före utjämnings-

året

uppräknad

med

den

året

uppräknad

med

den

procentsats som anges i 4 §.

 

procentsats som anges i 4 §.

 

Medelskattesats: Varje kom-

Medelskattesats: Varje kom-

muns och landstings skatte-

muns

och

regions

skatteunderlag

underlag

multiplicerad med

dess

multiplicerad

med dess

skattesats

skattesats varefter summan av de

varefter summan av de beräknade

beräknade beloppen divideras med

beloppen divideras med skatte-

skatteunderlaget i landet. Skatteun-

underlaget i landet. Skatteun-

derlaget

 

och

skattesatsen

för

derlaget och skattesatsen för

kommuner som inte ingår i ett

kommuner som inte ingår i en

landsting

undantas

från denna

region undantas från denna

beräkning.

 

 

 

beräkning.

 

 

 

 

 

Standardkostnad: En för varje

Standardkostnad: En för varje

kommun eller landsting beräknad

kommun eller region beräknad

teoretisk kostnad för var och en av

teoretisk kostnad för var och en av

de verksamheter och kostnadsslag

de verksamheter och kostnadsslag

som anges i 8 §, varvid kostnaden

som anges i 8 §, varvid kostnaden

beräknas

med

utgångspunkt i

beräknas med utgångspunkt i

faktorer som är av särskild

faktorer

som är

av

särskild

betydelse för att belysa strukturella

betydelse för att belysa strukturella

förhållanden.

 

 

 

förhållanden.

 

 

 

 

Strukturkostnad:

Summan

av

Strukturkostnad:

Summan

av

standardkostnaderna

för

en

standardkostnaderna

 

för

en

kommun eller ett landsting.

 

kommun eller region.

 

 

Bidragsminskning: En bidrags-

Bidragsminskning: En bidrags-

minskning föreligger i den mån

minskning föreligger i den mån

nettot av en kommuns eller ett

nettot av en kommuns eller en

landstings bidrag och avgifter år

regions bidrag och avgifter år 2019

2019 enligt den då gällande

enligt den då gällande lydelsen av

lydelsen av denna lag är större än

denna lag är större än nettot av

nettot av kommunens eller lands-

kommunens eller regionens bidrag

tingets bidrag och avgifter för

och avgifter för samma år

samma år beräknade enligt 5, 6, 9–

beräknade enligt 5, 6, 9–12, 15 och

12, 15 och 16 §§.

 

 

16 §§.

 

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162

229

Prop. 2018/19:162 Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Vid beräkning av skatteutjäm-

Vid beräkning av skatteutjäm-

ningsunderlaget för en kommun

ningsunderlaget för en kommun

och för ett landsting ska procent-

och för en region ska procent-

satsen vara 115 procent.

satsen vara 115 procent.

 

5 §

En kommun eller ett landsting vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatte- underlaget har rätt till ett inkomst- utjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

En kommun eller region vars skatteutjämningsunderlag är högre än det uppräknade skatte- underlaget har rätt till ett inkomst- utjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

6 §

En kommun eller ett landsting vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatte- underlaget skall betala en inkomst- utjämningsavgift som motsvarar mellanskillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

En kommun eller region vars skatteutjämningsunderlag är lägre än det uppräknade skatteunderlaget ska betala en inkomstutjämnings- avgift som motsvarar mellan- skillnaden, multiplicerad med den skattesats som fastställs enligt 7 §.

7 §3

Regeringen fastställer för varje län de skattesatser (länsvisa skattesatser) som ska tillämpas vid beräkning av bidrag enligt 5 § och avgifter enligt

6 §.

De länsvisa skattesatserna ska för

De länsvisa skattesatserna ska för

bidragsberättigade kommuner fast-

bidragsberättigade kommuner fast-

ställas utifrån 95 procent av

ställas utifrån 95 procent av

medelskattesatsen år 2003 och för

medelskattesatsen år 2003 och för

bidragsberättigade landsting uti-

bidragsberättigade regioner utifrån

från 90 procent av medelskatte-

90 procent av medelskattesatsen

satsen samma år.

samma år.

För avgiftsskyldiga kommuner

För avgiftsskyldiga kommuner

och landsting ska de länsvisa

och regioner ska de länsvisa

skattesatserna i stället fastställas

skattesatserna i stället fastställas

utifrån 85 procent av medel-

utifrån 85 procent av medel-

skattesatsen år 2003.

skattesatsen år 2003.

2

Senaste lydelse 2011:1097.

3

Senaste lydelse 2015:1010.

230

 

Lydelse

enligt

lagrådsremiss Föreslagen lydelse

Prop. 2018/19:162

Ändringar

i kostnadsutjämningen

 

för kommuner och landsting

 

8 §4

För varje kommun beräknas standardkostnaden för

1.förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. skollagen (2010:800),

2.förskoleklass och grundskola,

3.gymnasieskola,

4.individ- och familjeomsorg,

5.kommunal vuxenutbildning,

6.äldreomsorg,

7.infrastruktur och skydd, och

8.verksamhetsövergripande kostnader.

För

varje landsting

beräknas

För varje region beräknas

standardkostnaden för

 

standardkostnaden för

1. hälso- och sjukvård, och

 

2. befolkningsförändringar.

 

En

standardkostnad

beräknas

En standardkostnad beräknas

också för kollektivtrafik. Kost-

också för kollektivtrafik. Kost-

naden fördelas mellan kommuner

naden fördelas mellan kommuner

och landsting enligt bestämmelser

och regioner enligt bestämmelser

som regeringen meddelar.

 

som regeringen meddelar.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

9 §

En kommun eller ett landsting vars strukturkostnad per invånare överstiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har rätt till ett kostnadsutjämningsbidrag som motsvarar mellanskillnaden, multi- plicerad med antalet invånare i kommunen eller landstinget.

En kommun eller region vars strukturkostnad per invånare över- stiger den för landet genomsnittliga strukturkostnaden per invånare har rätt till ett kostnadsutjämnings- bidrag som motsvarar mellan- skillnaden, multiplicerad med antalet invånare i kommunen eller regionen.

 

 

10 §

 

 

En kommun eller ett landsting

En kommun eller region vars

vars strukturkostnad

per invånare

strukturkostnad

per

invånare

understiger den för landet genom-

understiger den för landet genom-

snittliga strukturkostnaden per

snittliga strukturkostnaden per

invånare skall betala en kostnadsut-

invånare ska betala en kostnadsut-

jämningsavgift

som

motsvarar

jämningsavgift

som

motsvarar

mellanskillnaden,

multiplicerad

mellanskillnaden,

multiplicerad

4Senaste lydelse 2010:1043.

Anmärkning: Ändring av 8 § har också föreslagits i lagrådsremissen Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (2019-08-29).

231

Prop. 2018/19:162 med antalet invånare i kommunen eller landstinget.

med antalet invånare i kommunen eller regionen.

 

 

 

 

 

12 §5

 

 

 

 

 

Ett landsting har rätt till ett

En region har rätt till ett

 

strukturbidrag enligt följande.

strukturbidrag enligt följande.

 

Ett landsting som år 2004 haft en

En region som år 2004 haft en

 

beräknad standardkostnad för små

beräknad standardkostnad för små

 

landsting har rätt till ett bidrag med

regioner har rätt till ett bidrag med

 

motsvarande belopp.

 

motsvarande belopp.

 

 

Ett landsting som år 2013 fått

En region som år 2013 fått

 

strukturbidrag

för

bidragsminsk-

strukturbidrag

för

bidragsminsk-

 

ning har rätt till ett bidrag mot-

ning har rätt till ett bidrag mot-

 

svarande den del av beloppet som

svarande den del av beloppet som

 

överstiger 0,11 procent av det

överstiger 0,11 procent av det

 

uppräknade

skatteunderlaget år

uppräknade

skatteunderlaget år

 

2014.

 

 

 

 

2014.

 

 

 

 

 

Lydelse

enligt

lagrådsremiss

Föreslagen lydelse

 

 

 

Ändringar

i kostnadsutjämningen

 

 

 

 

 

 

för kommuner och landsting

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

13 §6

 

 

 

 

 

En kommun eller ett landsting

En kommun eller region som får

 

som får en bidragsminskning har

en bidragsminskning har rätt till ett

 

rätt till ett årligt införandebidrag för

årligt införandebidrag för den del

 

den del

av

bidragsminskningen

av bidragsminskningen som över-

 

som överstiger 250 kronor per

stiger 250 kronor per invånare.

 

invånare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Införandebidraget ska därefter årligen minska med 250 kronor per

 

invånare till dess det upphör.

 

 

 

 

 

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

Om statens samlade utgifter för

Om statens samlade utgifter för

 

inkomstutjämningsbidrag,

kost-

inkomstutjämningsbidrag,

kost-

 

nadsutjämningsbidrag,

struktur-

nadsutjämningsbidrag,

struktur-

 

bidrag

och

införandebidrag,

bidrag

och

införandebidrag,

 

minskade

med statens

samlade

minskade

med statens

samlade

 

inkomster

från

inkomstutjäm-

inkomster

från

inkomstutjäm-

 

ningsavgifter

och

kostnadsutjäm-

ningsavgifter

och

kostnadsutjäm-

 

ningsavgifter, är lägre än statens

ningsavgifter, är lägre än statens

 

anslag för dessa bidrag, skall

anslag för dessa bidrag, ska

 

skillnaden fördelas till kommuner

skillnaden fördelas till kommuner

 

respektive

 

landsting

som

respektive regioner som reglerings-

 

5 Senaste lydelse 2015:1010.

 

 

 

 

 

 

 

6 Senaste lydelse 2015:1010.

 

 

 

 

 

 

232

Anmärkning: Ändring av 13 § har också föreslagits i lagrådsremissen Ändringar i

kostnadsutjämningen för kommuner och landsting (2019-08-29).

 

 

 

regleringsbidrag, med ett enhetligt

bidrag, med ett enhetligt belopp per Prop. 2018/19:162

belopp per invånare i landet.

 

invånare i landet.

 

 

 

 

 

 

 

 

16 §

 

 

 

 

 

Om statens samlade utgifter för

Om statens samlade utgifter för

inkomstutjämningsbidrag,

kost-

inkomstutjämningsbidrag,

kost-

nadsutjämningsbidrag,

struktur-

nadsutjämningsbidrag,

struktur-

bidrag och införandebidrag, mins-

bidrag och införandebidrag, mins-

kade med statens samlade in-

kade med statens samlade in-

komster

från

inkomstutjämnings-

komster

från

inkomstutjämnings-

avgifter

och kostnadsutjämnings-

avgifter

och kostnadsutjämnings-

avgifter, är högre än statens anslag

avgifter, är högre än statens anslag

för dessa bidrag, skall skillnaden

för dessa bidrag, ska skillnaden

betalas av kommuner

respektive

betalas av kommuner

respektive

landsting i form av reglerings-

regioner i form av regleringsavgift,

avgift, med ett enhetligt belopp per

med ett enhetligt belopp per

invånare i landet.

 

 

 

invånare i landet.

 

 

 

 

 

 

 

 

17 §7

 

 

 

 

 

Avgifter och bidrag beräknas på

Avgifter och bidrag beräknas på

grundval

av antalet

folkbokförda

grundval av antalet folkbokförda

invånare i en kommun eller i ett

invånare i en kommun eller region

landsting den 1 november året före

den 1 november året före utjäm-

utjämningsåret

och

den

indelning

ningsåret och den indelning av

av kommuner och landsting som

kommuner och regioner som gäller

gäller vid början av utjämningsåret,

vid början av utjämningsåret, om

om inte annat följer av 17 a §.

inte annat följer av 17 a §.

 

 

 

 

 

 

17 a §8

 

 

 

 

 

Beräkningen

av

strukturbidrag

Beräkningen

av

strukturbidrag

samt standardkostnader för be-

samt standardkostnader för be-

folkningsförändringar

och

be-

folkningsförändringar

och

be-

byggelsestruktur för en

kommun

byggelsestruktur för en kommun

som sammanläggs med en annan

som sammanläggs med en annan

kommun

eller

flera

andra

kommun

eller

flera

andra

kommuner enligt lagen (1979:411)

kommuner enligt lagen (1979:411)

om ändringar i Sveriges indelning i

om ändringar i Sveriges indelning i

kommuner och landsting, ska göras

kommuner och regioner, ska göras

enligt följande.

 

 

 

 

enligt följande.

 

 

 

 

Den nya kommunens strukturbidrag samt standardkostnader för befolkningsförändringar och bebyggelsestruktur ska, det utjämningsår då indelningsändringen träder i kraft och de därpå följande tre åren, grundas på det högsta värdet på dessa bidrag och kostnader beräknade på grundval av den indelning av kommuner

1. som gäller den 1 januari utjämningsåret, eller

7

Senaste lydelse 2013:975.

233

8

Senaste lydelse 2013:975.

Prop. 2018/19:162 2. som gällde före indelningsändringen, varvid beräkningen ska utgå från de i sammanläggningen ingående kommunernas strukturbidrag samt standardkostnader för respektive kostnadsslag.

 

 

 

 

18 §

 

 

 

 

Skatteverket beslutar senast den

Skatteverket beslutar senast den

20 januari

under utjämningsåret

20 januari

under utjämningsåret

preliminärt

om

bidrag respektive

preliminärt om bidrag respektive

avgifter för varje kommun och

avgifter för varje kommun och

landsting.

 

 

 

 

region.

 

 

 

 

En kommun eller ett landsting får

En kommun eller region får

senast den 15 februari under

senast den 15 februari under

utjämningsåret

till

Skatteverket

utjämningsåret

till

Skatteverket

påtala brister och oriktiga uppgifter

påtala brister och oriktiga upp-

i underlaget för beslutet.

 

gifter i underlaget för beslutet.

Skatteverket

fastställer

bidrag

Skatteverket

fastställer

bidrag

respektive

avgifter

för

varje

respektive

avgifter

för

varje

kommun och landsting senast den

kommun och region senast den

15 april under utjämningsåret.

15 april under utjämningsåret.

Denna lag träder i kraft den 2 januari 2020 i fråga om 3, 8 och 13 §§ och i övrigt den 1 januari 2020.

234

Prop. 2018/19:162

2.85Förslag till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 16 § lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4kap. 16 §1

Personuppgifter som kontoföringsmyndigheten administrerar i unionsregistret ska ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för

1. verksamhet som staten, ett

1. verksamhet som staten, en

landsting eller en kommun an-

region eller en kommun ansvarar

svarar för enligt lag eller annan

för enligt lag eller annan författning

författning och

och

a)som avser utsläppsrätter eller kyotoenheter som registreras i unionsregistret,

b)som för att kunna fullgöras förutsätter tillgång till information om utsläppsrätter eller kyotoenheter, eller

c)som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,

2.omsättning av utsläppsrätter eller kyotoenheter, samt

3.affärsverksamhet, kreditgivning eller annan allmän eller enskild verksamhet där information om utsläppsrätter eller kyotoenheter utgör underlag för prövningar eller beslut.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1 Senaste lydelse 2011:1103 (jfr 2012:507).

235

Prop. 2018/19:162

2.86Förslag till lag om ändring i lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (2005:225) om rättsintyg i anledning av brott ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12 §

Landsting får ta ut en avgift av

Regioner får ta ut en avgift av den

den myndighet som har beslutat att

myndighet som har beslutat att

inhämta ett rättsintyg, om detta har

inhämta ett rättsintyg, om detta har

utfärdats i tjänsten av läkare inom

utfärdats i tjänsten av läkare inom

den offentligt bedrivna vården.

den offentligt bedrivna vården.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

236

Prop. 2018/19:162

2.87Förslag till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 10 § naturgaslagen (2005:403) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 10 §

En koncession får för sin

En koncession får för sin giltighet

giltighet göras beroende av att den

göras beroende av att den som

som innehar

koncessionen

ställer

innehar

koncessionen

ställer

säkerhet för kostnaderna för att ta

säkerhet för kostnaderna för att ta

bort den berörda ledningen eller

bort den berörda ledningen eller

anläggningen och att vidta andra

anläggningen och att vidta andra

åtgärder för

återställning. Staten,

åtgärder

för

återställning. Staten,

kommuner, landsting och komm-

kommuner, regioner och komm-

unalförbund

behöver inte

ställa

unalförbund

behöver inte

ställa

säkerhet.

 

 

säkerhet.

 

 

 

Om det kan antas att den ställda säkerheten inte längre är tillräcklig, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, tillsynsmyndigheten

besluta om ytterligare säkerhet.

 

 

 

I fråga om säkerhetens be-

I fråga om säkerhetens be-

skaffenhet gäller 2 kap. 25 § ut-

skaffenhet gäller

2 kap. 25 § ut-

sökningsbalken. Säkerheten

skall

sökningsbalken.

Säkerheten

ska

prövas av regeringen eller, efter

prövas av regeringen eller, efter

regeringens bemyndigande,

till-

regeringens bemyndigande,

till-

synsmyndigheten och förvaras av

synsmyndigheten och förvaras av

länsstyrelsen i det län där

länsstyrelsen i det län där

verksamheten bedrivs.

 

verksamheten bedrivs.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

237

Prop. 2018/19:162

2.88Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 46 §, 10 kap. 18 § och 21 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

9 kap.

46 §1

Revisorn är skyldig att lämna en medrevisor, en ny revisor, en lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning

 

i brottmål.

 

 

 

 

 

 

 

Revisorn i ett aktiebolag som

Revisorn i ett aktiebolag som

 

omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets-

omfattas av 2 kap. 3 § offentlighets-

 

och sekretesslagen

(2009:400) är

och sekretesslagen (2009:400) är

 

även skyldig att på begäran lämna

även skyldig att på begäran lämna

 

upplysningar om bolagets ange-

upplysningar om bolagets ange-

 

lägenheter till

de

förtroendevalda

lägenheter till

de

förtroendevalda

 

revisorerna i kommunen, lands-

revisorerna i kommunen, regionen

 

tinget eller i sådana kom-

eller

i sådana

kommunalförbund

 

munalförbund

som kommunen

som

kommunen

eller regionen

 

eller landstinget ingår i.

ingår i.

 

 

 

Revisorn i ett aktiebolag i vilket staten äger samtliga aktier är skyldig att

 

på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till

 

Riksrevisionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 kap.

 

 

 

 

 

 

18 §2

 

 

 

 

Lekmannarevisorn är skyldig att lämna bolagets revisor, en annan

 

lekmannarevisor, en särskild granskare och, om bolaget är försatt i

 

konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om bolagets

 

angelägenheter.

 

 

 

 

 

 

 

Lekmannarevisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna

 

upplysningar om bolagets angelägenheter till undersökningsledaren under

 

förundersökning i brottmål.

 

 

 

 

 

Lekmannarevisorn i ett aktie-

Lekmannarevisorn i ett aktie-

 

bolag som omfattas av 2 kap. 3 §

bolag som omfattas av 2 kap. 3 §

 

offentlighets- och

sekretesslagen

offentlighets-

och

sekretesslagen

 

(2009:400) är även skyldig att på

(2009:400) är även skyldig att på

 

begäran lämna

upplysningar om

begäran lämna upplysningar om

238

1 Senaste lydelse 2009:511.

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 2009:511.

 

 

 

 

bolagets angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i kommunen, landstinget eller i sådana kommunalförbund som kommunen eller landstinget ingår i.

bolagets angelägenheter till de Prop. 2018/19:162 förtroendevalda revisorerna i

kommunen, regionen eller i så- dana kommunalförbund som kommunen eller regionen ingår i.

21 kap.

2 §3

Bestämmelserna i 1 § gäller inte om

 

1. gäldenären är en kommun, ett

1. gäldenären är en kommun, en

landsting eller ett kommunal-

region eller ett kommunalförbund,

förbund,

 

2.gäldenären är ett företag i en koncern i vilken det långivande bolaget ingår,

3.lånet är avsett uteslutande för gäldenärens rörelse och bolaget lämnar lånet av rent affärsmässiga skäl, eller

4.lånet har tagits upp av Riksgäldskontoret enligt 5 kap. budgetlagen (2011:203).

Med koncern som avses i första stycket 2 likställs annan företagsgrupp av motsvarande slag i vilken moderorganisationen är

1.en svensk juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078),

2.en motsvarande utländsk juridisk person med hemvist inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

3. kommun, landsting eller

3. en kommun, en region eller ett

kommunalförbund.

kommunalförbund.

Bestämmelserna i 1 § gäller inte heller lån till en aktieägare eller dennes närstående, om låntagarens och dennes närståendes sammanlagda aktieinnehav i bolaget inte uppgår till en procent av aktiekapitalet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

3 Senaste lydelse 2011:204.

239

Prop. 2018/19:162

2.89Förslag till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §1

 

 

 

 

 

 

En öppen redovisning och en

En öppen redovisning och en

separat redovisning enligt

3 och

separat redovisning

enligt

3

och

4 §§ som avser verksamhet som

4 §§ som avser verksamhet som

bedrivs inom en kommun eller ett

bedrivs inom en kommun eller en

landsting och som inte utgör

region och som inte utgör räken-

räkenskapsinformation

enligt

skapsinformation enligt 2 kap. 4 §

2 kap.

4 § lagen

(2018:597) om

lagen

(2018:597) om

kommunal

kommunal

bokföring

och

bokföring och redovisning ska arki-

redovisning ska arkiveras i enlighet

veras i enlighet med bestämmel-

med bestämmelserna om bevarande

serna om bevarande och arkivering

och arkivering i 3 kap. 12–15 §§

i 3

kap.

12–15 §§

den

lagen.

den

lagen.

Detsamma

gäller

Detsamma

gäller

uppgifter

av

uppgifter

av

betydelse

för

betydelse för redovisningarna.

 

redovisningarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sådana redovisningar och uppgifter som sägs i första stycket och som avser verksamhet som bedrivs av en fysisk eller juridisk person vilken omfattas av bokföringslagen (1999:1078) ska arkiveras i enlighet med bestämmelserna om arkivering m.m. i 7 kap. den lagen även om informationen inte utgör räkenskapsinformation i bokföringslagens mening.

I arkivlagen (1990:782) finns ytterligare bestämmelser om arkivering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

240

1 Senaste lydelse 2018:599.

Prop. 2018/19:162

2.90Förslag till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund1 samt 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund

Föreslagen lydelse

Lag om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kommunalförbund och samordningsförbund

1 §2

Denna lag innehåller bestämmelser om rätt till ersättning för kommuner för ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) och skyldighet att i vissa fall justera en sådan ersättning.

Det som sägs om kommun i

Det som sägs om kommun i

denna lag gäller även landsting och

denna lag gäller även region och

kommunalförbund samt samord-

kommunalförbund samt samord-

ningsförbund som avses i 4 § lagen

ningsförbund som avses i 4 § lagen

(2003:1210) om finansiell samord-

(2003:1210) om finansiell samord-

ning av rehabiliteringsinsatser.

ning av rehabiliteringsinsatser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Lagen omtryckt 2008:909.

 

Senaste lydelse av lagens rubrik 2012:385.

241

2

Senaste lydelse 2012:385.

Prop. 2018/19:162

2.91Förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837)

Härigenom föreskrivs i fråga om vallagen (2005:837)

dels att 1 kap. 1, 3 och 4 §§, 2 kap. 1–3, 5–7, 10, 14 och 15 §§, 4 kap. 1, 5, 7–10, 13, 15 och 19 §§, 5 kap. 2 a §, 6 kap. 8 §, 7 kap. 6 och 12 §§, 8 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 14 kap. 1, 6, 8, 13, 15, 21, 22, 27–29 §§, 15 kap. 3, 10, 11 och 13 §§ och rubriken närmast före 4 kap. 5 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast före 14 kap. 26 § ska lyda ”Valet till region- och kommunfullmäktige”.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

1 §1

I denna lag finns bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser

om genomförande av val till riks-

om genomförande av val till riks-

dagen, landstings- och kommun-

dagen, region- och kommun-

fullmäktige samt Europaparla-

fullmäktige samt Europaparla-

mentet.

mentet.

Vissa grundläggande bestämmelser om val finns i regeringsformen och kommunallagen (2017:725).

Innehållet i denna lag är uppdelat enligt följande.

AVDELNING I. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1 kap. – Inledande bestämmelser

2 kap. – Partier och kandidater

3 kap. – Valmyndigheter m.m.

4 kap. – Valkretsar och valdistrikt m.m.

5 kap. – Röstlängder och röstkort

6 kap. – Valsedlar och kuvert

AVDELNING II. GENOMFÖRANDE AV VAL 7 kap. – Allmänna bestämmelser om röstning

8 kap. – Allmänna bestämmelser om röstmottagning

9 kap. – Röstmottagning i vallokal

10 kap. – Röstmottagning i röstningslokal

AVDELNING III. RÄKNING AV RÖSTER 11 kap. – Preliminär rösträkning i vallokal 12 kap. – Valnämndens rösträkning

13 kap. – Slutlig rösträkning

AVDELNING IV. FÖRDELNING AV MANDAT 14 kap. – Fördelning av mandat

242

1 Senaste lydelse 2017:748.

AVDELNING V. AVSLUTANDE BESTÄMMELSER 15 kap. – Överklagande

 

 

3 §2

 

 

 

 

Ordinarie val till riksdagen och

Ordinarie val till riksdagen och

ordinarie val till landstings- och

ordinarie val till region- och

kommunfullmäktige

ska

hållas

kommunfullmäktige

ska

hållas

samma dag. Valdag ska vara den

samma dag. Valdag ska vara den

andra söndagen i september. Val

andra söndagen i september. Val

till Europaparlamentet ska hållas i

till Europaparlamentet ska hållas i

juni vart femte år. Om Europeiska

juni vart femte år. Om Europeiska

unionens råd i ett särskilt fall

unionens

råd

i ett särskilt fall

beslutar det, ska valet i stället hållas

beslutar det, ska valet i stället hållas

i april, maj eller juli valåret.

i april, maj eller juli valåret.

 

Vid omval till riksdagen be-

Vid omval till riksdagen be-

stämmer regeringen vilken dag som

stämmer regeringen vilken dag som

ska vara valdag. Vid omval till

ska vara valdag. Vid omval till

landstings- och kommunfull-

region-

och

kommunfullmäktige

mäktige bestämmer

den

centrala

bestämmer den centrala valmyn-

valmyndigheten, efter samråd med

digheten,

efter

samråd

med

länsstyrelsen, vilken dag som ska

länsstyrelsen, vilken dag som ska

vara valdag. Ett omval ska hållas så

vara valdag. Ett omval ska hållas så

snart det kan ske och senast inom

snart det kan ske och senast inom

tre månader efter beslut om omval.

tre månader efter beslut om omval.

Vid extra val enligt 3 kap. 11 § regeringsformen bestämmer regeringen vilken dag som ska vara valdag.

Vid extra val enligt 6 kap. 5 § regeringsformen bestämmer riksdagens talman, efter samråd med den centrala valmyndigheten, vilken dag som

ska vara valdag.

 

 

 

Vid extra val enligt 5 kap. 10 §

Vid extra val enligt 5 kap. 10 §

kommunallagen

(2017:725)

kommunallagen

(2017:725)

bestämmer landstings- eller kom-

bestämmer region- eller kom-

munfullmäktige, efter samråd med

munfullmäktige, efter samråd med

den centrala valmyndigheten och

den centrala valmyndigheten och

länsstyrelsen, vilken dag som ska

länsstyrelsen, vilken dag som ska

vara valdag.

 

vara valdag.

 

4 §

Den som har rösträtt vid val till riksdagen har rösträtt också vid val till

Europaparlamentet.

 

 

Medborgare i någon av Europ-

Medborgare i någon av Europ-

eiska

unionens medlemsstater

eiska

unionens medlemsstater

(unionsmedborgare) som har röst-

(unionsmedborgare) som har röst-

rätt vid val till landstings- och

rätt vid val till region- och

kommunfullmäktige och som vid

kommunfullmäktige och som vid

val

till Europaparlamentet inte

val till

Europaparlamentet inte

röstar i någon annan medlemsstat i

röstar i någon annan medlemsstat i

2Senaste lydelse 2018:28.

Prop. 2018/19:162

243

Prop. 2018/19:162 Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.

Europeiska unionen, har rösträtt vid ett sådant val i Sverige.

2kap. 1 §3

Ett parti som vill registrera sin beteckning ska skriftligen anmäla detta

hos den centrala valmyndigheten.

 

 

 

Om anmälan görs senast den sista

Om anmälan görs senast den sista

februari det år då ordinarie val till

februari det år då ordinarie val till

riksdagen och till landstings- och

riksdagen och till region- och

kommunfullmäktige

eller

val till

kommunfullmäktige

eller

val till

Europaparlamentet

ska

hållas,

Europaparlamentet

ska

hållas,

gäller registreringen från och med

gäller registreringen från och med

det valet.

 

 

det valet.

 

 

Om det är fråga om ett extra val ska en anmälan i stället göras senast en vecka efter det att beslutet om valdag har meddelats för att registreringen ska gälla från och med det valet.

2 §

Av en anmälan skall det framgå vilket slag av val den gäller. Om den avser val till landstings- eller kommunfullmäktige, skall det framgå vilket landsting eller vilken kommun den gäller.

Tillsammans med en anmälan skall partiet lämna förklaringar enligt 4 § eller ett intyg om att sådana förklaringar har visats upp för notarius publicus.

Av en anmälan ska det framgå vilket slag av val den gäller. Om den avser val till region- eller kommunfullmäktige, ska det framgå vilken region eller kommun den gäller.

Tillsammans med en anmälan ska partiet lämna förklaringar enligt 4 § eller ett intyg om att sådana förklaringar har visats upp för notarius publicus.

3 §4

En partibeteckning ska registreras om följande villkor är uppfyllda:

1.Partibeteckningen ska bestå av eller innehålla ord. Den får innehålla en partisymbol.

2.Om ett parti inte redan är representerat i den beslutande församling som anmälan gäller, ska anmälan ha ett dokumenterat stöd av minst

a) för val till riksdagen: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet,

b) för val till landstings- eller

b) för val till region- eller

kommunfullmäktige: 100 respekt-

kommunfullmäktige: 100 respekt-

ive

50 personer som har rösträtt i

ive 50 personer som har rösträtt i

det

landsting eller den kommun

den region eller kommun som

som anmälan gäller,

anmälan gäller,

c)för val till Europaparlamentet: 1 500 personer som har rösträtt i hela landet.

3. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som redan

244

3

Senaste lydelse 2018:28

4

Senaste lydelse 2014:1384.

a)är registrerad, eller

b)har anmälts för registrering, om beteckningarna skulle komma att bli registrerade för samma val.

4. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning som tidigare gällt för samma slag av val men som av- registrerats för högst fem år sedan på grund av namnbyte.

5. Partibeteckningen ska inte kunna antas bli förväxlad med en beteckning för något annat parti som redan anmält sitt deltagande i val eller som ska anses ha anmält sitt deltagande enligt 15 § andra eller tredje stycket, om beteckningarna skulle komma att gälla i samma val.

 

 

 

5 §

Om en partibeteckning regi-

Om en partibeteckning regi-

streras för val till riksdagen, gäller

streras för val till riksdagen, gäller

registreringen också för val till

registreringen också för val till

landstings-

och

kommunfull-

region- och kommunfullmäktige i

mäktige i hela landet samt för val

hela landet samt för val till

till Europaparlamentet. Om regi-

Europaparlamentet. Om regi-

streringen avser val till lands-

streringen avser val till region-

tingsfullmäktige, gäller den val i det

fullmäktige, gäller den val i den

landstinget och val till kom-

regionen och val till kommun-

munfullmäktige i

de kommuner

fullmäktige i de kommuner som

som ligger inom landstinget. I

ligger inom regionen. I övriga fall

övriga fall

gäller

registreringen

gäller registreringen endast för det

endast för det val som anmälan

val som anmälan avser.

avser.

 

 

 

6 §

Om ett parti som har registrerat en partibeteckning medger det, kan ett annat parti få samma beteckning registrerad

1. för val till riksdagen även om

1. för val till riksdagen även om

beteckningen

redan

är registrerad

beteckningen redan är registrerad

för val till landstings- eller

för val till region- eller kommun-

kommunfullmäktige, eller

fullmäktige, eller

2. för val

till

landstingsfull-

2. för val till regionfullmäktige,

mäktige, även om partibeteck-

även om partibeteckningen redan är

ningen redan är registrerad för val

registrerad för val till kommun-

till kommunfullmäktige inom

fullmäktige inom regionen.

landstinget.

Detta gäller också om det första partiets ansökan ännu inte lett till

registrering, när det andra partiet lämnar in sin ansökan.

 

 

 

 

 

7 §

 

 

En registrerad partibeteckning

En registrerad partibeteckning

skall avregistreras om partiet

 

ska avregistreras om partiet

 

1. begär det, eller

 

 

1. begär det, eller

 

 

2. inte har anmält kandidater för

2. inte har anmält kandidater för

två ordinarie val i följd till

två ordinarie val i följd till

riksdagen, till landstings- eller

riksdagen, till region- eller

kommunfullmäktige

eller

till

kommunfullmäktige

eller

till

Europaparlamentet.

 

 

Europaparlamentet.

 

 

Prop. 2018/19:162

245

Prop. 2018/19:162

246

 

 

 

10 §

 

 

 

En anmälan av kandidater skall

En anmälan av kandidater ska

avse

 

 

 

avse

 

 

 

1. för val till riksdagen: en viss valkrets,

 

 

 

2. för

val till kommun-

eller

2. för

val till kommun-

eller

landstingsfullmäktige: kommunen

regionfullmäktige: kommunen eller

eller landstinget,

 

 

regionen,

 

 

 

3. för val till Europaparlamentet: hela landet.

 

 

 

 

 

 

14 §5

 

 

 

Ett parti som vill delta i ett val

Ett parti som vill delta i ett val

ska skriftligen anmäla detta till den

ska skriftligen anmäla detta till den

centrala

valmyndigheten.

Av

centrala

valmyndigheten.

Av

anmälan ska det framgå vilken

anmälan ska det framgå vilken

beteckning partiet går till val under

beteckning partiet går till val under

(partibeteckning) och vilket slag av

(partibeteckning) och vilket slag av

val anmälan gäller. Om anmälan

val anmälan gäller. Om anmälan

avser val till landstings- eller

avser val till region- eller

kommunfullmäktige,

ska

det

kommunfullmäktige,

ska

det

framgå vilket landsting eller vilken

framgå vilken region eller kommun

kommun den gäller.

 

 

den gäller.

 

 

 

 

 

15 §6

 

 

 

Om ett parti anmäls för val till

Om ett parti anmäls för val till

riksdagen, gäller anmälan också för

riksdagen, gäller anmälan också för

val till landstings- och kommun-

val till region- och kommun-

fullmäktige i hela landet och för val

fullmäktige i hela landet och för val

till Europaparlamentet. I övriga fall

till Europaparlamentet. I övriga fall

gäller anmälan endast för det val

gäller anmälan endast för det val

som anmälan avser.

 

 

som anmälan avser.

 

 

Ett parti som är representerat i en beslutande församling ska vid nästa val anses ha anmält deltagande i val i den omfattning som följer av första stycket.

Ett parti som har anmält kandidater enligt 9 § ska anses ha anmält deltagande i valet.

4kap. 1 §

För val till riksdagen, lands-

För val till riksdagen, region-

tingsfullmäktige

och kommun-

fullmäktige

och kommunfullmäk-

fullmäktige skall det finnas geo-

tige ska det finnas geografiskt

grafiskt avgränsade områden för

avgränsade områden för vilka det

vilka det skall väljas ledamöter till

ska väljas

ledamöter

till den

den beslutande

församling valet

beslutande församling valet gäller

gäller (valkretsar). För val till

(valkretsar).

För val till

Europa-

Europaparlamentet utgör landet en

parlamentet utgör landet en enda

enda valkrets.

 

valkrets.

 

 

5Senaste lydelse 2014:1384.

6 Senaste lydelse 2014:1384.

Om inte annat anges skall vid

Om inte annat anges ska

vid Prop. 2018/19:162

tillämpningen

av detta

kapitel

tillämpningen

av

detta

kapitel

antalet röstberättigade vid ett val

antalet röstberättigade vid ett val

beräknas

 

grundval

av

beräknas

grundval

av

uppgifterna

i folkbokföringsdata-

uppgifterna

i

folkbokföringsdata-

basen enligt lagen (2001:182) om

basen enligt lagen (2001:182) om

behandling

av

personuppgifter i

behandling av personuppgifter i

Skatteverkets

folkbokförings-

Skatteverkets

 

folkbokförings-

verksamhet den 1 mars valåret.

verksamhet den 1 mars valåret.

Val till landstingsfullmäktige

Val till regionfullmäktige

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §7

 

 

 

 

 

 

Vid val till landstingsfullmäk-

Vid val till regionfullmäktige är

tige är landstinget en enda val-

regionen en enda valkrets, om inte

krets, om inte fullmäktige beslutar

fullmäktige beslutar att dela in

att dela in landstinget i två eller

regionen i två eller flera val-

flera valkretsar.

 

 

 

 

kretsar.

 

 

 

 

 

 

En valkrets ska omfatta en eller flera kommuner, om inte något annat

följer av 6 § andra stycket.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

Om en kommun delas in i två

Om en kommun delas in i två

eller flera valkretsar för val till

eller flera valkretsar för val till

landstingsfullmäktige

och

om

regionfullmäktige

 

och

 

om

kommunen är indelad i valkretsar

kommunen är indelad i valkretsar

för

val

till

kommunfullmäktige,

för val till kommunfullmäktige, ska

skall gränsen för en valkrets för val

gränsen för en valkrets för val till

till

landstingsfullmäktige

 

sam-

regionfullmäktige

 

sammanfalla

manfalla med gränsen för en

med gränsen för en valkrets för val

valkrets för val till kommunfull-

till kommunfullmäktige.

 

 

mäktige.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

Indelningen i valkretsar

skall,

Indelningen

i

valkretsar

ska,

sedan

kommunerna

 

inom

sedan kommunerna inom regionen

landstinget har fått tillfälle att yttra

har fått tillfälle att yttra sig, beslutas

sig, beslutas av landstingsfull-

av regionfullmäktige senast

den

mäktige senast den 31 oktober året

31 oktober året före det valår då

före det valår då den nya

den nya indelningen ska gälla för

indelningen skall gälla för första

första gången. För

att gälla

ska

gången. För att gälla skall beslutet

beslutet

vara

fastställt

av

vara fastställt av länsstyrelsen.

länsstyrelsen.

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som beslutar om ändring i landets

som beslutar om ändring i landets

indelning

 

i

landsting

 

eller

indelning

i

 

regioner

 

eller

kommuner

får,

om

det

behövs,

kommuner

får,

om

det

behövs,

bestämma att beslut om indelning i

bestämma att beslut om indelning i

7 Senaste lydelse 2014:1384.

 

 

 

 

 

 

 

 

247

Prop. 2018/19:162 valkretsar får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.

valkretsar får meddelas senare än den dag som anges i första stycket.

 

 

 

9 §8

Mandaten i landstingsfullmäktige

Mandaten i regionfullmäktige i

i ett landsting som är indelat i

en region som är indelad i val-

valkretsar

består

av

fasta

kretsar består av fasta valkrets-

valkretsmandat och

utjämnings-

mandat och utjämningsmandat.

mandat.

 

 

 

 

Nio tiondelar av mandaten är fasta valkretsmandat. Om talet blir brutet när antalet fasta valkretsmandat beräknas, ska det rundas av till närmaste

 

lägre hela tal. Återstående mandat är utjämningsmandat.

 

 

 

 

 

10 §9

 

 

 

 

Om ett landsting är indelat i

Om en region är indelad i

 

valkretsar, ska länsstyrelsen senast

valkretsar, ska länsstyrelsen senast

 

den 30 april det år då ordinarie val

den 30 april det år då ordinarie val

 

ska hållas besluta hur många fasta

ska hållas besluta hur många fasta

 

valkretsmandat som varje valkrets

valkretsmandat som varje valkrets

 

ska ha. Det ska göras på följande

ska ha. Det ska göras på följande

 

sätt.

 

 

 

sätt.

 

 

 

 

Antalet personer som har rösträtt

Antalet personer som har rösträtt

 

i landstinget delas med antalet fasta

i regionen delas med antalet fasta

 

valkretsmandat och därefter delas

valkretsmandat och därefter delas

 

antalet personer som har rösträtt i

antalet personer som har rösträtt i

 

varje valkrets med det tal som blir

varje valkrets med det tal som blir

 

resultatet

av

den beräkningen.

resultatet

av

den beräkningen.

 

Varje gång som antalet som har

Varje gång som antalet som har

 

rösträtt i en valkrets är jämnt

rösträtt i en valkrets är jämnt

 

delbart med detta tal får den

delbart med detta tal får den

 

valkretsen ett mandat.

 

valkretsen ett mandat.

 

 

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får

 

valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott

 

som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller

 

flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

 

som beslutar om ändring i landets

som beslutar om ändring i landets

 

indelning

i

landsting

eller

indelning

i

regioner

eller

 

kommuner får, om det behövs,

kommuner får, om det behövs,

 

bestämma att beslut om fördelning

bestämma att beslut om fördelning

 

av mandat får meddelas senare än

av mandat får meddelas senare än

 

den dag som anges i första stycket.

den dag som anges i första stycket.

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

Indelningen

i valkretsar

skall

Indelningen

i valkretsar

ska

 

beslutas

av

kommunfullmäktige

beslutas

av

kommunfullmäktige

 

senast den 31 oktober året före det

senast den 31 oktober året före det

248

8 Senaste lydelse 2014:1384.

 

 

 

 

 

9 Senaste lydelse 2014:1384.

 

 

 

 

 

valår då den nya indelningen skall gälla för första gången. För att gälla skall beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i landsting eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i första stycket.

valår då den nya indelningen ska Prop. 2018/19:162 gälla för första gången. För att gälla

ska beslutet vara fastställt av länsstyrelsen.

Regeringen eller den myndighet som beslutar om ändring i landets indelning i regioner eller kommuner får, om det behövs, bestämma att beslut om indelning i valkretsar får meddelas senare än som sägs i första stycket.

15§10

Om en kommun är indelad i valkretsar, ska länsstyrelsen senast den 30 april det år då ordinarie val ska hållas besluta hur många fasta valkretsmandat som varje valkrets ska ha. Det ska göras på följande sätt.

Antalet personer som har rösträtt i kommunen delas med antalet fasta valkretsmandat och därefter delas antalet personer som har rösträtt i varje valkrets med det tal som blir resultatet av den beräkningen. Varje gång som antalet som har rösträtt i en valkrets är jämnt delbart med detta tal får den valkretsen ett mandat.

Om inte alla fasta valkretsmandat kan fördelas på detta sätt, får valkretsarna de återstående mandaten i tur och ordning efter de överskott som uppstår vid beräkningen. När överskottstalen är lika stora i två eller flera valkretsar, ska lotten avgöra vilken valkrets som ska få mandatet.

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som beslutar om ändring i landets

som beslutar om ändring i landets

indelning

i landsting eller

indelning

i

regioner

eller

kommuner får, om det behövs,

kommuner får, om det behövs,

bestämma att beslut om fördelning

bestämma att beslut om fördelning

av mandat får meddelas senare än

av mandat får meddelas senare än

den dag som anges i första stycket.

den dag som anges i första stycket.

 

19 §

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som beslutar om ändring i landets

som beslutar om ändring i landets

indelning i landsting eller komm-

indelning i regioner eller komm-

uner får, om det behövs, bestämma

uner får, om det behövs, bestämma

att beslut om indelning i valdistrikt

att beslut om indelning i valdistrikt

får meddelas senare än den dag som

får meddelas senare än den dag som

anges i 18 §.

 

anges i 18 §.

 

 

 

5kap.

2 a §11

 

Vid val till kommunfullmäktige

Vid val till kommunfullmäktige

och landstingsfullmäktige

ska

och regionfullmäktige ska unions-

unionsmedborgare som

enligt

medborgare som enligt 1 kap. 7 §

10

Senaste lydelse 2014:1384.

 

249

11

Senaste lydelse 2017:748.

 

Prop. 2018/19:162 1 kap. 7 § andra stycket kommunal-

andra stycket kommunallagen

lagen (2017:725) har rösträtt tas

(2017:725) har rösträtt tas upp i

upp i röstlängd om de skriftligen

röstlängd om de skriftligen senast

senast 30 dagar före valdagen hos

30 dagar före valdagen hos den

den centrala valmyndigheten

centrala valmyndigheten

1.anmäler att de vill bli upptagna i röstlängden, och

2.anger sin nationalitet, sin adress i Sverige samt sin födelsetid eller i förekommande fall sitt personnummer.

Väljare som har tagits upp i röstlängd enligt denna paragraf står kvar där tills de stryks från den på egen begäran eller villkoren för rösträtt inte längre är uppfyllda.

6 kap.

8 §

Följande partier som ställer upp i ett val har rätt till valsedlar på statens bekostnad:

1.vid val till riksdagen: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller som ändå är eller genom valet blir representerat i riksdagen,

2. vid val till landstings- eller

2. vid val till region- eller kom-

kommunfullmäktige: parti som är

munfullmäktige: parti som är eller

eller genom valet blir representerat

genom valet blir representerat i

i fullmäktige,

fullmäktige,

3.vid val till Europaparlamentet: parti som vid valet får eller vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet.

I samtliga fall avser rätten till fria valsedlar ett antal som motsvarar högst tre gånger antalet röstberättigade i

1.vid val till riksdagen: valkretsen,

2.vid övriga val: valet.

Vid tillämpningen av andra stycket beräknas antalet röstberättigade på grundval av uppgifterna i folkbokföringsdatabasen enligt lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokförings- verksamhet den 1 mars valåret.

 

 

 

7 kap.

 

Vid ordinarie val till riksdagen

6 §

 

Vid ordinarie val till riksdagen

 

och till landstings- och kom-

och till region- och kommun-

 

munfullmäktige samt

val

till

fullmäktige samt val till Europa-

 

Europaparlamentet får

en budröst

parlamentet får en budröst göras i

 

göras i ordning tidigast 24 dagar

ordning tidigast 24 dagar före

 

före valdagen.

 

 

valdagen.

 

Vid andra val får en budröst göras i ordning tidigast 10 dagar före

 

valdagen. En budröst som lämnas hos en utlandsmyndighet får i dessa fall

 

dock göras i ordning tidigast 20 dagar före valdagen.

 

 

 

12 §

 

Brevröster får göras i ordning tidigast 45 dagar före valdagen.

 

Vid andra val än ordinarie val till

Vid andra val än ordinarie val till

250

riksdagen och till landstings-

och

riksdagen och till region- och

kommunfullmäktige samt val till Europaparlamentet får brevröster dock göras i ordning först sedan det har beslutats vilken dag valet skall hållas.

kommunfullmäktige samt val till Prop. 2018/19:162 Europaparlamentet får brevröster

dock göras i ordning först sedan det har beslutats vilken dag valet ska hållas.

8kap. 2 §12

I anslutning till ett röstmottagningsställe ska det ordnas en lämplig avskärmad plats där valsedlar kan läggas ut. Om en sådan plats inte kan anordnas i anslutning till röstmottagningsstället får den i stället ordnas inne i lokalen. På denna plats ska väljarna ha tillgång till

1.valsedlar med enbart valbeteckning,

2.valsedlar med parti- och valbeteckning

a) för

val

till

riksdagen

samt

a) för

val till riksdagen samt

landstings- och kommunfullmäkti-

region-

och kommunfullmäktige

ge för varje parti som vid något av

för varje parti som vid något av de

de två senaste riksdagsvalen har fått

två senaste riksdagsvalen har fått

mer än 1 procent av rösterna i hela

mer än 1 procent av rösterna i hela

landet,

 

 

 

 

landet,

 

b) för

val

till

landstings-

och

b) för

val till region- och

kommunfullmäktige för varje parti

kommunfullmäktige för varje parti

som redan är representerat där och

som redan är representerat där och

som inte uppfyller kraven i a ovan,

som inte uppfyller kraven i a ovan,

när det gäller röstmottagnings-

när det gäller röstmottagnings-

ställen inom det landsting eller den

ställen inom den region eller den

kommun där partiet är represen-

kommun där partiet är represen-

terat,

 

 

 

 

terat,

 

3.valsedlar med parti- och valbeteckning för val till Europaparlamentet för varje parti som vid något av de två senaste valen till Europaparlamentet har fått mer än 1 procent av rösterna i hela landet eller valsedlar med parti- och valbeteckning samt uppgifter om kandidater om ett sådant parti deltar med endast en valsedel.

De partier som deltar i valen ska också kunna lägga ut sina valsedlar på denna plats.

Första stycket 2 och 3 gäller endast under förutsättning att partiet har gjort en begäran enligt 6 kap. 7 §.

10kap. 2 §

Vid ordinarie val till riksdagen

Vid ordinarie val till

riksdagen

och till landstings- och kommun-

och till region- och kommun-

fullmäktige samt vid val till

fullmäktige samt vid val till

Europaparlamentet

får röstmot-

Europaparlamentet

får

röstmot-

tagningen påbörjas

 

tagningen påbörjas

 

 

1.i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den artonde dagen före valdagen,

12 Senaste lydelse 2018:1969.

251

Prop. 2018/19:162 2. hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugofjärde dagen före valdagen.

Vid andra val får röstmottagningen påbörjas

1.i röstningslokaler som en kommun har anordnat: tidigast den tionde dagen före valdagen,

2.hos en utlandsmyndighet: tidigast den tjugonde dagen före valdagen. Röstmottagningen får pågå

1.i röstningslokaler som en kommun har anordnat: till och med

valdagen,

2.hos en utlandsmyndighet: så länge att de fönsterkuvert som har gjorts i ordning kan antas vara hos den centrala valmyndigheten senast dagen före valdagen.

 

 

14 kap.

 

 

 

 

1 §

 

Den centrala

valmyndigheten

Den centrala valmyndigheten ska

skall på grundval av resultatet av

på grundval av resultatet av den

den slutliga rösträkningen fördela

slutliga rösträkningen

fördela

mandaten i riksdagen och Europa-

mandaten i riksdagen och Europa-

parlamentet samt

fastställa

vilka

parlamentet samt fastställa vilka

kandidater som har valts till leda-

kandidater som har valts till leda-

möter och ersättare.

 

möter och ersättare.

 

I fråga om val till landstings- och

I fråga om val till region- och

kommunfullmäktige skall

läns-

kommunfullmäktige ska länsstyrel-

styrelsen fördela mandaten mellan

sen fördela mandaten

mellan

partierna och för varje valkrets

partierna och för varje valkrets

fastställa vilka kandidater som har

fastställa vilka kandidater som har

valts till ledamöter och ersättare.

valts till ledamöter och ersättare.

6 §13

Mandaten i kommunfullmäktige i en kommun som är en enda valkrets ska fördelas mellan partier som fått minst 2 procent av rösterna i kommunen. I en kommun som är indelad i två eller flera valkretsar ska mandaten fördelas mellan partier som fått minst 3 procent av rösterna i

kommunen.

 

Mandaten i landstingsfullmäkt-

Mandaten i regionfullmäktige

ige ska fördelas mellan partier som

ska fördelas mellan partier som fått

fått minst 3 procent av rösterna i

minst 3 procent av rösterna i

landstinget.

regionen.

Mandaten i Europaparlamentsvalet ska fördelas mellan partier som fått minst 4 procent av rösterna i landet.

8 §14

Vid fördelningen av mandat i

Vid fördelningen av mandat i

sådana landsting och kommuner

sådana regioner och kommuner

som är indelade i valkretsar tilläm-

som är indelade i valkretsar tilläm-

252

13

Senaste lydelse 2014:1384.

14

Senaste lydelse 2014:1384.

pas bestämmelserna om riksdags-

pas bestämmelserna om riksdags- Prop. 2018/19:162

val i 3–5 §§ på motsvarande sätt.

val i 3–5 §§ på motsvarande sätt.

13 §

Ledamöter i övriga val fastställs enligt vad som tillämpas beträffande

riksdagsvalet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Personligt röstetal skall fast-

Personligt röstetal ska fastställas

ställas bara för kandidater som fått

bara för kandidater som fått

särskilda

 

personröster

 

mot-

särskilda

personröster

mot-

svarande minst 5 procent av det

svarande minst 5 procent av det

antal röster som partiet fått i

antal röster som partiet fått i

valkretsen, dock minst

 

 

 

valkretsen, dock minst

 

 

1. vid

val

till

landstingsfull-

1. vid val till regionfullmäktige:

mäktige: 100 röster,

 

 

 

100 röster,

 

 

 

 

2. vid val till kommunfullmäktige: 50 röster.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

Ersättare i landstingsfullmäktige

Ersättare i regionfullmäktige och

och

Europaparlamentet

utses

Europaparlamentet

utses

motsvarande

sätt

som

för

riks-

motsvarande

sätt

som

för

riks-

dagsvalet.

 

 

 

 

 

 

dagsvalet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

21 §

 

 

 

 

 

Om en

ledamot i landstings-

Om en ledamot i region-

fullmäktige,

kommunfullmäktige

fullmäktige,

kommunfullmäktige

eller

Europaparlamentet

avgår

eller

Europaparlamentet

avgår

under valperioden, skall respek-

under

valperioden,

ska

respektive

tive

valmyndighet

efter

anmälan

valmyndighet efter anmälan utse en

utse en ny ledamot. Ny ledamot

ny ledamot. Ny ledamot ska utses

skall utses enligt vad som tillämpas

enligt vad som tillämpas för

för

riksdagsvalet

enligt

18

och

riksdagsvalet enligt 18 och 19 §§.

19 §§.

22§15

Om en ersättare i landstings-

Om en ersättare i regionfull-

fullmäktige har utsetts till ordi-

mäktige har utsetts till ordinarie

narie ledamot, blivit invald i en

ledamot, blivit invald i en annan

annan valkrets efter ett omval där

valkrets efter ett omval där eller

eller avgått som ersättare av någon

avgått som ersättare av någon

annan orsak, ska länsstyrelsen på

annan orsak, ska länsstyrelsen på

anmälan av fullmäktiges ordför-

anmälan av fullmäktiges ordför-

ande göra nya beräkningar och utse

ande göra nya beräkningar och utse

ytterligare en ersättare för varje

ytterligare en ersättare för varje

ledamot som berörs.

ledamot som berörs.

Ersättare för en annan ledamot som utsetts i stället för en ledamot som

avgått är de övriga kandidater som skulle ha varit ersättare för den

avgångna ledamoten.

 

15 Senaste lydelse 2018:28.

253

Prop. 2018/19:162 Vid beräkningen ska samma beräkning tillämpas som när ersättare utses. Kan någon ersättare inte utses enligt första stycket, utses ingen ersättare.

 

27 §

Om färre än halva antalet

Om färre än halva antalet

ledamöter utsetts i landstings- eller

ledamöter utsetts i region- eller

kommunfullmäktige, skall

Val-

kommunfullmäktige, ska Valpröv-

prövningsnämnden upphäva

valet

ningsnämnden upphäva valet och

och besluta om omval av samtliga

besluta om omval av samtliga

ledamöter och ersättare.

 

ledamöter och ersättare.

 

28 §

För den som blivit utsedd till

För den som blivit utsedd till

ledamot av riksdagen, landstings-

ledamot av riksdagen, region-

fullmäktige, kommunfullmäktige

fullmäktige, kommunfullmäktige

eller Europaparlamentet eller till

eller Europaparlamentet eller till

ersättare skall respektive valmyn-

ersättare ska respektive valmyn-

dighet genast utfärda bevis om

dighet genast utfärda bevis om

detta. I beviset skall den valmyn-

detta. I beviset ska den valmyn-

digheten ange

 

digheten ange

1.namnet på den som blivit utsedd, och

2.den tid, det parti och den valkrets som ledamoten eller ersättaren blivit utsedd för.

Ett bevis för ersättare skall

Ett bevis

för

ersättare

ska

dessutom

i

förkommande

fall

dessutom

i

förekommande

fall

innehålla uppgift om den eller de

innehålla uppgift om den eller de

ledamöter som han eller hon utsetts

ledamöter som han eller hon utsetts

till ersättare för och ordningen

till ersättare för och ordningen

mellan ersättarna, om flera ersättare

mellan ersättarna, om flera ersättare

utsetts för samma ledamot.

 

utsetts för samma ledamot.

 

 

 

 

 

 

29 §

 

 

 

 

 

Som bevis gäller utdrag ur

Som bevis gäller utdrag ur

protokoll eller annan handling från

protokoll eller annan handling från

beräkning

vid

vilken

ledamoten

beräkning

vid vilken

ledamoten

eller ersättaren

blivit utsedd.

eller ersättaren

blivit utsedd.

Beviset skall skickas till den som

Beviset ska skickas till den som

blivit utsedd. Vid riksdagsval skall

blivit utsedd. Vid riksdagsval ska

beviset även skickas till Valpröv-

beviset även skickas till Valpröv-

ningsnämnden

och

riksdagens

ningsnämnden

och

riksdagens

talman. Bevis som avser ledamot i

talman. Bevis som avser ledamot i

Europaparlamentet skall dessutom

Europaparlamentet

ska

dessutom

skickas till parlamentet. Bevis som

skickas till parlamentet. Bevis som

avser landstings- och kommun-

avser region- och kommun-

fullmäktige

skall

skickas

till

fullmäktige

 

ska

skickas

till

respektive fullmäktige.

 

 

respektive fullmäktige.

 

 

254

15kap.

3 §16

Hos Valprövningsnämnden får överklagas

 

 

1. följande beslut av länsstyrelsen:

 

 

 

a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§

a) beslut enligt 4 kap. 8 och 13 §§

om fastställande av valkrets-

om fastställande av valkrets-

indelning för val till landstings- och

indelning för val till region- och

kommunfullmäktige,

kommunfullmäktige,

b) beslut

enligt

4 kap. 10 och

b) beslut

enligt

4 kap. 10 och

14 §§ om

antalet

valkretsmandat

14 §§ om

antalet

valkretsmandat

för val till landstings- och kom-

för val till region- och kommun-

munfullmäktige,

 

fullmäktige,

 

c) beslut enligt 4 kap. 17 § om indelning i valdistrikt,

 

2.länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut om rättelse i en röstlängd,

3.följande beslut av den centrala valmyndigheten eller, i förekommande fall, länsstyrelsen:

a) beslut enligt 4 kap. 3 § om antalet valkretsmandat vid val till riksdagen,

b) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om registrering av partibeteckning, c) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan av kandidater eller 6 kap.

om valsedlar,

d) beslut i ett ärende enligt 2 kap. om anmälan om deltagande i val,

4.länsstyrelsens eller den centrala valmyndighetens beslut att fastställa utgången av ett val eller beslut om att utse nya ledamöter eller ersättare enligt 14 kap. 18–24 §§.

10§17

Ett beslut genom vilket någon har

Ett beslut genom vilket någon har

förordnats till ledamot i landstings-

förordnats till ledamot i region-

eller kommunfullmäktige eller till

eller kommunfullmäktige eller till

ersättare gäller även om beslutet

ersättare gäller även om beslutet

har överklagats. Om någon annan

har överklagats. Om någon annan

förordnats till ledamot eller ersät-

förordnats till ledamot eller ersät-

tare med anledning av överkla-

tare med anledning av överkla-

gandet, gäller det beslutet så snart

gandet, gäller det beslutet så snart

det val eller den sammanräkning

det val eller den sammanräkning

har avslutats som ledamoten eller

har avslutats som ledamoten eller

ersättaren blivit förordnad genom.

ersättaren blivit förordnad genom.

Ledamöter i Europaparlamentet tillträder sitt uppdrag då de förordnats och deras behörighet prövats av Europaparlamentet.

Bestämmelserna om inhibition i 48 § förvaltningslagen (2017:900) tillämpas inte i fråga om förordnande som avses i denna paragraf.

11 §

När Valprövningsnämnden prö-

När Valprövningsnämnden prö-

var ett överklagande, skall

var ett överklagande, ska nämndens

16Senaste lydelse 2014:1384.

17Senaste lydelse 2018:823.

Prop. 2018/19:162

255

Prop. 2018/19:162 nämndens samtliga ledamöter vara närvarande. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val till landstings- eller kommunfull- mäktige har fastställts, skall nämnden ha samma sammansätt- ning som den hade vid tiden för dessa val. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett annat val fastställts, får nämnden ha den sammansättning den hade vid tiden för det valet.

samtliga ledamöter vara närvarande. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett ordinarie val till riksdagen eller ett ordinarie val till region- eller kommunfullmäktige har fastställts, ska nämnden ha samma sammansättning som den hade vid tiden för dessa val. Om överklagandet avser ett beslut genom vilket utgången av ett annat val fastställts, får nämnden ha den sammansättning den hade vid tiden för det valet.

13 §18

Valprövningsnämnden ska upphäva ett val i den omfattning som det behövs och besluta om omval i den berörda valkretsen

1.om det vid förberedande och genomförande av valet som en myndighet svarar för har förekommit någon avvikelse från föreskriven ordning, eller

2.om någon har hindrat röstningen, förvanskat lämnade röster eller otillbörligen verkat vid valet på något annat sätt.

Om rättelse kan åstadkommas genom förnyad sammanräkning eller någon annan sådan mindre ingripande åtgärd, ska nämnden i stället uppdra åt beslutsmyndigheten att vidta en sådan rättelse.

Rättelse enligt första eller andra stycket ska ske bara om det med fog kan antas att vad som förekommit har inverkat på valutgången.

Ett omval till riksdagen, lands-

Ett omval till riksdagen, region-

tingsfullmäktige eller kommun-

fullmäktige

eller

kommun-

fullmäktige avser endast det antal

fullmäktige avser endast det antal

fasta mandat och utjämnings-

fasta mandat och utjämnings-

mandat som tilldelades den eller de

mandat som tilldelades den eller de

valkretsar som är berörda vid det

valkretsar som är berörda vid det

upphävda valet.

upphävda valet.

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

256

18 Senaste lydelse 2018:28.

Sprututbytesverksamhet får bedrivas endast av regioner inom ramen för deras hälso- och sjukvård och sedan Inspektionen för vård och omsorg har gett tillstånd till verksamheten.

Prop. 2018/19:162

2.92Förslag till lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler

Härigenom föreskrivs att 1–3 och 6 §§ lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §

I denna lag finns bestämmelser om verksamhet med utbyte av sprutor och kanyler (sprututbytesverksamhet) i syfte att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som

missbrukar narkotika.

 

 

 

Sprututbytesverksamhet

skall

Sprututbytesverksamhet

ska

bedrivas på ett sådant sätt att den

bedrivas på ett sådant sätt att den

enskilde kan motiveras för vård och

enskilde kan motiveras för vård och

behandling.

 

behandling.

 

Vad som i lagen sägs om

Det som i lagen sägs om regioner

landsting gäller också kommuner

gäller också kommuner som inte

som inte ingår i ett landsting.

 

ingår i en region.

 

2 §1

Sprututbytesverksamhet får bedrivas endast av landsting inom ramen för deras hälso- och sjukvård och sedan Inspektionen för vård och omsorg har gett tillstånd till verksamheten.

3 §

Innan en ansökan om tillstånd ges in, skall samråd ske mellan

landstinget och samtliga kommuner inom landstinget.

I ansökan skall landstinget redovisa hur behovet av avgiftning och vård av missbrukare kommer att tillgodoses.

Innan en ansökan om tillstånd ges in, ska samråd ske mellan regionen och samtliga kommuner inom regionen.

I ansökan ska regionen redovisa hur behovet av avgiftning och vård av missbrukare kommer att tillgodoses.

 

6 §2

 

 

 

En spruta eller en kanyl får

En spruta eller en kanyl får

lämnas ut av landstinget endast om

lämnas ut av regionen endast om en

en begagnad spruta eller kanyl

begagnad

spruta

eller kanyl

samtidigt lämnas in. Utlämnande

samtidigt

lämnas

in. Utlämnande

får dock ske om det finns särskilda

får dock ske om det finns särskilda

1

Senaste lydelse 2017:7.

 

 

257

2

Senaste lydelse 2017:7.

 

 

Prop. 2018/19:162 skäl till varför motsvarande

skäl till varför motsvarande

begagnade sprutor och kanyler inte

begagnade sprutor och kanyler inte

kan lämnas in.

kan lämnas in.

Sprutor eller kanyler får lämnas ut endast till den som har fyllt 18 år.

Utlämnande får ske endast vid personligt besök.

Endast personer som kan anses

Endast personer som kan anses

bosatta i ett landsting som har

bosatta i en region som har

beviljats tillstånd får delta i sprut-

beviljats tillstånd får delta i sprut-

utbytesverksamhet i det landstin-

utbytesverksamhet i den regionen.

get.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

258

Prop. 2018/19:162

2.93Förslag till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap samt 1 kap. 1, 2 och 4 §§, 2 kap. 1, 2, 4, 6, 8 och 9 §§, 3 kap. 1, 2 och 5 §§, 4 kap. 1–3 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 och 2 §§, 7 kap.

1§, rubriken till 4 kap. och rubriken närmast före 4 kap. 1 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Föreslagen lydelse

Lag om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

1kap. 1 §

Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och regioner ska minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och regioner ska därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar.

2 §

Vad som sägs i denna lag om

Det som sägs i denna lag om

landsting gäller också kommuner

regioner gäller också kommuner

som inte ingår i något landsting.

som inte ingår i någon region.

 

4 §

Med extraordinär händelse avses

Med extraordinär händelse avses

i denna lag en sådan händelse som

i denna lag en sådan händelse som

avviker från det normala, innebär

avviker från det normala, innebär

en allvarlig störning eller över-

en allvarlig störning eller över-

hängande risk för en allvarlig

hängande risk för en allvarlig

störning i viktiga samhällsfunk-

störning i viktiga samhällsfunktion-

tioner och kräver skyndsamma

er och kräver skyndsamma insatser

insatser av en kommun eller ett

av en kommun eller en region.

landsting.

 

259

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting

skall

Kommuner

och

regioner

ska

analysera vilka extraordinära hän-

analysera vilka extraordinära hän-

delser i fredstid som kan inträffa i

delser i fredstid som kan inträffa i

kommunen respektive landstinget

kommunen

respektive

regionen

och hur dessa händelser kan

och

hur

dessa

händelser

kan

påverka

den egna

verksamheten.

påverka den egna verksamheten.

Resultatet av arbetet skall värderas

Resultatet av arbetet ska värderas

och sammanställas i en risk- och

och sammanställas i en risk- och

sårbarhetsanalys.

 

 

 

sårbarhetsanalys.

 

 

 

Kommuner och landsting

skall

Kommuner

och

regioner

ska

vidare, med beaktande av risk- och

vidare, med beaktande av risk- och

sårbarhetsanalysen,

för

varje ny

sårbarhetsanalysen,

för

varje ny

mandatperiod fastställa en plan för

mandatperiod fastställa en plan för

hur de skall hantera extraordinära

hur de ska hantera extraordinära

händelser.

 

 

 

händelser.

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

närmare föreskrifter om risk- och sårbarhetsanalyser samt planer för

hanteringen av extraordinära händelser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §1

 

 

 

 

 

 

I kommuner och landsting ska

I kommuner och regioner ska det

det finnas en nämnd för att fullgöra

finnas en nämnd för att fullgöra

uppgifter

under

extraordinära

uppgifter

under

extraordinära

händelser i fredstid (krislednings-

händelser i fredstid (krislednings-

nämnd).

Närmare

bestämmelser

nämnd).

Närmare

bestämmelser

om

krisledningsnämnden finns i

om

krisledningsnämnden finns i

detta kapitel. I övrigt tillämpas

detta kapitel. I övrigt tillämpas

kommunallagens

(2017:725)

kommunallagens

(2017:725)

bestämmelser.

 

 

 

bestämmelser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

Krisledningsnämnden

får

fatta

Krisledningsnämnden

får

fatta

beslut om att överta hela eller delar

beslut om att överta hela eller delar

av

verksamhetsområden

från

av

verksamhetsområden

från

övriga nämnder i kommunen eller

övriga nämnder i kommunen eller

landstinget i den utsträckning som

regionen i den utsträckning som är

är nödvändig med hänsyn till den

nödvändig med hänsyn till den

extraordinära händelsens

art

och

extraordinära

händelsens

art

och

omfattning.

 

 

 

omfattning.

 

 

 

 

När förhållandena medger

det

När förhållandena medger

det

skall krisledningsnämnden besluta

ska

krisledningsnämnden besluta

att de uppgifter som nämnden har

att de uppgifter som nämnden har

övertagit från andra nämnder skall

övertagit från andra nämnder ska

återgå till ordinarie nämnd.

 

återgå till ordinarie nämnd.

 

260

1 Senaste lydelse 2017:750.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

Kommun- respektive lands-

Kommun- respektive region-

tingsstyrelsen får, när krisled-

styrelsen får, när krislednings-

ningsnämndens verksamhet som är

nämndens

verksamhet

som

är

föranledd

av

den

extraordinära

föranledd av den extraordinära

händelsen

inte

längre

behövs,

händelsen

inte

längre

behövs,

besluta

att verksamheten

skall

besluta att

verksamheten

ska

upphöra. Om styrelsen fattar ett

upphöra. Om styrelsen fattar ett

sådant beslut återgår de verk-

sådant

beslut

 

återgår

de

samhetsområden

som

krisled-

verksamhetsområden

som kris-

ningsnämnden

har

övertagit

till

ledningsnämnden har övertagit till

ordinarie nämnd. Ett sådant beslut

ordinarie nämnd. Ett sådant beslut

om

att

 

krisledningsnämndens

om att

krisledningsnämndens

verksamhet skall upphöra kan även

verksamhet ska upphöra kan även

fattas av fullmäktige.

 

 

 

fattas av fullmäktige.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting

skall

Kommuner

och

regioner

ska

ansvara för att förtroendevalda och

ansvara för att förtroendevalda och

anställd personal får den utbildning

anställd personal får den utbildning

och övning som behövs för att de

och övning som behövs för att de

skall kunna lösa sina uppgifter vid

ska kunna lösa sina uppgifter vid

extraordinära händelser i fredstid.

extraordinära händelser i fredstid.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §

 

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting

skall

Kommuner

och

regioner

ska

hålla den myndighet som reger-

hålla den myndighet som reger-

ingen

bestämmer

informerad om

ingen bestämmer informerad om

vilka åtgärder som vidtagits enligt

vilka åtgärder som vidtagits enligt

detta kapitel och hur åtgärderna

detta kapitel och hur åtgärderna

påverkat krisberedskapsläget.

 

påverkat krisberedskapsläget.

 

Kommunen och landstinget skall

Kommunen och regionen ska vid

vid en extraordinär händelse i

en extraordinär händelse i fredstid

fredstid ge den myndighet som

ge den myndighet som regeringen

regeringen

bestämmer

lägesrap-

bestämmer lägesrapporter och

porter

och

information

om

information

om

händelseutveck-

händelseutvecklingen,

tillståndet

lingen,

tillståndet

och

den

och den

förväntade

utvecklingen

förväntade utvecklingen samt om

samt om vidtagna och planerade

vidtagna och planerade åtgärder.

åtgärder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting

skall

Kommuner

och

regioner

ska

vidta de förberedelser som behövs

vidta de förberedelser som behövs

för

verksamheten

under

höjd

för verksamheten under höjd

beredskap

 

(beredskapsförbere-

beredskap

 

(beredskapsförbere-

delser).

 

 

 

 

 

 

 

delser).

 

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162

261

Prop. 2018/19:162

Under höjd

beredskap ansvarar

2 §

 

 

 

 

 

Under höjd beredskap ansvarar

 

kommunstyrelsen för ledningen av

kommunstyrelsen för ledningen av

 

den del av det civila försvaret som

den del av det civila försvaret som

 

kommunen skall bedriva.

 

kommunen ska bedriva.

 

 

Under höjd

beredskap ansvarar

Under höjd beredskap ansvarar

 

landstingsstyrelsen för

ledningen

regionstyrelsen

för

ledningen av

 

av den civila hälso- och sjukvården

den civila hälso- och sjukvården

 

samt den övriga verksamhet för det

samt den övriga verksamhet för det

 

civila

försvaret

som

landstinget

civila försvaret som regionen ska

 

skall bedriva.

 

 

 

 

bedriva.

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting

 

5 §

 

 

 

 

 

skall

Kommuner

och

regioner

ska

 

under höjd beredskap hålla den

under höjd beredskap hålla den

 

myndighet

som

regeringen

myndighet

som

regeringen

 

bestämmer informerad om bered-

bestämmer informerad om bered-

 

skapsläget och de övriga förhåll-

skapsläget och de övriga förhåll-

 

anden som har betydelse för det

anden som har betydelse för det

 

civila

försvaret

i

kommunen

civila

försvaret i

kommunen

 

respektive landstinget.

 

 

respektive regionen.

 

 

 

4 kap. Bistånd mellan kommuner

4 kap. Bistånd mellan kommuner

 

och landsting samt stöd till

och regioner samt stöd till

 

enskilda

 

 

 

 

enskilda

 

 

 

 

Bistånd mellan kommuner och

Bistånd mellan kommuner och

 

landsting

 

 

 

 

regioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §2

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting får på

Kommuner och regioner får på

 

begäran lämna hjälp till andra

begäran lämna hjälp till andra

 

kommuner och

landsting

som

kommuner och regioner som

 

drabbats av en extraordinär hän-

drabbats av en extraordinär hän-

 

delse i fredstid. Om hjälp har

delse i fredstid. Om hjälp har

 

lämnats har kommunen eller lands-

lämnats

har

kommunen

eller

 

tinget rätt till skälig ersättning av

regionen rätt till skälig ersättning

 

den

andra

kommunen

eller

av den

andra

kommunen

eller

 

landstinget.

 

 

 

 

regionen.

 

 

 

 

När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en

 

extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning

 

från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen.

 

 

Om en kommun eller ett

2 §

 

 

 

 

 

Om en kommun eller en region

 

landsting har en för totalförsvaret

har en för totalförsvaret viktig

 

viktig uppgift och denna blir

uppgift

och denna

blir oskäligt

 

oskäligt betungande till följd av

betungande till följd av krigsskada

262

2 Senaste lydelse 2017:57.

 

 

 

 

 

 

 

krigsskada eller andra utom-

eller

andra

utomordentliga Prop. 2018/19:162

ordentliga förhållanden som orsa-

förhållanden som orsakats av krig

kats av krig eller krigsfara, är andra

eller krigsfara, är andra kommuner

kommuner och landsting skyldiga

och regioner skyldiga

att

lämna

att lämna hjälp.

 

 

 

 

hjälp.

 

 

 

 

Omfattningen av hjälpen beslutas av regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

Kommuner

och landsting

får

Kommuner och regioner får

under en extraordinär händelse i

under en extraordinär händelse i

fredstid lämna begränsat ekono-

fredstid lämna begränsat ekono-

miskt stöd till en enskild som

miskt stöd till en enskild som

drabbats av händelsen.

 

 

 

drabbats av händelsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

5 kap.

 

 

 

 

Kommunerna

och

 

 

 

1 §

 

 

 

 

landstingen

Kommunerna

och

regionerna

skall få ersättning av staten för

ska få ersättning av staten för

kostnader för förberedande upp-

kostnader för förberedande upp-

gifter som de utför enligt

2

och

gifter som de utför enligt

2 och

3 kap. Uppgifter

som

rör

extra-

3 kap. Uppgifter

som

rör

extra-

ordinära

händelser

i fredstid

ordinära

händelser

i fredstid

berättigar till ersättning endast i den

berättigar till ersättning endast i den

mån verksamheten är till nytta för

mån verksamheten är till nytta för

hanteringen

av

sådana

mycket

hanteringen av sådana mycket

omfattande och svåra extraordinära

omfattande och svåra extraordinära

händelser

som

allvarligt

kan

händelser som

allvarligt

kan

påverka

kommunens

respektive

påverka

kommunens

respektive

landstingets verksamhet.

 

 

regionens verksamhet.

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om ersättningens storlek.

6kap. 1 §3

Enligt

Genèvekonventionerna

Enligt

Genèvekonventionerna

den 12 augusti 1949 rörande skydd

den 12 augusti 1949 rörande skydd

för offren i internationella väpnade

för offren i internationella väpnade

konflikter

och tilläggsprotokollen

konflikter

och tilläggsprotokollen

till konventionerna ska uppgifter

till konventionerna ska uppgifter

om identitet, vistelseort, hälso-

om identitet, vistelseort, hälso-

tillstånd och liknande förhåll-anden

tillstånd och liknande förhåll-anden

som avser krigsfångar och andra

som avser krigsfångar och andra

skyddade personer som är i

skyddade personer som är i

Sveriges våld lämnas till en

Sveriges våld lämnas till en

officiell nationell upplysningsbyrå.

officiell nationell upplysningsbyrå.

Varje kommun och landsting som

Varje kommun och region som har

har sådana uppgifter ska, under tid

sådana uppgifter ska, under tid när

3 Senaste lydelse 2010:455.

 

263

Prop. 2018/19:162 när den nationella upplysnings- byrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Totalförsvarets rekryteringsmynd- ighet och i fråga om andra skyddade personer till Migrations- verket. Totalförsvarets rekryt- eringsmyndighet och Migrations- verket ska vidarebefordra upp- gifterna till den nationella upplysningsbyrån.

Varje kommun och landsting ska också till Totalförsvarets rekry-

teringsmyndighet respektive Migrationsverket lämna uppsam- lade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet och Migrations- verket ska lämna vidare uppsam- lade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den natio- nella upplysningsbyrån.

den nationella upplysningsbyrån är upprättad, lämna dessa uppgifter i fråga om krigsfångar till Total- försvarets rekryteringsmyndighet och i fråga om andra skyddade personer till Migrationsverket.

Totalförsvarets rekryterings- myndighet och Migrationsverket ska vidarebefordra uppgifterna till den nationella upplysningsbyrån.

Varje kommun och region ska också till Totalförsvarets rekry-

teringsmyndighet respektive Migrationsverket lämna uppsam- lade värdeföremål och handlingar, som kvarlämnats av skyddade personer eller som efterlämnats av avlidna skyddade personer, om värdeföremålen eller handlingarna är av vikt för de närmast anhöriga. Uppgift ska även lämnas om var avlidna skyddade personers gravar är belägna. Totalförsvarets rekry- teringsmyndighet och Migrations- verket ska lämna vidare uppsam- lade värdeföremål och handlingar samt vidarebefordra uppgifter om gravars belägenhet till den natio- nella upplysningsbyrån.

 

På begäran av Svenska Röda

2 §

 

 

 

På begäran av Svenska Röda

 

Korset skall varje kommun och

Korset ska varje kommun och

 

landsting, som i krig eller under

region, som i krig eller under

 

neutralitet kan få sådan informa-

neutralitet kan få sådan informa-

 

tion som avses i 1 §, i fred hjälpa

tion som avses i 1 §, i fred hjälpa

 

Svenska Röda Korset med att

Svenska Röda Korset med att

 

förbereda den nationella upplys-

förbereda den nationella upplys-

 

ningsbyråns verksamhet.

ningsbyråns verksamhet.

 

 

 

7 kap.

 

 

 

Den som deltar eller har deltagit i

1 §

 

 

 

Den som deltar eller har deltagit i

 

en kommuns eller ett landstings

en kommuns eller en regions

 

verksamhet med beredskap för eller

verksamhet med beredskap för eller

 

åtgärder

under

extraordinära

åtgärder

under

extraordinära

 

händelser i fredstid och höjd

händelser

i fredstid och höjd

 

beredskap får inte obehörigen röja

beredskap får inte obehörigen röja

 

eller utnyttja vad han eller hon

eller utnyttja vad han eller hon

264

därigenom har fått veta om

därigenom har fått veta om

1.förhållanden av betydelse för att förebygga och hantera fredstida kriser,

2.förhållanden av betydelse för totalförsvaret eller rikets säkerhet i övrigt,

3.en enskild persons ekonomiska förhållanden, eller

4.ett företags affärs- eller driftsförhållanden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

265

Prop. 2018/19:162

2.94Förslag till lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 och 5 §§ lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

Kommuners

och

 

4 §1

 

 

 

 

 

landstings

Kommuners

och

regioners

skyldighet att ta hand om dem som

skyldighet att ta hand om dem som

omfattas av

ett

utrymningsbeslut

omfattas av ett utrymningsbeslut

och utlänningar som söker skydd i

och utlänningar som söker skydd i

Sverige regleras i socialtjänstlagen

Sverige regleras i socialtjänstlagen

(2001:453), hälso- och sjukvårds-

(2001:453), hälso- och sjukvårds-

lagen

(2017:30)

och

lagen

lagen

(2017:30)

och

lagen

(1994:137)

om

 

mottagande av

(1994:137) om

mottagande av

asylsökande m.fl.

 

 

 

 

asylsökande m.fl.

 

 

 

Kommuner och

 

 

som

5 §

 

 

 

 

 

landsting

Kommuner

och

regioner

som

befolkningen lämnar på grund av

befolkningen lämnar på grund av

utrymning är skyldiga att i skälig

utrymning är skyldiga att i skälig

omfattning lämna hjälp till de

omfattning lämna hjälp till de

kommuner och landsting som i

kommuner och regioner som i

större

omfattning

får

ta

emot

större

omfattning

får

ta

emot

befolkningen.

 

 

 

 

befolkningen.

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

266

1 Senaste lydelse 2017:58.

Prop. 2018/19:162

2.95Förslag till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

Härigenom föreskrivs att 4, 6, 7, 9–12, 24 och 25 §§ lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

Kommunen svarar enligt denna lag för att åtgärder till skydd för

 

människors hälsa vidtas i fråga om transportmedel, bagage och annat gods

 

samt djur.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Landstinget svarar enligt

denna

Regionen svarar enligt denna lag

 

lag för att smittskyddsåtgärder som

för att smittskyddsåtgärder som

 

riktar sig till människor vidtas.

riktar sig till människor vidtas.

 

 

Vad som sägs i denna lag om

Det som sägs i denna lag om

 

landsting gäller också en kommun

regioner gäller också en kommun

 

som inte ingår i ett landsting.

 

som inte ingår i en region.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

Med hamn respektive flygplats avses i denna lag sådan hamn eller

 

flygplats där internationell trafik förekommer.

 

 

 

 

 

 

Regeringen, eller den myndighet

Regeringen, eller den myndighet

 

som

regeringen

bestämmer,

skall

som regeringen bestämmer,

ska

 

efter samråd med berörda kom-

efter samråd med berörda kom-

 

muner och landsting besluta vilka

muner och regioner besluta vilka

 

hamnar och flygplatser som skall

hamnar och flygplatser som ska

 

vara

karantänshamnar

respektive

vara karantänshamnar

respektive

 

karantänsflygplatser.

 

 

 

karantänsflygplatser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

 

Kommuner och landsting

skall

Kommuner

och regioner

ska

 

inom sina respektive ansvarsom-

inom sina respektive ansvarsom-

 

råden svara för att karantäns-

råden svara för att karantäns-

 

hamnar

och karantänsflygplatser

hamnar

och

karantänsflygplatser

 

har tillgång till den personal och

har tillgång till den personal och

 

den utrustning som behövs för

den utrustning som behövs för

 

kontroll av passagerare, trans-

kontroll

av

passagerare,

trans-

 

portmedel, bagage och annat gods

portmedel, bagage och annat gods

 

samt djur för att skydda mot

samt djur för att skydda mot

 

internationella hot mot människors

internationella hot mot människors

 

hälsa.

 

 

 

 

 

hälsa.

 

 

 

 

 

 

Regeringen, eller den myndighet

Regeringen, eller den myndighet

 

som

regeringen

bestämmer,

får

som regeringen bestämmer, får

 

meddela

föreskrifter

om

vilken

meddela

föreskrifter

om

vilken

 

personal och vilken utrustning som

personal och vilken utrustning som

267

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162 karantänshamnar

och

karantäns-

karantänshamnar

och

karantäns-

flygplatser skall ha.

 

 

 

flygplatser ska ha.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

9 §

 

 

 

 

 

 

Myndigheter,

 

kommuner

och

Myndigheter,

kommuner

och

landsting som utför uppgifter enligt

regioner som utför uppgifter enligt

denna lag skall vid behov samverka

denna lag ska vid behov samverka

med varandra, med Världshälso-

med varandra, med Världshälso-

organisationen och med myndig-

organisationen och med myndig-

heter i andra länder för att före-

heter i andra länder för att före-

bygga och begränsa internationella

bygga och begränsa internationella

hot mot människors hälsa.

 

hot mot människors hälsa.

 

 

 

 

 

 

 

10 §1

 

 

 

 

 

 

Myndigheter,

 

kommuner

och

Myndigheter,

kommuner

och

landsting som inom sina respek-

regioner som inom sina respektive

tive ansvarsområden får informa-

ansvarsområden

får

 

information

tion om ett misstänkt internatio-

om ett misstänkt internationellt hot

nellt hot mot människors hälsa ska

mot

människors

 

hälsa

ska

omedelbart underrätta

Folkhälso-

omedelbart

underrätta

Folk-

myndigheten om

det

misstänkta

hälsomyndigheten om det miss-

hotet. Underrättelsen ska innehålla

tänkta

hotet.

Underrättelsen ska

de uppgifter som Folkhälso-

innehålla de

 

uppgifter

som

myndigheten behöver för att kunna

Folkhälsomyndigheten behöver för

bedöma om det föreligger ett

att kunna bedöma om det föreligger

internationellt hot mot människors

ett

internationellt

 

hot

mot

hälsa.

 

 

 

 

 

 

människors hälsa.

 

 

 

 

begäran

ska

myndigheter,

begäran

ska

myndigheter,

kommuner och landsting inom sina

kommuner och regioner inom sina

respektive ansvarsområden snarast

respektive ansvarsområden snarast

möjligt lämna den information som

möjligt lämna den information som

Folkhälsomyndigheten behöver för

Folkhälsomyndigheten behöver för

att kunna fullgöra sin inform-

att kunna fullgöra sin inform-

ationsskyldighet

 

till

Världshälso-

ationsskyldighet

till

Världshälso-

organisationen.

 

 

 

 

 

organisationen.

 

 

 

 

 

Berörda myndigheter, kommuner

Berörda myndigheter, kommuner

och

landsting

 

ska

informera

och

regioner

ska

informera

Folkhälsomyndigheten

om

vilka

Folkhälsomyndigheten

om

vilka

åtgärder som har vidtagits och som

åtgärder som har vidtagits och som

kommer att vidtas med stöd av

kommer att vidtas med stöd av

denna

lag. Folkhälsomyndigheten

denna

lag. Folkhälsomyndigheten

ska

lämna

information

om

ska lämna information om

åtgärderna till berörda myndig-

åtgärderna till berörda myndig-

heter, kommuner och landsting.

heter, kommuner och regioner.

1

Senaste lydelse 2014:1550.

268

 

11 §2

Folkhälsomyndigheten ska, om den får information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa, skyndsamt och senast inom 24 timmar underrätta Världshälsoorganisationen om det misstänkta hotet.

Om Världshälsoorganisationen har fått information om ett misstänkt internationellt hot mot människors hälsa i landet ska Folkhälso- myndigheten, på begäran från Världshälsoorganisationen, skyndsamt och senast inom 24 timmar efter begäran lämna information till Världshälsoorganisationen om hälsoläget i landet.

Folkhälsomyndigheten ska läm-

Folkhälsomyndigheten ska läm-

na information om ett misstänkt

na information om ett misstänkt

internationellt hot mot människors

internationellt hot mot människors

hälsa till

berörda

myndigheter,

hälsa till berörda myndigheter,

kommuner och landsting.

kommuner och regioner.

 

 

 

12 §3

Om det bedöms nödvändigt för

Om det bedöms nödvändigt för

att skydda mot ett internationellt

att skydda mot ett internationellt

hot mot människors hälsa ska

hot mot människors hälsa ska

Folkhälsomyndigheten

och andra

Folkhälsomyndigheten och andra

berörda myndigheter,

kommuner

berörda myndigheter, kommuner

och landsting lämna uppgifter till

och regioner lämna uppgifter till

Världshälsoorganisationen och till

Världshälsoorganisationen och till

berörda

utländska

myndigheter

berörda utländska myndigheter

även om de är sekretessbelagda

även om de är sekretessbelagda

enligt offentlighets- och sekretess-

enligt offentlighets- och sekretess-

lagen (2009:400).

 

 

lagen (2009:400).

Bestämmelser om skydd mot kränkning av en enskilds personliga integritet genom behandling av personuppgifter finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) och i lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Folkhälsomyndigheten och andra

Folkhälsomyndigheten och andra

berörda myndigheter, kommuner

berörda myndigheter, kommuner

och landsting får överföra person-

och regioner får överföra person-

uppgifter till Världshälsoorganisa-

uppgifter till Världshälsoorganisa-

tionen och tredjeland för att full-

tionen och tredjeland för att full-

göra sin uppgiftsskyldighet enligt

göra sin uppgiftsskyldighet enligt

denna lag. Uppgifter som rör

denna lag. Uppgifter som rör

någons hälsa får behandlas helt

någons hälsa får behandlas helt

eller delvis automatiserat, om det är

eller delvis automatiserat, om det är

nödvändigt för att en myndighet, en

nödvändigt för att en myndighet, en

kommun eller ett landsting ska

kommun eller en region ska kunna

2Senaste lydelse 2014:1550.

3 Senaste lydelse 2018:445.

Prop. 2018/19:162

269

Prop. 2018/19:162 kunna fullgöra sin uppgiftsskyl-

fullgöra sin uppgiftsskyldighet

dighet enligt denna lag.

enligt denna lag.

24 §

Om en myndighet, en kommun

Om en myndighet, en kommun

eller ett landsting har vidtagit en

eller en region har vidtagit en

åtgärd till skydd för människors

åtgärd till skydd för människors

hälsa enligt denna lag eller enligt

hälsa enligt denna lag eller enligt

föreskrifter som meddelats med

föreskrifter som meddelats med

stöd av lagen, skall den som

stöd av lagen, ska den som vidtagit

vidtagit åtgärden utfärda ett intyg

åtgärden utfärda ett intyg om

om åtgärden, om den som berörs av

åtgärden, om den som berörs av

åtgärden begär det.

åtgärden begär det.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om vem som får utfärda intyg, skyldighet att visa upp intyg och undantag från sådan skyldighet samt andra behövliga föreskrifter om intyg enligt denna lag.

25 §

Kommuner och landsting får ta

Kommuner och regioner får ta ut

ut avgifter för åtgärder enligt denna

avgifter för åtgärder enligt denna

lag enligt vad som närmare

lag enligt vad som närmare

föreskrivs av regeringen.

föreskrivs av regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

270

Prop. 2018/19:162

2.96Förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (2007:459) om struktur- fondspartnerskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §1

 

 

Strukturfondspartnerskapet ska

Strukturfondspartnerskapet ska

samråda med berört landsting som

samråda med berörd region som

avses i lagen (2010:630) om

avses i lagen (2010:630) om

regionalt utvecklingsansvar i fråga

regionalt utvecklingsansvar i fråga

om projektets överensstämmelse

om

projektets

överensstämmelse

med det regionala tillväxtarbetet i

med det regionala tillväxtarbetet i

berörda län.

berörda län.

 

3 §2

 

 

Ett strukturfondspartnerskap ska vara sammansatt av

 

1. förtroendevalda representanter

1. förtroendevalda representanter

för kommuner och landsting i

för

kommuner

och regioner i

berörda län samt, i vissa fall,

berörda län samt, i vissa fall,

Sametinget,

Sametinget,

 

2.företrädare för arbetsmarknadens organisationer, berörda intresse- organisationer, föreningar, och

3.företrädare för de myndigheter som regeringen bestämmer. Regeringen utser ordförande för strukturfondspartnerskapet. Ordföranden utser övriga ledamöter i strukturfondspartnerskapet efter

ett nomineringsförfarande och enligt de grunder som regeringen bestämmer. Det sammanlagda antalet ledamöter enligt första stycket 1 ska överstiga antalet övriga ledamöter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Senaste lydelse 2018:1347.

271

2

Senaste lydelse 2014:479.

Prop. 2018/19:162

2.97Förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Härigenom föreskrivs att 16 kap. 2 § och 18 kap. 2 § lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

16 kap.

2 §1

Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas om emittenten är 1. en stat,

2. ett landsting eller en kommun

2. en region eller en kommun

eller en motsvarande regional eller

eller en motsvarande regional eller

lokal myndighet i en stat,

lokal myndighet i en stat,

3.en mellanstatlig organisation i vilken en eller flera stater inom EES är medlemmar,

4.Europeiska centralbanken,

5.en centralbank i en stat inom EES, eller

6.Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten eller andra mekanismer som upprättats i syfte att upprätthålla finansiell stabilitet i Europeiska monetära unionen.

 

18 kap.

 

 

2 §

 

I 3–6 §§ avses med skuldebrev obligationer och andra överlåtbara

 

skuldförbindelser, med undantag för sådana som

 

1. om de konverteras eller om de rättigheter som de medför utövas, ger

 

rätt att förvärva aktier eller finansiella instrument som kan jämställas med

 

aktier, eller

 

 

2. utgörs av penningmarknadsinstrument med kortare löptid än ett år.

 

Bestämmelserna i 3–6 §§ skall

Bestämmelserna i 3–6 §§ ska

 

tillämpas i fråga om skuldebrev

tillämpas i fråga om skuldebrev

 

som efter ansökan av utgivaren är

som efter ansökan av utgivaren är

 

upptagna till handel på en reglerad

upptagna till handel på en reglerad

 

marknad i Sverige.

marknad i Sverige.

 

Bestämmelserna i 4–6 §§ skall

Bestämmelserna i 4–6 §§ ska inte

 

inte tillämpas i fråga om skuldebrev

tillämpas i fråga om skuldebrev

 

som har getts ut av en stat inom

som har getts ut av en stat inom

 

EES eller av ett landsting eller en

EES eller av en region eller en

 

kommun eller motsvarande regio-

kommun eller motsvarande regio-

 

nal eller lokal myndighet inom

nal eller lokal myndighet inom

 

EES.

EES.

 

I 8 § finns bestämmelser om undantag från 3–6 §§ för vissa utgivare som

 

inte har säte i en stat inom EES.

 

272

1 Senaste lydelse 2015:960.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

273

Prop. 2018/19:162

2.98Förslag till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

Härigenom föreskrivs att 1, 1 a, 3 och 5–7 §§ lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

1 §1

 

 

I denna lag finns bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser

om landstingens

skyldigheter

att,

om regionernas

skyldigheter

att,

utöver vad som följer av hälso- och

utöver vad som följer av hälso- och

sjukvårdslagen

(2017:30)

och

sjukvårdslagen

(2017:30)

och

tandvårdslagen (1985:125), erbju-

tandvårdslagen (1985:125), erbju-

da hälso- och sjukvård och

da hälso- och sjukvård och

tandvård åt asylsökande och vissa

tandvård åt asylsökande och vissa

andra utlänningar.

 

 

andra utlänningar.

 

 

 

 

1 a §2

 

 

Särskilda bestämmelser

om

Särskilda bestämmelser

om

landstingens skyldighet att er-

regionernas skyldighet att erbjuda

bjuda hälso- och sjukvård samt

hälso- och sjukvård samt tandvård

tandvård till personer som vistas i

till personer som vistas i Sverige

Sverige utan stöd av myndighets-

utan stöd av myndighetsbeslut eller

beslut eller författning finns i lagen

författning finns i lagen (2013:407)

(2013:407) om hälso- och sjukvård

om hälso- och sjukvård till vissa

till vissa utlänningar som vistas i

utlänningar som vistas i Sverige

Sverige utan nödvändiga tillstånd.

utan nödvändiga tillstånd.

 

 

 

 

3 §

 

 

Ett landstings skyldigheter enligt denna lag gäller endast utlänningar som vistas inom landstinget.

Med landsting avses i denna lag även kommun som inte ingår i ett landsting.

En regions skyldigheter enligt denna lag gäller endast utlänningar som vistas inom regionen.

Med region avses i denna lag även kommun som inte ingår i en region.

 

 

Ett landsting ska erbjuda sådana

5 §

 

 

En region ska erbjuda sådana

 

utlänningar som avses i 4 § första

utlänningar som avses i 4 § första

 

stycket 1–3 och som inte har fyllt

stycket 1–3 och som inte har fyllt

 

18 år, vård i samma omfattning som

18 år, vård i samma omfattning som

 

erbjuds den som är bosatt inom

erbjuds den som är bosatt inom

 

landstinget.

regionen.

274

1

Senaste lydelse 2017:59.

 

2

Senaste lydelse 2013:411.

 

Vård i den omfattning som avses i första stycket ska även erbjudas Prop. 2018/19:162

utlänningar som avses i 4 § första stycket 4.

 

 

 

 

 

Ett landsting ska erbjuda utlänn-

6 §

En region ska erbjuda utlänn-

 

ingar som avses i 4 § första stycket

ingar som avses i 4 § första stycket

1–3 och som har fyllt 18 år, vård

1–3 och som har fyllt 18 år, vård

som inte kan anstå, mödrahälso-

som inte kan anstå, mödrahälso-

vård, vård vid abort och preventiv-

vård, vård vid abort och preventiv-

medelsrådgivning.

 

medelsrådgivning.

 

 

 

Ett landsting ska, om det inte är

7 §

En region ska, om det inte är

 

uppenbart obehövligt,

erbjuda

uppenbart

 

obehövligt

utlänningar som avses i 4 § en

,

 

erbjuda

 

utlänninga

hälsoundersökning. Ett

sådant

r

som

avses

i

4

erbjudande ska lämnas när en

§

 

en

 

hälsoundersö

utlänning som avses i 4 § första

kning. Ett sådant erbjudande ska

stycket 1 eller 2 har etablerat

lämnas när en utlänning som avses

boende inom landstinget. Övriga

i 4 § första stycket 1 eller 2 har

utlänningar ska erbjudas hälso-

etablerat

boende inom

regionen.

undersökning så snart det lämp-

Övriga

utlänningar

ska

erbjudas

ligen kan ske.

 

hälso-undersökning så snart det

 

 

lämp-ligen kan ske.

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

275

Prop. 2018/19:162

2.99Förslag till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 6 §, 5 kap. 4 §, 7 kap. 10 § och 9 kap. 3 § patientdatalagen (2008:355) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

En vårdgivare är personupp-

En vårdgivare är personupp-

 

giftsansvarig för den behandling av

giftsansvarig för den behandling av

 

personuppgifter som vårdgivaren

personuppgifter som vårdgivaren

 

utför. I landsting och kommun är

utför. I en region och en kommun

 

varje

myndighet

som

bedriver

är varje myndighet som bedriver

 

hälso- och sjukvård personupp-

hälso- och sjukvård personupp-

 

giftsansvarig för den behandling av

giftsansvarig för den behandling av

 

personuppgifter som myndigheten

personupp-gifter som myndigheten

 

utför.

 

 

 

utför.

 

 

 

 

 

 

Personuppgiftsansvaret

enligt

Personuppgiftsansvaret

enligt

 

första stycket omfattar även sådan

första stycket omfattar även sådan

 

behandling av personuppgifter som

behandling av personuppgifter som

 

vårdgivaren, eller den myndighet i

vårdgivaren, eller den myndighet i

 

ett landsting eller en kommun som

en region eller en kommun som är

 

är personuppgiftsansvarig, utför

personuppgiftsansvarig, utför när

 

när vårdgivaren eller myndigheten

vårdgivaren

eller

myndigheten

 

genom direktåtkomst i ett enskilt

genom direktåtkomst i ett enskilt

 

fall bereder sig tillgång till

fall bereder

sig

tillgång

till

 

personuppgifter om en patient hos

personuppgifter om en patient hos

 

en annan vårdgivare eller annan

en annan vårdgivare eller annan

 

myndighet i samma landsting eller

myndighet i samma region eller

 

kommun.

 

 

kommun.

 

 

 

 

 

I 6 och 7 kap. finns särskilda bestämmelser om personuppgiftsansvar.

 

 

 

 

7 §1

 

 

 

 

 

 

En

vårdgivare

får

behandla

En

vårdgivare

får

behandla

 

endast sådana personuppgifter som

endast sådana personuppgifter som

 

behövs för de ändamål som anges i

behövs för de ändamål som anges i

 

4 §. Uppgifter om lagöverträdelser

4 §. Uppgifter om lagöverträdelser

 

som innefattar brott, domar i

som innefattar brott, domar i

 

brottmål, straffprocessuella tvångs-

brottmål, straffprocessuella tvångs-

 

medel eller administrativa frihets-

medel eller administrativa frihets-

 

berövanden får endast behandlas

berövanden får endast behandlas

 

om det är absolut nödvändigt för ett

om det är absolut nödvändigt för ett

 

sådant ändamål. Även en vård-

sådant

ändamål. Även

en

vård-

276

1 Senaste lydelse 2018:447.

 

 

 

 

 

 

 

givare som inte är statlig myndig- het, landsting eller kommun får under dessa förutsättningar behandla uppgifter om lagöver- trädelser.

givare som inte är statlig myndig- Prop. 2018/19:162 het, region eller kommun får under

dessa förutsättningar behandla uppgifter om lagöverträdelser.

4kap. 6 §2

I 14 § lagen (1996:1156) om

I 14 § lagen (1996:1156) om

receptregister finns bestämmelser

receptregister finns bestämmelser

om att E-hälsomyndigheten ska

om att E-hälsomyndigheten ska

lämna ut vissa uppgifter till

lämna ut vissa uppgifter till

landstingen om förskrivning av

regionerna om förskrivning av

läkemedel och andra varor och att

läkemedel och andra varor och att

uppgifter om patientens identitet

uppgifter om patientens identitet

ska vara krypterade vid utläm-

ska vara krypterade vid utläm-

nandet.

nandet.

Uppgifter som avses i första stycket får inte behandlas i syfte att röja en

patients identitet utan att patienten samtycker till det.

 

 

Uppgifter om en patients identitet

Uppgifter om en patients identitet

som har dokumenterats inom hälso-

som har dokumenterats inom hälso-

och

sjukvården

och

som

och

sjukvården

och

som

landstingen ska sambearbeta med

regionerna

ska sambearbeta

med

sådana uppgifter som avses i första

sådana uppgifter som avses i första

stycket, ska vara krypterade så att

stycket, ska vara krypterade så att

patientens identitet

skyddas

vid

patientens

identitet

skyddas

vid

behandlingen.

 

 

behandlingen.

 

 

5 kap.

4 §

Utlämnande genom direktåtkomst till personuppgifter är tillåten endast i den utsträckning som anges i lag eller förordning.

Om ett landsting eller en

Om en region eller en kommun

kommun bedriver hälso- och sjuk-

bedriver hälso- och sjukvård

vård genom flera myndigheter, får

genom flera myndigheter, får en

en sådan myndighet ha direkt-

sådan myndighet ha direktåtkomst

åtkomst till personuppgifter som

till personuppgifter som behandlas

behandlas av någon annan sådan

av någon annan sådan myndighet i

myndighet i samma landsting eller

samma region eller kommun.

kommun.

Ytterligare bestämmelser om utlämnande genom direktåtkomst finns i

5 §, 6 kap. och i 7 kap. 9 §.

7kap. 10 §3

Personuppgifter i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister ska gallras när de inte längre behövs för det ändamål som anges i 4 §.

2

Senaste lydelse 2013:1024.

277

3

Senaste lydelse 2018:447.

Prop. 2018/19:162

En

arkivmyndighet

inom

ett

En

arkivmyndighet

inom

en

 

landsting eller en kommun får dock

region eller en kommun får dock

 

föreskriva att personuppgifter i ett

föreskriva att personuppgifter i ett

 

nationellt eller regionalt kvalitets-

nationellt eller regionalt kvalitets-

 

register som förs inom landstinget

register som förs inom regionen

 

eller kommunen får bevaras för

eller kommunen får bevaras för

 

arkivändamål av

allmänt intresse,

arkivändamål

av

allmänt intresse,

 

vetenskapliga

eller

historiska

vetenskapliga

 

eller

historiska

 

forskningsändamål eller statistiska

forskningsändamål eller statistiska

 

ändamål.

 

 

 

ändamål.

 

 

 

 

 

 

Om regeringen eller den myndighet regeringen bestämt har meddelat

 

föreskrifter enligt 7 § andra stycket, får regeringen eller myndigheten

 

också föreskriva att personuppgifter får bevaras för sådana ändamål.

 

 

 

 

 

 

9 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §4

 

 

 

 

 

 

 

Patientjournaler som omhänder-

Patientjournaler som omhänder-

 

tagits enligt 1 § ska förvaras

tagits enligt 1 § ska förvaras

 

avskilda hos arkivmyndigheten i

avskilda

hos

arkivmyndigheten i

 

det landsting eller, i fråga om

den region eller, i fråga om en

 

kommun som inte tillhör något

kommun som inte tillhör någon

 

landsting, den

kommun

där

region,

den

kommun

där

 

journalerna finns. Inspektionen för

journalerna finns. Inspektionen för

 

vård och omsorg ska i varje beslut

vård och omsorg ska i varje beslut

 

om

omhändertagande

ange

hos

om

omhändertagande

ange

hos

 

vilken arkivmyndighet journalerna

vilken arkivmyndighet journalerna

 

ska förvaras.

 

 

 

ska förvaras.

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

278

4 Senaste lydelse 2012:954.

Även vid insatser till stöd för andra än de som enligt 1 § har anknytning till Sverige får en region, i en situation då många människor drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverk- ningarna av olyckan eller kata- strofen.

Prop. 2018/19:162

2.100 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands

Härigenom föreskrivs att 1–2 och 5–7 §§ och rubriken närmast före 7 § lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

Vid insatser till stöd för utlands-

Vid insatser till stöd för utlands-

myndigheter och nödställda i en

myndigheter och nödställda i en

situation då många människor med

situation då många människor med

anknytning till Sverige drabbas av

anknytning till Sverige drabbas av

en allvarlig olycka eller katastrof i

en allvarlig olycka eller katastrof i

utlandet, får ett landsting bedriva

utlandet, får en region bedriva

hälso- och sjukvård utomlands i

hälso- och sjukvård utomlands i

syfte att minimera de fysiska och

syfte att minimera de fysiska och

psykiska följdverkningarna av

psykiska följdverkningarna av

olyckan eller katastrofen (katastrof-

olyckan eller katastrofen (katastrof-

medicinska insatser).

medicinska insatser).

Med människor med anknytning till Sverige avses

1.svenska medborgare,

2.svenska medborgares utländska familjemedlemmar, och

3.i Sverige bosatta utlänningar.

1 a §2

Även vid insatser till stöd för andra än de som enligt 1 § har anknytning till Sverige får ett landsting, i en situation då många människor drabbas av en allvarlig olycka eller katastrof i utlandet, bedriva hälso- och sjukvård utomlands i syfte att minimera de fysiska och psykiska följdverk- ningarna av olyckan eller kata- strofen.

2 §3

Med hälso- och sjukvård enligt denna lag avses detsamma som anges i

2 kap. 1 § första stycket hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

1

Senaste lydelse 2015:312.

 

2

Senaste lydelse 2015:312.

279

3

Senaste lydelse 2017:61.

Prop. 2018/19:162

Katastrofmedicinska insatser ska

Katastrofmedicinska insatser ska

tillhandahållas av de landsting som

tillhandahållas av de regioner som

anges i 6 § första stycket. Övriga

anges i 6 § första stycket. Övriga

landsting får tillhandahålla sådana

regioner får tillhandahålla

sådana

insatser.

 

 

 

 

insatser.

 

 

 

 

 

Det som sägs i denna lag om

Det som sägs i denna lag om

landsting ska också gälla en

regioner ska också gälla en

kommun som inte ingår i ett

kommun som inte ingår i en region.

landsting.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

Socialstyrelsen ska, i nära sam-

Socialstyrelsen ska, i nära sam-

verkan

med

övriga

berörda

verkan

med

övriga

berörda

myndigheter, leda och samordna de

myndigheter, leda och samordna de

katastrofmedicinska insatserna och

katastrofmedicinska insatserna och

får i övrigt besluta om hur lands-

får i övrigt besluta om hur region-

tingens resurser ska användas vid

ernas resurser ska användas vid

sådana insatser.

 

 

sådana insatser.

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

Beredskap

för

katastrofmedi-

Beredskap

för

katastrofmedi-

cinska insatser enligt denna lag ska

cinska insatser enligt denna lag ska

upprätthållas

av

landstingen i

upprätthållas

av

regionerna i

Stockholms,

Västra Götalands,

Stockholms,

Västra Götalands,

Skåne, Östergötlands, Uppsala och

Skåne, Östergötlands, Uppsala och

Västerbottens län.

 

 

Västerbottens län.

 

 

 

Övriga landsting får upprätt-

Övriga regioner får upprätthålla

hålla sådan beredskap.

 

sådan beredskap.

 

 

Ersättning till landsting

 

Ersättning till regioner

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

 

 

 

 

Ett landsting har rätt till er-

En region har rätt till ersättning

sättning av staten för kostnader som

av staten för kostnader som är

är direkt hänförliga till katastrof-

direkt hänförliga till katastrof-

medicinska insatser som landsting-

medicinska insatser som regionen

et har utfört enligt denna lag.

har utfört enligt denna lag.

 

 

Landsting som avses i 6 § första

Regioner som avses i 6 § första

stycket har rätt till ersättning av

stycket har rätt till ersättning av

staten för kostnader som är direkt

staten för kostnader som är direkt

hänförliga till beredskap som avses

hänförliga till beredskap som avses

i

6 §. Detsamma

gäller

övriga

i 6 §. Detsamma

gäller

övriga

landsting

efter överenskommelse

regioner

efter

överenskommelse

med Socialstyrelsen om att sådan

med Socialstyrelsen om att sådan

ersättning ska lämnas.

 

ersättning ska lämnas.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

280

Prop. 2018/19:162

2.101 Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 27 och 28 §§ och 5 kap. 1 § konkurrens- lagen (2008:579) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3kap. 27 §1

Staten, en kommun eller ett

Staten, en kommun eller en

landsting får förbjudas att i en

region får förbjudas att i en

säljverksamhet som omfattas av

säljverksamhet som omfattas av

1 kap. 5 § första stycket tillämpa ett

1 kap. 5 § första stycket tillämpa ett

visst förfarande, om detta

visst förfarande, om detta

1.snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv konkurrens på marknaden, eller

2.hämmar, eller är ägnat att hämma, förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.

Förbud får inte meddelas för förfaranden som är försvarbara från allmän synpunkt.

En kommun eller ett landsting får

En kommun eller en region får

även förbjudas att bedriva en viss

även förbjudas att bedriva en viss

säljverksamhet i fall som avses i

säljverksamhet i fall som avses i

första stycket. En sådan verksamhet

första stycket. En sådan verksamhet

får dock inte förbjudas, om den är

får dock inte förbjudas, om den är

förenlig med lag.

 

förenlig med lag.

 

Ett förbud gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.

 

 

 

28 §2

 

 

Det som sägs i 27 § gäller även

Det som sägs i 27 § gäller även

ett förfarande eller en verksamhet i

ett förfarande eller en verksamhet i

en annan juridisk person om staten,

en annan juridisk person om staten,

en kommun eller ett landsting

en kommun eller en region direkt

direkt eller indirekt har ett

eller indirekt har ett dominerande

dominerande inflytande

över den

inflytande

över den

juridiska

juridiska

personen

genom

personen

genom

ägarskap,

ägarskap,

finansiell medverkan,

finansiell

medverkan,

gällande

gällande regler eller på annat sätt.

regler eller på annat sätt. Det som

Det som sägs om staten, en kom-

sägs om staten, en kommun eller en

mun eller ett landsting tillämpas då

region tillämpas då på den juridiska

på den juridiska personen.

personen.

 

 

1

Senaste lydelse 2009:1280.

281

2

Senaste lydelse 2009:1280.

Prop. 2018/19:162

5 kap.

 

 

1 §

 

Om det behövs för att Konkurrensverket ska kunna fullgöra sina

 

uppgifter enligt denna lag, får verket ålägga

 

1. ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter, handlingar

 

eller annat,

 

 

2. den som förväntas kunna lämna upplysningar i saken att inställa sig

 

för förhör på tid och plats som verket bestämmer, eller

 

3. en kommun eller ett landsting

3. en kommun eller en region

 

som driver verksamhet av ekono-

som driver verksamhet av ekono-

 

misk eller kommersiell natur att

misk eller kommersiell natur att

 

redovisa kostnader och intäkter i

redovisa kostnader och intäkter i

 

verksamheten.

verksamheten.

 

Ett åläggande enligt första stycket gäller omedelbart, om något annat

 

inte bestäms.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

282

Prop. 2018/19:162

2.102 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 och 7 §§ lagen (2008:962) om valfrihetssystem ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

5 §

Med offentligt styrda organ avses sådana bolag och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet

inte är av kommersiell karaktär, och

 

1. som till största delen finans-

1. som till största delen finans-

ieras av en kommun, ett landsting

ieras av en kommun, en region eller

eller en upphandlande myndighet,

en upphandlande myndighet,

2. vars

verksamhet står under

2. vars verksamhet står under

kontroll av en kommun, ett

kontroll av en kommun, en region

landsting

eller en upphandlande

eller en upphandlande myndighet,

myndighet, eller

eller

3. i vars styrelse eller motsvar-

3. i vars styrelse eller motsvar-

ande ledningsorgan mer än hälften

ande ledningsorgan mer än hälften

av antalet ledamöter är utsedda av

av antalet ledamöter är utsedda av

en kommun, ett landsting eller en

en kommun, en region eller en

upphandlande myndighet.

upphandlande myndighet.

7 §

Med upphandlande myndighet avses en kommunal myndighet.

Vid tillämpningen av denna lag ska med upphandlande myndigheter

likställas

 

1. beslutande församlingar i

1. beslutande församlingar i

kommuner och landsting,

kommuner och regioner,

2.offentligt styrda organ som avses i 5 §,

3.sammanslutningar av en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1, och

4.sammanslutningar av flera organ enligt 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

283

Prop. 2018/19:162

2.103 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1–5 §§, 3 kap. 2 och 5 §§, 5 kap. 1, 2, 4–6, 8 och 9 §§ och 6 kap. 1 och 3–4 a §§ lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

1 §1

 

 

Denna lag innehåller bestäm-

Denna lag innehåller bestäm-

melser som ger kommuner och

melser som ger kommuner och

landsting ökade befogenheter i

regioner ökade befogenheter i

förhållande till vad som gäller

förhållande till vad som gäller

enligt kommunallagen (2017:725).

enligt kommunallagen (2017:725).

 

 

2 §2

 

 

Det krav på anknytning till

Det krav på anknytning till

kommunens

eller

landstingets

kommunens

eller

regionens

område eller dess medlemmar som

område eller dess medlemmar som

avses i 2 kap. 1 § kommunallagen

avses i 2 kap. 1 § kommunallagen

(2017:725)

gäller

inte vid

(2017:725)

gäller

inte vid

tillämpning av följande bestäm-

tillämpning av följande bestäm-

melser i denna lag:

 

melser i denna lag:

 

2 kap. 3 § om medfinansiering av vissa projekt,

2 kap. 4 § om bistånd till utländska studerande,

2 kap. 10 § om kompensation till enskilda inom socialtjänsten,

3 kap. 2 § om sjuktransporter,

3 kap. 3 § om kollektivtrafik,

3 kap. 7 § om samhällsorientering,

4 kap. 1 § om turism, och

5 kap. om tjänsteexport och internationellt bistånd.

Vid tillämpningen av 2 kap. 1 §

Vid tillämpningen av 2 kap. 1 §

om bidrag till byggande av väg och

om bidrag till byggande av väg och

järnväg som staten ansvarar för, till

järnväg som staten ansvarar för, till

byggande av järnväg som ett

byggande av järnväg som en region

landsting ansvarar för och till

ansvarar för och till anläggande av

anläggande av statlig farled krävs

statlig farled krävs särskilda skäl

särskilda skäl för undantag från

för undantag från kravet på

kravet på anknytning.

anknytning.

1

Senaste lydelse 2017:755.

2

Senaste lydelse 2017:755.

284

 

2 kap.

Prop. 2018/19:162

1 §3

 

Kommuner och landsting får

Kommuner och regioner får

 

lämna bidrag till byggande av väg

lämna bidrag till byggande av väg

 

och järnväg som staten ansvarar

och järnväg som staten ansvarar

 

för. Bidrag får även lämnas till

för. Bidrag får även lämnas till

 

anläggande av allmän farled som

anläggande av allmän farled som

 

staten ansvarar för. Kommuner får

staten ansvarar för. Kommuner får

 

även lämna bidrag till byggande av

även lämna bidrag till byggande av

 

järnväg som ett landsting ansvarar

järnväg som en region ansvarar för.

 

för.

 

 

Vad som avses med byggande av väg och järnväg framgår av väglagen (1971:948) respektive lagen (1995:1649) om byggande av järnväg. Med anläggande av farled avses i denna lag att anlägga en ny farled och att i farled göra fysiska ingrepp som utgör förbättringar av den ursprungliga anläggningen.

 

 

 

 

2 §4

 

 

 

Kommuner

och

landsting

får

Kommuner och regioner får

lämna bidrag till utbildning och

lämna bidrag till utbildning och

forskning som bedrivs vid statliga

forskning som bedrivs vid statliga

universitet och högskolor eller av

universitet och högskolor eller av

en enskild

utbildningsanordnare

en

enskild

utbildningsanordnare

med tillstånd att utfärda vissa

med tillstånd att utfärda vissa

examina.

 

 

 

 

examina.

 

 

Kommuner

och

landsting

får

Kommuner och regioner får även

även lämna bidrag till inrättande

lämna bidrag till inrättande och

och drift av forskningsinfrastruktur

drift av forskningsinfrastruktur vid

vid sådant konsortium som avses i

sådant konsortium som avses i

rådets förordning (EG) nr 723/2009

rådets förordning (EG) nr 723/2009

av den 25 juni 2009 om gemen-

av den 25 juni 2009 om gemen-

skapens rättsliga ram för ett

skapens rättsliga ram för ett

konsortium

för

 

europeisk

konsortium

för

europeisk

forskningsinfrastruktur

(Eric-

forskningsinfrastruktur

(Eric-

konsortium).

 

 

 

 

konsortium).

 

 

Kommuner

och

 

 

får

3 §

 

 

 

landsting

Kommuner och regioner får

medfinansiera projekt inom ramen

medfinansiera projekt inom ramen

för EG:s strukturfonder och prog-

för EU:s strukturfonder och prog-

ram.

 

 

 

 

ram.

 

 

 

Kommuner

och

 

 

får

4 §

 

 

 

landsting

Kommuner och regioner får bistå

bistå utländska studerande

som

utländska studerande som med stöd

med stöd av svenskt utvecklings-

av

svenskt

utvecklingsbistånd

bistånd vistas i kommunen eller

vistas i kommunen eller regionen

3

Senaste lydelse 2017:180.

285

4

Senaste lydelse 2014:569.

Prop. 2018/19:162 landstinget för studier eller annan utbildning. Bistånd får ges genom åtgärder som syftar till att underlätta vistelsen samt till att främja välfärden och trivseln för den studerande.

för studier eller annan utbildning. Bistånd får ges genom åtgärder som syftar till att underlätta vistelsen samt till att främja välfärden och trivseln för den studerande.

5 §

Kommuner och landsting får lämna ekonomiskt stöd till ung- domsorganisationer. Ett sådant stöd får också omfatta politisk verk- samhet.

Kommuner och regioner får lämna ekonomiskt stöd till ung- domsorganisationer. Ett sådant stöd får också omfatta politisk verk- samhet.

3kap. 2 §5

Kommuner får ingå avtal med

Kommuner får ingå avtal med

landsting om att utföra sådana

regioner om att utföra sådana

transporter som avses i 7 kap. 6 §

transporter som avses i 7 kap. 6 §

hälso-

och

sjukvårdslagen

hälso-

och

sjukvårdslagen

(2017:30). Kommuner får även

(2017:30). Kommuner får även

ingå avtal med landsting om att

ingå avtal med regioner om att

utföra hälso- och sjukvård i väntan

utföra hälso- och sjukvård i väntan

på sådana transporter.

på sådana transporter.

5 §

I aktiebolagets årsredovisning ska intäkterna, kostnaderna och resultatet av den uppdragsverksamhet som avses i 3 § redovisas särskilt.

Av denna särredovisning ska det framgå

1. omsättning och resultat efter finansnetto för uppdragsverksamheten,

2. borgensförbindelser

och

2. borgensförbindelser

och

övriga ansvarsförbindelser

som

övriga

ansvarsförbindelser

som

kommuner

eller

landsting

har

kommuner eller regioner har in-

ingått för bolaget och för uppdrags-

gått för bolaget och för uppdrags-

verksamheten samt kostnaderna för

verksamheten samt kostnaderna för

förbindelserna,

 

 

förbindelserna,

 

3. kapital

som

kommuner

eller

3. kapital som kommuner

eller

landsting tillskjutit uppdragsverk-

regioner

tillskjutit uppdragsverk-

samheten, och

 

 

samheten, och

 

4. kapital som sysselsätts i uppdragsverksamheten.

För aktiebolagets årsredovisning i övrigt gäller det som är föreskrivet i årsredovisningslagen (1995:1554).

5 kap.

Kommuner och landsting får tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som finns i den

1 §

Kommuner och regioner får tillhandahålla sådan kunskap och erfarenhet som finns i den

286

5 Senaste lydelse 2017:79.

kommunala

verksamheten

kommunala

verksamheten

Prop. 2018/19:162

(kommunal tjänst)

för export

(kommunal tjänst)

för export

 

(tjänsteexport).

 

(tjänsteexport).

 

 

 

 

2 §

 

 

Som ett led i en tjänsteexport får kommuner och landsting i begränsad omfattning exportera varor som utgör ett nödvändigt komplement till eller har ett naturligt samband med den till- handahållna kommunala tjänsten.

Som ett led i en tjänsteexport får kommuner och regioner i begränsad omfattning exportera varor som utgör ett nödvändigt komplement till eller har ett naturligt samband med den till- handahållna kommunala tjänsten.

4 §

Kommuner och landsting får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.

Kommuner och regioner får lämna bistånd i form av utrustning, rådgivning, utbildning eller på annat sätt till ett land som får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och rådgivning.

Bistånd till ett land som inte får

5 §

Bistånd till ett land som inte får

svenskt statligt bistånd får lämnas

svenskt statligt bistånd får lämnas

av kommuner och landsting i form

av kommuner och regioner i form

av utrustning som kommunerna

av utrustning som kommunerna

och landstingen inte längre behöver

och regionerna inte längre behöver

för sin verksamhet.

för sin verksamhet.

Regeringen får ge tillstånd till att bistånd även i form av annan utrustning än som avses i första stycket, rådgivning, utbildning eller på annat sätt lämnas till ett land som inte får svenskt statligt bistånd. Bistånd i form av ekonomiskt stöd får lämnas endast för att genomföra utbildning och

rådgivning.

 

 

 

Kommuner och

 

som

6 §

landsting

Kommuner och regioner som

lämnar bistånd i form av utrustning

lämnar bistånd i form av utrustning

får i skälig omfattning använda

får i skälig omfattning använda

medel för att transportera och ställa

medel för att transportera och ställa

i ordning utrustningen så att den

i ordning utrustningen så att den

kan tas i bruk.

 

 

kan tas i bruk.

Kommuner och landsting

ska

8 §

Kommuner och regioner ska

förvissa sig om att bistånd som

förvissa sig om att bistånd som

lämnas kommer till avsedd an-

lämnas kommer till avsedd an-

vändning. Detta gäller dock inte om

vändning. Detta gäller dock inte om

biståndet avser

utrustning

som

biståndet avser utrustning som

287

Prop. 2018/19:162 kommunerna och landstingen inte

kommunerna och regionerna

inte

längre behöver för sin verksamhet.

längre behöver för sin verksamhet.

 

 

 

 

9 §

 

 

 

Kommuner och landsting

som

Kommuner och regioner

som

lämnar bistånd till ett land som får

lämnar bistånd till ett land som får

svenskt statligt bistånd ska anmäla

svenskt statligt bistånd ska anmäla

åtgärden

och

omfattningen

åtgärden

och

omfattningen

biståndet

till

Styrelsen

för

biståndet till Styrelsen för

internationellt

utvecklingssam-

internationellt

utvecklingssam-

arbete (Sida). Anmälan ska dock

arbete (Sida). Anmälan ska dock

inte göras om biståndet avser

inte göras om biståndet avser

utrustning

som

kommunen

eller

utrustning

som

kommunen

eller

landstinget inte längre behöver för

regionen inte längre behöver för sin

sin verksamhet.

 

 

verksamhet.

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

Om det i kommuner eller

Om det i kommuner eller

landsting ska tas ut skatt enligt

regioner ska tas ut skatt enligt

lagen (2004:629) om trängselskatt,

lagen (2004:629) om trängselskatt,

får kommuner eller landsting träffa

får kommuner eller regioner träffa

avtal med staten om att biträda med

avtal med staten om att biträda med

1.information om systemet med trängselskatt, och

2.förvaltning och upphandling med anledning av trängselskatten.

 

Kommunerna eller

landstingen

Kommunerna eller regionerna

 

får dock inte med stöd av första

får dock inte med stöd av första

 

stycket utföra uppgifter som inne-

stycket

utföra

uppgifter

som

 

bär myndighetsutövning.

innebär myndighetsutövning.

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

En kommun som tillhör en sammanslutning av kommuner med uppgift

 

att tillvarata medlemmarnas intressen såsom arbetsgivare, får uppdra åt

 

sammanslutningen att med bindande verkan för kommunen genom

 

kollektivavtal eller på annat sätt enhetligt reglera anställningsvillkoren för

 

sådana arbetstagare i kommunens tjänst, vars villkor inte ska fastställas av

 

någon statlig myndighet.

 

 

 

 

 

Kommunen får bestämma att uppdrag enligt första stycket får lämnas av

 

en nämnd som handlägger frågor om anställningsvillkor för arbetstagare i

 

kommunens tjänst.

 

 

 

 

 

 

Med kommun jämställs i denna

Med kommun jämställs i denna

 

paragraf landsting

och annan

paragraf

region

och

annan

 

kommunal förvaltningsenhet.

kommunal förvaltningsenhet.

 

 

4 §6

 

 

 

 

En nämnd i en kommun, i ett

En nämnd i en kommun, i en

 

landsting eller i ett kommunal-

region eller i ett kommunal-

 

förbund får efter överenskommelse

förbund får efter överenskommelse

288

6 Senaste lydelse 2017:755.

 

 

 

 

 

med en inköpscentral uppdra åt

med

en inköpscentral

uppdra åt Prop. 2018/19:162

anställda i inköpscentralen att i en

anställda i inköpscentralen att i en

upphandling besluta på nämndens

upphandling besluta på nämndens

vägnar. Detta gäller när nämnden

vägnar. Detta gäller när nämnden

anskaffar

varor,

tjänster

eller

anskaffar

varor,

tjänster

eller

byggentreprenader

genom

en

byggentreprenader genom en

inköpscentral enligt

7

kap.

12 §

inköpscentral enligt

7

kap.

12 §

lagen

(2016:1145)

om

offentlig

lagen

(2016:1145)

om

offentlig

upphandling eller 7 kap. 7 § lagen

upphandling eller 7 kap. 7 § lagen

(2016:1146) om upphandling inom

(2016:1146) om upphandling inom

försörjningssektorerna.

 

 

försörjningssektorerna.

 

 

Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som avses i 6 kap.

38 § kommunallagen (2017:725).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 a §7

 

 

 

 

 

En nämnd i en kommun, i ett

En nämnd i en kommun, i en

landsting eller i ett kommunal-

region eller i ett kommunal-

förbund får efter överenskom-

förbund får efter överenskom-

melse med den myndighet som

melse med den myndighet som

avses i 1 § andra stycket 2 lagen

avses i 1 § andra stycket 2 lagen

(2013:311)

om valfrihetssystem i

(2013:311)

om valfrihetssystem i

fråga om tjänster för elektronisk

fråga om tjänster för elektronisk

identifiering uppdra åt myndig-

identifiering uppdra åt myndig-

heten

att

besluta

nämndens

heten

att

besluta

nämndens

vägnar i ärenden enligt den lagen.

vägnar i ärenden enligt den lagen.

Uppdrag enligt första stycket får inte lämnas i de fall som avses i 6 kap. 38 § kommunallagen (2017:725).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

7 Senaste lydelse 2017:755.

289

Prop. 2018/19:162

2.104 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan

Härigenom föreskrivs att 4 och 19 §§ lagen (2009:128) om yrkeshögskolan ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

4 §1

 

 

 

Utbildning inom yrkeshögskolan

Utbildning

inom

yrkeshög-

får anordnas av statliga universitet

skolan får anordnas av statliga

och högskolor, andra statliga

universitet

och

högskolor, andra

myndigheter, kommuner, landsting

statliga myndigheter,

kommuner,

och enskilda fysiska eller juridiska

regioner och enskilda fysiska eller

personer. Utbildningsanordnaren

juridiska

personer.

Utbildnings-

får anordna utbildningen i sam-

anordnaren får anordna utbildning-

verkan med andra.

en i samverkan med andra.

19 §

 

 

 

En studerande får tills vidare

En studerande får tills vidare

avskiljas från en utbildning som

avskiljas från en utbildning som

anordnas av staten, en kommun

anordnas av staten, en kommun

eller ett landsting om han eller hon

eller en region om han eller hon

1.lider av psykisk störning,

2.missbrukar alkohol eller narkotika, eller

3.har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i första stycket, bedöms finnas en påtaglig risk att den studerande kan komma att skada någon annan person eller värdefull egendom under utbildningen.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om avskiljande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

290

1 Senaste lydelse 2016:1183.

Prop. 2018/19:162

2.105 Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 §, 15 kap. 3 §, 19 kap. 3 §, 21 kap. 6 §, 25 kap. 11 §, 27 kap. 1 §, 30 kap. 25 §, 31 kap. 3 §, 37 kap. 5 §, 38 kap. 7 §, 44 kap. 5 § och rubriken närmast före 31 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 3 §

Vad som föreskrivs i tryck-

Det som föreskrivs i tryck-

frihetsförordningen om rätt att ta

frihetsförordningen om rätt att ta

del av allmänna handlingar hos

del av allmänna handlingar hos

myndigheter ska i tillämpliga delar

myndigheter ska i tillämpliga delar

gälla också

handlingar

hos

gälla

också

handlingar

hos

aktiebolag, handelsbolag,

ekono-

aktiebolag, handelsbolag, ekono-

miska föreningar och stiftelser där

miska föreningar och stiftelser där

kommuner eller

landsting

utövar

kommuner eller regioner utövar ett

ett rättsligt bestämmande inflyt-

rättsligt

bestämmande inflytande.

ande. Sådana bolag, föreningar och

Sådana

bolag,

föreningar

och

stiftelser ska vid tillämpningen av

stiftelser ska vid tillämpningen av

denna lag jämställas med myndig-

denna lag jämställas med myndig-

heter.

 

 

heter.

 

 

 

Kommuner och landsting ska

Kommuner och regioner ska

anses utöva ett rättsligt bestäm-

anses utöva ett rättsligt bestäm-

mande inflytande om de ensamma

mande inflytande om de ensamma

eller tillsammans

 

 

eller tillsammans

 

 

1.äger aktier i ett aktiebolag eller andelar i en ekonomisk förening med mer än hälften av samtliga röster i bolaget eller föreningen eller på något annat sätt förfogar över så många röster i bolaget eller föreningen,

2.har rätt att utse eller avsätta mer än hälften av ledamöterna i styrelsen för ett aktiebolag, en ekonomisk förening eller en stiftelse, eller

3.utgör samtliga obegränsat ansvariga bolagsmän i ett handelsbolag.

Vid tillämpningen av andra

Vid tillämpningen av andra

 

stycket 1–3 ska inflytande som

stycket 1–3 ska inflytande som

 

utövas av en juridisk person över

utövas av en juridisk person över

 

vilken en kommun eller ett

vilken en kommun eller en region

 

landsting bestämmer på det sätt

bestämmer på det sätt som anges i

 

som anges i de nämnda punkterna

de nämnda punkterna anses utövat

 

anses utövat av kommunen eller

av kommunen eller regionen.

 

landstinget.

 

 

Första stycket gäller också för

Första stycket gäller också för

 

handlingar som efter medgivande

handlingar som efter medgivande

 

av en kommun eller ett landsting

av en kommun eller en region för

 

för viss bestämd tid förvaras hos

viss bestämd tid förvaras hos

 

aktiebolag, handelsbolag, ekonom-

aktiebolag, handelsbolag, ekonom-

291

 

 

Prop. 2018/19:162 iska föreningar eller stiftelser där kommuner eller landsting tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Vad som föreskrivs om kommun- er och landsting i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.

iska föreningar eller stiftelser där kommuner eller regioner tidigare har utövat ett rättsligt bestämmande inflytande.

Det som föreskrivs om kommun- er och regioner i första–tredje styckena tillämpas också på kommunalförbund.

 

15 kap.

 

 

 

 

3 §1

 

 

 

Sekretessen enligt 1, 1 a och 2 §§

Sekretessen enligt 1, 1 a och 2 §§

hindrar inte att uppgifter som avses

hindrar inte att uppgifter som avses

i 37 kap. 4 § lämnas till den

i 37 kap. 4 § lämnas till den

nationella upplysningsbyrån enligt

nationella upplysningsbyrån enligt

vad som föreskrivs i 6 kap. 1 §

det som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen

lagen (2006:544) om kommuners

(2006:544) om kommuners

och

och landstings åtgärder inför och

regioners åtgärder inför och vid

vid extraordinära händelser

i

extraordinära

händelser i fredstid

fredstid och höjd beredskap och

och

höjd

beredskap

och

förordningen (1996:1475)

om

förordningen

(1996:1475)

om

skyldighet att lämna upplysningar

skyldighet att lämna upplysningar

m.m. om krigsfångar och andra

m.m. om krigsfångar och andra

skyddade personer.

 

skyddade personer.

 

19 kap.

3 §2

 

Sekretess gäller för uppgift som hänför sig till ärende om förvärv,

 

överlåtelse, upplåtelse eller användning av egendom, tjänst eller annan

 

nyttighet, om det kan antas att det allmänna lider skada om uppgiften röjs.

 

Begreppet tjänst omfattar inte arbete som för en myndighets behov utförs

 

av dess egen eller någon annan myndighets personal, om det inte är fråga

 

om ett arbete som en myndighet i konkurrens med andra myndigheter eller

 

enskilda erbjuder sig att utföra.

Om ett ärende enligt första

 

Om ett ärende enligt första

 

stycket rör upphandling, får uppgift

stycket rör upphandling, får uppgift

 

som rör anbud eller som rör

som rör anbud eller som rör

 

motsvarande erbjudande inom en

motsvarande erbjudande inom en

 

kommun, ett landsting eller en

kommun, en region eller en

 

myndighet

eller

mellan

statliga

myndighet

eller

mellan

statliga

 

myndigheter inte i något fall

myndigheter inte i något fall

 

lämnas till någon annan än den som

lämnas till någon annan än den som

 

har

lämnat

anbudet

eller

har

lämnat

anbudet

eller

 

erbjudandet förrän alla anbud eller

erbjudandet förrän alla anbud eller

 

erbjudanden

offentliggörs

eller

erbjudanden

offentliggörs

eller

 

beslut om leverantör och anbud

beslut om leverantör och anbud

 

fattats

eller

ärendet dessförinnan

fattats

eller

ärendet dessförinnan

292

1 Senaste lydelse 2013:972.

 

 

 

 

 

 

2 Senaste lydelse 2016:1155.

 

 

 

 

 

 

har slutförts. Under en elektronisk

har slutförts. Under en elektronisk Prop. 2018/19:162

auktion får dock lämnas sådana

auktion får dock lämnas sådana

uppgifter som avses i 8 kap. 25 §

uppgifter som avses i 8 kap. 25 §

lagen

(2016:1145)

om

offentlig

lagen

(2016:1145) om

offentlig

upphandling, 8 kap. 25 § lagen

upphandling, 8 kap. 25 § lagen

(2016:1146) om upphandling inom

(2016:1146) om upphandling inom

försörjningssektorerna eller 6 kap.

försörjningssektorerna eller 6 kap.

11 §

lagen

(2011:1029) om

11 §

lagen

(2011:1029)

om

upphandling på försvars- och

upphandling på försvars- och

säkerhetsområdet.

 

 

säkerhetsområdet.

 

 

Om ett ärende enligt första

Om ett ärende enligt första

stycket rör försäljning av lös

stycket rör försäljning av lös

egendom för

det

allmännas

egendom för det

allmännas

räkning, får uppgift som rör anbud

räkning, får uppgift som rör anbud

eller som rör motsvarande erbjud-

eller som rör motsvarande erbjud-

ande inom en kommun, ett

ande inom en kommun, en region

landsting eller en myndighet eller

eller en myndighet eller mellan

mellan statliga myndigheter inte i

statliga myndigheter inte i något

något fall lämnas till någon annan

fall lämnas till någon annan än den

än den som har lämnat anbudet

som har lämnat anbudet eller

eller erbjudandet förrän alla anbud

erbjudandet förrän alla anbud eller

eller

erbjudanden

offentliggörs

erbjudanden

offentliggörs

eller

eller avtal har slutits eller ärendet

avtal har slutits eller ärendet annars

annars har slutförts.

 

 

har slutförts.

 

 

 

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Beträffande en handling som anger villkoren i ett slutet avtal gäller sekretessen dock längst till dess att två år, eller hos statliga affärsverk, Försvarets materielverk och i kommunal affärsverksamhet fem år, har gått från det att avtalet slöts.

21kap. 6 §

Sekretessen enligt 5 § hindrar

Sekretessen enligt 5 § hindrar

inte

att

uppgifter

som

avses

i

inte

att

uppgifter som

avses i

37 kap.

4 § lämnas

till den

37 kap.

4 §

lämnas

till

den

nationella upplysningsbyrån enligt

nationella upplysningsbyrån enligt

vad som föreskrivs i 6 kap. 1 §

det som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen

lagen (2006:544) om kommuners

(2006:544) om kommuners och

och landstings åtgärder inför och

regioners åtgärder inför och vid

vid

extraordinära

händelser

i

extraordinära händelser i fredstid

fredstid och höjd beredskap och

och

höjd

beredskap

och

förordningen (1996:1475) om skyl-

förordningen (1996:1475) om skyl-

dighet att lämna upplysningar m.m.

dighet att lämna upplysningar m.m.

om krigsfångar och andra skyddade

om krigsfångar och andra skyddade

personer.

 

 

 

 

personer.

 

 

 

 

293

Prop. 2018/19:162

25 kap.

 

11 §3

 

Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att uppgift lämnas

1.från en myndighet som bedriver verksamhet som avses i 1 § i en kommun till en annan sådan myndighet i samma kommun,

2. från

en

myndighet

som

2. från en

myndighet som

bedriver verksamhet som avses i

bedriver verksamhet som avses i

1 § i ett landsting till en annan

1 § i en region till en annan sådan

sådan

myndighet i

samma

myndighet i samma region,

landsting,

 

 

3. till en myndighet som bedriver

3. till en myndighet som bedriver

verksamhet som avses i 1 § eller till

verksamhet som avses i 1 § eller till

en enskild vårdgivare enligt vad

en enskild vårdgivare enligt det

som föreskrivs om sammanhållen

som föreskrivs om sammanhållen

journalföring

i patientdatalagen

journalföring

i patientdatalagen

(2008:355),

 

 

(2008:355),

 

4.till ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister enligt patientdatalagen,

5. från

en

myndighet

som

5. från

en

myndighet

som

bedriver verksamhet som avses i

bedriver verksamhet som avses i

1 § inom

en

kommun eller

ett

1 § inom

en

kommun eller

en

landsting till annan sådan myn-

region till annan sådan myndighet

dighet för forskning eller fram-

för forskning eller framställning av

ställning av statistik eller för

statistik eller för administration på

administration

på verksamhets-

verksamhetsområdet, om det

inte

området, om det inte kan antas att

kan antas att den enskilde eller

den enskilde eller någon närstående

någon närstående till den enskilde

till den enskilde lider men om

lider men om uppgiften röjs, eller

uppgiften röjs, eller

 

 

 

 

 

6. till en enskild enligt vad som föreskrivs i

lagen (1988:1473) om undersökning beträffande vissa smittsamma sjukdomar i brottmål,

lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård,

smittskyddslagen (2004:168),

6 och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m.,

lagen (2006:496) om blodsäkerhet,

lagen (2008:286) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga vävnader och celler,

lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ eller förordning som har meddelats med stöd av den lagen, eller

2 kap. lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård.

3

Senaste lydelse 2017:614.

294

 

27kap. 1 §4

Sekretess gäller i verksamhet som avser bestämmande av skatt eller fastställande av underlag för bestämmande av skatt eller som avser fastighetstaxering för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.

Sekretess gäller vidare

1.i verksamhet som avser förande av eller uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen,

2. hos kommun eller landsting

2. hos kommun eller region för

för uppgift om en enskilds

uppgift om en enskilds personliga

personliga

eller

ekonomiska

eller ekonomiska förhållanden som

förhållanden

som

Skatterätts-

Skatterättsnämnden har lämnat i ett

nämnden har lämnat i ett ärende om

ärende om förhandsbesked i en

förhandsbesked i en skatte- eller

skatte- eller taxeringsfråga, och

taxeringsfråga, och

 

 

3.hos Försäkringskassan för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden som Skatteverket har lämnat i ett ärende om särskild sjukförsäkringsavgift.

Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisregleringsavgift och liknande avgift, avgift enligt lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund, skattetillägg, återkallelseavgift och förseningsavgift samt expeditionsavgift och tilläggsavgift enligt lagen (2004:629) om trängselskatt. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verksamhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.

Första och andra styckena gäller inte om annat följer av 3, 4 eller 6 §. För uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. För uppgift om avgift enligt lagen om avgift till registrerat trossamfund gäller

dock sekretessen i högst sjuttio år.

30kap. 25 §

Får ett landsting eller en

Får en region eller en kommun

kommun som inte ingår i ett

som inte ingår i en region i

landsting i samband med sådana

samband med sådana överlägg-

överläggningar som avses i 9 och

ningar som avses i 9 och 13 §§

13 §§ lagen (2002:160) om läke-

lagen (2002:160) om läkemedels-

medelsförmåner m.m. en uppgift

förmåner m.m. en uppgift från

från Tandvårds- och läkemedels-

Tandvårds- och läkemedelsför-

förmånsverket som är sekretess-

månsverket som är sekretess-

reglerad enligt 23 § första stycket 1,

reglerad enligt 23 § första stycket 1,

blir sekretessbestämmelsen til-

blir sekretessbestämmelsen

til-

lämplig på uppgiften även hos

lämplig

på uppgiften även

hos

landstinget eller kommunen. Detta

regionen

eller kommunen. Detta

4Senaste lydelse 2016:1203.

Prop. 2018/19:162

295

Prop. 2018/19:162 gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

gäller dock inte om det finns en primär sekretessbestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

 

 

 

 

 

 

 

31 kap.

 

 

 

 

 

 

 

Affärsverksamhet hos kommunala

Affärsverksamhet hos

kommunala

 

eller landstingskommunala företag

bolag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §5

 

 

 

 

 

 

 

Sekretess gäller i affärsverk-

Sekretess gäller i affärsverk-

 

samhet hos en bank, ett kredit-

samhet hos en bank, ett kredit-

 

marknadsföretag eller ett värde-

marknadsföretag eller

ett

värde-

 

pappersbolag

som

samverkande

pappersbolag

som

samverkande

 

kommuner eller landsting

utövar

kommuner eller regioner utövar ett

 

ett

rättsligt

bestämmande

rättsligt

bestämmande

inflytande

 

inflytande över för uppgift om en

över för uppgift om en enskilds

 

enskilds

ekonomiska

 

eller

ekonomiska

eller

 

personliga

 

personliga förhållanden,

om

det

förhållanden, om det inte står klart

 

inte står klart att uppgiften kan

att uppgiften kan lämnas ut utan att

 

lämnas ut utan att den enskilde lider

den enskilde lider skada eller men.

 

skada eller men. I ett ärende enligt

I ett ärende enligt lagen

 

lagen

(2016:1145)

om

offentlig

(2016:1145)

om

 

offentlig

 

upphandling,

lagen

(2016:1146)

upphandling,

lagen

(2016:1146)

 

om upphandling inom försörjnings-

om upphandling inom försörjnings-

 

sektorerna, lagen (2016:1147) om

sektorerna, lagen (2016:1147) om

 

upphandling av koncessioner eller

upphandling av koncessioner eller

 

lagen (2011:1029) om upphandling

lagen (2011:1029) om upphandling

 

på försvars- och säkerhetsområdet

på försvars- och säkerhetsområdet

 

gäller dock sekretess för sådana

gäller dock sekretess för sådana

 

uppgifter endast om det kan antas

uppgifter endast om det kan antas

 

att den enskilde lider skada eller

att den enskilde lider skada eller

 

men om uppgiften röjs.

 

 

 

men om uppgiften röjs.

 

 

 

 

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

 

 

 

 

 

 

 

 

37 kap.

 

 

 

 

 

 

 

Sekretess enligt 4 § hindrar inte

5 §

 

 

 

 

 

 

 

Sekretess enligt 4 § hindrar inte

 

att uppgifter som avses i den

att uppgifter

som

avses

i

den

 

paragrafen

lämnas

till

den

paragrafen

lämnas

 

till

den

 

nationella upplysningsbyrån enligt

nationella upplysningsbyrån enligt

 

vad som föreskrivs i 6 kap. 1 §

det som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen

 

lagen (2006:544) om kommuners

(2006:544) om kommuners

och

 

och landstings åtgärder inför och

regioners åtgärder inför och vid

 

vid

extraordinära

händelser

i

extraordinära

händelser i

fredstid

 

fredstid och höjd beredskap och

och

höjd

beredskap

 

och

296

5 Senaste lydelse 2017:351.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar

m.m.om krigsfångar och andra skyddade personer.

förordningen (1996:1475) om Prop. 2018/19:162 skyldighet att lämna upplysningar

m.m.om krigsfångar och andra skyddade personer.

38kap. 7 §

Sekretess gäller hos kommuner

Sekretess gäller hos kommuner

och landsting i verksamhet som

och regioner i verksamhet som

avser

beredskap

för extraordinära

avser beredskap för extraordinära

händelser i fredstid och höjd

händelser i fredstid

och höjd

beredskap enligt lagen (2006:544)

beredskap enligt lagen (2006:544)

om

kommuners

och landstings

om kommuners och

regioners

åtgärder inför och vid extraordinära

åtgärder inför och vid extraordinära

händelser i fredstid och höjd

händelser i fredstid och höjd

beredskap eller

planering enligt

beredskap eller planering enligt

förfogandelagen (1978:262)

förfogandelagen (1978:262)

1.för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2.för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för verksamheten.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

44kap. 5 §6

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

Rätten enligt 1 kap. 1 och 7 §§

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

tryckfrihetsförordningen och 1 kap.

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-

1 och 10 §§ yttrandefrihetsgrund-

lagen att meddela och offentliggöra

lagen att meddela och offentliggöra

uppgifter inskränks av den tyst-

uppgifter inskränks av den tyst-

nadsplikt som följer av

 

nadsplikt som följer

 

1. beslut som har meddelats med

1. av beslut som har meddelats

stöd av 7 § lagen (1999:988) om

med stöd av 7 § lagen (1999:988)

förhör m.m. hos kommissionen för

om förhör m.m. hos kommissionen

granskning

av

de

svenska

för granskning av de svenska

säkerhetstjänsternas

författnings-

säkerhetstjänsternas

författnings-

skyddande verksamhet,

 

skyddande verksamhet,

2. 7 kap. 1 § 1 lagen (2006:544)

2. av

7 kap.

1 §

1 lagen

om kommuners och landstings åt-

(2006:544) om kommuners och

gärder inför och vid extraordinära

regioners åtgärder inför och vid

händelser i fredstid och höjd bered-

extraordinära händelser i fredstid

skap,

 

 

 

och höjd beredskap,

 

3. 4 kap. 16 § försäkringsrörelse-

3. av

4 kap.

16 §

försäkrings-

lagen (2010:2043), och

 

rörelselagen (2010:2043), och

4.5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares

6 Senaste lydelse 2018:1919.

297

Prop. 2018/19:162 och tjänstepensionsinstituts verk- samhet i Sverige.

4. av 5 kap. 15 § lagen (1998:293) om utländska för- säkringsgivares och tjänste- pensionsinstituts verksamhet i Sverige.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

298

Kommuner och regioner ska informera de nationella minori- teterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.

Prop. 2018/19:162

2.106 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Härigenom föreskrivs att 3, 5 b och 19 §§ lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §1

Kommuner och landsting ska informera de nationella minori- teterna om deras rättigheter och det allmännas ansvar enligt denna lag och de föreskrifter som denna lag hänvisar till. Detsamma gäller statliga förvaltningsmyndigheter vars verksamhet är av betydelse för de nationella minoriteterna eller minoritetsspråken.

5 b §2

Kommuner och landsting ska

Kommuner och regioner ska

anta mål och riktlinjer för sitt

anta mål och riktlinjer för sitt

minoritetspolitiska arbete.

minoritetspolitiska arbete.

Uppgifter om mål och riktlinjer som har antagits enligt första stycket ska på begäran lämnas till den myndighet som har uppföljningsansvar enligt 20 §.

19 §

Om det finns särskilda skäl får

Om det finns särskilda skäl får

regeringen meddela föreskrifter om

regeringen meddela föreskrifter om

att en viss myndighet som lyder

att en viss myndighet som lyder

under regeringen ska undantas från

under regeringen ska undantas från

tillämpningen av 8 §. Motsvarande

tillämpningen av 8 §. Motsvarande

gäller efter regeringens bemynd-

gäller efter regeringens bemynd-

igande för landsting och kommun i

igande för region och kommun i

fråga om kommunala myndigheter.

fråga om kommunala myndigheter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

1

Senaste lydelse 2018:1367.

299

2

Senaste lydelse 2018:1367.

Prop. 2018/19:162

2.107 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2009:1079) om tjänster på den inre marknaden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Denna lag tillämpas i fråga om tjänster, dock inte

1.finansiella tjänster,

2.elektroniska kommunikationstjänster och tillhandahållande av kommunikationsnät,

3.tjänster på transportområdet,

4.tjänster som tillhandahålls av bemanningsföretag,

5.tjänster som är förbehållna reglerade yrken inom hälso- och sjukvården samt läkemedelstjänster utförda av yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården och som utförs för att bedöma, bibehålla eller återställa patienters hälsotillstånd,

6.audiovisuella tjänster och ljudradiosändningar,

7.tillhandahållande av hasardspel där penningvärden satsas,

8.tjänster som är förenade med offentlig maktutövning,

9. sociala tjänster som rör sub-

9. sociala tjänster som rör sub-

ventionerat boende,

barnomsorg

ventionerat boende, barnomsorg och

och stöd till permanent eller

stöd till permanent eller

tillfälligt

tillfälligt behövande

familjer och

behövande familjer och enskilda, och

enskilda, och som tillhandahålls av

som tillhandahålls av eller utförs på

eller utförs på uppdrag av stat,

uppdrag av stat, kommun eller

kommun eller landsting, eller av

region, eller av välgörenhets-

välgörenhetsorganisationer erkän-

organisationer erkända

av stat,

da av stat, kommun eller landsting,

kommun eller region, och

 

och

 

 

 

10. privata säkerhetstjänster.

 

 

Lagen tillämpas inte på skatteområdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

300

Prop. 2018/19:162

2.108 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:294) om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2010:294) om säkerhets- kontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och landsting

Föreslagen lydelse

Lag om säkerhetskontroll vid offentliga sammanträden i kommuner och regioner

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

301

Prop. 2018/19:162

2.109 Förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § luftfartslagen (2010:500) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 kap.

2 §

Ett luftfartyg får registreras i Sverige bara om det helt ägs av 1. svenska staten,

2. svensk kommun eller svenskt 2. svensk kommun eller region, landsting,

3.medborgare i ett land inom Europeiska unionen (EU-land) eller dödsboet efter en sådan person,

4.bolag, förening, samfällighet eller stiftelse som har svensk nationalitet eller har sitt säte i ett EU-land, eller

5.europeiska ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i Sverige.

Även om förutsättningar enligt första stycket inte föreligger får ett luftfartyg registreras i Sverige, om det brukas av någon som avses i första stycket och denne har ett drifttillstånd som är utfärdat i Sverige.

Transportstyrelsen får i ett enskilt fall besluta att ett luftfartyg får registreras i Sverige även om förutsättningar enligt första eller andra stycket inte föreligger. Ett sådant beslut får fattas bara om luftfartyget i regel används med utgångspunkt i Sverige.

 

7 kap.

 

3 §

 

Ett drifttillstånd får ges endast till

 

1. svenska staten,

 

 

2. svenska kommuner

eller

2. svenska kommuner eller

landsting,

 

regioner,

 

3. medborgare i ett land inom Europeiska unionen (EU-land) som har

 

sitt hemvist i Sverige eller till dödsbo efter en sådan person,

 

4. svenska handelsbolag som endast har bolagsmän som är medborgare

 

i ett EU-land,

 

5. svenska föreningar, samfund eller stiftelser, som i styrelsen endast har

 

ledamöter som är medborgare i ett EU-land,

 

6. svenska aktiebolag, om majoriteten av kapitalvärdet och röstvärdet

 

ägs av medborgare i ett EU-land eller av någon som kan få tillstånd enligt

 

denna paragraf,

 

7. europeiska ekonomiska intressegrupperingar som har sitt säte i

 

Sverige.

 

Om ägaren till ett aktiebolag som ansöker om tillstånd enligt denna

 

paragraf är ett annat aktiebolag, ska det som sägs i första stycket 6 också

302

gälla det bolaget.

 

Ett tillstånd förfaller, om kraven i första och andra styckena inte längre är uppfyllda och rättelse inte sker inom den tid som bestäms av den myndighet som har meddelat tillståndet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, om det finns särskilda skäl, i ett enskilt fall besluta om undantag från denna paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

303

Prop. 2018/19:162

2.110 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 §1

Lagen gäller för vidareutnyttjande av sådana handlingar som tillhanda-

hålls av statliga och kommunala myndigheter.

 

 

 

 

Lagen gäller också för vidare-

Lagen gäller också för vidare-

utnyttjande

av

sådana

handlingar

utnyttjande

av

sådana

handlingar

som tillhandahålls av de organ som

som tillhandahålls av de organ som

anges i bilagan till offentlighets-

anges i bilagan till offentlighets-

och sekretesslagen (2009:400), om

och sekretesslagen (2009:400), om

handlingarna

hör

till

den

handlingarna

hör

till

den

verksamhet som anges där, samt

verksamhet som anges där, samt

sådana handlingar som tillhanda-

sådana handlingar som tillhanda-

hålls av aktiebolag, handelsbolag,

hålls av aktiebolag, handelsbolag,

ekonomiska

föreningar

och

ekonomiska

föreningar

och

stiftelser

där

kommuner

eller

stiftelser

där

kommuner

eller

landsting

utövar ett

rättsligt

regioner

utövar ett

rättsligt

bestämmande

inflytande.

Dessa

bestämmande

inflytande.

Dessa

organ ska vid tillämpningen av

organ ska vid tillämpningen av

denna lag

jämställas med

myn-

denna lag

jämställas med

myn-

digheter.

 

 

 

 

digheter.

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

304

1 Senaste lydelse 2015:289.

Denna lag gäller för regionerna. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om en region i 5– 10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

Prop. 2018/19:162

2.111 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar

Härigenom föreskrivs att 3–10 §§ lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §2

Denna lag gäller för landstingen. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5– 10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

4§3

Ett landsting får besluta att

landstingsfullmäktige och lands- tingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstings- fullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfull- mäktige och regionstyrelsen.

Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommun- styrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och

regionstyrelsen.

 

Vid genomförande av val enligt

Vid genomförande av val enligt

vallagen (2005:837) ska dock

vallagen (2005:837) i Gotlands

beteckningen landstingsfullmäktige

kommun ska dock beteckningen

användas vid val i landstinget. Vid

kommunfullmäktige användas.

val i Gotlands kommun ska

 

beteckningen kommunfullmäktige

 

användas.

 

5 §4

Ett landsting ska

En region ska

1.utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin,

1

Senaste lydelse av lagens rubrik 2018:1348.

 

2

Senaste lydelse 2018:1348.

 

3

Senaste lydelse 2018:1348. Ändringen innebär bl.a. att första stycket tas bort.

305

4

Senaste lydelse 2018:1348.

En region ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Prop. 2018/19:162

306

2.trots 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (2017:725) besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och

3.följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.

6 §5

Ett landsting får utföra uppgifter

En region får utföra uppgifter

inom ramen för EU:s struktur-

inom ramen för EU:s struktur-

fondsprogram.

fondsprogram.

7 §6

Ett landsting ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

8 §7

Ett landsting ska samverka med

En region ska samverka med

1.länets kommuner, och

2.länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter.

9 §8

Ett landsting ska samråda med

En region ska samråda med

företrädare för berörda organisa-

företrädare för berörda organisa-

tioner och näringslivet i länet.

tioner och näringslivet i länet.

10 §9

Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den

strategi som fastställts för länets utveckling.

 

Länsstyrelsen och övriga stat-

Länsstyrelsen och övriga stat-

liga myndigheter ska inom sina

liga myndigheter ska inom sina

verksamhetsområden

lämna

verksamhetsområden

lämna

landstinget det biträde som det

regionen det biträde som den

behöver för regionalt tillväxtarbete

behöver för regionalt tillväxtarbete

och regional transportinfrastruktur-

och regional transportinfrastruktur-

planering. De ska också löpande

planering. De ska också löpande

informera landstinget om pågående

informera regionen

om pågående

och planerade verksamheter som

och planerade verksamheter som

har betydelse för länets utveckling.

har betydelse för länets utveckling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

5Senaste lydelse 2018:1348.

6 Senaste lydelse 2018:1348.

7 Senaste lydelse 2018:1348.

8 Senaste lydelse 2018:1348.

9 Senaste lydelse 2018:1348.

Prop. 2018/19:162

2.112 Förslag till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 3 § patientsäkerhetslagen (2010:659) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 3 §

Med vårdgivare avses i denna lag statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.

Med vårdgivare avses i denna lag statlig myndighet, region och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, regionen eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

307

Prop. 2018/19:162

2.113 Förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 4 § och 18 kap. 5 § radio- och tv-lagen (2010:696) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

13 kap.

4 §

Tillstånd att sända analog kommersiell radio får endast ges till en fysisk eller juridisk person som har finansiella och tekniska förutsättningar att

sända under hela tillståndsperioden.

 

Staten, landsting eller kommuner

Staten, regioner eller kommuner

får inte inneha tillstånd att sända

får inte inneha tillstånd att sända

analog kommersiell radio, vare sig

analog kommersiell radio, vare sig

direkt eller indirekt genom

direkt eller indirekt genom

1.ett företag i vilket ett eller flera sådana subjekt har en del som för dem gemensamt motsvarar minst tjugo procent av samtliga aktier eller andelar eller genom avtal har ett bestämmande inflytande, eller

2.ett företag som enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554) är ett dotterföretag till ett företag som avses i 1.

18 kap.

5 §1

Tillstånd att sända kommersiell radio får återkallas om

1.tillståndshavaren inte inlett sändningsverksamheten inom sex månader efter tillståndets början,

2.tillståndshavaren inte utnyttjat rätten att sända eller sänt endast i obetydlig omfattning under en sammanhängande tid av minst fyra veckor,

3.tillståndshavaren väsentligt brutit mot någon av 14 kap. 2 § samt 15 kap. 1–4, 8–9 a och 10 §§, eller

4.domstol har funnit att ett program innefattat ett yttrandefrihetsbrott som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten.

Förfogar en fysisk eller juridisk person, utan tillåtelse från Myndigheten för press, radio och tv, över mer än ett tillstånd för analog kommersiell radio i ett sändningsområde, och finns det skäl att anta att förfogandet kan inverka menligt på konkurrensen, får det eller de tillstånd återkallas som har lämnats efter det första tillståndet.

Har Myndigheten för press, radio och tv medgett överlåtelse trots att tillståndshavaren redan förfogar över tillstånd att sända analog kommersiell radio i samma sändningsområde, och finns det skäl att anta att överlåtelsen kan inverka menligt på konkurrensen, får tillståndet återkallas endast om beslutet om överlåtelsen grundats på felaktiga eller ofullständiga uppgifter från tillståndshavaren. Återkallelsen ska då avse det eller de tillstånd som överlåtits.

308

1 Senaste lydelse 2018:1145.

Om staten, landsting eller kom- muner innehar ett tillstånd att sända kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra stycket ska Myndigheten för press, radio och tv återkalla det tillståndet.

Om staten, regioner eller kom- Prop. 2018/19:162 muner innehar ett tillstånd att sända

kommersiell radio på det sätt som anges i 13 kap. 4 § andra stycket ska Myndigheten för press, radio och tv återkalla det tillståndet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

309

Prop. 2018/19:162

2.114 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 och 6 §§, 4 kap. 15 §, 15 kap. 14, 30, 31, 39 och 40 §§, 16 kap. 48–50 §§, 17 kap. 17–19 och 21, 21 a, 23 och 26 a §§, 18 kap. 13, 27, 29 och 30 §§, 19 kap. 40–43 och 44 a §§, 20 kap. 18, 19 d och 22 §§, 21 kap. 15 §, 23 kap. 1, 5, 6, 8 och 9 §§, 26 kap. 17 §, 28 kap. 5 och 12 §§ och 29 kap. 1, 6, 10 och 26 §§ och rubrikerna närmast före 2 kap. 3 §, 15 kap. 31 §, 17 kap. 18 §, 18 kap. 29 §, 28 kap. 5 och 12 §§ och 29 kap. 6 § skollagen (2010:800) ska ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

Landsting

 

 

 

 

Regioner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §1

 

 

 

 

Ett landsting får vara huvudman

En region får vara huvudman för

 

för

gymnasieskola,

gymnasie-

gymnasieskola, gymnasiesärskola,

 

särskola, kommunal

vuxenutbild-

kommunal

vuxenutbildning

och

 

ning och särskild utbildning för

särskild utbildning för vuxna i den

 

vuxna i den utsträckning som anges

utsträckning som anges i denna lag.

 

i denna lag.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I ett landsting som är huvudman

I en region som är huvudman för

 

för sådana skolformer som anges i

sådana skolformer som anges i

 

första stycket ska det finnas en eller

första stycket ska det finnas en eller

 

flera nämnder som ska fullgöra

flera nämnder som ska fullgöra

 

landstingets uppgifter enligt denna

regionens uppgifter

enligt denna

 

lag.

 

 

 

 

 

lag.

 

 

 

 

För en sådan nämnd som avses i andra stycket gäller det som är

 

föreskrivet om nämnder i kommunallagen (2017:725).

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

För att ett bolag eller en för-

För att ett bolag eller en för-

 

ening, där en kommun eller ett

ening, där en kommun eller en

 

landsting äger aktier eller andelar

region äger aktier eller andelar eller

 

eller på annat sätt har ett rättsligt

på annat sätt har ett rättsligt

 

inflytande över verksamheten, ska

inflytande över verksamheten, ska

 

godkännas

som

huvudman

enligt

godkännas som huvudman enligt

 

5 §

gäller

utöver

vad

som

5 § gäller

utöver

vad

som

 

föreskrivs där att

 

 

 

föreskrivs där att

 

 

 

1. bestämmanderätten

inte

1. bestämmanderätten

inte

 

tillkommer enbart en eller flera

tillkommer enbart en eller flera

 

kommuner

eller

landsting

eller

kommuner

eller regioner

eller

 

juridiska personer där en kommun

juridiska personer där en kommun

 

eller ett landsting genom ägande

eller en region genom ägande eller

310

1 Senaste lydelse 2017:759.

 

 

 

 

 

 

eller på annat sätt har ett rättsligt

på annat sätt har ett rättsligt Prop. 2018/19:162

bestämmande inflytande,

bestämmande inflytande,

2. samverkan mellan en kommun

2. samverkan mellan en kommun

eller ett landsting och en enskild är

eller en region och en enskild är

nödvändig för att verksamheten ska

nödvändig för att verksamheten ska

komma till stånd, och

komma till stånd, och

3.det finns särskilda skäl med hänsyn till utbildningens innehåll eller utformning.

4kap. 15 §2

En kommun eller ett landsting får

En kommun eller en region får

inrätta lokala styrelser inom den del

inrätta lokala styrelser inom den del

av skolväsendet

som kommunen

av skolväsendet

som kommunen

eller landstinget är huvudman för

eller regionen är huvudman för

enligt bestämmelserna om själv-

enligt bestämmelserna om själv-

förvaltningsorgan i 8 kap. 4–8 §§

förvaltningsorgan i 8 kap. 4–8 §§

kommunallagen

(2017:725) om

kommunallagen

(2017:725) om

inte annat följer av denna lag.

inte annat följer av denna lag.

15kap.

14 §3

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och

särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå.

 

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasieskola

vara gemensam för gymnasieskola

anordnad av kommuner, landsting

anordnad av kommuner, regioner

och enskilda huvudmän.

 

och enskilda huvudmän.

 

30 §

Varje kommun ansvarar för att ungdomarna i kommunen erbjuds

gymnasieutbildning av god kvalitet.

 

 

 

Kommunen kan erbjuda ut-

Kommunen kan erbjuda

ut-

bildning som den själv anordnar

bildning som den själv anordnar

eller utbildning som anordnas av en

eller utbildning som anordnas av en

annan kommun eller ett landsting

annan kommun eller en region

enligt

samverkansavtal

med

enligt

samverkansavtal

med

kommunen eller landstinget. Kom-

kommunen eller regionen. Kom-

muner som har ingått ett samver-

muner som har ingått ett samver-

kansavtal bildar ett samver-

kansavtal bildar ett samver-

kansområde för utbildningen.

 

kansområde för utbildningen.

 

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

2Senaste lydelse 2017:759.

3 Senaste lydelse 2012:109.

311

Prop. 2018/19:162

Utbildning anordnad

 

 

Utbildning anordnad av regioner

 

av landsting

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

31 §4

 

 

 

 

 

 

Ett

landsting

får

anordna

En region får anordna utbild-

 

utbildningar

på sådana

nationella

ningar på sådana nationella pro-

 

program som avser naturbruk och

gram som avser naturbruk och

 

omvårdnad.

 

 

 

 

omvårdnad.

 

 

 

 

 

Efter överenskommelse med en

Efter överenskommelse med en

 

kommun får

landstinget anordna

kommun får

regionen anordna

 

utbildning även på andra nationella

utbildning även på andra nationella

 

program.

 

 

 

 

program.

 

 

 

 

 

Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer

Av 17 kap. 17 och 18 §§ följer

 

vilken utbildning på introduk-

vilken utbildning på introduk-

 

tionsprogram som får anordnas av

tionsprogram som får anordnas av

 

ett landsting.

 

 

 

 

en region.

 

 

 

 

 

Av 17 a kap. 2 § följer att ett

Av 17 a kap. 2 § följer att en

 

landsting som anordnar utbildning

region som anordnar utbildning på

 

på teknikprogrammet

också

får

teknikprogrammet

också

får

 

anordna vidareutbildning i form av

anordna vidareutbildning i form av

 

ett fjärde tekniskt år.

 

 

ett fjärde tekniskt år.

 

 

 

 

 

 

 

39 §

 

 

 

 

 

 

Avgifter får inte tas ut för insatser

Avgifter får inte tas ut för insatser

 

för omvårdnad i boendet eller

för omvårdnad i boendet eller

 

habilitering som

tillhandahålls

av

habilitering

som tillhandahålls

av

 

staten, en kommun eller ett

staten, en kommun eller en region i

 

landsting i anslutning till en

anslutning

till

en

gymnasieskola

 

gymnasieskola med Rh-anpassad

med Rh-anpassad utbildning.

 

 

utbildning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

 

föreskrifter om avgifter för kost och logi.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40 §

 

 

 

 

 

 

Hemkommunen ska betala er-

Hemkommunen ska betala er-

 

sättning för kostnader för boende

sättning för kostnader för boende

 

och omvårdnad i boendet för elever

och omvårdnad i boendet för elever

 

Rh-anpassad

utbildning.

Rh-anpassad

utbildning.

 

Hemlandstinget eller, i förekom-

Hemregionen eller, i förekom-

 

mande

fall

hemkommunen,

ska

mande

fall

hemkommunen,

ska

 

betala ersättning för kostnader för

betala ersättning för kostnader för

 

habilitering.

Ersättningarna

ska

/

Prop.><2018/19:162>

 

 

betalas till den huvudman som

PAGE \*MERGEFORMAT352

/

 

enligt avtal med staten svarar för

PAGE\*MERGEFORMAT353

 

 

verksamheten.

 

 

 

 

PAGE

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

 

föreskrifter om ersättningar enligt första stycket.

 

 

 

 

312

4 Senaste lydelse 2014:530.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 kap.

Prop. 2018/19:162

 

 

 

48 §

 

Innan en kommun eller ett

Innan en kommun eller en region

landsting tar emot en sökande som

tar emot en sökande som inte är

inte är hemmahörande i kom-

hemmahörande i kommunen eller

munen eller

samverkansområdet

samverkansområdet för

utbildnin-

för utbildningen

ska

yttrande

gen ska yttrande inhämtas från den

inhämtas från

den

sökandes

sökandes hemkommun.

Yttrande

hemkommun.

Yttrande

behöver

behöver dock inte inhämtas, om det

dock inte inhämtas, om det med

med hänsyn till tidigare avgivet

hänsyn till tidigare avgivet yttrande

yttrande eller av andra skäl är

eller av andra skäl är onödigt.

onödigt.

 

49 §5

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller sam- verkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya

hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

 

 

 

 

Erbjuder den nya hemkom-

Erbjuder den nya hemkom-

munen inte den aktuella utbild-

munen inte den aktuella utbild-

ningen, har eleven rätt att efter eget

ningen, har eleven rätt att efter eget

val fullfölja sin utbildning i en

val fullfölja sin utbildning i en

annan kommun eller ett landsting

annan kommun eller en region som

som anordnar utbildningen.

 

anordnar utbildningen.

 

 

En elev som med anledning av

En elev som med anledning av

placering i ett hem för vård eller

placering i ett hem för vård eller

boende enligt 6 kap. 1 § social-

boende enligt 6 kap. 1 § social-

tjänstlagen (2001:453) flyttar från

tjänstlagen (2001:453) flyttar från

kommunen

eller samverkans-

kommunen

eller samverkans-

området för utbildningen, har rätt

området för utbildningen, har rätt

att fullfölja utbildningen på det

att

fullfölja

utbildningen på

det

påbörjade

programmet

eller

den

påbörjade programmet

eller

den

påbörjade

inriktningen

i

den

påbörjade inriktningen i den

kommun där hemmet för vård eller

kommun där hemmet för vård eller

boende är beläget, om kommunen

boende är beläget, om kommunen

erbjuder sådan utbildning. Om den

erbjuder sådan utbildning. Om den

inte

erbjuder

den

aktuella

inte erbjuder den aktuella

utbildningen, har eleven rätt att

utbildningen, har eleven rätt att

efter eget val fullfölja sin

efter eget val fullfölja sin

utbildning i en annan kommun eller

utbildning i en annan kommun eller

ett

landsting

som

anordnar

en

region

som

anordnar

utbildningen, om detta inte hindrar

utbildningen, om detta inte hindrar

eleven från att vistas i hemmet för

eleven från att vistas i hemmet för

vård eller boende.

 

 

 

vård eller boende.

 

 

5Senaste lydelse 2015:176.

313

Prop. 2018/19:162

49 a §6

En

elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell

inriktning och som därefter placeras i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än hemkommunen eller samverkansområdet för utbildningen har rätt att i hemkommunen fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen när eleven efter placeringen återvänder till hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detsamma gäller den elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning i den kommun där hemmet för vård

eller boende är beläget.

 

 

 

 

 

Erbjuder hemkommunen inte den

Erbjuder hemkommunen inte den

aktuella utbildningen,

har eleven

aktuella utbildningen,

har eleven

rätt att efter eget val fullfölja sin

rätt att efter eget val fullfölja sin

utbildning i en annan kommun eller

utbildning i en annan kommun eller

ett landsting som

anordnar

en

region

som

anordnar

utbildningen.

 

utbildningen.

 

 

50 §

En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett

Första stycket gäller även en

landsting som på ett nationellt

region som på ett nationellt

program har antagit en elev som

program har antagit en elev som

inte är hemmahörande i sam-

inte är hemmahörande i sam-

verkansområdet för utbildningen.

verkansområdet för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela

föreskrifter om interkommunal ersättning.

 

 

 

 

 

 

17 kap.

 

 

 

 

 

 

17 §7

 

 

 

Ett landsting som anordnar ett

En region som anordnar ett

nationellt

program

får

anordna

nationellt

program

får

anordna

programinriktat val som är inriktat

programinriktat val som är inriktat

mot det nationella programmet.

mot det nationella programmet.

Utbildning anordnad

 

Utbildning anordnad av regioner

av landsting

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 §

 

 

 

Ett landsting får, utöver vad som

En region får, utöver vad som

följer av 17 §, efter överens-

följer av 17 §, efter överens-

kommelse

med

en

kommun

kommelse

med

en

kommun

6

Senaste lydelse 2015:176.

7

Senaste lydelse 2018:749.

314

 

Även en region som anordnar programinriktat val som har utfor- mats för en enskild elev, yrkes- introduktion som har utformats för en enskild elev eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen obero- ende av vilken kommun de kommer från.

anordna yrkesintroduktion och in-

anordna yrkesintroduktion och in- Prop. 2018/19:162

dividuellt alternativ.

dividuellt alternativ.

19 §8

En kommun eller ett landsting

En kommun eller en region som

som anordnar programinriktat val

anordnar programinriktat val som

som har utformats för en grupp

har utformats för en grupp elever

elever eller yrkesintroduktion som

eller yrkesintroduktion som har

har utformats för en grupp elever

utformats för en grupp elever ska ta

ska ta emot alla de behöriga

emot alla de behöriga sökande till

sökande till utbildningen som hör

utbildningen som hör hemma i

hemma i kommunen eller samver-

kommunen eller samverkans-

kansområdet för utbildningen.

området för utbildningen.

En elev som vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) ska vid beslut om mottagande enligt första stycket jämställas med den som är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen.

Om det finns platser över på

Om det finns platser över på

utbildningen,

sedan alla sökande

utbildningen, sedan

alla sökande

som ska tas emot enligt första och

som ska tas emot enligt första och

andra styckena har antagits, får

andra styckena har antagits, får

kommunen

eller landstinget ta

kommunen eller regionen ta emot

emot andra behöriga sökande till

andra behöriga

sökande till

utbildningen.

 

utbildningen.

 

21 §9

En kommun som anordnar programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språkintroduktion får ta emot ungdomar som uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning även om de inte kommer från kommunen.

Även ett landsting som anordnar programinriktat val som har utfor- mats för en enskild elev, yrkes- introduktion som har utformats för en enskild elev eller individuellt alternativ, får ta emot behöriga ungdomar till utbildningen obero- ende av vilken kommun de kommer från.

21 a §10

En kommun som anordnar sådan

En kommun som anordnar sådan

utbildning som avses i 21 § första

utbildning som avses i 21 § första

stycket ska ta emot ungdomar som

stycket ska ta emot ungdomar som

8

Senaste lydelse 2018:749.

 

9

Senaste lydelse 2018:749.

315

10 Senaste lydelse 2015:176.

En kommun eller en region som enligt 19 § andra stycket har tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun. Detsamma gäller den kommun eller region som enligt 21 a § har tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en enskild elev,
yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språk- introduktion.

Prop. 2018/19:162 uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning om de på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbild- ningen. Det gäller också för ett landsting som anordnar sådan utbildning som avses i 21 § andra stycket.

uppfyller behörighetsvillkoren för respektive utbildning om de på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbild- ningen. Det gäller också för en region som anordnar sådan utbildning som avses i 21 § andra stycket.

23 §11

En kommun som på programinriktat val har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen, ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av dennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett

Första stycket gäller även en

landsting som på programinriktat

region som på programinriktat val

val antagit en elev som inte är

antagit en elev som inte är

hemmahörande i samverkansom-

hemmahörande i samverkansom-

rådet för utbildningen.

rådet för utbildningen.

Om inte den anordnande huvudmannen och hemkommunen kommer överens om annat, ska den interkommunala ersättningen beräknas enligt 24–27 §§.

26 a §12

En kommun eller ett landsting som enligt 19 § andra stycket har tagit emot en elev på program- inriktat val som har utformats för en grupp elever eller yrkes- introduktion som har utformats för en grupp elever ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun. Detsamma gäller den kommun eller det landsting som enligt 21 a § har tagit emot en elev på programinriktat val som har utformats för en enskild elev, yrkesintroduktion som har utformats för en enskild elev, individuellt alternativ eller språk- introduktion.

11

Senaste lydelse 2018:749.

12

Senaste lydelse 2018:749.

316

 

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte Prop. 2018/19:162 kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara

anordnarens självkostnad.

18kap. 13 §13

Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasiesärskolan, gymnasieskolan, särskild utbildning för vuxna på gymnasial nivå och

kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå.

 

Antagningsorganisationen

får

Antagningsorganisationen

får

vara gemensam för gymnasiesär-

vara gemensam för gymnasiesär-

skola anordnad av kommuner,

skola anordnad av kommuner,

landsting och enskilda huvudmän.

regioner och enskilda huvudmän.

27§14

Varje kommun ansvarar för att alla ungdomar i kommunen som tillhör gymnasiesärskolans målgrupp erbjuds utbildning av god kvalitet i

gymnasiesärskolan.

 

 

Kommunen får erbjuda utbild-

Kommunen får erbjuda utbild-

ning som den själv anordnar eller

ning som den själv anordnar eller

utbildning som anordnas av en

utbildning som anordnas av en

annan kommun eller ett landsting

annan kommun eller en region

enligt

samverkansavtal

med

enligt samverkansavtal med kom-

kommunen eller landstinget.

munen eller regionen. Kommuner

Kommuner som har ingått ett

som har ingått ett samverkansavtal

samverkansavtal bildar ett sam-

bildar ett samverkansområde för

verkansområde för utbildningen.

utbildningen.

Vilka utbildningar som erbjuds och antalet platser på dessa ska så långt det är möjligt anpassas med hänsyn till ungdomarnas önskemål.

Utbildning får anordnas

Utbildning får anordnas

av landsting

av regioner15

29§16

Efter överenskommelse med en

Efter överenskommelse med en

kommun får ett landsting anordna

kommun får en region anordna

utbildning i gymnasiesärskolan på

utbildning i gymnasiesärskolan på

nationella

och

individuella

nationella

och

individuella

program.

 

 

program.

 

 

30§17

Elever i gymnasiesärskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts inom hemkommunen från en plats i anslutning till elevens hem till den plats där utbildningen bedrivs och tillbaka, om sådan

13

Senaste lydelse 2012:109.

 

14

Senaste lydelse 2012:109.

 

15

Senaste lydelse 2012:109.

 

16

Senaste lydelse 2012:109.

317

17

Senaste lydelse 2012:109.

Prop. 2018/19:162 skjuts behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållanden, elevens funktionsnedsättning eller någon annan särskild omständighet.

För elever som går i en annan kommuns gymnasiesärskola ska hemkommunen anordna skolskjuts i de fall det kan ske utan orga-

nisatoriska eller ekonomiska svårigheter.

 

 

 

Elevens

hemkommun eller det

Elevens hemkommun eller den

landsting som anordnar utbildning-

region som anordnar utbildningen

en ska ombesörja att skolskjuts

ska

ombesörja

att

skolskjuts

anordnas enligt första stycket.

anordnas enligt första stycket.

 

 

19 kap.

 

 

 

 

 

40 §18

 

 

 

En kommun får ta emot en elev

En kommun får ta emot en elev

från en annan kommun på ett

från en annan kommun på ett

individuellt program i sin gym-

individuellt program i sin gym-

nasiesärskola under

förutsättning

nasiesärskola under

förutsättning

att hemkommunen har bedömt att

att hemkommunen har bedömt att

eleven inte kan följa under-

eleven inte kan följa under-

visningen på ett nationellt pro-

visningen på ett nationellt pro-

gram. Även ett landsting får ta

gram. Även en region får ta emot en

emot en elev på ett individuellt

elev på ett individuellt program

program

under

samma

under samma förutsättning.

förutsättning.

 

 

 

 

 

Det som sägs i första stycket

Det som sägs i första stycket

gäller dock endast om hem-

gäller dock endast om hem-

kommunen

och den

mottagande

kommunen och

den

mottagande

kommunen

eller

landstinget

kommunen eller regionen kommer

kommer överens om ersättningen

överens om ersättningen för

för utbildningen.

 

utbildningen.

 

 

 

 

40 a §19

 

 

 

En kommun eller ett landsting

En kommun eller en region ska ta

ska ta emot en elev på ett

emot

en elev på

ett

individuellt

individuellt program om

program om

 

 

1.eleven vistas i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen på grund av placering i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), och

2.hemkommunen har bedömt att eleven inte kan följa undervisningen på ett nationellt program.

41 §20

Innan en kommun tar emot en Innan en kommun tar emot en sökande som inte är hemma- sökande som inte är hemma- hörande i kommunen eller sam- hörande i kommunen eller sam- verkansområdet för utbildningen verkansområdet för utbildningen ska yttrande inhämtas från den ska yttrande inhämtas från den

 

18

Senaste lydelse 2012:109.

318

19

Senaste lydelse 2015:176.

20

Senaste lydelse 2012:109.

sökandes

hemkommun. Yttrandet

sökandes hemkommun. Yttrandet Prop. 2018/19:162

ska innehålla uppgift om huruvida

ska innehålla uppgift om huruvida

eleven

tillhör gymnasiesärskolans

eleven tillhör gymnasiesärskolans

målgrupp. Detsamma gäller innan

målgrupp. Detsamma gäller innan

ett landsting tar emot en sökande. I

en region tar emot en sökande. I de

de fall där eleven har sökt till ett

fall där eleven har sökt till ett

individuellt program ska yttrandet

individuellt program ska yttrandet

också

innehålla

uppgifter

om

också innehålla uppgifter om

huruvida eleven kan följa ett

huruvida eleven kan följa ett

nationellt

program

och

om

nationellt program och om

överenskommelse

om

ersättning

överenskommelse om ersättning

för utbildningen enligt 40 §.

 

för utbildningen enligt 40 §.

42§21

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter flyttar från kommunen eller sam- verkansområdet för utbildningen, har rätt att fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen, om den nya hemkommunen erbjuder sådan utbildning.

Erbjuder den nya hemkom-

Erbjuder den nya hemkom-

munen inte den aktuella utbild-

munen inte den aktuella utbild-

ningen, har eleven rätt att efter eget

ningen, har eleven rätt att efter eget

val fullfölja sin utbildning i en

val fullfölja sin utbildning i en

annan kommun eller ett landsting

annan kommun eller en region som

som anordnar utbildningen.

anordnar utbildningen.

En elev som med anledning av

En elev som med anledning av

placering i ett hem för vård eller

placering i ett hem för vård eller

boende enligt 6 kap. 1 § social-

boende enligt 6 kap. 1 § social-

tjänstlagen (2001:453) flyttar från

tjänstlagen (2001:453) flyttar från

kommunen eller samverkansom-

kommunen eller samverkansom-

rådet för utbildningen, har rätt att

rådet för utbildningen, har rätt att

fullfölja utbildningen på det på-

fullfölja utbildningen på det på-

började programmet eller den på-

började programmet eller den på-

började inriktningen i den kommun

började inriktningen i den kommun

där hemmet för vård eller boende är

där hemmet för vård eller boende är

beläget, om kommunen erbjuder

beläget, om kommunen erbjuder

sådan utbildning. Om den inte

sådan utbildning. Om den inte

erbjuder den aktuella utbildningen,

erbjuder den aktuella utbildningen,

har eleven rätt att efter eget val full-

har eleven rätt att efter eget val full-

följa sin utbildning i en annan

följa sin utbildning i en annan

kommun eller ett landsting som an-

kommun eller en region som an-

ordnar utbildningen, om detta inte

ordnar utbildningen, om detta inte

hindrar eleven från att vistas i

hindrar eleven från att vistas i

hemmet för vård eller boende.

hemmet för vård eller boende.

21Senaste lydelse 2015:176.

319

Prop. 2018/19:162

320

42 a §22

En elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning och som därefter placeras i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än hemkommunen eller samverkansområdet för utbildningen har rätt att i hemkommunen fullfölja utbildningen på det påbörjade programmet eller den påbörjade inriktningen när eleven efter placeringen återvänder till hemkommunen, om den erbjuder sådan utbildning. Detsamma gäller den elev som har påbörjat ett nationellt program eller en nationell inriktning i den kommun där hemmet för vård

eller boende är beläget.

 

 

 

 

 

Erbjuder hemkommunen inte den

Erbjuder hemkommunen inte den

aktuella utbildningen,

har eleven

aktuella utbildningen,

har eleven

rätt att efter eget val fullfölja sin

rätt att efter eget val fullfölja sin

utbildning i en annan kommun eller

utbildning i en annan kommun eller

ett landsting som

anordnar

en

region

som

anordnar

utbildningen.

 

utbildningen.

 

 

43§23

En kommun som på ett nationellt program har antagit en elev som inte är hemmahörande i kommunen eller i samverkansområdet för utbildningen ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av hans eller hennes hemkommun (interkommunal ersättning).

Första stycket gäller även ett

Första stycket gäller även en

landsting som på ett nationellt

region som på ett nationellt

program har antagit en elev som

program har antagit en elev som

inte är hemmahörande i sam-

inte är hemmahörande i sam-

verkansområdet för utbildningen.

verkansområdet för utbildningen.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om interkommunal ersättning för de nationella programmen.

44 a §24

En kommun eller ett landsting

En kommun eller en region som

som har tagit emot en elev på ett

har tagit emot en elev på ett

individuellt program enligt 40 a §

individuellt program enligt 40 a §

ska ersättas för sina kostnader för

ska ersättas för sina kostnader för

elevens utbildning av elevens

elevens utbildning av elevens

hemkommun.

hemkommun.

Om den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun inte kommer överens om annat ska ersättningen för utbildningen motsvara anordnarens självkostnad.

20kap. 18 §

Ett landsting får tillhandahålla

En region får tillhandahålla

utbildning på gymnasial nivå inom

utbildning på gymnasial nivå inom

22Senaste lydelse 2015:176.

23Senaste lydelse 2012:109.

24Senaste lydelse 2015:176.

områdena naturbruk och omvård- nad. Efter överenskommelse med en kommun får landstinget till- handahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.

områdena naturbruk och omvård- Prop. 2018/19:162 nad. Efter överenskommelse med

en kommun får regionen till- handahålla utbildning på gymnasial nivå även inom andra områden.

19 d §25

Den som har rätt att delta i

Den som har rätt att delta i

utbildning på gymnasial nivå enligt

utbildning på gymnasial nivå enligt

19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta

19, 19 a eller 19 b § har rätt att delta

i sådan utbildning i en annan

i sådan utbildning i en annan

kommun än sin hemkommun eller i

kommun än sin hemkommun eller i

ett landsting, om utbildningen finns

en region, om utbildningen finns

där och inte erbjuds av hem-

där och inte erbjuds av hem-

kommunen.

kommunen.

När det gäller ungdomar som har sådan rätt som avses i första stycket ska bestämmelserna i 15 kap. 32 § tillämpas till och med första kalender- halvåret det år de fyller 20 år.

22§26

Den huvudman som anordnar utbildning på gymnasial nivå beslutar om

den sökande ska tas emot till utbildningen.

 

Hemkommunen ska ta emot en sökande om de villkor som anges i 20

§

är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19

a

eller 19 b §.

 

 

En kommun ska ta emot en

En kommun ska ta emot en

sökande från en annan kommun

sökande från en annan kommun

och ett landsting ska ta emot en

och en region ska ta emot en

sökande, om

sökande, om

 

1.de villkor som anges i 20 § är uppfyllda eller om den sökande har rätt till utbildning enligt 19, 19 a eller 19 b §, och

2.hemkommunen har åtagit sig eller, efter överklagande enligt 28 kap. 12 §, ska åta sig att svara för kostnaderna för den sökandes utbildning.

Av ett beslut om att en sökande ska tas emot ska det framgå på vilken eller vilka grunder den sökande tas emot.

21kap. 15 §

Ett landsting får efter överens-

En region får efter överens-

kommelse med en kommun till-

kommelse med en kommun till-

handahålla utbildning på gym-

handahålla utbildning på gym-

nasial nivå.

nasial nivå.

25Senaste lydelse 2016:1184.

26Senaste lydelse 2016:1184.

321

Om en kommun, en region eller en enskild huvudman överlämnar uppgiften att bedriva undervisning på entreprenad, får kommunen, regionen eller den enskilde huvud- mannen överlämna den myndig- hetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift.

Prop. 2018/19:162

322

23kap.

1 §27

En kommun, ett landsting eller

En kommun, en region eller en

en enskild huvudman får enligt

enskild

huvudman

får

enligt

bestämmelserna i detta kapitel med

bestämmelserna i detta kapitel med

bibehållet

huvudmannaskap

sluta

bibehållet

huvudmannaskap

sluta

avtal om att någon annan än

avtal om att någon annan än

kommunen,

landstinget eller den

kommunen,

regionen eller

den

enskilde

 

huvudmannen

utför

enskilde

 

huvudmannen

utför

uppgifter

inom

utbildning

eller

uppgifter

inom

utbildning

eller

annan verksamhet enligt denna lag

annan verksamhet enligt denna lag

(entreprenad).

 

 

(entreprenad).

 

 

 

Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 §

Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 §

kommunallagen

(2017:725)

om

kommunallagen

(2017:725) om

anknytning

 

till

kommunens

eller

anknytning

till

kommunens

eller

landstingets

område eller

deras

regionens

 

område

eller

deras

medlemmar får en kommun eller ett

medlemmar får en kommun eller en

landsting genom ett avtal enligt

region genom ett avtal enligt första

första stycket utföra uppgifter åt en

stycket utföra uppgifter åt en annan

annan huvudman inom skol-

huvudman inom skolväsendet.

väsendet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

De bestämmelser som finns för en utbildning eller en annan verksamhet enligt denna lag ska med de undantag som anges i detta kapitel gälla även vid entreprenad.

5§28

Om det finns särskilda skäl får

Om det finns särskilda skäl får

regeringen efter ansökan av en

regeringen efter ansökan av en

kommun, ett landsting eller en

kommun, en region eller en enskild

enskild huvudman i andra fall än

huvudman i andra fall än som anges

som anges i 2 och 3 a–4 a §§ medge

i 2 och 3 a–4 a §§ medge att kom-

att

kommunen,

landstinget

eller

munen, regionen eller den enskilde

den

enskilde

huvudmannen

får

huvudmannen får överlämna åt

överlämna åt någon annan att

någon annan att bedriva under-

bedriva undervisning inom skol-

visning inom skolväsendet på

väsendet på entreprenad.

 

entreprenad.

6§29

Om en kommun, ett landsting eller en enskild huvudman över- lämnar uppgiften att bedriva under- visning på entreprenad, får kommunen, landstinget eller den enskilde huvudmannen överlämna den myndighetsutövning som hör

27Senaste lydelse 2017:759.

28Senaste lydelse 2017:570.

29Senaste lydelse 2015:482.

till en lärares undervisnings-

Prop. 2018/19:162

uppgift.

 

Kommunen eller landstinget får

Kommunen eller regionen får när

när det gäller kommunal vuxen-

det gäller kommunal vuxen-

utbildning och särskild utbildning

utbildning och särskild utbildning

för vuxna överlämna även den

för vuxna överlämna även den

myndighetsutövning som hör till

myndighetsutövning som hör till

rektorns uppgifter.

rektorns uppgifter.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om begränsningar när det gäller överlämnande av rektorsuppgifter som innefattar myndighetsutövning.

8§30

En kommun får sluta avtal med en annan kommun om att denna ska ta över ansvaret för kommunens uppgifter inom förskolan, fritidshemmet, kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller sådan

pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.

 

 

En kommun får också sluta avtal

En kommun får också sluta avtal

med ett landsting om att detta ska

med en region om att regionen ska

ta över ansvaret för kommunens

ta över ansvaret för kommunens

uppgifter inom kommunal vuxen-

uppgifter inom kommunal vuxen-

utbildning på grundläggande eller

utbildning på grundläggande eller

gymnasial nivå eller inom särskild

gymnasial nivå eller inom särskild

utbildning för vuxna.

 

 

utbildning för vuxna.

 

 

 

 

 

 

 

9 §

 

 

En kommun får som huvudman

En kommun får som huvudman

överlåta

ansvaret

för

sådana

överlåta ansvaret för sådana

medicinska insatser

som

anges i

medicinska insatser

som

anges i

2 kap. 25–28 §§ till ett landsting,

2 kap. 25–28 §§ till en region, om

om kommunen och landstinget är

kommunen och regionen är

överens om detta. På samma sätt får

överens om detta. På samma sätt får

ett landsting överlåta ansvaret till

en region överlåta ansvaret till en

en kommun.

 

 

 

kommun.

 

 

Staten eller en enskild får som

Staten eller en enskild får som

huvudman överlåta ansvaret för de

huvudman överlåta ansvaret för de

medicinska insatser

som

anges i

medicinska insatser

som

anges i

2 kap. 25–28 §§

till

en

kommun

2 kap. 25–28 §§ till

en

kommun

eller ett landsting, om huvud-

eller en region, om huvudmannen

mannen

och

kommunen eller

och kommunen eller regionen är

landstinget är överens om detta.

överens om detta.

 

 

26kap. 17 §31

 

Statens skolinspektion får när det

Statens skolinspektion får när det

gäller en verksamhet som bedrivs

gäller en verksamhet som bedrivs

av en kommun eller ett landsting

av en kommun eller en region

30

Senaste lydelse 2015:482.

323

31

Senaste lydelse 2018:608.

Prop. 2018/19:162 besluta att staten

på kommunens

besluta att staten på kommunens

eller landstingets

bekostnad

ska

eller regionens bekostnad ska vidta

vidta de åtgärder som behövs för att

de åtgärder som behövs för att

åstadkomma

rättelse,

om

åstadkomma

rättelse,

om

kommunen eller landstinget

 

kommunen eller regionen

 

1.inte har följt ett föreläggande enligt 10 §, och

2.missförhållandet är allvarligt.

Har staten haft kostnader för en

Har staten haft kostnader för en

åtgärd som vidtagits med stöd av

åtgärd som vidtagits med stöd av

denna paragraf, får denna kostnad

denna paragraf, får denna kostnad

kvittas mot belopp som staten

kvittas mot belopp som staten

annars skulle ha betalt ut till

annars skulle ha betalat ut till

kommunen eller landstinget.

kommunen eller regionen.

28 kap.

Beslut av en kommun

Beslut av en kommun

eller ett landsting

eller en region

5 §32

Beslut av en kommun eller ett

Beslut av en kommun eller en

landsting får överklagas hos all-

region får överklagas till allmän

män förvaltningsdomstol i fråga

förvaltningsdomstol i fråga om

om

 

1.godkännande enligt 2 kap. 5 § eller återkallelse av sådant godkännande enligt 26 kap. 13 eller 14 §,

2.bidrag enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 17 kap. 35 § eller 19 kap. 45 §,

3.avstängning enligt 5 kap. 17 eller 19 §,

4.föreläggande för vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter enligt 7 kap. 23 §,

5.skolskjuts enligt 9 kap. 15 b § första stycket, 9 kap. 15 c § första stycket, 10 kap. 32 § första stycket, 10 kap. 33 § första stycket, 11 kap. 31 § första stycket, 11 kap. 32 § första stycket, 18 kap. 30 § första stycket eller 18 kap. 31 § första stycket,

6.ekonomiskt stöd till inackordering enligt 15 kap. 32 § eller 18 kap. 32 § första stycket,

7.medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt eller återkallelse av sådant medgivande enligt 24 kap. 23 eller 24 §,

8.rätt till bidrag enligt 25 kap. 10 eller 15 § eller återkallelse av sådan rätt enligt 26 kap. 13 §,

9.bidrag enligt 25 kap. 11 §,

10.tillfälligt verksamhetsförbud enligt 26 kap. 18 §, eller

11.vitesföreläggande enligt 26 kap. 27 §.

Beslut av en kommun

Beslut av en kommun

eller ett landsting

eller en region

32

Senaste lydelse 2018:749.

324

 

12§33

Beslut av en kommun eller ett

Beslut av en kommun eller en

landsting får överklagas hos Skol-

region får överklagas hos Skol-

väsendets överklagandenämnd i

väsendets överklagandenämnd i

fråga om

fråga om

1.barns mottagande i grundsärskolan enligt 7 kap. 5 § eller tillhörighet till grundsärskolans målgrupp enligt 7 kap. 5 b §,

2.uppskjuten skolplikt enligt 7 kap. 10 § andra stycket,

3.skolpliktens förlängning enligt 7 kap. 13 § eller skolpliktens upp- hörande enligt 7 kap. 14 §,

4.mottagande av en elev från en annan kommun enligt 9 kap. 13 §, 10 kap. 25 § eller 11 kap. 25 §,

5.åtgärder enligt 10 kap. 29 § tredje stycket för en elev som inte bor hemma,

6.placering vid en annan skolenhet än den vårdnadshavaren önskar enligt 9 kap. 15 § andra stycket, 10 kap. 30 § andra stycket eller 11 kap. 29 § andra stycket,

7.mottagande i första hand enligt 16 kap. 36 §, mottagande enligt 17 kap. 14 § när det gäller en utbildning i gymnasieskolan som utformats för en grupp elever, mottagande enligt 17 a kap. 18 § eller mottagande i första hand enligt 19 kap. 29 § första stycket,

8.tillhörighet till målgruppen för gymnasiesärskolan enligt 18 kap. 5 eller 7 §,

9.mottagande till kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 13 §, 14 § andra stycket, 22 § eller 33 § eller till särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 7 § tredje stycket,

10.upphörande av utbildningen för en elev i kommunal vuxen- utbildning enligt 20 kap. 9 § andra stycket eller i särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § andra stycket,

11.att på nytt bereda kommunal vuxenutbildning enligt 20 kap. 9 § tredje eller fjärde stycket eller särskild utbildning för vuxna enligt 21 kap. 9 § tredje stycket,

12.åtagande om interkommunal ersättning enligt 20 kap. 21 § tredje stycket, eller

13.rätt till utbildning eller annan verksamhet för någon som avses i 29 kap. 2 § andra stycket 3.

Beslut som avses i första stycket 1, 4 och 7–12 får överklagas endast av barnet, eleven eller den sökande.

29kap.

1 §34

I detta kapitel finns bestämmelser om

– bosättning (2–5 §§),

 

– hemkommun och hemlandsting

– hemkommun och hemregion

(6 §),

(6 §),

utlandssvenska elever (7 §),

personer med begåvningsmässig funktionsnedsättning (8 §),

33Senaste lydelse 2015:482.

34Senaste lydelse 2015:73.

Prop. 2018/19:162

325

Prop. 2018/19:162 – kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar (9 §),

handläggning (10 och 11 §§),

talerätt (12 §),

samverkan och anmälan till socialnämnden (13 §),

tystnadsplikt (14 §),

International Baccalaureate (17 §),

överlämnande av betygshandlingar (18 §),

informationsskyldighet (19 §),

uppgiftsskyldighet (19 a §), och

övriga bemyndiganden (20–29 §§).

Hemkommun

Hemkommun och hemregion

och hemlandsting

 

6 §35

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun som personen är folkbokförd i.

För den som är bosatt i landet utan att vara folkbokförd här avses med hemkommun den kommun som han eller hon stadigvarande vistas i eller, om han eller hon saknar stadigvarande vistelseort, den kommun som han eller hon för tillfället uppehåller sig i. Detsamma gäller den som har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen (1991:481).

Med hemlandsting

avses det

Med hemregion avses den region

landsting som hemkommunen hör

som hemkommunen hör till.

till.

 

 

 

 

 

 

 

10 §36

I ärenden som avser myndighets-

I ärenden som avser myndighets-

utövning mot någon enskild enligt

utövning mot någon enskild enligt

denna lag hos en kommun, ett

denna lag hos en kommun, en

landsting

eller

en

enskild

region eller en enskild huvudman

huvudman

tillämpas

följande

tillämpas följande bestämmelser i

bestämmelser i

förvaltningslagen

förvaltningslagen (2017:900):

(2017:900):

 

 

 

 

10 § om partsinsyn,

23 § om utredningsansvaret,

24 § om när man får lämna uppgifter muntligt,

25 § om kommunikation,

27 § om dokumentation av uppgifter,

31 § om dokumentation av beslut,

32 § om motivering av beslut,

33 och 34 §§ om underrättelse om innehållet i beslut och hur ett överklagande går till, och

36 § om rättelse av skrivfel eller liknande.

I sådana ärenden hos en enskild huvudman tillämpas även bestämmelserna i 16–18 §§ förvaltningslagen.

Trots första stycket tillämpas inte

326

35

Senaste lydelse 2018:692.

36

Senaste lydelse 2018:844.

1. bestämmelserna i 10 och 25 §§ förvaltningslagen i fråga om uppgifter Prop. 2018/19:162 som rör någon annan sökande i ett ärende om plats i utbildning eller annan

verksamhet enligt denna lag, och

2.bestämmelserna i 25 och 32 §§ förvaltningslagen vid antagning för frivillig utbildning.

Det som sägs i denna paragraf gäller inte vid betygssättning.

26§37

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om bestämmandet av det bidrag som kommunerna enligt 8 kap. 21 §, 9 kap. 19 §, 10 kap. 37 §, 11 kap. 36 §, 14 kap. 15 §, 16 kap. 52 §, 19 kap. 45 § och 25 kap. 11 § är skyldiga att lämna till fristående förskolor, fristående skolor och enskilt

bedriven pedagogisk omsorg.

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer får

som regeringen bestämmer får

meddela föreskrifter om skyldighet

meddela föreskrifter om skyldighet

för en kommun eller ett landsting

för en kommun eller en region att

att lämna uppgifter om verksam-

lämna uppgifter om verksamheten

heten som behövs för beslut om

som behövs för beslut om bidrag

bidrag till fristående förskolor och

till fristående förskolor och fri-

fristående skolor samt hur bidrag

stående skolor samt hur bidrag till

till en fristående förskola eller fri-

en fristående förskola eller fri-

stående skola eller annan enskild

stående skola eller annan enskild

verksamhet har beräknats.

verksamhet har beräknats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

37 Senaste lydelse 2018:749.

327

Prop. 2018/19:162

2.115 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)

dels att 24–27 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 23 § ska lyda ”Region som huvudman”.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

24 §1

 

 

 

 

Trots

bestämmelserna

om

Trots

bestämmelserna

om

huvudmän i den nya skollagen får

huvudmän i den nya skollagen får

ett landsting vara huvudman för

en region vara huvudman för

grundskola för elever med autism

grundskola för elever med autism

eller autismliknande tillstånd

och

eller

autismliknande

tillstånd

och

för grundsärskola, om landstinget

för

grundsärskola,

om regionen

bedrev

obligatorisk särskola

vid

bedrev

obligatorisk

särskola

vid

utgången av juni 2011.

 

utgången av juni 2011.

 

Inspektionen för vård och omsorg utövar tillsyn över elevhemsboende

vid utbildning som avses i första stycket.

 

 

 

 

 

 

25 §

 

 

 

Trots

bestämmelserna

om

Trots

bestämmelserna

om

huvudmän i den nya skollagen får

huvudmän i den nya skollagen får

ett landsting vara huvudman för

en region vara huvudman för

gymnasieskola

eller kommunal

gymnasieskola

eller kommunal

vuxenutbildning

inom

andra

vuxenutbildning

inom

andra

områden

än

naturbruk

eller

områden

än

naturbruk

eller

omvårdnad om utbildningen

 

omvårdnad om utbildningen

 

1.bedrevs före den 1 juli 1991 och har bedrivits sedan dess, och

2.under hela tiden har stått öppen för sökande från hela landet och förblir det.

 

 

 

26 §2

 

När ett landsting bedriver utbild-

När en region bedriver utbildning

 

ning med stöd av 24 eller 25 § ska

med stöd av 24 eller 25 § ska de

 

de bestämmelser i den nya skol-

bestämmelser i den nya skollagen

 

lagen och denna lag som gäller för

och denna lag som gäller för en

 

en offentlig huvudman för utbild-

offentlig huvudman för utbildning i

 

ning i den aktuella skolformen

den aktuella skolformen tillämpas

 

tillämpas på landstinget. Lands-

regionen. Regionen ska för

 

tinget ska för utbildning i grund-

utbildning i grundskola eller grund-

 

skola eller

grundsärskola

även

särskola även tillämpa 7 kap. 22 § i

 

tillämpa 7

kap. 22 § i den

nya

 

328

1 Senaste lydelse 2014:459.

 

 

2 Senaste lydelse 2014:459.

 

 

skollagen på samma sätt som en enskild huvudman.

den nya skollagen på samma sätt Prop. 2018/19:162 som en enskild huvudman.

 

27 §

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som regeringen bestämmer

får

som regeringen bestämmer får

meddela ytterligare föreskrifter om

meddela ytterligare föreskrifter om

landstingets befattning med sådan

regionens befattning med sådan

utbildning som avses i 24

och

utbildning som avses i 24 och

25 §§.

 

25 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

329

Prop. 2018/19:162

 

2.116

Förslag till lag om ändring i plan- och

 

 

bygglagen (2010:900)

 

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 3 kap. 8, 14 och 22 §§, 5 kap. 29 §,

 

7 kap. 1, 3 och 5–11 §§ och 13 kap. 1 § plan- och bygglagen (2010:900)

 

ska ha följande lydelse.

 

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

1 kap.

 

 

4 §1

 

I denna lag avses med

 

 

allmän plats: en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som

 

enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov,

 

bebygga: att förse ett område med ett eller flera byggnadsverk,

 

bebyggelse: en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra

 

anläggningar än byggnader,

 

 

byggherre: den som för egen räkning utför eller låter utföra

 

projekterings-, byggnads-, rivnings- eller markarbeten,

 

byggnad: en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och

 

väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under

 

mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att

 

vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den,

 

byggnadsnämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens

 

uppgifter enligt denna lag,

 

 

byggnadsverk: en byggnad eller annan anläggning,

 

byggprodukt: en produkt som är avsedd att stadigvarande ingå i ett

 

byggnadsverk,

 

 

exploateringsavtal: avtal om genomförande av en detaljplan och om

 

medfinansieringsersättning mellan en kommun och en byggherre eller en

 

fastighetsägare avseende mark som inte ägs av kommunen, dock inte avtal

 

mellan en kommun och staten om utbyggnad av statlig

 

transportinfrastruktur,

 

 

genomförandetiden: den tid för genomförandet av en detaljplan som ska

 

bestämmas enligt 4 kap. 21–25 §§,

 

 

kvartersmark: mark som enligt en detaljplan inte ska vara allmän plats

 

eller vattenområde,

 

 

markanvisning: ett avtal mellan en kommun och en byggherre som ger

 

byggherren ensamrätt att under en begränsad tid och under givna villkor

 

förhandla med kommunen om överlåtelse eller upplåtelse av ett visst av

 

kommunen ägt markområde för bebyggande,

 

medfinansieringsersättning:

medfinansieringsersättning:

 

ersättning som en byggherre eller

ersättning som en byggherre eller

 

en fastighetsägare i samband med

en fastighetsägare i samband med

 

genomförande av en detaljplan åtar

genomförande av en detaljplan åtar

 

sig att

betala för en del av en

sig att betala för en del av en

330

1 Senaste lydelse 2017:181.

 

kommuns kostnad för bidrag till

kommuns kostnad för bidrag till Prop. 2018/19:162

byggande av en viss väg eller

byggande av en viss väg eller

järnväg som staten eller ett

järnväg som staten eller en region

landsting ansvarar för,

ansvarar för,

miljönämnden: den eller de nämnder som fullgör kommunens uppgifter på miljö- och hälsoskyddsområdet,

nybyggnad: uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats,

ombyggnad: ändring av en byggnad som innebär att hela byggnaden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas,

omgivningsbuller: buller från flygplatser, industriell verksamhet, spårtrafik och vägar,

planläggning: arbetet med att ta fram en regionplan, en översiktsplan, en detaljplan eller områdesbestämmelser,

sammanhållen bebyggelse: bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark,

tillbyggnad: ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym,

tomt: ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål,

underhåll: en eller flera åtgärder som vidtas i syfte att bibehålla eller återställa en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde, och

ändring av en byggnad: en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska

värde.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

8 §2

 

 

När kommunen

upprättar

ett

När kommunen upprättar ett

förslag

till

översiktsplan

eller

förslag till översiktsplan eller

ändring i planen ska kommunen

ändring i planen ska kommunen

samråda

med

länsstyrelsen,

samråda

med

länsstyrelsen,

landstinget och de kommuner som

regionen och de kommuner som

berörs. Kommunen ska också ge

berörs. Kommunen ska också ge

kommunens medlemmar, de andra

kommunens medlemmar, de andra

myndigheter,

sammanslutningar

myndigheter, sammanslutningar

och enskilda i övrigt som har ett vä-

och enskilda i övrigt som har ett vä-

sentligt intresse av förslaget tillfälle

sentligt intresse av förslaget tillfälle

att delta i samrådet.

 

 

att delta i samrådet.

 

Syftet med samrådet är att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och att ge möjlighet till insyn och påverkan.

Under samrådet ska kommunen redovisa förslagets innebörd, skälen för förslaget, förslagets konsekvenser och det planeringsunderlag som har betydelse från nationell, regional, mellankommunal eller annan synpunkt.

2Senaste lydelse 2018:1732.

331

Prop. 2018/19:162

14 §3

 

 

 

Innan utställningen äger rum ska

Innan utställningen äger rum ska

kommunen skicka planförslaget

kommunen

skicka planförslaget

och kungörelsen till länsstyrelsen,

och kungörelsen till länsstyrelsen,

landstinget och de kommuner som

regionen och de kommuner som

berörs.

 

berörs.

 

 

 

 

22 §4

 

 

 

När ett beslut att anta eller ändra

När ett beslut att anta eller ändra

översiktsplanen har fått laga kraft,

översiktsplanen har fått laga kraft,

ska kommunen

utan dröjsmål

ska kommunen

utan

dröjsmål

skicka följande

handlingar till

skicka följande

handlingar till

Boverket, länsstyrelsen, landsting-

Boverket,

länsstyrelsen,

regionen

et och de kommuner som berörs:

och de kommuner som berörs:

1.översiktsplanen,

2.den samrådsredogörelse som avses i 11 §,

3.det granskningsyttrande som avses i 16 §,

4.det utlåtande som avses i 17 §, och

5.ett protokollsutdrag med beslutet.

5 kap.

29 §5

När detaljplanen har antagits ska kommunen skicka ett meddelande om detta till

1. länsstyrelsen och lantmäterimyndigheten,

2. de kommuner som är berörda

2. de kommuner som är berörda

och till landstinget om det i länet

och till regionen om det i länet ska

ska ske planering enligt 7 kap., och

ske planering enligt 7 kap., och

3.dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får överklaga enligt 13 kap. 12 eller 13 § och

a) senast under granskningstiden har lämnat skriftliga synpunkter som inte blivit tillgodosedda, eller

b) har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. 11 § andra stycket 1. Meddelandet ska innehålla ett protokollsutdrag med beslutet och upplys-

ningar om vad den som vill överklaga beslutet måste göra.

Kommunen ska till länsstyrelsen skicka det granskningsutlåtande som avses i 23 § tillsammans med meddelandet om att planen har antagits, om kommunen inte redan har skickat utlåtandet enligt 24 §.

 

 

7 kap.

 

 

Regional fysisk planering ska ske

1 §6

 

 

Regional fysisk planering ska ske

 

i Stockholms län och i Skåne län.

i Stockholms län och i Skåne län.

 

Landstinget ansvarar för denna

Regionen ansvarar för denna

 

planering.

planering.

 

 

Landstinget ska

Regionen ska

 

3

Senaste lydelse 2018:1732.

 

 

4

Senaste lydelse 2018:1732.

 

332

5

Senaste lydelse 2018:1732.

 

6

Senaste lydelse 2018:1732.

 

1.utreda regionala frågor av betydelse för länets fysiska miljö,

2.upprätta ett förslag till regionplan enligt 2–4 §§ eller förslag till ändring av en sådan plan,

3.anta, pröva aktualiteten hos och vid behov ändra planen,

4. lämna underlag om regionala

4. lämna underlag om regionala

frågor av betydelse för länets

frågor av betydelse för länets

fysiska miljö till länsstyrelsen,

fysiska miljö till länsstyrelsen,

andra berörda landsting och de

andra berörda regioner och de

kommuner, regionala kollektiv-

kommuner, regionala kollektiv-

trafikmyndigheter och andra mynd-

trafikmyndigheter och andra mynd-

igheter som berörs,

igheter som berörs,

5.yttra sig över förslag till översiktsplaner inom länet under utställningstiden i fråga om hur dessa planer förhåller sig till regionplanen,

6.verka för insatser som kan bidra till att det långsiktiga behovet av bo- städer kan tillgodoses, och

7.verka för insatser som kan bidra till att minska länets klimatpåverkan och dess effekter.

Landstinget

ska

lämna

Regionen ska lämna regeringen

regeringen de uppgifter om den

de uppgifter om den regionala

regionala fysiska planeringen som

fysiska planeringen som regeringen

regeringen begär.

 

 

begär.

3 §7

Av regionplanen ska det framgå

1.hur hänsyn har tagits till allmänna intressen enligt 2 kap., hur riksin- tressen enligt 3 och 4 kap. miljöbalken har tillgodosetts och på vilket sätt miljökvalitetsnormer enligt 5 kap. miljöbalken har följts,

2.hur hänsyn har tagits till och hur planen har samordnats med den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för regional transport- infrastruktur, trafikförsörjningsprogram och kommunala riktlinjer för bostadsförsörjning samt nationella och andra regionala och kommunala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling i länet, och

3.hur planen är avsedd att genomföras.

I fråga om strategisk miljö-

I fråga om strategisk miljö-

bedömning gäller 3 kap. 4 § andra

bedömning gäller 3 kap. 4 § andra

och tredje styckena. Vid tillämp-

och tredje styckena. Vid tillämp-

ningen ska det som sägs där om

ningen ska det som sägs där om

översiktsplan i stället gälla region-

översiktsplan i stället gälla region-

plan och det som sägs om kommu-

plan och det som sägs om kommu-

nen gälla landstinget.

nen gälla regionen.

Länsstyrelsens granskningsyttrande över planförslaget ska redovisas tillsammans med regionplanen. Om länsstyrelsen inte har godtagit planen i en viss del, ska det anmärkas i planen.

5 §8

Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2

Bestämmelserna i 3 kap. 7 § 2

och 3 och 8–18 §§ om samråd,

och 3 och 8–18 §§ om samråd,

7Senaste lydelse 2018:1732.

8 Senaste lydelse 2018:1732.

Prop. 2018/19:162

333

Prop. 2018/19:162 utställning och granskning gäller i

utställning och granskning gäller i

tillämpliga delar också i fråga om

tillämpliga delar också i fråga om

förslag till regionplan eller förslag

förslag till regionplan eller förslag

till ändring av en sådan plan. Vid

till ändring av en sådan plan. Vid

tillämpningen ska det som sägs där

tillämpningen ska det som sägs där

om översiktsplan i stället gälla

om översiktsplan i stället gälla

regionplan och det som sägs om

regionplan och det som sägs om

kommunen

i

stället

gälla

kommunen i stället gälla regionen.

landstinget.

Utställningstiden

ska

Utställningstiden ska dock vara

dock vara minst tre månader.

 

minst tre månader.

334

 

 

 

 

 

 

 

6 §9

 

 

 

 

 

 

 

Landstinget ska minst en gång

Regionen ska minst en gång

under fullmäktiges mandattid pröva

under fullmäktiges mandattid pröva

om regionplanen är aktuell i

om regionplanen är aktuell i

förhållande till

kraven i

2–4 §§

förhållande till

kraven i

2–4 §§

(aktualitetsprövning).

Vid

denna

(aktualitetsprövning).

Vid

denna

prövning

ska

landstinget

begära

prövning ska regionen begära

länsstyrelsens och berörda kommu-

länsstyrelsens och berörda kommu-

ners synpunkter i fråga om sådana

ners synpunkter i fråga om sådana

intressen som anges i 7 och 8 §§.

intressen som anges i 7 och 8 §§.

 

 

 

 

 

 

 

7 §10

 

 

 

 

 

 

 

När landstinget begär läns-

När regionen begär läns-

styrelsens

synpunkter

enligt

6 §,

styrelsens

synpunkter

enligt

6 §,

ska

länsstyrelsen

redovisa

sina

ska

länsstyrelsen

redovisa

sina

synpunkter i fråga om sådana

synpunkter i fråga om sådana

statliga

och

mellankommunala

statliga

och

mellankommunala

intressen som kan ha betydelse vid

intressen som kan ha betydelse vid

aktualitetsprövningen.

Synpunkt-

aktualitetsprövningen.

Synpunkt-

erna ska redovisas i en samman-

erna ska redovisas i en samman-

fattande redogörelse. Av redogör-

fattande redogörelse. Av redogör-

elsen ska det framgå hur synpunkt-

elsen ska det framgå hur synpunkt-

erna förhåller sig till planen.

 

erna förhåller sig till planen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8 §11

 

 

 

 

 

 

 

När landstinget

begär

berörda

När regionen begär berörda

kommuners synpunkter enligt 6 §,

kommuners synpunkter enligt 6 §,

ska

kommunerna

redovisa

sina

ska

kommunerna

redovisa

sina

synpunkter i fråga om sådana

synpunkter i fråga om sådana

kommunala intressen som kan ha

kommunala intressen som kan ha

betydelse

vid aktualitetsprövning-

betydelse

vid aktualitetsprövning-

en.

 

 

 

 

 

 

 

en.

 

 

 

 

 

 

 

9 Senaste lydelse 2018:1732.

10 Senaste lydelse 2018:1732.

11 Senaste lydelse 2018:1732.

9 §12

Prop. 2018/19:162

Landstingsfullmäktige beslutar i

Regionfullmäktige beslutar

i

frågor om antagande, aktualitets-

frågor om antagande, aktualitets-

prövning och ändring av en region-

prövning och ändring av en region-

plan.

plan.

 

10§13

När landstinget antar, prövar

När regionen antar, prövar

aktualiteten hos eller ändrar en

aktualiteten hos eller ändrar en

regionplan ska det

regionplan ska den

1.senast dagen efter att beslutet tillkännagetts skicka ett meddelande om tillkännagivandet och ett protokollsutdrag med beslutet till länsstyrelsen och kommunerna i länet, och

2.skicka planen eller beslutet om aktualitetsprövning till Boverket, läns- styrelsen och kommunerna i länet när beslutet har fått laga kraft.

11§14

Om landstinget begär det, ska

Om regionen begär det, ska

länsstyrelsen,

andra

berörda

länsstyrelsen,

andra

berörda

landsting

och

de

kommuner,

regioner

och

de

kommuner,

regionala

kollektivtrafikmyndig-

regionala

kollektivtrafikmyndig-

heter och andra myndigheter som

heter och andra myndigheter som

berörs lämna det underlag som

berörs lämna det underlag som

behövs för att landstinget ska

behövs för att regionen ska kunna

kunna fullgöra de uppgifter som

fullgöra de uppgifter som anges i

anges i 1 § andra stycket.

1 § andra stycket.

 

 

13kap.

1 §15

Följande beslut enligt denna lag får överklagas i den ordning som gäller för laglighetsprövning enligt 13 kap. kommunallagen (2017:725):

1.kommunfullmäktiges beslut om översiktsplan,

2.kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att anta, ändra eller upphäva detaljplaner eller områdesbestämmelser,

3.kommunfullmäktiges beslut om uppdrag åt byggnadsnämnden att fatta beslut om skyldighet för fastighetsägare att betala kostnader för gator och andra allmänna platser eller att fatta beslut om villkoren för sådan betalning,

4.kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,

5.kommunfullmäktiges eller byggnadsnämndens beslut om grunderna för skyldighet att betala kostnader för gator och andra allmänna platser och om generella villkor för sådan betalning,

6.kommunfullmäktiges beslut om taxa i ärenden hos byggnads- nämnden,

7.kommunens beslut om riktlinjer för exploateringsavtal, och

12

Senaste lydelse 2018:1732.

 

13

Senaste lydelse 2018:1732.

 

14

Senaste lydelse 2018:1732.

335

15

Senaste lydelse 2018:1732.

Prop. 2018/19:162

8. landstingsfullmäktiges beslut

8. regionfullmäktiges beslut om

 

om regionplan.

regionplan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

336

Prop. 2018/19:162

2.117 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1–2, 5–7, 9, 11, 12 och 15 §§ och 3 kap. 2 § lagen (2010:1065) om kollektivtrafik ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

1 §

Landstinget

och

kommunerna

Regionen och kommunerna inom

inom ett län ansvarar gemensamt

ett län ansvarar gemensamt för den

för den regionala kollektivtrafi-

regionala kollektivtrafiken, om inte

ken, om inte annat följer av andra

annat följer av andra eller tredje

eller tredje stycket. Landstinget och

stycket. Regionen och kom-

kommunerna

får

dock komma

munerna får dock komma överens

överens om att antingen lands-

om att antingen regionen eller

tinget eller kommunerna ska bära

kommunerna ska bära ansvaret.

ansvaret.

 

 

 

 

 

I Stockholms

län

ansvarar

I Stockholms län ansvarar

landstinget

ensamt

för

den

regionen ensam för den regionala

regionala kollektivtrafiken, om inte

kollektivtrafiken, om inte regionen

landstinget

och

kommunerna

och kommunerna kommer överens

kommer överens om att gemensamt

om att gemensamt ansvara för

ansvara för denna trafik eller om att

denna trafik eller om att endast

endast kommunerna

ska

bära

kommunerna ska bära ansvaret.

ansvaret.

 

 

 

 

 

I Gotlands län ansvarar kommunen för den regionala kollektivtrafiken. Den eller de som ansvarar för kollektivtrafiken enligt första–tredje styckena ansvarar också för persontransporter enligt lagen (1997:736) om färdtjänst eller lagen (1997:735) om riksfärdtjänst i sådana kommuner som överlåtit sina uppgifter enligt någon av dessa lagar till den regionala

kollektivtrafikmyndighet som avses i 2 §.

 

 

 

1 a §1

 

Om landstinget och kommunerna

Om regionen och kommunerna i

i samma län har kommit överens

samma län har kommit överens om

om att landstinget ensamt ska bära

att regionen ensam ska bära

ansvaret

för den

regionala

ansvaret för den regionala

kollektivtrafiken, får kommunerna

kollektivtrafiken, får kommunerna

lämna

ekonomiskt

bidrag

till

lämna ekonomiskt

bidrag till

varandra, om det behövs för

varandra, om det behövs för

kostnadsutjämningen

mellan

kostnadsutjämningen

mellan

kommunerna. Sådana

bidrag

får

kommunerna. Sådana bidrag får

lämnas längst intill utgången av det

lämnas längst intill utgången av det

1 Senaste lydelse 2011:1098.

 

 

 

337

Prop. 2018/19:162 femte året från det att ansvaret överfördes.

femte året från det att ansvaret överfördes.

 

 

 

 

 

 

1 b §2

 

 

 

 

 

 

Om ett landsting ensamt ska

Om en region ensam ska ansvara

 

ansvara för den regionala kollektiv-

för den regionala kollektivtrafiken i

 

trafiken i länet, får en kommun

länet, får en kommun inom länet

 

inom länet träffa avtal med

träffa avtal med regionen om

 

landstinget om kostnadsansvar för

kostnadsansvar

för

regional

 

regional kollektivtrafik som är av

kollektivtrafik som är av bättre

 

bättre kvalitet eller billigare för

kvalitet

 

eller

billigare

för

 

resenärerna

än

vad

landstinget

resenärerna än vad regionen annars

 

annars skulle tillhandahålla.

 

skulle tillhandahålla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet.

 

 

I de län där kommunerna och

I de län där kommunerna och

 

landstinget

 

gemensamt

bär

regionen gemensamt bär ansvaret

 

ansvaret

för

 

den

regionala

för den regionala kollektivtrafiken

 

kollektivtrafiken ska den regionala

ska den regionala kollektiv-

 

kollektivtrafikmyndigheten

 

trafikmyndigheten organiseras som

 

organiseras som ett kommunal-

ett kommunalförbund. Detsamma

 

förbund. Detsamma gäller i de län

gäller i de län där kommunerna

 

där kommunerna ensamma

bär

ensamma bär ansvaret för den

 

ansvaret

för

 

den

regionala

regionala kollektivtrafiken.

 

 

kollektivtrafiken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I fall som sägs i andra stycket får de som ansvarar för den regionala

 

kollektivtrafiken i länet komma överens om att organisera den regionala

 

kollektivtrafikmyndigheten som en gemensam nämnd i stället för som ett

 

kommunalförbund.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I de län där landstinget ensamt

I de län där regionen ensam bär

 

bär ansvaret för den regionala

ansvaret

 

för

den

regionala

 

kollektivtrafiken

är

landstinget

kollektivtrafiken är regionen också

 

regional kollektivtrafikmyndighet.

regional kollektivtrafikmyndighet.

 

I Gotlands län är kommunen regional kollektivtrafikmyndighet.

 

 

Om enighet inte kan uppnås i

5 §

 

 

 

 

 

 

Om enighet inte kan uppnås i

 

fråga om hur antalet ledamöter och

fråga om hur antalet ledamöter och

 

ersättare i

ett

kommunalförbunds

ersättare

i

ett kommunalförbunds

 

beslutande församling ska fördelas

beslutande församling ska fördelas

 

mellan landstinget och kommu-

mellan regionen och kommunerna i

 

nerna i länet, ska landstinget utse

länet, ska regionen utse hälften och

 

hälften

och

kommunerna

kommunerna tillsammans hälften.

 

tillsammans

hälften.

Antalet

Antalet

ledamöter och

ersättare

 

ledamöter och ersättare som varje

som varje kommun ska utse

 

kommun ska utse bestäms av

bestäms

 

av

länsstyrelsen

i

 

länsstyrelsen

i

förhållande

till

förhållande

till

folkmängden

i

338

2 Senaste lydelse 2012:437.

 

 

 

 

 

 

 

 

folkmängden i

kommunerna

vid

kommunerna vid ingången av det år Prop. 2018/19:162

ingången av det år när val av

när val av förbundsfullmäktige

förbundsfullmäktige

förrättas.

förrättas. Varje kommun ska dock

Varje kommun ska dock utse minst

utse minst en ledamot och en

en ledamot och en ersättare.

 

 

ersättare.

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

Om inte enighet uppnås i fråga

Om inte enighet uppnås i fråga

om sättet att fördela underskott i

om sättet att fördela underskott i

förbundsverksamheten

mellan

förbundsverksamheten

mellan

medlemmarna i ett kommunal-

medlemmarna i ett kommunal-

förbund,

ska

landstinget

täcka

förbund, ska regionen täcka hälften

hälften

av

underskottet

 

och

av underskottet och kommunerna i

kommunerna i

länet

tillsammans

länet tillsammans resten.

Varje

resten. Varje kommuns skyldighet

kommuns skyldighet att tillhanda-

att tillhandahålla

medel

ska

hålla medel ska bestämmas i

bestämmas i förhållande till det

förhållande till det trafikarbete som

trafikarbete som har lagts ned i

har lagts ned i kommunen under

kommunen under verksamhetsåret.

verksamhetsåret.

 

 

 

 

 

 

 

7 §

 

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen meddela föreskrifter eller i särskilt fall besluta om undantag från 5 eller 6 §. Regeringen får meddela sådana föreskrifter respektive fatta sådant beslut efter framställning av ett landsting, en kommun som inte tillhör ett landsting eller minst en tredjedel av de kommuner i ett visst län som tillhör ett landsting, om de ansvarar för kollektivtrafiken enligt 1 §. Beslut om undantag får förenas med särskilda villkor.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen meddela föreskrifter eller i särskilt fall besluta om undantag från 5 eller 6 §. Regeringen får meddela sådana föreskrifter respektive fatta sådant beslut efter framställning av en region, en kommun som inte tillhör en region eller minst en tredjedel av de kommuner i ett visst län som tillhör en region, om de ansvarar för kollektivtrafiken enligt 1 §. Beslut om undantag får förenas med särskilda villkor.

 

 

 

9 §

 

 

 

Det regionala trafikförsörjningsprogrammet ska upprättas efter samråd

med motsvarande myndigheter i angränsande län.

 

 

Samråd ska även ske med övriga

Samråd ska även ske med övriga

berörda

myndigheter, organisa-

berörda

myndigheter, organisa-

tioner,

kollektivtrafikföretag

samt

tioner,

kollektivtrafikföretag

samt

företrädare för näringsliv

och

företrädare

för näringsliv

och

resenärer. I de fall ett landsting

resenärer. I de fall en region ensam

ensamt är regional kollektivtrafik-

är regional

kollektivtrafikmyn-

myndighet ska samråd även ske

dighet ska samråd även ske med

med kommunerna i länet.

 

kommunerna i länet.

 

11 §

 

Varje kommun ska regelbundet i ett trafikförsörjningsprogram ange

 

omfattningen av trafik enligt lagen (1997:736) om färdtjänst och lagen

339

Prop. 2018/19:162 (1997:735) om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor

 

med sådan trafik, i den mån kommunen inte överlåtit sina uppgifter enligt

 

dessa lagar till den regionala kollektivtrafikmyndigheten.

 

 

 

Kommunen ska anta pro-

Kommunen ska anta pro-

 

grammet efter samråd med den

grammet efter samråd med den

 

regionala

kollektivtrafikmyndig-

regionala

kollektivtrafikmyndig-

 

heten och, i förekommande fall,

heten och, i förekommande fall,

 

landstinget.

 

 

 

 

 

regionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 §

 

 

 

 

 

 

 

Efter

överenskommelse

med

Efter

överenskommelse

med

 

landstinget eller en kommun i länet

regionen eller en kommun i länet

 

får den regionala kollektiv-

får den regionala kollektiv-

 

trafikmyndigheten

 

upphandla

trafikmyndigheten

 

upphandla

 

persontransport- och samordnings-

persontransport- och samordnings-

 

tjänster för sådana transportända-

tjänster för sådana transportända-

 

mål som

kommunerna

eller

mål som

kommunerna

eller

 

landstinget

ska

tillgodose

samt

regionen

ska

tillgodose

samt

 

samordna sådana transporttjänster.

samordna sådana transporttjänster.

 

 

 

 

 

 

 

15 §

 

 

 

 

 

 

 

Regeringen får efter fram-

Regeringen får efter fram-

 

ställning av en regional kollek-

ställning av en regional kollek-

 

tivtrafikmyndighet,

ett

landsting

tivtrafikmyndighet, en region eller

 

eller en kommun meddela före-

en kommun meddela föreskrifter

 

skrifter om samverkan i fråga om

om samverkan i fråga om trafik

 

trafik mellan regionala kollek-

mellan

regionala

kollektivtrafik-

 

tivtrafikmyndigheter i olika län.

myndigheter i olika län.

 

 

 

 

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

 

En

regional

 

kollektivtrafik-

En

regional

 

kollektivtrafik-

 

myndighet får efter beslut av den

myndighet får efter beslut av den

 

beslutande

församlingen

över-

beslutande

församlingen

över-

 

lämna befogenheten att ingå avtal

lämna befogenheten att ingå avtal

 

om allmän trafik till ett aktiebolag.

om allmän trafik till ett aktiebolag.

 

Om den regionala kollektiv-

Om den regionala kollektiv-

 

trafikmyndigheten är en gemensam

trafikmyndigheten är en gemensam

 

nämnd,

överlämnas befogenheten

nämnd,

överlämnas

befogenheten

 

efter

samstämmiga

beslut

av

efter

samstämmiga

beslut av

 

fullmäktige i var och en av de

fullmäktige i var och en av de

 

kommuner

och,

i

förekommande

kommuner

och,

i

förekommande

 

fall, det landsting som samverkar i

fall, den region som samverkar i

 

nämnden.

 

 

 

 

 

nämnden.

 

 

 

 

 

 

Myndigheten får i samma ordning som föreskrivs i första stycket även

 

överlämna sin befogenhet att ingå avtal om allmän trafik till en kommun

 

inom länet i fråga om kollektivtrafik som bedrivs inom denna kommuns

 

område, inklusive trafik längs eventuella utgående linjer som sträcker sig

 

in i angränsande kommuner.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

En regional kollektivtrafikmyndighet som överlämnar sin befogenhet

340

enligt

första stycket

får i

samma ordning

även

 

överlämna

sina

befogenheter att upphandla och samordna tjänster enligt 2 kap. 12 § till aktiebolaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

341

Prop. 2018/19:162

2.118 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

För att tillgodose de behov av uppgifter om marknads- och konkurrensförhållanden som Konkurrensverket har för att främja en effektiv konkurrens i privat och offentlig verksamhet och en effektiv offentlig upphandling får Konkurrensverket ålägga

1.ett företag eller någon annan att tillhandahålla uppgifter eller handlingar, eller

2. en kommun eller ett landsting

2. en kommun eller en region

som driver verksamhet av ekono-

som driver verksamhet av ekono-

misk eller kommersiell natur att

misk eller kommersiell natur att

redovisa kostnader och intäkter i

redovisa kostnader och intäkter i

verksamheten.

verksamheten.

Ett åläggande gäller omedelbart, om något annat inte bestäms.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

342

Det som sägs om regioner i denna lag gäller även för Gotlands kommun.

Prop. 2018/19:162

2.119 Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ett landsting får fördela vissa

1 §

En region får fördela vissa

statsbidrag till regional kultur-

statsbidrag till regional kultur-

verksamhet om

verksamhet om

1. en regional kulturplan har

1. en regional kulturplan har

upprättats av landstinget, och

upprättats av regionen, och

2.kulturplanen överensstämmer med de föreskrifter som regeringen meddelar.

Vad som sägs om landsting i denna lag gäller även för Gotlands kommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

343

Prop. 2018/19:162

2.120 Förslag till lag om ändring i lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 19 och 26 §§ lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

2 kap.

19 §

Med offentligt styrda organ avses sådana bolag, föreningar, del- ägarförvaltningar, särskilt bildade samfällighetsföreningar och stiftelser som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att

behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och

 

 

1. som

till

största

delen

är

1. som

till största delen är

finansierade av staten, en kom-

finansierade av staten, en kom-

mun, ett landsting eller en upp-

mun,

en region eller en

handlande myndighet,

 

 

 

upphandlande myndighet,

 

2. vars

verksamhet

står

under

2. vars

verksamhet

står

under

kontroll av staten, en kommun, ett

kontroll av staten, en kommun, en

landsting

eller

en upphandlande

region

 

eller

en upphandlande

myndighet, eller

 

 

 

 

myndighet, eller

 

 

3. i vars styrelse

eller

mot-

3. i

vars

styrelse

eller

mot-

svarande

ledningsorgan mer

än

svarande

ledningsorgan mer än

halva antalet ledamöter är utsedda

halva antalet ledamöter är utsedda

av staten, en kommun, ett landsting

av staten, en kommun, en region

eller en upphandlande myndighet.

eller en upphandlande myndighet.

26 §

Med upphandlande myndighet avses statliga och kommunala myndigheter.

Vid tillämpning av denna lag ska med myndighet jämställas

1. beslutande församlingar i

1. beslutande församlingar i

kommuner och landsting, och

kommuner och regioner, och

2.offentligt styrda organ som avses i 19 §, samt

3.sammanslutningar av en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1 eller sammanslutningar av ett eller flera organ enligt 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

344

Prop. 2018/19:162

2.121 Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 §, 26 kap. 34 §, 62 kap. 1 och 10 §§, 64 kap. 2 och 3 §§, 66 kap. 27 § och rubrikerna närmast före 26 kap. 34 § och 62 kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10kap. 5 §

Skatteavdrag ska inte göras från

1.ersättning för arbete som ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person betalar ut till en delägare i bolaget eller i den juridiska personen,

2.sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 § inkomstskattelagen (1999:1229) till en mottagare som har debiterats preliminär skatt för beskattningsåret, eller

3. ersättning för

arbete som

3. ersättning för

arbete som

betalas ut till staten, landsting,

betalas ut till staten, regioner,

kommuner eller

kommunalför-

kommuner eller

kommunalför-

bund.

 

bund.

 

 

26 kap.

 

34 §

Kommuner och landsting

Kommuner och regioner

Kommuner och landsting ska lämna arbetsgivardeklaration och punktskattedeklaration enligt upp- ställningen i 26 §. Mervärdes- skattedeklaration ska lämnas enligt uppställningen för punktskatte- deklaration i den paragrafen. De skattedeklarationer som ska lämnas i januari och augusti ska dock ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden.

Kommuner och regioner ska lämna arbetsgivardeklaration och punktskattedeklaration enligt upp- ställningen i 26 §. Mervärdes- skattedeklaration ska lämnas enligt uppställningen för punktskatte- deklaration i den paragrafen. De skattedeklarationer som ska lämnas i januari och augusti ska dock ha kommit in till Skatteverket senast den 12 i månaden.

62kap. 1 §

I detta kapitel finns bestämmelser om

inbetalning till det särskilda kontot för skattebetalningar (2 §),

när skatter och avgifter som redovisas i en skattedeklaration ska betalas (3 §),

– när F-skatt och särskild A-skatt ska betalas (4–7 §§),

345

 

Betalning av skatt och avgift enligt denna lag från kommuner och regioner ska göras genom avräkning från fordran enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Detsamma gäller sådan ersättning eller sådant juste- ringsbelopp som har debiterats enligt 17 b § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, regioner, kom- munalförbund och samordnings- förbund.

Prop. 2018/19:162

– när övriga skatter och avgifter ska betalas (8 och 9 §§),

 

– betalning från kommuner och

– betalning från kommuner och

 

landsting (10 §),

regioner (10 §),

avräkning (11–14 §§),

vilken skatt eller avgift som är betald (15 och 16 §§),

ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift (17 och 18 §§), samt

inbetalda belopp som inte har kunnat tillgodoräknas någon

(19 §).

Kommuner och landsting

Kommuner och regioner

10 §1

Betalning av skatt och avgift enligt denna lag från kommuner och landsting ska göras genom avräkning från fordran enligt 4 § lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. Detsamma gäller sådan ersättning eller sådant juste- ringsbelopp som har debiterats enligt 17 b § lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kom- munalförbund och samordnings- förbund.

64 kap.

2 §

Om en avstämning av skattekontot visar att det finns ett överskott på kontot, ska beloppet betalas tillbaka om

1.kontohavaren begär det,

2.överskottet grundas på

a)en slutskatteberäkning enligt 56 kap. 9 §,

b)ett beslut om överskjutande ingående mervärdesskatt,

c)ett beslut om överskjutande punktskatt,

d)ett omprövningsbeslut eller ett beslut av domstol, eller

3. kontohavaren är en kommun

3. kontohavaren är en kommun

eller ett landsting.

eller en region.

En automatisk återbetalning enligt första stycket 2 ska dock göras bara om beloppet är minst 2 000 kronor eller återbetalningen kan göras till ett konto hos bank- eller kreditmarknadsföretag.

3 §

Överskjutande ingående mervärdesskatt och överskjutande punktskatt som har redovisats före den tid som anges i 26 kap. 26, 27, 28 eller 30 §, ska betalas tillbaka först när samtliga arbetsgivar-, mervärdesskatte- och

346

1 Senaste lydelse 2012:387.

punktskattedeklarationer har lämnats för skatter och avgifter som ska redovisas senast den månad då den överskjutande skatten redovisades. Det gäller dock inte deklarationer för redovisningsperioder som omfattas av ett omprövningsbeslut.

Första stycket gäller inte

Första stycket gäller inte

kommuner och landsting.

kommuner och regioner.

66kap.

27 §2

Ett beslut om omprövning till nackdel för den som beslutet gäller av ett beslut om skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 § får meddelas inom sex år från utgången av det kalenderår då beskattningsåret har gått ut (efterbeskattning) om

1.ett beslut har blivit felaktigt eller inte fattats på grund av att den uppgiftsskyldige

a) under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för egen beskattning,

b) har lämnat oriktig uppgift i ett mål om egen beskattning,

c) inte har lämnat en deklaration eller låtit bli att lämna en begärd uppgift, eller

d) inte har lämnat begärt varuprov,

2.en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas,

3.kontrolluppgift som ska lämnas utan föreläggande eller uppgift om en betalningsmottagare som ska lämnas i en arbetsgivardeklaration har saknats eller varit felaktig och den som uppgiften ska lämnas för inte har varit skyldig att lämna inkomstdeklaration,

4.det föranleds av ett beslut i ett ärende eller mål

a)om en annan skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, eller samma skatt eller avgift som avses i 2 kap. 2 §, men för en annan redovisningsperiod, ett annat beskattningsår eller en annan person,

b)om fastighetstaxering,

c)om utländsk skatt eller om obligatoriska utländska socialförsäkringsavgifter som avses i 62 kap. 6 § inkomstskattelagen (1999:1229),

d) enligt

lagen (2005:807) om

d) enligt lagen (2005:807) om

ersättning

för

viss

mervärdesskatt

ersättning för viss mervärdesskatt

för kommuner, landsting, kom-

för kommuner, regioner, kom-

munalförbund

och

samordnings-

munalförbund och samordnings-

förbund,

 

 

 

förbund,

e)om huruvida en inkomst ska beskattas enligt inkomstskattelagen eller enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta eller lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,

f)om Skatteverkets prissättningsbesked enligt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner eller beslut om ändring av sådant prissättningsbesked, eller

2Senaste lydelse 2017:387.

Prop. 2018/19:162

347

Prop. 2018/19:162

g) om återkallelse av godkännande för tonnagebeskattning enligt

 

13 a kap. 10 § första stycket 2–4,

 

5. en förening eller ett registrerat trossamfund inte har genomfört en

 

investering inom den tid som föreskrivs i ett sådant beslut som avses i

 

7 kap. 9 § inkomstskattelagen eller inte har följt ett annat villkor i beslutet,

 

eller

 

6. det föranleds av en uppgift om skalbolag enligt 31 kap. 14 §.

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

348

Prop. 2018/19:162

2.122 Förslag till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 4 § yrkestrafiklagen (2012:210) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 kap.

4 §

I fråga om den behöriga myndighetens beslut enligt förordning (EG) nr 1071/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol gäller följande.

Ett beslut som rör en fysisk person överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen är folkbokförd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, till den förvaltningsrätt inom vars domkrets

personen vistas.

 

Ett beslut som rör en juridisk

Ett beslut som rör en juridisk

person, varmed avses även

person, varmed avses även

offentligrättsliga juridiska personer

offentligrättsliga juridiska personer

som staten, en kommun, ett kom-

som staten, en kommun, ett kom-

munalförbund eller ett landsting,

munalförbund eller en region,

överklagas till den förvaltningsrätt

överklagas till den förvaltningsrätt

inom vars domkrets företagets eller

inom vars domkrets företagets eller

verksamhetens ledning finns

verksamhetens ledning finns.

Beslut i andra fall än som sägs i andra och tredje styckena överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets beslutet meddelades.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

349

Prop. 2018/19:162

2.123 Förslag till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § taxitrafiklagen (2012:211) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

6 kap.

3 §

I fråga om beslut enligt denna lag, eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen, som får överklagas till allmän förvaltningsdomstol gäller följande.

Ett beslut som rör en fysisk person överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets personen är folkbokförd eller, om denne inte är folkbokförd i Sverige, till den förvaltningsrätt inom vars domkrets

personen vistas.

 

 

Ett beslut som rör en juridisk

Ett beslut som rör en juridisk

person,

varmed

avses även

person, varmed avses även

offentligrättsliga juridiska personer

offentligrättsliga juridiska personer

såsom staten, en kommun, ett

såsom staten, en kommun, ett

kommunalförbund eller ett lands-

kommunalförbund eller en region,

ting, överklagas till den förvalt-

överklagas till den förvaltningsrätt

ningsrätt

inom

vars domkrets

inom vars domkrets företagets eller

företagets

eller

verksamhetens

verksamhetens ledning finns.

ledning finns.

Beslut i andra fall än som sägs i andra och tredje styckena överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets beslutet meddelades.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

350

Prop. 2018/19:162

2.124 Förslag till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 §

I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven

betydelse.

 

 

 

 

 

Allvarlig avvikande händelse

Händelse som inträffar i något steg

 

i kedjan från donation till

 

transplantation och som kan

 

 

1. leda till överföring

av

en

 

smittsam sjukdom eller till döden,

 

2. vara

livshotande

 

eller

 

invalidiserande

eller

medföra

 

betydande funktionsnedsättning för

 

patienten, eller

 

 

 

 

3. leda till eller förlänga sjukdom

 

eller behov av sjukhusvård.

 

Allvarlig biverkning

Icke avsedd

reaktion, inbegripet

 

smittsam sjukdom, hos den levande

 

donatorn eller mottagaren som kan

 

ha samband med något steg i

 

kedjan från donation till trans-

 

plantation, och som

 

 

 

1. kan leda till döden eller till ett

 

livshotande

eller

invalidiserande

 

tillstånd,

 

 

 

 

 

2. medför

betydande funktions-

 

nedsättning, eller

 

 

 

 

3. leder till eller förlänger sjuk-

 

dom eller behov av sjukhusvård.

Behörig myndighet eller delegerad

De myndigheter

eller inrättningar

inrättning

som anges i den förteckning som

 

Europeiska

kommissionen

ska

 

förse medlemsstaterna med enligt

 

artikel 8 i kommissionens genom-

 

förandedirektiv 2012/25/EU av den

 

9 oktober 2012 om informations-

 

förfarandena

för

utbyte

mellan

351

Prop. 2018/19:162

medlemsstater av mänskliga organ

 

avsedda för transplantation.

 

Organ

1. Differentierad

del

av

män-

 

niskokroppen som består av olika

 

sorters vävnad och som upprätt-

 

håller sin struktur, kärlbildning och

 

förmåga att utveckla fysiologiska

 

funktioner med en betydande grad

 

av autonomi, eller

 

 

 

 

2. del av ett sådant organ som

 

avses i 1 och som är avsedd att

 

användas för samma syfte som hela

 

organet

i

människokroppen

och

 

som uppfyller kraven för struktur

 

och kärlbildning.

 

 

 

Vårdgivare

Statlig

myndighet,

landsting

och

 

kommun i fråga om sådan hälso-

 

och sjukvård som

myndigheten,

 

landstinget eller kommunen har

 

ansvar

för

samt annan

juridisk

 

person eller enskild näringsidkare

 

som bedriver hälso- och sjukvård.

Föreslagen lydelse

2 §1

I denna lag används följande beteckningar med nedan angiven betydelse.

 

Allvarlig avvikande händelse

Händelse som inträffar i något steg

 

 

i kedjan från donation till

 

 

transplantation och som kan

 

 

 

1. leda till överföring av en smitt-

 

 

sam sjukdom eller till döden,

 

 

 

2. vara

livshotande

eller

 

 

invalidiserande eller medföra bety-

 

 

dande

funktionsnedsättning

för

 

 

patienten, eller

 

 

 

3. leda till eller förlänga sjukdom

 

 

eller behov av sjukhusvård.

 

 

Allvarlig biverkning

Icke

avsedd

reaktion, inbegripet

 

 

smittsam sjukdom, hos den levande

 

 

donatorn eller mottagaren som kan

 

 

ha samband

med något steg i

352

1 Senaste lydelse 2014:358.

 

 

 

 

kedjan från donation till trans- Prop. 2018/19:162 plantation, och som

1.kan leda till döden eller till ett livshotande eller invalidiserande tillstånd,

2.medför betydande funktions- nedsättning, eller

3.leder till eller förlänger sjuk- dom eller behov av sjukhusvård.

Behörig myndighet eller delegerad

De myndigheter eller inrättningar

inrättning

som anges i den förteckning som

 

Europeiska

kommissionen

ska

 

förse medlemsstaterna med enligt

 

artikel 8 i kommissionens genom-

 

förandedirektiv 2012/25/EU av den

 

9 oktober 2012 om informations-

 

förfarandena

för

utbyte mellan

 

medlemsstater av mänskliga organ

 

avsedda för transplantation.

 

Organ

1. Differentierad

del av

män-

 

niskokroppen som består av olika

 

sorters vävnad och som upprätt-

 

håller sin struktur, kärlbildning och

förmåga att utveckla fysiologiska funktioner med en betydande grad av autonomi, eller

2.del av ett sådant organ som avses i 1 och som är avsedd att användas för samma syfte som hela organet i människokroppen och som uppfyller kraven för struktur och kärlbildning.

Vårdgivare

Statlig myndighet,

region och

 

kommun i fråga om sådan hälso-

 

och sjukvård som

myndigheten,

regionen eller kommunen har ansvar för samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

353

Prop. 2018/19:162

2.125 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 4 och 6–10 §§ lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

Denna

 

lag

innehåller

Denna

lag

innehåller

bestämmelser

om

skyldighet

för

bestämmelser om skyldighet för

landsting att, utöver vad som följer

regioner att, utöver vad som följer

av hälso- och sjukvårdslagen

av hälso- och sjukvårdslagen

(2017:30)

och

tandvårdslagen

(2017:30)

och

tandvårdslagen

(1985:125), erbjuda hälso- och

(1985:125), erbjuda hälso- och

sjukvård samt tandvård till vissa

sjukvård samt tandvård till vissa

utlänningar som vistas inom ett

utlänningar

som

vistas inom en

landsting utan att vara bosatta där.

region utan att vara bosatta där.

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

I lagen (2008:344) om hälso- och

I lagen (2008:344) om hälso- och

sjukvård åt asylsökande m.fl. finns

sjukvård åt asylsökande m.fl. finns

bestämmelser

om

skyldighet

för

bestämmelser om skyldighet för

landsting att erbjuda hälso- och

regioner att erbjuda hälso- och

sjukvård samt tandvård åt bl.a.

sjukvård samt tandvård åt bl.a.

asylsökande,

personer

som

asylsökande,

personer

som

beviljats

uppehållstillstånd

med

beviljats uppehållstillstånd

med

tillfälligt skydd och personer som

tillfälligt skydd och personer som

hålls i förvar.

 

 

 

hålls i förvar.

 

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

Ett landstings skyldigheter enligt denna lag gäller endast för utlänningar som vistas inom landstinget.

Med landsting avses i denna lag även en kommun som inte ingår i ett landsting.

En regions skyldigheter enligt denna lag gäller endast för utlänningar som vistas inom regionen.

Med region avses i denna lag även en kommun som inte ingår i en region.

 

Ett landsting ska erbjuda sådana

6 §

 

En region ska erbjuda sådana

 

utlänningar som avses i 5 § och som

utlänningar som avses i 5 § och som

 

inte har fyllt 18 år vård i samma

inte har fyllt 18 år vård i samma

354

1 Senaste lydelse 2017:64.

 

omfattning som erbjuds dem som är bosatta inom landstinget.

omfattning som erbjuds dem som är Prop. 2018/19:162 bosatta inom regionen.

Ett landsting ska erbjuda sådana

7 §

 

 

 

 

En region ska erbjuda sådana

utlänningar som avses i 5 § och som

utlänningar som avses i 5 § och som

har fyllt 18 år

 

 

 

har fyllt 18 år

 

 

 

1. vård som inte kan anstå,

 

 

 

 

 

2. mödrahälsovård,

 

 

 

 

 

 

3. vård vid abort, och

 

 

 

 

 

 

4. preventivmedelsrådgivning.

 

 

 

 

 

 

 

 

får

erbjuda

8 §

 

 

 

 

Ett

landsting

En region får erbjuda utlänningar

utlänningar som har fyllt 18 år och

som har fyllt 18 år och som

som omfattas av denna lag vård

omfattas av denna lag vård utöver

utöver vad som följer av 7 §.

vad som följer av 7 §.

 

 

 

 

 

9 §2

 

 

ska

erbjuda

Ett

landsting

ska

erbjuda

En

region

utlänningar som omfattas av denna

utlänningar som omfattas av denna

lag sådana läkemedel som ingår i

lag sådana läkemedel som ingår i

läkemedelsförmånerna enligt lagen

läkemedelsförmånerna enligt lagen

(2002:160)

om

läkemedelsför-

(2002:160)

om

läkemedelsför-

måner m.m. Ett landsting ska även

måner m.m. En region ska även

erbjuda utlänningar

som omfattas

erbjuda

utlänningar

som omfattas

av denna lag och som inte har fyllt

av denna lag och som inte har fyllt

18 år sådana varor som avses i 18 §

18 år sådana varor som avses i 18 §

lagen

om

läkemedelsförmåner

lagen

om

läkemedelsförmåner

m.m.

 

 

 

 

m.m.

 

 

 

 

Första stycket gäller endast de läkemedel och andra varor som förskrivs

i samband med vård som ges med stöd av denna lag.

 

 

10 §

 

 

 

Ett landsting ska erbjuda

En

region

ska

erbjuda

utlänningar som omfattas av denna

utlänningar som omfattas av denna

lag en hälsoundersökning, om det

lag en hälsoundersökning, om det

inte är uppenbart obehövligt.

inte är uppenbart obehövligt.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om sådana hälsoundersökningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

2 Senaste lydelse 2016:524.

355

Prop. 2018/19:162

2.126 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

Härigenom föreskrivs att 4, 12 och 13 §§ lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Det som i denna lag sägs om ett landsting gäller även en kommun som inte ingår i ett landsting.

4 §

Det som i denna lag sägs om en region gäller även en kommun som inte ingår i en region.

 

 

 

12 §1

 

 

Försäkringskassan ska, om

det

Försäkringskassan ska, om det

inte är uppenbart obehövligt, i ett

inte är uppenbart obehövligt, i ett

ärende

om

ersättning

eller

ärende om ersättning eller

förhandsbesked

enligt denna

lag

förhandsbesked

enligt denna lag

inhämta ett yttrande från det

inhämta ett yttrande från den region

landsting som enligt hälso- och

som enligt hälso- och sjukvårds-

sjukvårdslagen

(2017:30)

har

lagen (2017:30) har ansvar för

ansvar för patientens vård i

patientens vård i Sverige.

 

Sverige.

 

 

 

 

 

 

Om ett landsting ska yttra sig i ett

Om en region ska yttra sig i ett

ärende som avser ersättning för

ärende som avser ersättning för

hjälpmedel som berör en kommun

hjälpmedel som berör en kommun

som ingår i landstinget, ska

som ingår i regionen, ska regionen

landstinget inför yttrandet samråda

inför yttrandet

samråda

med

med kommunen.

 

kommunen.

 

 

 

 

 

13 §

 

 

Myndigheter ska inom ramen för

Myndigheter ska inom ramen för

ett förfarande enligt 12 § eller på

ett förfarande enligt 12 § eller på

begäran lämna Försäkringskassan,

begäran lämna Försäkringskassan,

landsting

och

kommuner sådana

regioner och kommuner

sådana

uppgifter som är av betydelse för

uppgifter som är av betydelse för

tillämpningen av denna lag.

 

tillämpningen av denna lag.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

356

1 Senaste lydelse 2017:65.

Prop. 2018/19:162

2.127 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2013:514) om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet samt 1–4 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag om landstingens och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet

Föreslagen lydelse

Lag om regionernas och kommunernas kostnadsansvar för viss vård i utlandet

1 §

I denna lag finns bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser

om landstingens och kommunernas

om regionernas och kommunernas

kostnadsansvar för viss vård i

kostnadsansvar för viss vård i

utlandet.

utlandet.

Det som i denna lag sägs om ett

Det som i denna lag sägs om en

landsting gäller även en kommun

region gäller även en kommun som

som inte ingår i ett landsting.

inte ingår i en region.

2 §1

Ett landsting har, om inget annat

En region har, om inget annat

sägs i denna lag, kostnadsansvar för

sägs i denna lag, kostnadsansvar för

ersättningar som har bestämts

ersättningar som har bestämts

enligt

enligt

1.7, 8 eller 9 § lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller

2.Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Första stycket gäller endast ersättningar som har betalats ut till en patient som vid tiden för den vård ersättningen avser

1. var bosatt inom landstinget,

1. var bosatt inom regionen, eller

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. hade

skyddad

folkbokföring

2. hade

skyddad

folkbokföring

enligt

16

§ folkbokföringslagen

enligt

16

§ folkbokföringslagen

(1991:481) och stadigvarande vis-

(1991:481) och stadigvarande vis-

tades inom landstinget.

 

tades inom regionen.

 

Ett

landsting

ska

ersätta

3 §

 

 

ska

ersätta

En

region

Försäkringskassan

för

sådana

Försäkringskassan

för

sådana

1 Senaste lydelse 2018:693.

 

 

 

 

 

357

Prop. 2018/19:162 utbetalda ersättningar som avses i

utbetalda ersättningar som avses i

2 §.

 

 

 

2 §.

En kommun som ingår i ett

4 §

En kommun som ingår i en

landsting

har kostnadsansvar

för

region har kostnadsansvar för

ersättning

som avses i

2 §

om

ersättning som avses i 2 § om

ersättningen avser hjälpmedel som

ersättningen avser hjälpmedel som

kommunen skulle haft kostnads-

kommunen skulle haft kostnads-

ansvar för om dessa tillhandahållits

ansvar för om dessa tillhandahållits

i Sverige.

 

 

 

i Sverige.

En kommun ska ersätta ett

En kommun ska ersätta en region

landsting vad landstinget enligt 3 §

vad regionen enligt 3 § har betalat

har betalat ut för sådana hjälpmedel

ut för sådana hjälpmedel som

som kommunen enligt

första

kommunen enligt första stycket har

stycket har kostnadsansvar för.

 

kostnadsansvar för.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

358

Prop. 2018/19:162

2.128 Förslag till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801)

Härigenom föreskrivs att 3, 11 och 17 §§ bibliotekslagen (2013:801) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

3 §

 

 

Bibliotekshuvudmän

är

Bibliotekshuvudmän

är

kommunerna, landstingen, staten

kommunerna, regionerna, staten

och, i fråga om vissa skolor,

och, i fråga om vissa skolor,

enskilda.

 

 

enskilda.

 

 

1. För folkbibliotek ansvarar kommunerna.

 

 

2. För skolbibliotek

ansvarar

2. För skolbibliotek

ansvarar

kommuner, landsting, staten eller

kommuner, regioner, staten eller

enskilda huvudmän i enlighet med

enskilda huvudmän i enlighet med

bestämmelserna i 2 kap. skollagen

bestämmelserna i 2 kap. skollagen

(2010:800).

 

 

(2010:800).

 

 

3. För

regional

biblioteks-

3. För

regional

biblioteks-

verksamhet

ansvarar landstingen

verksamhet

ansvarar

regionerna

och de kommuner som inte ingår i

och de kommuner som inte ingår i

ett landsting.

 

en region.

 

 

4.För högskolebibliotek vid universitet och högskolor som omfattas av högskolelagen (1992:1434) ansvarar staten.

5.För lånecentraler ansvarar staten.

6.För övrig offentligt finansierad biblioteksverksamhet ansvarar den som enligt särskilda bestämmelser är huvudman för verksamheten.

Om ett kommunalt eller statligt bibliotek drivs av någon annan än huvudmannen ansvarar huvudmannen för att den som driver biblioteket följer bestämmelserna i denna lag.

 

 

 

 

 

11 §

Varje

landsting

och

de

Varje region och de kommuner

kommuner som inte ingår i ett

som inte ingår i en region ska

landsting ska

bedriva

regional

bedriva regional biblioteksverk-

biblioteksverksamhet med syfte att

samhet med syfte att främja

främja

samarbete,

verksamhets-

samarbete, verksamhetsutveckling

utveckling och kvalitet när det

och kvalitet när det gäller de

gäller de folkbibliotek som är

folkbibliotek som är verksamma i

verksamma i länet.

 

 

 

länet.

 

 

 

 

 

17 §

Kommuner

och

landsting

ska

Kommuner och regioner ska anta

anta biblioteksplaner

för

sin

biblioteksplaner för sin verksamhet

verksamhet på biblioteksområdet.

på biblioteksområdet.

359

Prop. 2018/19:162 Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

360

Prop. 2018/19:162

2.129 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som erbjuds en anställning i

1 §

Den som erbjuds en anställning i

staten, en kommun, ett landsting,

staten, en kommun, en region, ett

ett företag eller en organisation ska,

företag eller en organisation ska,

om arbetet innebär direkt och

om arbetet innebär direkt och

regelbunden kontakt med barn, på

regelbunden kontakt med barn, på

begäran av den som erbjuder

begäran av den som erbjuder

anställningen visa upp ett utdrag ur

anställningen visa upp ett utdrag ur

det register som förs enligt lagen

det register som förs enligt lagen

(1998:620) om belastningsregister.

(1998:620) om belastningsregister.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

361

Prop. 2018/19:162

2.130 Förslag till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

3 §

Lagen gäller arbetsgivare som är juridiska personer eller som är fysiska

personer och bedriver näringsverksamhet.

 

 

 

Lagen gäller dock inte

 

 

 

 

 

1. staten, landsting, kommuner,

1. staten, regioner, kommuner,

kommunalförbund

och

samver-

kommunalförbund

och

samver-

kansorgan,

 

 

kansorgan,

 

 

2. juridiska personer över vilka

2. juridiska personer över vilka

staten, landsting,

kommuner,

staten,

regioner,

kommuner,

kommunalförbund

och

samver-

kommunalförbund

och

samver-

kansorgan, var för sig eller

kansorgan, var för sig eller

tillsammans, har ett direkt eller

tillsammans, har ett direkt eller

indirekt rättsligt

bestämmande

indirekt

rättsligt

bestämmande

inflytande, såvida inte verksam-

inflytande, såvida inte verksam-

heten avser affärsverksamhet, och

heten avser affärsverksamhet, och

3.arbetsgivare i fråga om verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och där det enligt en offentligrättslig reglering ankommer på det allmänna att tillhandahålla verksamheten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

362

Prop. 2018/19:162

2.131 Förslag till lag om ändring i patientlagen (2014:821)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 3 kap. 2 b §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § patientlagen (2014:821) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 2 §

Bestämmelserna i 1 kap. 9 §,

6 kap. 4 § och 7 kap. 1 och 2 §§ gäller endast hälso- och sjuk- vårdsverksamhet som bedrivs med ett landsting eller en kommun som huvudman.

Bestämmelserna i 2 kap. 3 och

4 §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § gäller endast hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs med ett landsting som huvudman.

Bestämmelserna i 1 kap. 9 §,

6 kap. 4 § och 7 kap. 1 och 2 §§ gäller endast hälso- och sjuk- vårdsverksamhet som bedrivs med en region eller en kommun som huvudman.

Bestämmelserna i 2 kap. 3 och

4 §§, 6 kap. 3 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § gäller endast hälso- och sjukvårdsverksamhet som bedrivs med en region som huvudman.

3kap.

2 b §1

En patient som skrivs ut från

En patient som skrivs ut från

sluten vård ska få sammanfattande

sluten vård ska få sammanfattande

information om den vård och

information

om

den vård

och

behandling

som

getts under

behandling som getts under

vårdtiden, om avsikten är att

vårdtiden,

om

avsikten

är

att

patienten ska få insatser från

patienten ska få insatser från

socialtjänst, kommunal hälso- och

socialtjänst, kommunal hälso- och

sjukvård

eller den landstings-

sjukvård

eller

den

region-

finansierade öppna vården. Om

finansierade öppna vården. Om

information finns

tillgänglig, ska

information finns tillgänglig, ska

patienten även få uppgifter om vem

patienten även få uppgifter om vem

som är patientens fasta vårdkon-

som är patientens fasta vårdkon-

takt, tidpunkt för när samordnad

takt, tidpunkt för när samordnad

individuell planering avses genom-

individuell planering avses genom-

föras och uppgifter om befintliga

föras och uppgifter om befintliga

planer för vård och omsorg efter

planer för vård och omsorg efter

utskrivningen.

 

utskrivningen.

 

 

 

8kap. 1 §

En patient med livshotande eller

En patient med livshotande eller

särskilt allvarlig sjukdom eller

särskilt allvarlig sjukdom eller

1 Senaste lydelse 2017:615.

363

Prop. 2018/19:162 skada ska få möjlighet att inom

skada ska få möjlighet att inom

eller utom det egna landstinget

eller utom den egna regionen få en

en ny medicinsk bedömning.

ny medicinsk bedömning.

Patienten ska erbjudas den behandling som den nya bedömningen kan ge anledning till om

1.behandlingen står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, och

2.det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat.

9 kap.

En patient som omfattas av ett landstings ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom detta landsting få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.

1 §

En patient som omfattas av en regions ansvar för hälso- och sjukvård ska inom eller utom denna region få möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad öppen vård.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

364

Prop. 2018/19:162

2.132 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 4 § lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

Med

 

myndighetsenhet

avses

Med

myndighetsenhet

avses

staten

Sverige, Sveriges

riksdag,

staten Sverige, Sveriges

riksdag,

Sveriges

regering,

svenska

Sveriges

regering,

svenska

landsting, svenska kommuner och

regioner, svenska kommuner och

till någon av dessa hörande organ,

till någon av dessa hörande organ,

verk,

integrerade delar eller

verk, integrerade delar eller

kontrollerade enheter.

 

kontrollerade enheter.

 

Med integrerad del avses person, organisation, förvaltning, verk, fond, institution eller annat organ, oavsett sammansättning, som utgör en svensk myndighet. Detta gäller dock bara om myndighetens nettoinkomster tillgodogörs myndighetens eget konto eller annat svenskt konto som innehas av en myndighetsenhet och ingen del av nettoinkomsterna fördelas till förmån för någon privatperson. Begreppet integrerad del omfattar inte fysisk person som är statschef eller tjänsteman eller handläggare inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte.

Med kontrollerad enhet avses enhet som till sin form är skild från svenska staten eller som på annat sätt utgör en separat juridisk enhet och

1.som helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera svenska myndighetsenheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

2.vars nettoinkomster tillgodogörs enhetens eget konto eller konton hos en eller flera svenska myndighetsenheter, och ingen del av enhetens inkomster fördelas till förmån för någon privatperson, och

3.vars tillgångar tillfaller en eller flera svenska myndighetsenheter vid upplösning.

Inkomster anses inte fördelade till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

365

Prop. 2018/19:162

2.133 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

16 §

Fullmäktige i en kommun får under samma förutsättningar som anges i

3 § besluta att allmänna handlingar som kommit in till eller upprättats hos en kommunal myndighet får överlämnas till ett svenskt enskilt organ och förvaras där under viss tid utan att handlingarna upphör att vara allmänna.

Det som sägs om kommuner i

Det som sägs om kommuner i

denna lag avser även landsting.

denna lag avser även regioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

366

Prop. 2018/19:162

2.134 Förslag till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 3 § lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton ska ha följande lydelse.

3kap. 3 §

Med

svensk

myndighetsenhet

Med

svensk

myndighetsenhet

avses

staten

Sverige, Sveriges

avses

staten

Sverige, Sveriges

riksdag, Sveriges regering, svenska

riksdag, Sveriges regering, svenska

landsting, svenska kommuner och

regioner, svenska kommuner och

till någon av dessa hörande organ,

till någon av dessa hörande organ,

verk,

integrerade delar eller

verk, integrerade delar eller

kontrollerade enheter.

kontrollerade enheter.

Med integrerad del avses person, organisation, förvaltning, verk, fond, institution eller annat organ, oavsett sammansättning, som utgör en svensk myndighet. Detta gäller dock bara om myndighetens nettoinkomster tillgodogörs myndighetens eget konto eller annat svenskt konto som innehas av en myndighetsenhet och ingen del av nettoinkomsterna fördelas till förmån för någon privatperson. Begreppet integrerad del omfattar inte en fysisk person som är statschef eller tjänsteman eller handläggare inom offentlig förvaltning och som agerar i privat eller eget syfte.

Med kontrollerad enhet avses en enhet som till sin form är skild från svenska staten eller som på annat sätt utgör en separat juridisk enhet och

1.som helt och hållet ägs och kontrolleras av en eller flera svenska myndighetsenheter, antingen direkt eller via en eller flera kontrollerade enheter,

2.vars nettoinkomster tillgodogörs enhetens eget konto eller konton hos en eller flera svenska myndighetsenheter, och ingen del av enhetens inkomster fördelas till förmån för någon privatperson, och

3.vars tillgångar tillfaller en eller flera svenska myndighetsenheter vid upplösning.

Inkomster anses inte fördelade till förmån för privatpersoner om dessa personer är de avsedda förmånstagarna för ett offentligt program, och verksamheten inom programmet bedrivs till förmån för allmänheten och för det allmännas bästa eller rör administration inom någon fas av myndighetsutövning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

367

Prop. 2018/19:162

2.135 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

 

Denna lag innehåller bestäm-

Denna lag innehåller bestäm-

melser om landstingens skyldighet

melser om regionernas skyldighet

att lämna bidrag för kostnader för

att lämna bidrag för kostnader för

glasögon

eller kontaktlinser

till

glasögon

eller kontaktlinser

till

vissa barn och unga.

 

vissa barn och unga.

 

Särskilda

bestämmelser

om

Särskilda

bestämmelser

om

landstingens skyldigheter att er-

regionernas skyldigheter att er-

bjuda hälso- och sjukvård finns i

bjuda hälso- och sjukvård finns i

hälso-

och

sjukvårdslagen

hälso-

och

sjukvårdslagen

(2017:30),

 

lagen

(2008:344)

om

(2017:30), lagen (2008:344) om

hälso- och sjukvård åt asylsökande

hälso- och sjukvård åt asylsökande

m.fl. och lagen (2013:407) om

m.fl. och lagen (2013:407) om

hälso- och sjukvård till vissa

hälso- och sjukvård till vissa

utlänningar som vistas i Sverige

utlänningar som vistas i Sverige

utan nödvändiga tillstånd.

 

utan nödvändiga tillstånd.

 

 

 

 

 

2 §2

 

 

 

 

Ett landsting ska lämna bidrag

En region ska lämna bidrag för

för kostnad för glasögon eller

kostnad för glasögon eller kontakt-

kontaktlinser till barn och unga som

linser till barn och unga som är

är mellan 8 och 19 år och som

mellan 8 och 19 år och som

omfattas av landstingets skyldighet

omfattas

av

regionens skyldighet

att erbjuda hjälpmedel enligt 8 kap.

att erbjuda hjälpmedel enligt 8 kap.

7 § hälso-

och

sjukvårdslagen

7 § hälso-

och

sjukvårdslagen

(2017:30). Detsamma gäller den

(2017:30). Detsamma gäller den

som erbjuds hälso- och sjukvård

som erbjuds hälso- och sjukvård

med stöd av lagen (2008:344) om

med stöd av lagen (2008:344) om

hälso- och sjukvård åt asylsökande

hälso- och sjukvård åt asylsökande

m.fl. och lagen (2013:407) om

m.fl. och lagen (2013:407) om

hälso- och sjukvård till vissa

hälso- och sjukvård till vissa

utlänningar som vistas i Sverige

utlänningar som vistas i Sverige

utan nödvändiga tillstånd.

 

utan nödvändiga tillstånd.

 

Regeringen får meddela föreskrifter om bidragets storlek och övriga villkor för bidraget samt om återbetalningsskyldighet.

368

1

Senaste lydelse 2017:67.

2

Senaste lydelse 2017:67.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

Prop. 2018/19:162

369

Prop. 2018/19:162

2.136 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ och rubriken närmast före 2 § lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §1

I denna lag finns bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser

om landstingets ansvar för viss

om regionens ansvar för viss

avgiftsfri screening inom hälso-

avgiftsfri screening inom hälso-

och sjukvården utöver vad som

och sjukvården utöver vad som

följer av hälso- och sjukvårdslagen

följer av hälso- och sjukvårdslagen

(2017:30).

(2017:30).

Med screening avses i denna lag en systematisk undersökning med hjälp av en speciell metod av en grupp personer för att upptäcka tillstånd som innebär en hög risk för framtida ohälsa.

Landstingets ansvar

Regionens ansvar

 

 

2 §2

Ett landsting ska erbjuda dem

En region ska erbjuda dem som

som omfattas av 8 kap. 1 eller 2 §

omfattas av 8 kap. 1 eller 2 § hälso-

hälso-

och

sjukvårdslagen

och sjukvårdslagen (2017:30)

(2017:30)

avgiftsfri screening i

avgiftsfri screening i enlighet med

enlighet med vad som föreskrivs

vad som föreskrivs med stöd av 3 §.

med stöd av 3 §.

 

 

Vad som sägs i denna lag om ett

Det som sägs i denna lag om en

landsting gäller också en kommun

region gäller också en kommun

som inte ingår i ett landsting.

som inte ingår i en region.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

370

1

Senaste lydelse 2017:68.

2

Senaste lydelse 2017:68.

Prop. 2018/19:162

2.137 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1145) om offentlig upphandling

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 18 och 22 §§ lagen (2016:1145) om offentlig upphandling ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 18 §

Med offentligt styrt organ avses en sådan juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av

industriell eller kommersiell karaktär, och

 

 

 

 

1. som

till

största

delen

är

1. som

till största delen är

finansierad av staten, en kommun,

finansierad av staten, en kommun,

ett landsting eller en upphandlande

en region eller en upphandlande

myndighet,

 

 

 

 

myndighet,

 

 

 

2. vars

verksamhet

står

under

2. vars

verksamhet

står

under

kontroll av staten, en kommun, ett

kontroll av staten, en kommun, en

landsting

eller

en upphandlande

region

eller

en upphandlande

myndighet, eller

 

 

 

 

myndighet, eller

 

 

3. i vars styrelse

eller

mot-

3. i vars

styrelse

eller

mot-

svarande

ledningsorgan mer

än

svarande

ledningsorgan mer än

halva antalet ledamöter är utsedda

halva antalet ledamöter är utsedda

av staten, en kommun, ett landsting

av staten, en kommun, en region

eller en upphandlande myndighet.

eller en upphandlande myndighet.

22 §

Med upphandlande myndighet avses en statlig eller kommunal myndighet.

Vid tillämpning av denna lag ska med myndighet jämställas

1. beslutande församling i en

1. beslutande församling i en

kommun eller ett landsting,

kommun eller en region,

2.offentligt styrt organ som avses i 18 §, och

3.sammanslutning av

a)en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1, eller

b)ett eller flera organ enligt 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

371

Prop. 2018/19:162

2.138 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 17 och 23 §§ lagen (2016:1146) om upp- handling inom försörjningssektorerna ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

17 §

Med offentligt styrt organ avses en sådan juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av

industriell eller kommersiell karaktär, och

 

1. som

till

största

delen är

1. som

till största delen är

finansierad av staten, en kommun,

finansierad av staten, en kommun,

ett landsting eller en upphandlande

en region eller en upphandlande

myndighet,

 

 

myndighet,

2. vars

verksamhet

står under

2. vars

verksamhet står under

kontroll av staten, en kommun, ett

kontroll av staten, en kommun, en

landsting

eller

en upphandlande

region

eller en upphandlande

myndighet, eller

 

 

myndighet, eller

3. i vars styrelse eller motsva-

3. i vars styrelse eller motsva-

rande ledningsorgan mer än halva

rande ledningsorgan mer än halva

antalet ledamöter är utsedda av

antalet ledamöter är utsedda av

staten, en kommun, ett landsting

staten, en kommun, en region eller

eller en upphandlande myndighet.

en upphandlande myndighet.

23 §

Med upphandlande myndighet avses en statlig eller kommunal myndighet.

Vid tillämpning av denna lag ska med myndighet jämställas

1. beslutande församling i en

1. beslutande församling i en

kommun eller ett landsting,

kommun eller en region,

2.offentligt styrt organ som avses i 17 §, och

3.sammanslutning av

a)en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1, eller

b)ett eller flera organ enligt 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

372

Prop. 2018/19:162

2.139 Förslag till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 17, 20 och 21 §§ lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1kap. 17 §

Med offentligt styrt organ avses en sådan juridisk person som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av

industriell eller kommersiell karaktär, och

 

 

 

 

1. som

till

största

delen

är

1. som

till största delen är

finansierad av staten, en kommun,

finansierad av staten, en kommun,

ett landsting eller en upphandlande

en region eller en upphandlande

myndighet,

 

 

 

 

myndighet,

 

 

 

2. vars

verksamhet

står

under

2. vars

verksamhet

står

under

kontroll av staten, en kommun, ett

kontroll av staten, en kommun, en

landsting

eller

en upphandlande

region

eller

en upphandlande

myndighet, eller

 

 

 

 

myndighet, eller

 

 

3. i vars styrelse

eller

mot-

3. i vars

styrelse

eller

mot-

svarande

ledningsorgan mer

än

svarande

ledningsorgan mer än

halva antalet ledamöter är utsedda

halva antalet ledamöter är utsedda

av staten, en kommun, ett landsting

av staten, en kommun, en region

eller en upphandlande myndighet.

eller en upphandlande myndighet.

20 §

Med upphandlande enhet avses i denna lag en enhet som bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga 2 och tilldelar en koncession för bedrivande av sådan verksamhet och som är

1. en statlig eller kommunal

1. en statlig eller kommunal

myndighet, beslutande församling i

myndighet, beslutande församling i

en kommun eller ett landsting, ett

en kommun eller en region, ett

offentligt styrt organ som avses i

offentligt styrt organ som avses i

17 § eller en sammanslutning av en

17 § eller en sammanslutning av en

eller flera myndigheter eller för-

eller flera myndigheter eller för-

samlingar eller en sammanslutning

samlingar eller en sammanslutning

av ett eller flera offentligt styrda

av ett eller flera offentligt styrda

organ,

organ,

2.ett företag som en upphandlande myndighet kan utöva ett bestämmande inflytande över på det sätt som anges i andra stycket, eller

3.en annan enhet än de som anges i 1 och 2, om den bedriver sin verksamhet med stöd av en sådan ensamrätt enligt 12 § eller en särskild rättighet enligt 18 § som beviljats för bedrivande av någon av de verksamheter som anges i bilaga 2.

Ett bestämmande inflytande enligt första stycket 2 ska anses finnas om

en upphandlande myndighet, direkt eller indirekt, innehar mer än hälften

373

 

Prop. 2018/19:162 av andelarna i företaget eller kontrollerar majoriteten av röstetalet på grund av aktieägande eller motsvarande eller kan utse mer än halva antalet ledamöter i företagets styrelse eller motsvarande ledningsorgan.

En sådan enhet som anges i första stycket 3 utgör inte en upphandlande enhet om den har beviljats särskilda rättigheter eller ensamrätter genom ett förfarande som offentliggjorts på lämpligt sätt och om beviljandet av dessa rättigheter har grundats på objektiva kriterier.

21 §

Med upphandlande myndighet avses en statlig eller kommunal myndighet.

Vid tillämpning av denna lag ska med myndighet jämställas

1. beslutande församling i en

1. beslutande församling i en

kommun eller ett landsting,

kommun eller en region,

2.offentligt styrt organ som avses i 17 §, och

3.sammanslutning av

a)en eller flera myndigheter enligt första stycket eller församlingar enligt 1, eller

b)ett eller flera organ enligt 2.

En myndighet som bedriver någon av de verksamheter som anges i bilaga 2 och tilldelar en koncession för bedrivande av sådan verksamhet utgör dock inte en upphandlande myndighet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

374

Prop. 2018/19:162

2.140 Förslag till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Härigenom föreskrivs i fråga om hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 2, 3 och 7 §§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 1–3,

5 a och 6–9 §§, 8 kap. 1–9 §§, 9 kap. 1–4 §§, 10 kap. 1–5 §§, 11 kap. 4 §, 12 kap. 4 §, 14 kap. 1–3 §§, 15 kap. 1 §, 16 kap. 1–4 §§, 17 kap. 1, 2 och 6 §§ och 18 kap. 2 och 3 §§, rubriken till 14 kap. och rubriken närmast före 17 kap. 6 § ska ha följande lydelse,

dels att rubriken närmast efter 6 kap. 2 § ska lyda ”AVDELNING III.

REGIONENS ANSVAR SOM HUVUDMAN”.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

1 kap.

 

 

 

 

1 §

 

 

 

Denna lag innehåller bestäm-

Denna lag innehåller bestäm-

 

melser om hur hälso- och

melser om hur hälso- och

 

sjukvårdsverksamhet

ska organi-

sjukvårdsverksamhet

ska organi-

 

seras och bedrivas. Lagen gäller för

seras och bedrivas. Lagen gäller för

 

samtliga vårdgivare samt landsting

samtliga vårdgivare samt regioner

 

och kommuner som huvudmän.

 

och kommuner som huvudmän.

 

Lagen består av fem avdelningar:

 

 

 

Avdelning I innehåller inledande bestämmelser (1 och 2 kap.).

 

Avdelning II innehåller bestämmelser för all hälso- och sjukvård (3–

 

6 kap.).

 

 

 

 

 

Avdelning III innehåller bestäm-

Avdelning III innehåller bestäm-

 

melser om landstingets ansvar som

melser om regionens ansvar som

 

huvudman (7–10 kap.).

 

huvudman (7–10 kap.).

 

Avdelning IV innehåller bestämmelser om kommunens ansvar som

 

huvudman (11–13 kap.).

 

 

 

 

Avdelning V innehåller övriga bestämmelser för huvudmännen (14–

 

18 kap.).

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

Vad som sägs i denna lag om

Det som sägs i denna lag om

 

landsting gäller också kommuner

regioner gäller också kommuner

 

som inte ingår i ett landsting.

 

som inte ingår i en region.

 

Avdelning IV

gäller

de

Avdelning IV

gäller de

 

kommuner som inte ingår i ett

kommuner som inte ingår i en

 

landsting enbart i de fall det är

region enbart i de fall det är särskilt

 

särskilt föreskrivet.

 

 

föreskrivet.

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

2 §

 

 

 

Med huvudman avses i denna lag

Med huvudman avses i denna lag

 

det landsting eller den kommun

den region eller den kommun som

 

som enligt lagen ansvarar för

att

enligt lagen ansvarar för att erbjuda

375

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162 erbjuda hälso- och sjukvård. Inom en huvudmans geografiska område kan en eller flera vårdgivare bedriva verksamhet.

hälso- och sjukvård. Inom en huvudmans geografiska område kan en eller flera vårdgivare bedriva verksamhet.

3 §

Med vårdgivare avses i denna lag statlig myndighet, landsting, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårds- verksamhet.

Med vårdgivare avses i denna lag

statlig myndighet, region, kommun, annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårds- verksamhet.

Med nationell

 

 

7 §1

 

 

 

högspecialiserad

Med nationell högspecialiserad

vård avses i denna lag offentligt

vård avses i denna lag offentligt

finansierad hälso- och sjukvård

finansierad hälso- och sjukvård

som behöver koncentreras till en

som behöver koncentreras till en

eller flera enheter men inte till varje

eller flera enheter men inte till varje

sjukvårdsregion för

att

kvaliteten,

samverkansregion för att kvalite-

patientsäkerheten

och

kunskaps-

ten, patientsäkerheten och kun-

utvecklingen ska kunna upprätt-

skapsutvecklingen

ska

kunna

hållas och ett effektivt användande

upprätthållas och ett effektivt

av hälso- och sjukvårdens resurser

användande av hälso- och sjuk-

ska kunna uppnås.

 

 

vårdens resurser ska kunna uppnås.

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

Regeringen får meddela föreskrifter om

 

 

 

1. att landet

ska

delas in i

1. att landet

ska

delas

in i

regioner för den hälso- och

samverkansregioner för den hälso-

sjukvård som berör flera landsting,

och sjukvård

som

berör

flera

 

 

 

 

regioner,

 

 

 

2.hälso- och sjukvården i krig, vid krigsfara eller under sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, och

3.bedrivande av hälso- och sjukvårdsverksamhet i övrigt.

 

 

7 kap.

 

 

 

 

1 §2

 

 

Ledningen av hälso- och sjuk-

Ledningen av hälso- och

vårdsverksamheten i landstinget

sjukvårdsverksamheten i regionen

ska utövas av en eller flera

ska utövas av en eller flera

nämnder. För en sådan nämnd

nämnder. För en sådan nämnd

gäller vad som är föreskrivet om

gäller det som är föreskrivet om

nämnder

i

kommunallagen

nämnder

i

kommunallagen

(2017:725).

 

Bestämmelser om

(2017:725).

 

Bestämmelser om

376

1

Senaste lydelse 2018:143.

2

Senaste lydelse 2017:773.

gemensam nämnd finns i lagen (2003:192) om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

gemensam nämnd finns i lagen Prop. 2018/19:162 (2003:192) om gemensam nämnd

inom vård- och omsorgsområdet.

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

Landstinget

ska

planera

sin

Regionen ska planera sin hälso-

hälso- och sjukvård med utgångs-

och sjukvård med utgångspunkt i

punkt i behovet av vård hos dem

behovet av vård hos dem som

som

omfattas

av

landstingets

omfattas av regionens ansvar för

ansvar för hälso- och sjukvård.

hälso- och sjukvård.

 

 

 

Landstinget ska vid planeringen

Regionen ska vid planeringen

beakta den hälso- och sjukvård som

beakta den hälso- och sjukvård som

erbjuds av andra vårdgivare.

 

erbjuds av andra vårdgivare.

 

Landstinget ska även planera sin

Regionen ska även planera sin

hälso- och sjukvård så att en

hälso- och sjukvård så att en

katastrofmedicinsk beredskap upp-

katastrofmedicinsk beredskap upp-

rätthålls.

 

 

 

rätthålls.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 a §3

 

 

 

 

 

 

Landstinget ska organisera hälso-

Regionen ska organisera hälso-

och

sjukvårdsverksamheten så att

och

sjukvårdsverksamheten

så att

vården kan ges nära befolkningen.

vården kan ges nära befolkningen.

Om det är motiverat av kvalitets-

Om det är motiverat av kvalitets-

eller

effektivitetsskäl, får vården

eller

effektivitetsskäl,

får vården

koncentreras geografiskt.

 

koncentreras geografiskt.

 

 

Landstinget

ska

organisera

3 §

 

 

ska

organisera

Regionen

 

primärvården så att alla som

primärvården så att alla som om-

omfattas av landstingets ansvar för

fattas av regionens ansvar för

hälso- och sjukvård kan välja

hälso- och sjukvård kan välja

utförare av hälso- och sjukvårds-

utförare av hälso- och sjukvårds-

tjänster samt få tillgång till och

tjänster samt få tillgång till och

välja en fast läkarkontakt (vård-

välja en fast läkarkontakt (vård-

valssystem). Landstinget får inte

valssystem).

Regionen

får

inte

begränsa den enskildes val till ett

begränsa den enskildes val till ett

visst

geografiskt område

inom

visst geografiskt område inom

landstinget.

 

 

 

regionen.

 

 

 

 

 

Landstinget ska utforma vård-

Regionen ska utforma vård-

valssystemet så att alla utförare

valssystemet

att alla

utförare

behandlas lika, om det inte finns

behandlas lika, om det inte finns

skäl för något annat. Ersättningen

skäl för något annat. Ersättningen

från landstinget till utförare inom

från regionen till utförare inom ett

ett vårdvalssystem ska följa den

vårdvalssystem

ska

följa

den

enskildes val av utförare.

 

enskildes val av utförare.

 

 

När landstinget beslutat att införa

När regionen beslutat att införa

ett

vårdvalssystem

ska

lagen

ett

vårdvalssystem

ska

lagen

3Senaste lydelse 2018:553.

377

Prop. 2018/19:162

(2008:962)

om

valfrihetssystem

(2008:962)

om

valfrihetssystem

 

tillämpas.

 

 

 

 

tillämpas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 a §4

 

 

 

 

 

 

 

 

För att få bedriva nationell

För att få bedriva nationell

 

högspecialiserad

vård

krävs

det

högspecialiserad

vård

krävs

det

 

tillstånd.

Den

myndighet

som

tillstånd. Den myndighet som

 

regeringen

bestämmer

får

efter

regeringen bestämmer får efter

 

ansökan från ett landsting besluta

ansökan från en region besluta om

 

om ett sådant tillstånd. Tillståndet

ett sådant tillstånd. Tillståndet ska

 

ska gälla tills vidare och vara

gälla tills vidare och vara förenat

 

förenat med villkor.

 

 

med villkor.

 

 

 

 

 

 

 

Ett tillstånd får återkallas om villkoren för det inte längre är uppfyllda,

 

om förutsättningarna för tillståndet har ändrats eller om tillståndshavaren

 

begär det.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Beslut enligt första och andra styckena får inte överklagas.

 

 

 

 

Landstinget svarar för att det

6 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Regionen svarar för att det inom

 

inom landstinget finns en ända-

regionen finns

en

ändamålsenlig

 

målsenlig organisation för att till

organisation för att till och från

 

och från vårdinrättning eller läkare

vårdinrättning eller

läkare

trans-

 

transportera personer vars tillstånd

portera personer vars tillstånd

 

kräver att transporten utförs med

kräver att transporten utförs med

 

transportmedel

som

är särskilt

transportmedel som är särskilt

 

inrättade för ändamålet.

 

 

inrättade för ändamålet.

 

 

 

 

I planeringen

och utvecklingen

7 §

 

 

 

 

 

 

 

 

I

planeringen

och utvecklingen

 

av hälso- och sjukvården ska

av hälso- och sjukvården ska

 

landstinget samverka med sam-

regionen samverka med sam-

 

hällsorgan,

organisationer

och

hällsorgan,

organisationer

 

och

 

vårdgivare.

 

 

 

vårdgivare.

 

 

 

 

 

 

 

I frågor om hälso- och sjukvård

8 §

 

 

 

 

 

 

 

 

I frågor om hälso- och sjukvård

 

som berör flera landsting ska

som

berör

flera

regioner

ska

 

landstingen samverka.

 

 

regionerna samverka.

 

 

 

 

Landstinget får träffa överens-

9 §

 

 

 

 

 

 

 

 

Regionen får träffa överens-

 

kommelser

med

kommuner,

kommelser

med

kommuner,

 

Försäkringskassan och

Arbetsför-

Försäkringskassan och

Arbetsför-

 

medlingen om att inom ramen för

medlingen om att inom ramen för

 

landstingets uppgifter enligt denna

regionens uppgifter

enligt

denna

 

lag samverka i syfte att uppnå en

lag samverka i syfte att uppnå en

 

effektivare användning av tillgäng-

effektivare användning av tillgäng-

 

liga resurser. Landstinget ska bidra

liga

resurser. Regionen

ska

bidra

378

4 Senaste lydelse 2018:143.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till finansieringen

av

sådan

till

finansieringen

av sådan

verksamhet som bedrivs i sam-

verksamhet som bedrivs i sam-

verkan. Enligt lagen

(2003:1210)

verkan. Enligt

lagen

(2003:1210)

om finansiell samordning av

om

finansiell

samordning av

rehabiliteringsinsatser

får

lands-

rehabiliteringsinsatser får regionen

tinget delta i finansiell samordning

delta i finansiell samordning inom

inom rehabiliteringsområdet.

 

rehabiliteringsområdet.

Riksrevisionen får granska sådan verksamhet som bedrivits i samverkan med och delvis finansierats av Försäkringskassan eller Arbetsför- medlingen. Riksrevisionen har rätt att ta del av de uppgifter som behövs

för granskningen.

 

 

 

 

8 kap.

 

 

1 §5

 

Landstinget ska erbjuda en god

Regionen ska erbjuda en god

hälso- och sjukvård åt den som är

hälso- och sjukvård åt den som är

bosatt inom landstinget. Detsamma

bosatt inom regionen. Detsamma

gäller i fråga om den som har

gäller i fråga om den som har

skyddad folkbokföring enligt 16 §

skyddad folkbokföring enligt 16 §

folkbokföringslagen

(1991:481)

folkbokföringslagen

(1991:481)

och som stadigvarande vistas inom

och som stadigvarande vistas inom

landstinget. Även i övrigt ska

regionen. Även i övrigt ska

landstinget verka för en god hälsa

regionen verka för en god hälsa hos

hos befolkningen.

 

befolkningen.

 

Landstinget ska även erbjuda en

2 §

 

Regionen ska även erbjuda en

god hälso- och sjukvård åt

god hälso- och sjukvård åt

1.den som, utan att vara bosatt här, har rätt till vårdförmåner i Sverige vid sjukdom och moderskap enligt vad som följer av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, och

2.den som avses i 5 kap. 7 § första stycket socialförsäkringsbalken och som omfattas av förordningen.

Vården ska erbjudas av det

Vården ska erbjudas av den

landsting

inom

vars

område

region inom vars område personen

personen är förvärvsverksam eller,

är förvärvsverksam eller, i fråga om

i fråga om en person som är

en person som är arbetslös, den

arbetslös, det landsting inom vars

region inom vars område denne är

område denne är registrerad som

registrerad som arbetssökande. I

arbetssökande. I

den

utsträckning

den

utsträckning

familjemed-

familjemedlemmar

till

dessa

lemmar till dessa personer har rätt

personer har rätt till vårdförmåner i

till vårdförmåner i Sverige vid

Sverige

vid

sjukdom

och

sjukdom och moderskap enligt vad

moderskap enligt vad som följer av

som följer av förordningen, ska

förordningen, ska familjemedlem-

familjemedlemmarna erbjudas vård

marna erbjudas

vård

av

samma

av

samma region.

Om familje-

5Senaste lydelse 2018:694.

Prop. 2018/19:162

379

Prop. 2018/19:162 landsting.

Om

familjemed-

lemmarna

är bosatta

i Sverige

gäller dock 1 §.

 

medlemmarna är bosatta i Sverige gäller dock 1 §.

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

Landstinget ska erbjuda öppen

Regionen ska erbjuda öppen vård

vård åt den som omfattas av ett

åt den som omfattas av en annan

annat landstings ansvar för hälso-

regions ansvar för hälso- och

och sjukvård. En sådan patient

sjukvård. En sådan patient omfattas

omfattas

inte

av

landstingets

inte av regionens vårdgaranti enligt

vårdgaranti

enligt

9 kap.

1 §. I

9 kap. 1 §. I övrigt ska vården ges

övrigt ska vården ges på samma

på samma villkor som de villkor

villkor som de villkor som gäller

som gäller för de egna invånarna.

för de egna invånarna.

 

 

 

 

 

Om patienten omfattas av ett

Om patienten omfattas av en

annat landstings ansvar för hälso-

annan regions ansvar för hälso- och

och sjukvård enligt 1 §, svarar det

sjukvård

enligt

1 §, svarar den

landstinget

för

kostnaderna för

regionen för kostnaderna för vård

vård som patienten ges med stöd av

som patienten ges med stöd av

första stycket. Detta gäller dock

första stycket. Detta gäller dock

inte om det landstinget ställer krav

inte om den regionen ställer krav på

på remiss för vården och dessa

remiss för vården och dessa

remissregler inte följs.

 

remissregler inte följs.

 

 

 

 

 

 

4 §

 

 

 

Om någon som vistas inom

Om någon som vistas inom

landstinget utan att vara bosatt där

regionen utan att vara bosatt där

behöver omedelbar hälso- och

behöver omedelbar hälso- och

sjukvård, ska landstinget

erbjuda

sjukvård,

ska

regionen

erbjuda

sådan vård.

 

 

 

 

sådan vård.

 

 

 

 

 

 

5 §6

 

 

 

Landstinget får också i andra fall

Regionen får också i andra fall

erbjuda hälso- och sjukvård åt den

erbjuda hälso- och sjukvård åt den

som omfattas av ett annat

som omfattas av en annan regions

landstings ansvar för hälso- och

ansvar för hälso- och sjukvård, om

sjukvård, om

 

 

 

 

 

 

 

1. landstingen

kommer

överens

1. regionerna

kommer

överens

om det, eller

 

 

 

om det, eller

 

 

2.det är fråga om nationell högspecialiserad vård. 6 §

Landstingets ansvar omfattar inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom landstinget har ansvar för enligt 12 kap. 1 § eller 14 kap. 1 §.

Regionens ansvar omfattar inte sådan hälso- och sjukvård som en kommun inom regionen har ansvar för enligt 12 kap. 1 § eller 14 kap. 1 §.

380

6 Senaste lydelse 2018:143.

7 §

Landstinget ska erbjuda dem som

Regionen ska erbjuda dem som

avses i 1 §

avses i 1 §

1.habilitering och rehabilitering,

2.hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning, och

3.tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade.

Landstingets

 

ansvar

omfattar

Regionens ansvar omfattar dock

dock inte insatser enligt första

inte insatser enligt första stycket 1

stycket 1 och 2 som en kommun

och 2 som en kommun inom

inom landstinget ansvarar för enligt

regionen ansvarar för enligt 12 kap.

12 kap. 5 §. Landstingets ansvar

5 §. Regionens ansvar innebär inte

innebär inte någon inskränkning i

någon inskränkning i de skyldig-

de skyldigheter

som

arbetsgivare

heter som arbetsgivare eller andra

eller andra kan ha enligt annan lag.

kan ha enligt annan lag.

Landstinget

ska,

i

samverkan

Regionen ska, i samverkan med

med

patienten,

upprätta en

patienten, upprätta en individuell

individuell plan när insatser som

plan när insatser som avses i första

avses i första stycket 1 eller 2

stycket 1 eller 2 erbjuds. Av planen

erbjuds. Av planen ska planerade

ska planerade och

beslutade

och beslutade insatser framgå.

insatser framgå.

 

Landstinget får erbjuda läke-

8 §

 

Regionen får erbjuda läkemedel

medel utan kostnad till den som får

utan kostnad till den som får hälso-

hälso- och sjukvård i hemmet (hem-

och sjukvård i hemmet (hemsjuk-

sjukvård).

 

 

 

 

 

vård).

 

 

 

ska

tillhandahålla

9 §

 

Landstinget

Regionen ska tillhandahålla den

den

som avses

i

1 §

förbruk-

som avses i 1 § förbrukningsartiklar

ningsartiklar som fortlöpande behövs

som fortlöpande behövs på grund av

på grund av allvarlig sjukdom eller

allvarlig sjukdom

eller efter

efter

behandling

 

för

sådan

behandling för sådan sjukdom.

sjukdom. Detta gäller inte om

Detta gäller inte om kommunen har

kommunen har motsvarande ansvar

motsvarande ansvar enligt 12 kap.

enligt 12 kap. 6 §.

 

 

 

6 §.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka förbrukningsartiklar som omfattas av första stycket.

9kap. 1 §7

Landstinget ska erbjuda vård-

Regionen ska erbjuda vårdgaranti

garanti åt den som omfattas av

åt den som omfattas av regionens

landstingets ansvar enligt 8 kap. 1

ansvar enligt

8 kap.

1 eller

2 §.

eller 2 §. Vårdgarantin ska innehålla

Vårdgarantin

ska

innehålla

en

en försäkran om att den enskilde

försäkran om att den enskilde inom

inom viss tid får

viss tid får

 

 

 

7Senaste lydelse 2018:553.

Prop. 2018/19:162

381

Prop. 2018/19:162 1. kontakt med primärvården,

2.en medicinsk bedömning av läkare eller annan legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården,

3.besöka den specialiserade vården, och

4.planerad vård.

2 §

Om landstinget inte uppfyller

Om regionen inte uppfyller

garantin enligt 1 § 3 eller 4, ska

garantin enligt 1 § 3 eller 4, ska

landstinget se till att patienten får

regionen se till att patienten får vård

vård hos en annan vårdgivare utan

hos en annan vårdgivare utan extra

extra kostnad för patienten.

kostnad för patienten.

Landstinget ska rapportera in uppgifter om väntetider till en nationell databas.

3 §

Regionen ska rapportera in upp- gifter om väntetider till en nationell databas.

4 §

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om

1.de tidsperioder inom vilka vårdgarantin enligt 1 § ska vara uppfylld och i övrigt om garantins innehåll, och

2. landstingens

rapporterings-

2. regionernas

rapporterings-

skyldighet enligt 3 §.

 

 

skyldighet enligt 3 §.

 

 

 

 

10 kap.

 

 

 

Landstinget

ska

ge

patienten

1 §

ska

ge

patienten

Regionen

möjlighet att välja behandlings-

möjlighet att välja behandlings-

alternativ enligt vad som anges i

alternativ enligt vad som anges i

7 kap. 1 § patientlagen (2014:821).

7 kap. 1 § patientlagen (2014:821).

Landstinget

ska

ge

patienten

2 §

ska

ge

patienten

Regionen

möjlighet att

välja

hjälpmedel

möjlighet att

välja

hjälpmedel

enligt vad som anges i 7 kap. 2 §

enligt vad som anges i 7 kap. 2 §

patientlagen (2014:821).

patientlagen (2014:821).

 

 

 

 

3 §

 

 

 

Landstinget ska ge patienten möjlighet att få en ny medicinsk bedömning enligt vad som anges i 8 kap. 1 § patientlagen (2014:821).

Regionen ska ge patienten möjlighet att få en ny medicinsk bedömning enligt vad som anges i 8 kap. 1 § patientlagen (2014:821).

 

4 §

 

 

I samband med sjörädd-

I samband med sjöräddnings-

ningsinsatser i de delar av havet

insatser i de delar av havet utanför

utanför Sveriges sjöterritorium, där

Sveriges

sjöterritorium,

där

sjöräddningstjänsten ankommer på

sjöräddningstjänsten ankommer på

382

svenska myndigheter, får regionen

svenska myndigheter, får lands-

bedriva hälso- och sjukvård i syfte Prop. 2018/19:162

tinget bedriva hälso- och sjukvård i

att minimera

de

fysiska

och

syfte att minimera de fysiska och

psykiska följdverkningarna av en

psykiska följdverkningarna

av

en

olycka.

 

 

 

 

olycka.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

I landstingen ska det finnas

I regionerna ska det finnas

möjligheter

till

anställning

för

möjligheter till anställning för

läkares allmäntjänstgöring i sådan

läkares allmäntjänstgöring i sådan

omfattning att alla läkare som av-

omfattning att alla läkare som av-

lagt läkarexamen och läkare med

lagt läkarexamen och läkare med

utländsk utbildning som före-

utländsk utbildning som före-

skrivits

allmäntjänstgöring

 

ges

skrivits

allmäntjänstgöring

ges

möjlighet

att

fullgöra praktisk

möjlighet att fullgöra praktisk

tjänstgöring för att få legitimation

tjänstgöring för att få legitimation

som

läkare

enligt

4 kap.

som

läkare

enligt

4 kap.

patientsäkerhetslagen

(2010:659).

patientsäkerhetslagen

(2010:659).

Anställning för allmäntjänstgöring

Anställning för allmäntjänstgöring

ska ske för viss tid.

 

 

 

ska ske för viss tid.

 

 

I landstingen ska det också finnas

I regionerna ska det också finnas

möjligheter

till

anställning

för

möjligheter till anställning för

läkares

specialiseringstjänstgöring

läkares

specialiseringstjänstgöring

i en omfattning som motsvarar det

i en omfattning som motsvarar det

planerade

framtida

behovet

av

planerade framtida behovet av

läkare

med

specialistkompetens i

läkare

med specialistkompetens i

klinisk verksamhet.

 

 

 

klinisk verksamhet.

 

 

11kap. 4 §

Inom det verksamhetsområde som kommunen bestämmer ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska.

Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering, får en fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra de uppgifter som åligger en

medicinskt ansvarig sjuksköterska.

 

Första och andra styckena gäller

Första och andra styckena gäller

sådan hälso- och sjukvårds-

sådan hälso- och sjukvårds-

verksamhet som avses i 12 kap. 1

verksamhet som avses i 12 kap. 1

och 2 §§ i en kommun som inte

och 2 §§ i en kommun som inte

ingår i ett landsting, om det i

ingår i en region, om det i verk-

verksamheten inte finns någon

samheten inte finns någon läkare.

läkare.

 

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ansvar och uppgifter för personal som avses i första och andra styckena.

12kap. 4 §

Landstinget får på framställning

Regionen får

på framställning

av en kommun inom landstinget

av en kommun

inom regionen

383

Prop. 2018/19:162 erbjuda läkemedel utan kostnad ur

erbjuda läkemedel utan kostnad

läkemedelsförråd till den som

ur läkemedelsförråd till den som

1.bor i en sådan särskild boendeform som avses i 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453), eller

2.får hemsjukvård genom kommunens försorg.

Landstinget svarar för kost-

Regionen svarar för kostnaderna

naderna för läkemedel som rekvi-

för läkemedel som rekvireras till

reras till läkemedelsförråden.

läkemedelsförråden.

14 kap. Överlåtelse av ansvar från landsting till kommun

14 kap. Överlåtelse av ansvar från region till kommun

 

 

 

 

 

 

 

1 §8

 

Landstinget får till en kommun

Regionen får till en kommun

 

inom landstinget överlåta skyl-

inom regionen överlåta skyl-

 

digheten att erbjuda hälso- och

digheten att erbjuda hälso- och

 

sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i

sjukvård i hemmet (hemsjukvård) i

 

ordinärt boende och i sådant

ordinärt boende och i sådant

 

särskilt boende som avses i 5 kap.

särskilt boende som avses i 5 kap.

 

5 § tredje stycket socialtjänstlagen

5 § tredje stycket socialtjänstlagen

 

(2001:453),

om

landstinget

och

(2001:453), om regionen och kom-

 

kommunen kommer överens

om

munen kommer överens om det.

 

det.

Överenskommelsen

får

inte

Överenskommelsen får inte avse

 

avse ansvar för hälso- och sjukvård

ansvar för hälso- och sjukvård som

 

som ges av läkare. Överens-

ges av läkare. Överenskommelsen

 

kommelsen får även avse ansvar för

får även avse ansvar för sådana

 

sådana

förbrukningsartiklar

som

förbrukningsartiklar som avses i

 

avses i 8 kap. 9 §.

 

 

 

8 kap. 9 §.

 

Landstinget får lämna

sådant

Regionen får lämna sådant

 

ekonomiskt bidrag till kommunen

ekonomiskt bidrag till kommunen

 

som motiveras av överlåtelsen.

 

som motiveras av överlåtelsen.

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

Om samtliga kommuner inom ett

Om samtliga kommuner inom en

 

landstings område ingår i en

regions område ingår i en över-

 

överlåtelse av ansvar för hem-

låtelse av ansvar för hemsjukvård

 

sjukvård enligt 1 § och om det

enligt 1 § och om det behövs för

 

behövs

för

kostnadsutjämning

kostnadsutjämning mellan kom-

 

mellan kommunerna, får kom-

munerna, får kommunerna lämna

 

munerna lämna ekonomiskt bidrag

ekonomiskt bidrag till varandra.

 

till varandra.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

Landstinget får träffa överens-

Regionen får träffa överens-

 

kommelse med en kommun inom

kommelse med en kommun inom

 

landstinget om att kommunen ska

regionen om att kommunen ska

 

ha

ansvar

för

hjälpmedel

för

ha ansvar för hjälpmedel för

384

8 Senaste lydelse 2018:1727.

 

 

 

Regioner och kommuner får med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som regionen eller kommunen ansvarar för enligt denna lag. Av avtalet ska framgå de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndig- hetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ.

personer med funktionsnedsätt- ning. Bestämmelserna om indivi- duell plan i 12 kap. 5 § andra stycket och om val av hjälpmedel i 13 kap. 2 § gäller även i dessa fall.

personer med funktionsnedsätt-

Prop. 2018/19:162

ning. Bestämmelserna om indivi-

 

duell plan i 12 kap. 5 § andra

 

stycket och om val av hjälpmedel i

 

13 kap. 2 § gäller även i dessa

 

fall.

 

15kap. 1 §

Landsting och kommuner får med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget eller kommunen ansvarar för enligt denna lag. Av avtalet ska framgå de särskilda villkor som gäller för överlämnandet. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestämmelse överlämnas till en juridisk person eller en enskild individ.

16kap. 1 §9

Landstinget ska till kommunerna

Regionen ska till kommunerna

inom landstinget avsätta de läkar-

inom regionen avsätta de läkar-

resurser som behövs för att enskilda

resurser som behövs för att enskilda

ska kunna erbjudas en god hälso-

ska kunna erbjudas en god hälso-

och sjukvård i särskilt boende och i

och sjukvård i särskilt boende och i

dagverksamhet enligt 12 kap. 1 §.

dagverksamhet enligt 12 kap. 1 §.

Detsamma

gäller

hemsjukvård i

Detsamma

gäller

hemsjukvård i

ordinärt boende och i sådant

ordinärt boende och i sådant

särskilt boende som avses i 5 kap.

särskilt boende som avses i 5 kap.

5 § tredje stycket socialtjänstlagen

5 § tredje stycket socialtjänstlagen

(2001:453),

om

en

kommun

(2001:453),

om

en kommun

ansvarar för vården enligt 14 kap.

ansvarar för vården enligt 14 kap.

1 §.

 

 

 

1 §.

 

 

Landstinget ska med kommuner-

Regionen ska med kommunerna

na inom landstinget sluta avtal om

inom regionen sluta avtal om

omfattningen av och formerna för

omfattningen av och formerna för

läkarmedverkan.

 

 

läkarmedverkan.

 

Om landstinget

inte

uppfyller

Om regionen inte uppfyller sina

sina skyldigheter enligt avtalet att

skyldigheter enligt avtalet att

tillhandahålla läkare, har kom-

tillhandahålla läkare, har kom-

munen rätt att på egen hand anlita

munen rätt att på egen hand anlita

läkare och få ersättning för sina

läkare och få ersättning för sina

kostnader för det från landstinget.

kostnader för det från regionen.

9 Senaste lydelse 2018:1727.

 

 

 

385

Prop. 2018/19:162

386

 

 

 

2 §

 

 

Landstinget och kommunen ska

Regionen och kommunen ska

samverka så att en enskild, som

samverka så att en enskild, som

kommunen enligt 12 kap.

1 eller

kommunen enligt 12 kap.

1 eller

2 § har ansvar för, också får övrig

2 § har ansvar för, också får övrig

vård

och behandling, hjälpmedel

vård

och behandling, hjälpmedel

samt

förbrukningsartiklar

enligt

samt

förbrukningsartiklar

enligt

8 kap. 9 § som hans eller hennes

8 kap. 9 § som hans eller hennes

tillstånd fordrar.

 

tillstånd fordrar.

 

3§10

Landstinget ska ingå en över-

Regionen ska ingå en överens-

enskommelse med kommunen om

kommelse med kommunen om ett

ett samarbete i fråga om

samarbete i fråga om

1.personer med psykisk funktionsnedsättning,

2.personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroende- framkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar, och

3.barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet.

Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

När den enskilde har behov av

4 §

 

När den enskilde har behov av

insatser både från hälso- och sjuk-

insatser både från hälso- och sjuk-

vården och från socialtjänsten, ska

vården och från socialtjänsten, ska

landstinget tillsammans med kom-

regionen tillsammans med kom-

munen upprätta en individuell plan.

munen upprätta

en individuell

Planen ska upprättas om lands-

plan.

 

Planen ska

upprättas om

tinget eller kommunen bedömer att

regionen eller kommunen bedömer

den behövs för att den enskilde ska

att den behövs för att den enskilde

få sina behov tillgodosedda och om

ska få sina behov tillgodosedda

den enskilde samtycker till det.

och om den enskilde samtycker

Arbetet med planen ska påbörjas

till det. Arbetet med planen ska

utan dröjsmål.

påbörjas utan dröjsmål.

Planen ska, när det är möjligt, upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.

Av planen ska det framgå

1.vilka insatser som behövs,

2.vilka insatser som respektive huvudman ska svara för,

3. vilka åtgärder som vidtas av

3. vilka åtgärder

som vidtas av

någon annan än landstinget eller

någon annan än

regionen eller

kommunen, och

kommunen, och

 

4.vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.

10Senaste lydelse 2017:810.

 

 

 

 

 

17 kap.

 

 

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

Vårdavgifter

och avgifter

med

Vårdavgifter och avgifter med

anledning av att patienter uteblir

anledning av att patienter uteblir

från avtalade besök får tas ut enligt

från avtalade besök får tas ut enligt

grunder

som

landstinget

eller

grunder som regionen eller

kommunen bestämmer.

Patienter

kommunen

bestämmer.

Patienter

som omfattas av ett landstings eller

som omfattas av en regions eller en

en kommuns ansvar för hälso- och

kommuns ansvar för hälso- och

sjukvård

enligt

8 kap.

1–3 §§

sjukvård

enligt

8 kap. 1–3 §§

respektive 12 kap. 1 och 2 §§ och

respektive 12 kap. 1 och 2 §§ och

14 kap. 1 § ska behandlas lika.

 

14 kap. 1 § ska behandlas lika.

Första stycket gäller inte i den mån annat är särskilt föreskrivet.

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

Landstinget får för sluten vård

Regionen får för sluten vård

fastställa avgiftsnivåer i olika in-

fastställa avgiftsnivåer i olika in-

komstintervall och besluta om vilka

komstintervall och besluta om

regler om nedsättning av avgiften

vilka regler om nedsättning av av-

som ska gälla. Avgiften för sluten

giften som ska gälla. Avgiften för

vård får för varje vårddag uppgå till

sluten vård får för varje vårddag

högst 0,0023 prisbasbelopp enligt

uppgå till högst 0,0023 prisbas-

2 kap. 6 och 7 §§ socialförsäkrings-

belopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§

balken, avrundat nedåt till närmaste

socialförsäkringsbalken,

avrundat

tiotal kronor.

 

 

 

 

nedåt till närmaste tiotal kronor.

Högkostnadsskydd för avgifter

Högkostnadsskydd för avgifter

till landsting

 

 

 

 

till regioner

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

För den enskilde får följande

För den enskilde får följande

poster tillsammans under ett år,

poster tillsammans under ett år,

räknat från det första tillfälle då

räknat från det första tillfälle då

avgift betalats, uppgå till högst

avgift betalats, uppgå till högst

0,025 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6

0,025 prisbasbelopp enligt 2 kap. 6

och 7 §§

socialförsäkringsbalken,

och 7 §§ socialförsäkringsbalken,

avrundat

nedåt

till

närmaste

avrundat

nedåt

till

närmaste

femtiotal kronor, eller det lägre

femtiotal kronor, eller det lägre

belopp som bestämts av lands-

belopp som bestämts av regionen:

tinget:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1.vårdavgifter som avser öppen vård enligt denna lag i andra fall än som avses i 8 § första stycket 1,

2.avgifter för förbrukningsartiklar som avses i 8 kap. 9 §, och

3.avgifter för tandvård som avses i 8 a § tandvårdslagen (1985:125).

Vid beräkning av avgiftsbefrielse enligt första stycket ska även sådana avdrag som har gjorts enligt 7 § andra stycket lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård inom Europeiska ekonomiska samarbets- området medräknas.

387

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

 

18 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

Landsting

och

 

kommuner

ska

Regioner och

kommuner

ska

medverka vid finansiering, pla-

medverka vid finansiering, pla-

nering och genomförande av dels

nering och genomförande av dels

kliniskt forskningsarbete på hälso-

kliniskt

forskningsarbete

och

sjukvårdens

område,

dels

hälso- och sjukvårdens område,

folkhälsovetenskapligt

forsknings-

dels folkhälsovetenskapligt forsk-

arbete. Landsting

och

kommuner

ningsarbete. Regioner och kom-

ska i dessa frågor, i den omfattning

muner ska i dessa frågor, i den

som

behövs,

 

samverka

med

omfattning som behövs, sam-

varandra

och

 

med

berörda

verka med varandra och med be-

universitet och högskolor.

 

rörda universitet och högskolor.

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

Personer som tas emot från en

Personer som tas emot från en

annan kommun eller ett annat

annan kommun eller en annan

landsting enligt

4 kap.

1 § lagen

region

enligt

4 kap.

1 §

lagen

(2006:544)

om

kommuners

och

(2006:544) om

kommuners

och

landstings åtgärder inför och vid

regioners åtgärder inför och vid

extraordinära händelser

i fredstid

extraordinära händelser

i fredstid

och höjd beredskap omfattas av

och höjd beredskap omfattas av

mottagande kommuns och lands-

mottagande kommuns och regions

tings skyldigheter enligt denna lag.

skyldigheter enligt denna lag.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

388

Prop. 2018/19:162

2.141 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §

Lagen gäller inte för aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska fören- ingar och stiftelser där kommuner, landsting eller kommunalförbund utövar eller har utövat ett rättsligt

bestämmande

inflytande

enligt

2 kap. 3 §

offentlighets-

och

sekretesslagen (2009:400) och inte heller för de organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen beträffande den verksamhet som anges där.

Lagen gäller inte för aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska fören- ingar och stiftelser där kommuner, regioner eller kommunalförbund utövar eller har utövat ett rättsligt

bestämmande

inflytande

enligt

2 kap. 3 §

offentlighets-

och

sekretesslagen (2009:400) och inte heller för de organ som anges i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen beträffande den verksamhet som anges där.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

389

Prop. 2018/19:162

2.142 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

 

Landstinget ska, utöver vad som

Regionen ska, utöver vad som

följer av hälso- och sjukvårdslagen

följer av hälso- och sjukvårdslagen

(2017:30) och tandvårdslagen

(2017:30) och tandvårdslagen

(1985:125), på initiativ av social-

(1985:125), på initiativ av social-

nämnden erbjuda en hälsounder-

nämnden erbjuda en hälsounder-

sökning i anslutning till att vård

sökning i anslutning till att vård

utanför det egna hemmet av ett barn

utanför det egna hemmet av ett barn

eller en ung person i åldern 18–

eller en ung person i åldern 18–

20 år inleds.

20 år inleds.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

390

Prop. 2018/19:162

2.143 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:372)

om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården

Härigenom föreskrivs att 1 och 3–6 §§ lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

1 §1

 

 

 

I varje landsting och kommun

I varje region och kommun ska

ska det finnas en eller flera patient-

det finnas en eller flera patient-

nämnder med uppgift att stödja och

nämnder med uppgift att stödja och

hjälpa

patienter

och

deras

hjälpa

patienter

och

deras

närstående inom den

 

närstående inom den

 

1. hälso- och

sjukvård

enligt

1. hälso- och

sjukvård

enligt

hälso-

och

sjukvårdslagen

hälso-

och

sjukvårdslagen

(2017:30) som bedrivs av landsting

(2017:30) som bedrivs av regioner

eller enligt avtal med landsting,

eller enligt avtal med regioner,

2.hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen som bedrivs av kommuner eller enligt avtal med kommuner och den allmänna omvårdnad enligt socialtjänstlagen (2001:453) som ges i samband med sådan hälso- och sjukvård, och

3. tandvård enligt tandvårds-

3. tandvård enligt tandvårds-

lagen (1985:125) som bedrivs eller

lagen (1985:125) som bedrivs eller

helt eller delvis finansieras av

helt eller delvis finansieras av

landsting.

regioner.

För patientnämnder gäller vad som är föreskrivet i kommunallagen (2017:725).

Särskilda bestämmelser om gemensam nämnd finns i lagen (2003:192)

om gemensam nämnd inom vård- och omsorgsområdet.

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

 

Patientnämnderna ska

bidra till

Patientnämnderna

ska

bidra till

kvalitetsutveckling,

hög

patient-

kvalitetsutveckling,

hög

patient-

säkerhet och till att verksamheterna

säkerhet och till att verksam-

inom hälso- och sjukvården

heterna inom hälso- och sjuk-

anpassas efter

patienternas behov

vården anpassas efter patienternas

och förutsättningar

genom

att

behov och förutsättningar genom

årligen

analysera

 

inkomna

att årligen analysera

inkomna

klagomål

och

synpunkter

samt

klagomål och

synpunkter

samt

uppmärksamma

landstinget

eller

uppmärksamma

regionen

eller

kommunen

riskområden

och

kommunen på riskområden och

hinder för utveckling av vården.

hinder för utveckling av vården.

1 Senaste lydelse 2017:776.

391

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

4 §

 

 

 

 

 

 

 

Landstingen och kommunerna ska

Regionerna och kommunerna ska

organisera

patientnämnderna så

att

organisera

patientnämnderna så att

de kan

utföra

sina

uppgifter

de kan

utföra

sina

uppgifter

självständigt.

 

 

 

självständigt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

En kommun som ingår i ett

En kommun som ingår i en

landsting får överlåta skyldigheten

region får

överlåta

skyldigheten

enligt 1 §

 

till

landstinget,

om

enligt 1 § till regionen, om kom-

kommunen

och

landstinget

har

munen och regionen har kommit

kommit överens om detta. Kom-

överens om detta. Kommunen får

munen får lämna sådant ekono-

lämna sådant ekonomiskt bidrag till

miskt bidrag till landstinget som

regionen

som

motiveras

av

motiveras av överenskommelsen.

 

överenskommelsen.

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

 

 

Landstingen och kommunerna

Regionerna

och

kommunerna

ska organisera sin verksamhet så att

ska organisera sin verksamhet så att

slutsatser av de analyser som

slutsatser

av

de

analyser

som

patientnämnderna

gör i

enlighet

patientnämnderna gör i enlighet

med 3 § tas om hand och bidrar till

med 3 § tas om hand och bidrar till

hälso- och sjukvårdens utveckling.

hälso- och sjukvårdens utveckling.

Kommunens skyldighet att orga-

Kommunens skyldighet att orga-

nisera sin verksamhet i enlighet

nisera sin verksamhet i enlighet

med första stycket gäller även om

med första stycket gäller även om

kommunen

med

stöd

av

5 §

kommunen med

stöd

av

5 §

överlåtit skyldigheten enligt 1 § till

överlåtit skyldigheten enligt 1 § till

landstinget.

 

 

 

 

regionen.

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

392

Prop. 2018/19:162

2.144 Förslag till lag om ändring i museilagen (2017:563)

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ museilagen (2017:563) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

I denna lag finns bestämmelser om det allmänna museiväsendet. Med det allmänna museiväsendet avses

1. statliga museer,

 

 

2. regionala museer,

 

 

3. kommunala museer, och

 

 

4. andra museer i vars styrelse eller

4. andra museer i vars

styrelse

motsvarande ledningsorgan mer än

eller motsvarande ledningsorgan

hälften av antalet ledamöter är

mer än hälften av antalet leda-

utsedda av stat, kommun eller

möter är utsedda av stat, kommun

landsting.

eller region.

 

Med museihuvudmän avses i

3 §

 

Med museihuvudmän

avses i

denna lag staten, kommunerna och

denna lag staten, kommunerna och

landstingen.

regionerna.

 

Det som sägs om museihuvudmän gäller även den som utsett mer än hälften av antalet ledamöter i ett sådant museum som avses i 1 § 4.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

393

Prop. 2018/19:162

2.145 Förlag till lag om ändring i lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (2017:571) om försöksverk- samhet med branschskolor ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 §

En huvudman för utbildning på ett yrkesprogram inom gymnasieskolan eller för kommunal vuxenutbildning enligt skollagen (2010:800) får, inom ramen för en försöksverksamhet, med bibehållet huvudmannaskap sluta avtal med en branschskola om att skolan utför vissa uppgifter inom sådan utbildning (entreprenad). De uppgifter som får överlämnas på entreprenad är undervisning i karaktärsämnen som har en yrkesinriktad profil (yrkesämnen) och undervisning som avser sådant gymnasiearbete som ingår i utbildningen enligt skollagen.

Om sådan undervisning överlämnas på entreprenad, får även den myndighetsutövning som hör till en lärares undervisningsuppgift och uppgifter som inte är hänförliga till undervisningen överlämnas till

branschskolan på entreprenad.

 

Endast en kommun, ett landsting

Endast en kommun, en region eller

eller en enskild fysisk eller juridisk

en enskild fysisk eller juridisk

person som uppfyller vissa villkor

person som uppfyller vissa villkor

kan efter ansökan till den

kan efter ansökan till den myndighet

myndighet som regeringen bestäm-

som regeringen bestämmer få ett

mer få ett godkännande att bedriva

godkännande att bedriva bransch-

branschskola.

 

 

skola.

Regeringen får meddela föreskrifter om sådana villkor och om urval.

 

 

 

3 §1

Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 §

Trots bestämmelsen i 2 kap. 1 §

kommunallagen

(2017:725)

om

kommunallagen (2017:725) om

anknytning

till

kommunens

eller

anknytning till kommunens eller

landstingets

område eller

deras

regionens område eller deras

medlemmar får en kommun eller ett

medlemmar får en kommun eller

landsting genom sådan entreprenad

en region genom sådan entre-

som avses i 1 § utföra uppgifter åt

prenad som avses i 1 § utföra

en annan

huvudman

inom

uppgifter åt en annan huvudman

skolväsendet.

 

 

inom skolväsendet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

394

1 Senaste lydelse 2017:1105.

Denna lag syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från social- tjänsten, den kommunalt finan- sierade hälso- och sjukvården eller den regionfinansierade öppna vården. I detta syfte ska lagen särskilt främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar.

Prop. 2018/19:162

2.146 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

dels att 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1, 5 och 6 §§, 4 kap. 1 och 3–5 §§ och

5 kap. 1, 3 och 5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 4 kap. ska lyda ”Samverkan mellan region och kommun”.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 kap.

1§

I denna lag finns bestämmelser om

1. samverkan

vid

planering av

1. samverkan

vid

planering av

insatser för enskilda som efter att

insatser för enskilda som efter att

de skrivits ut från sluten vård kan

de skrivits ut från sluten vård kan

komma att behöva insatser från

komma att behöva insatser från

socialtjänsten,

den

kommunalt

socialtjänsten,

den

kommunalt

finansierade hälso- och sjukvården

finansierade hälso- och sjukvården

eller den landstingsfinansierade

eller den regionfinansierade öppna

öppna vården,

 

 

vården,

 

 

2.hur insatserna ska planeras för enskilda som efter utskrivning behöver insatser från flera berörda enheter inom de aktuella verksamheterna, och

3.kommunens betalningsansvar för vissa utskrivningsklara patienter.

Det som i denna lag sägs om

Det som i denna lag sägs om

landsting gäller även kommuner

regioner gäller även kommuner

som inte ingår i ett landsting.

som inte ingår i en region.

2 §

Denna lag syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för enskilda som efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunalt finansierade hälso- och sjukvården eller den landstings- finansierade öppna vården. I detta syfte ska lagen särskilt främja att en patient med behov av insatser skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar.

395

Prop. 2018/19:162

 

 

 

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

Om den behandlande läkaren, när

Om den behandlande läkaren, när

en patient skrivs in i den slutna

en patient skrivs in i den slutna

vården, bedömer att patienten kan

vården, bedömer att patienten kan

komma att behöva insatser från

komma att behöva insatser från

socialtjänsten,

den

kommunalt

socialtjänsten,

den

kommunalt

finansierade hälso- och sjukvården

finansierade hälso- och sjukvården

eller

den

landstingsfinansierade

eller den regionfinansierade öppna

öppna vården efter det att patienten

vården efter det att patienten har

har skrivits ut, ska den slutna

skrivits ut, ska den slutna vården

vården

underrätta

de

berörda

underrätta de berörda enheterna om

enheterna

om

denna

bedömning

denna

bedömning

genom

ett

genom

ett

inskrivningsmedde-

inskrivningsmeddelande.

 

 

lande.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Om

insatser

bedöms

behövas

Om

insatser

bedöms

behövas

från

den

kommunalt

finansierade

från den kommunalt

finansierade

hälso- och sjukvården, ska inskriv-

hälso- och sjukvården, ska inskriv-

ningsmeddelandet även skickas till

ningsmeddelandet även skickas till

den

landstingsfinansierade öppna

den

regionfinansierade

öppna

vården.

 

 

 

 

 

 

vården.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

När en enhet i den lands-

När en enhet i den region-

tingsfinansierade öppna vården har

finansierade öppna vården har tagit

tagit emot ett inskrivnings-

emot ett inskrivningsmeddelande i

meddelande i fråga om en patient,

fråga om en patient, ska

ska

verksamhetschefen

vid

den

verksamhetschefen vid den enheten

enheten utse en fast vårdkontakt för

utse en fast vårdkontakt för

patienten. Verksamhetschefen

ska

patienten. Verksamhetschefen

ska

utse den fasta vårdkontakten innan

utse den fasta vårdkontakten innan

patienten skrivs ut från den slutna

patienten skrivs ut från den slutna

vården.

 

 

 

 

 

 

vården.

 

 

 

 

Om patienten redan har en fast vårdkontakt vid enheten, får denne

fortsätta att vara patientens fasta vårdkontakt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6 §

 

 

 

 

 

När en berörd enhet inom

När en berörd enhet inom

socialtjänsten,

den

kommunalt

socialtjänsten,

den

kommunalt

finansierade hälso- och sjukvården

finansierade hälso- och sjukvården

eller

den

landstingsfinansierade

eller den regionfinansierade öppna

öppna vården har fått ett inskriv-

vården har fått ett inskriv-

ningsmeddelande, ska

enheten

ningsmeddelande, ska

enheten

börja sin planering av de insatser

börja sin planering av de insatser

som är nödvändiga för att patienten

som är nödvändiga för att patienten

på ett tryggt och säkert sätt ska

på ett tryggt och säkert sätt ska

kunna lämna den slutna vården och

kunna lämna den slutna vården och

efter utskrivningen få sina behov av

efter utskrivningen få sina behov av

socialtjänst eller hälso- och sjuk-

socialtjänst eller

hälso-

och

vård tillgodosedda.

 

 

 

sjukvård tillgodosedda.

 

 

396

4kap. 1 §

Om patienten efter utskrivningen

Om patienten efter utskrivningen

behöver

insatser

 

från

både

behöver insatser från både region

landsting och kommun i form av

och kommun i form av hälso- och

hälso-

och

sjukvård

eller

sjukvård eller socialtjänst, ska en

socialtjänst,

ska

en

samordnad

samordnad

individuell planering

individuell planering

genomföras

genomföras av representanter för

av representanter för de enheter

de enheter som ansvarar för

som ansvarar för insatserna. Om

insatserna. Om insatser behövs från

insatser

behövs

 

från

den

den kommunalt finansierade hälso-

kommunalt finansierade hälso- och

och sjukvården, ska även den

sjukvården, ska även den lands-

regionfinansierade

öppna vården

tingsfinansierade

öppna

vården

medverka

i den

samordnade

medverka

i

den

samordnade

individuella planeringen.

individuella planeringen.

För patienter som behöver insatser i samband med öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård, ska planeringen i stället genomföras enligt bestämmelserna om en samordnad vårdplan i 7 a §

lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och

12 a §

lagen

(1991:1129) om rättspsykiatrisk vård.

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

En kallelse till den samordnade

En kallelse till den samordnade

individuella planering som avses i

individuella planering som avses i

1 § första stycket ska skickas till

1 § första stycket ska skickas till

berörda enheter av patientens fasta

berörda enheter av patientens fasta

vårdkontakt i den landstings-

vårdkontakt

i

den

region-

finansierade öppna vården.

finansierade öppna vården.

 

Kallelsen ska skickas senast tre dagar efter det att en underrättelse enligt

3 kap. 1 § om att patienten är utskrivningsklar har lämnats.

Landsting och kommun ska i

4 §

 

Region och kommun ska i samråd

samråd utarbeta gemensamma

utarbeta gemensamma riktlinjer till

riktlinjer till vårdgivare och till dem

vårdgivare

och till dem som

som bedriver socialtjänst avseende

bedriver

socialtjänst avseende

samverkan enligt denna lag.

 

samverkan enligt denna lag.

Landsting och kommun får träffa

5 §

 

Region och kommun får träffa en

en överenskommelse om

att

överenskommelse om att kom-

kommunens betalningsansvar

ska

munens

betalningsansvar ska

inträda vid en annan tidpunkt än

inträda vid en annan tidpunkt än

den som anges i 5 kap. 4 § eller med

den som anges i 5 kap. 4 § eller med

ett annat belopp än det som bestäms

ett annat belopp än det som bestäms

enligt 5 kap. 6 §.

 

enligt 5 kap. 6 §.

Prop. 2018/19:162

397

Prop. 2018/19:162

 

 

 

5 kap.

En kommun betalar i enlighet

1 §

En kommun betalar i enlighet

med

2–6 §§ ersättning till

ett

med 2–6 §§ ersättning till en region

landsting för en patient som vårdas

för en patient som vårdas inom den

inom den slutna vården efter det att

slutna vården efter det att den

den

behandlande

läkaren

har

behandlande läkaren har bedömt att

bedömt

att

patienten

är

patienten är utskrivningsklar.

utskrivningsklar.

 

 

 

3 §

Kommunens betalningsansvar förutsätter att den slutna vården har

1.underrättat kommunen om att patienten har skrivits in i enlighet med 2 kap. 1–3 §§, och

2.underrättat berörda enheter i kommunen om att patienten är utskrivningsklar i enlighet med 3 kap. 1 §.

I de fall en samordnad individuell

I de fall en samordnad individuell

planering

ska genomföras enligt

planering

ska genomföras enligt

4 kap.

1

och 2 §§

är

kommunen

4 kap. 1

och 2 §§ är kommunen

betalningsansvarig

endast om den

betalningsansvarig endast om den

fasta vårdkontakten i den landstings-

fasta vårdkontakten i den region-

finansierade öppna vården har kallat

finansierade öppna vården har

till

samordnad

 

individuell

kallat till

samordnad individuell

planering i enlighet med 4 kap. 3 §.

planering i enlighet med 4 kap. 3 §.

 

 

 

 

5 §

 

 

Kommunens betalningsansvar ska

Kommunens betalningsansvar ska

inte inträda om patienten inte kan

inte inträda om patienten inte kan

skrivas ut från den slutna vården på

skrivas ut från den slutna vården på

grund av att sådana insatser som den

grund av att sådana insatser som den

landstingsfinansierade

öppna

regionfinansierade öppna vården är

vården är ansvarig för inte är

ansvarig för inte är tillgängliga,

tillgängliga, eller det inte är klarlagt

eller det inte är klarlagt om sådana

om sådana insatser är tillgängliga.

insatser är tillgängliga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

398

Prop. 2018/19:162

2.147 Förslag till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 4 §

Som omständigheter som kan tyda på att risken för penningtvätt och finansiering av terrorism är låg kan verksamhetsutövaren beakta bland

annat att kunden

 

 

 

1. är en stat, ett landsting, en

1. är

en stat, en region,

en

kommun eller motsvarande eller en

kommun eller motsvarande eller en

juridisk person över vilken en stat,

juridisk person över vilken en stat,

ett landsting, en kommun eller

en region, en kommun eller

motsvarande, var för sig eller till-

motsvarande, var för sig eller till-

sammans, har ett direkt eller

sammans, har ett direkt eller in-

indirekt rättsligt bestämmande

direkt

rättsligt bestämmande

in-

inflytande,

flytande,

 

2.har hemvist inom EES,

3.har hemvist i en stat som har bestämmelser om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism som motsvarar dem i denna lag och som tillämpar dessa bestämmelser på ett effektivt sätt,

4.har hemvist i en stat som har en låg nivå av korruption och annan relevant brottslighet, och

5.är ett företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller på en motsvarande marknad utanför EES.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

399

Prop. 2018/19:162

2.148 Förslag till lag om ändring i förvaltningslagen (2017:900)

Härigenom föreskrivs att 2 § förvaltningslagen (2017:900) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

2 §

 

 

Vid handläggning

av sådana

Vid handläggning

av sådana

ärenden hos myndigheter i kom-

ärenden hos myndigheter i kom-

muner och landsting där besluten

muner och regioner där besluten

kan laglighetsprövas

genom att

kan laglighetsprövas

genom att

överklagas enligt 13 kap. kom-

överklagas enligt 13 kap. kom-

munallagen (2017:725) tillämpas

munallagen (2017:725) tillämpas

inte 9 § andra stycket, 10–12, 16–20

inte 9 § andra stycket, 10–12, 16–20

och 23–49 §§.

 

och 23–49 §§.

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

400

Prop. 2018/19:162

2.149 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier

Härigenom föreskrivs att 2, 7 och 28 §§ lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

 

I lagen avses med

2 §

 

 

parti: ett parti som deltar eller har

parti: ett parti som deltar eller har

deltagit i val till riksdagen, lands-

deltagit i val till riksdagen, region-

tingsfullmäktige,

kommunfull-

fullmäktige, kommunfullmäktige

mäktige eller Europaparlamentet,

eller Europaparlamentet,

 

ledamot: en ledamot av riks-

ledamot: en ledamot av riks-

dagen, landstingsfullmäktige, kom-

dagen, regionfullmäktige, kom-

munfullmäktige

eller Europa-

munfullmäktige

eller

Europa-

parlamentet,

 

parlamentet,

 

 

ersättare för ledamot: en

ersättare för ledamot: en

ersättare för en ledamot av

ersättare för en ledamot av riks-

riksdagen, landstingsfullmäktige,

dagen, regionfullmäktige, kom-

kommunfullmäktige eller Europa-

munfullmäktige

eller

Europa-

parlamentet,

 

parlamentet,

 

 

bidrag: prestationer i form av pengar, varor, tjänster och annat som har tagits emot helt eller delvis utan någon motprestation med undantag för sedvanligt frivilligt arbete och sedvanliga gratistjänster,

uppgift om bidragsgivarens identitet: uppgift om namn och antingen personnummer eller organisationsnummer eller adress,

anonymt bidrag: ett bidrag från någon vars identitet mottagaren inte känner till och inte heller utan betydande svårighet kan ta reda på, och

prisbasbelopp: det prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ social- försäkringsbalken som gäller vid utgången av det räkenskapsår eller kalenderår som avses i 6 §.

7 §

Ett parti ska lämna intäkts- redovisning för det räkenskapsår eller kalenderår då partiet deltar i val till riksdagen, landstings- fullmäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet.

Ett parti som har mandat i riksdagen, landstingsfullmäktige, kommunfullmäktige eller Europa- parlamentet ska lämna intäktsredo- visning för samtliga räkenskapsår eller kalenderår som helt eller

Ett parti ska lämna intäkts- redovisning för det räkenskapsår eller kalenderår då partiet deltar i val till riksdagen, regionfull- mäktige, kommunfullmäktige eller Europaparlamentet.

Ett parti som har mandat i riksdagen, regionfullmäktige, kom- munfullmäktige eller Europa- parlamentet ska lämna intäktsredo- visning för samtliga räkenskapsår eller kalenderår som helt eller

401

Prop. 2018/19:162 delvis sammanfaller med mandat-

delvis sammanfaller med mandat-

perioden.

perioden.

Ett parti som annars får stöd enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier eller får partistöd med stöd av 4 kap. 29 och 30 §§ kommunallagen (2017:725) ska lämna intäktsredovisning för varje räkenskapsår eller kalenderår under vilket det har betalats ut stöd.

 

28 §

 

 

Ett landsting eller en kommun

En region eller en kommun som

som ger

partistöd med stöd av

ger partistöd med stöd av 4 kap. 29

4 kap. 29

och 30 §§ kommunal-

och

30 §§

kommunallagen

lagen (2017:725) ska i anslutning

(2017:725) ska i anslutning till sitt

till sitt beslut om sådant stöd göra

beslut om sådant stöd göra

uppgifter om vilka partier som har

uppgifter om vilka partier som har

fått stöd och med vilka belopp

fått stöd och med vilka belopp

tillgängliga på sin webbplats.

tillgängliga på sin webbplats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

402

Prop. 2018/19:162

2.150 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (2018:222) om bostadsanpassnings- bidrag ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

5 §

Bostadsanpassningsbidrag lämnas för att anpassa och komplettera fasta

funktioner i och i anslutning till en bostad.

 

 

 

Bidrag lämnas endast om åt-

Bidrag lämnas endast om åt-

gärderna är nödvändiga för att

gärderna är nödvändiga för

att

bostaden ska vara

ändamålsenlig

bostaden ska vara ändamålsenlig

för sökanden. Bidrag lämnas inte

för sökanden. Bidrag lämnas inte

om behovet kan tillgodoses med

om behovet kan tillgodoses med

hjälpmedel

som

erbjuds av

hjälpmedel

som

erbjuds

av

landstinget eller kommunen enligt

regionen eller kommunen enligt

hälso-

och

sjukvårdslagen

hälso-

och

sjukvårdslagen

(2017:30).

 

 

(2017:30).

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

403

Prop. 2018/19:162

2.151 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 18 § strålskyddslagen (2018:396) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18 §

 

 

 

 

 

 

Ett tillstånd enligt denna lag får

Ett tillstånd enligt denna lag får

för sin giltighet göras beroende av

för sin giltighet göras beroende av

att den som avser att bedriva

att den som avser att bedriva

verksamheten

ställer

finansiell

verksamheten

ställer

finansiell

säkerhet för de kostnader för

säkerhet för de kostnader för

avfallshantering och återställnings-

avfallshantering och återställnings-

åtgärder som verksamheten

kan

åtgärder

som

verksamheten

kan

föranleda.

 

Staten,

kommuner,

föranleda.

Staten,

kommuner,

landsting

och

kommunförbund

regioner

och

kommunalförbund

behöver dock inte ställa någon

behöver dock inte ställa någon

finansiell säkerhet. Den som är

finansiell säkerhet. Den som är

skyldig att betala avgift eller ställa

skyldig att betala avgift eller ställa

finansiell

säkerhet enligt lagen

finansiell

säkerhet

enligt lagen

(2006:647)

 

om

finansiering

av

(2006:647)

om finansiering

av

kärntekniska

restprodukter

eller

kärntekniska

 

restprodukter

eller

16 kap. 3 §

miljöbalken behöver

16 kap. 3 §

miljöbalken

behöver

inte ställa någon finansiell säkerhet

inte ställa någon finansiell säkerhet

för åtgärder som omfattas av

för åtgärder som omfattas av

avgifter och säkerheter enligt de

avgifter och säkerheter enligt de

nämnda lagarna.

 

 

 

nämnda lagarna.

 

 

 

Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av finansiell säkerhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

404

Prop. 2018/19:162

2.152 Förslag till lag om ändring i säkerhets- skyddslagen (2018:585)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 3 kap. 1 och 11 §§ säkerhets- skyddslagen (2018:585) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2kap. 6 §

Statliga myndigheter, kommuner

Statliga myndigheter, kommuner

och landsting som avser att genom-

och regioner som avser att genom-

föra en upphandling och ingå ett

föra en upphandling och ingå ett

avtal om varor, tjänster eller bygg-

avtal om varor, tjänster eller bygg-

entreprenader ska se till att det i ett

entreprenader ska se till att det i ett

säkerhetsskyddsavtal anges hur

säkerhetsskyddsavtal anges hur

kraven på säkerhetsskydd enligt 1 §

kraven på säkerhetsskydd enligt 1 §

ska tillgodoses av leverantören om

ska tillgodoses av leverantören om

1.det i upphandlingen förekommer säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre, eller

2.upphandlingen i övrigt avser eller ger leverantören tillgång till säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet.

Verksamhetsutövaren ska kontrollera att leverantören följer säkerhets- skyddsavtalet.

Det som anges i första och andra styckena gäller även för enskilda verksamhetsutövare som ingår avtal om varor, tjänster och byggentre- prenader med utomstående leverantörer.

3 kap.

1 §

Den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetsprövas. Säkerhetsprövning ska

dock inte göras när det gäller

 

1. uppdrag som statsråd, ledamot

1. uppdrag som statsråd, ledamot

av Europaparlamentet, riksdagen

av Europaparlamentet, riksdagen

eller kommun- och landstingsfull-

eller kommun- och regionfull-

mäktige, eller

mäktige, eller

2.annat uppdrag som offentlig försvarare eller ombud inför domstol än sådant som avser offentligt ombud enligt 27 kap. 27 § rättegångsbalken eller integritetsskyddsombud enligt 6 § lagen (2009:966) om Försvars- underrättelsedomstol.

11 §

En anställning i staten, en

En anställning i staten, en

kommun eller ett landsting som är

kommun eller en region som är

placerad i säkerhetsklass 1 eller 2

placerad i säkerhetsklass 1 eller 2

405

Prop. 2018/19:162 får endast innehas av den som är

får endast innehas av den som är

svensk medborgare.

svensk medborgare.

Om det finns särskilda skäl får regeringen i enskilda fall medge undantag från kravet på svenskt medborgarskap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

406

Prop. 2018/19:162

2.153 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1–3 §§, 2 kap. 2, 5 och 6 §§, 3 kap. 2, 8, 11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 5 och 7 §§, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 5 och 8 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 3 §, 10 kap. 2 §, 11 kap. 1–4, 6, 9, 12 och 13 §§, 12 kap. 1–3 och 5 §§ lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

1 kap.

1 §

Denna lag innehåller bestäm-

Denna lag innehåller bestäm-

melser om bokföring och redovis-

melser om bokföring och redovis-

ning för kommuner och landsting.

ning för kommuner och regioner.

Lagen är indelad i följande kapitel:

 

Inledande bestämmelser (1 kap.)

Ord och uttryck i lagen (2 kap.)

Bokföring och arkivering (3 kap.)

Allmänna bestämmelser om årsredovisning (4 kap.)

Resultaträkning (5 kap.)

Balansräkning (6 kap.)

Värdering (7 kap.)

Kassaflödesanalys (8 kap.)

Noter (9 kap.)

Drift- och investeringsredovisning (10 kap.)

Förvaltningsberättelse (11 kap.)

Sammanställda räkenskaper (12 kap.)

Delårsrapport (13 kap.)

2 §

Kommuner och landsting är bokföringsskyldiga enligt 3 kap. De är också skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje räken- skapsår enligt 4–12 kap. och en delårsrapport enligt 13 kap.

Kommuner och regioner är bokföringsskyldiga enligt 3 kap. De är också skyldiga att upprätta en årsredovisning för varje räken- skapsår enligt 4–12 kap. och en delårsrapport enligt 13 kap.

3 §

Bestämmelserna i denna lag om

Bestämmelserna i denna lag om

kommuner och landsting gäller

kommuner och regioner gäller

även kommunalförbund.

även kommunalförbund.

407

Prop. 2018/19:162

 

 

 

2 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

Med ekonomisk händelse avses i

Med ekonomisk händelse avses i

denna lag alla förändringar i

denna lag alla förändringar i

storleken eller

sammansättningen

storleken

eller sammansättningen

av en kommuns eller ett landstings

av en kommuns eller en regions

förmögenhet

som

beror

förmögenhet

som

beror

kommunens

eller

landstingets

kommunens

eller

regionens

ekonomiska relationer med om-

ekonomiska relationer med om-

världen, såsom in- och utbetal-

världen, såsom in- och utbetal-

ningar, uppkomna fordringar

och

ningar, uppkomna fordringar

och

skulder samt andra åtgärder eller

skulder samt andra åtgärder eller

transaktioner som påverkar för-

transaktioner som påverkar för-

mögenhetens storlek eller samman-

mögenhetens storlek eller samman-

sättning.

 

 

 

 

sättning.

 

 

 

 

Med kommunalt koncernföretag

5 §

 

 

 

 

Med kommunalt koncernföretag

avses i denna lag en juridisk person

avses i denna lag en juridisk person

över vars verksamhet, mål och

över vars verksamhet, mål och

strategier kommuner eller landsting

strategier kommuner eller regioner

har ett

varaktigt

betydande

har ett

varaktigt

betydande

inflytande.

 

Kommuner

eller

inflytande.

Kommuner

eller

landsting kan utöva ett sådant

regioner kan utöva ett sådant

inflytande själva eller tillsammans

inflytande själva eller tillsammans

med ett eller flera kommunala

med ett eller flera kommunala

koncernföretag.

 

 

koncernföretag.

 

 

Betydande inflytande ska anses finnas vid ett innehav av minst tjugo

procent av rösterna i en juridisk persons beslutande organ, om inte annat

framgår av omständigheterna.

 

 

 

 

 

 

Om inflytandet inte är bety-

Om inflytandet inte är bety-

dande ska den juridiska personen

dande ska den juridiska personen

ändå anses vara ett kommunalt

ändå anses vara ett kommunalt

koncernföretag om den har särskild

koncernföretag om den har särskild

betydelse

för

kommunens

eller

betydelse för kommunens eller

landstingets

verksamhet

eller

regionens

 

verksamhet

eller

ekonomi.

 

 

 

 

ekonomi.

 

 

 

 

Med en kommunal koncern avses

6 §

 

 

 

 

Med en kommunal koncern avses

i denna lag kommunen eller

i denna lag kommunen eller

landstinget

tillsammans med de

regionen

tillsammans

med

de

kommunala koncernföretagen.

 

kommunala koncernföretagen.

 

3 kap.

2 §

Bokföringen ska vara ordnad på ett sådant sätt att

1.det ekonomiska utfallet av verksamheten kan jämföras med den budget som fullmäktige har fastställt,

 

2. det

finns

förutsättningar

för

2. det finns förutsättningar för

408

kontroll

av

kommunens

eller

kontroll av kommunens eller

landstingets ekonomi och verk-

regionens

ekonomi

och

verk- Prop. 2018/19:162

samhet, och

 

 

samhet, och

 

 

 

3. statistik kan lämnas enligt lag eller annan författning.

 

 

 

 

 

 

8 §

 

 

 

 

För

varje

ekonomisk händelse

För

varje

ekonomisk händelse

ska det finnas en verifikation. Har

ska det finnas en verifikation. Har

en kommun eller ett landsting tagit

en kommun eller en region tagit

emot en uppgift om den

emot en uppgift om den

ekonomiska händelsen i en form

ekonomiska händelsen i en form

som anges i 12 § första stycket, ska

som anges i 12 § första stycket, ska

denna

uppgift användas

som

denna uppgift användas som

verifikation,

i förekommande

fall

verifikation,

i förekommande fall

kompletterad med uppgifter enligt

kompletterad med uppgifter enligt

9 § första stycket. Om det behövs

9 § första stycket. Om det behövs

med hänsyn till arten av den

med hänsyn till arten av den

mottagna

verifikationen,

får

mottagna

verifikationen,

får

bokföringen i stället grundas på en

bokföringen i stället grundas på en

särskilt

upprättad hänvisnings-

särskilt

upprättad

hänvisnings-

verifikation.

 

 

verifikation.

 

 

 

Flera likartade ekonomiska händelser får dokumenteras genom en

gemensam verifikation.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 §

 

 

 

 

Varje kommun och landsting ska

Varje kommun och region ska

upprätta

 

 

upprätta

 

 

 

1.sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick över systemet (systemdokumentation), och

2.sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå behandlingen av de enskilda bokföringsposterna (behandlingshistorik).

12§

Räkenskapsinformation ska bevaras i

1.vanlig läsbar form (dokument),

2.mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller

3.annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.

Dokument, mikroskrift och Dokument, mikroskrift och

maskinläsbart medium med räken-

maskinläsbart medium med räken-

 

skapsinformation som kommunen

skapsinformation som kommunen

 

eller landstinget har tagit emot från

eller regionen har tagit emot från

 

någon annan ska bevaras i det skick

någon annan ska bevaras i det skick

 

som materialet hade när det kom till

som materialet hade när det kom till

 

kommunen eller landstinget. Doku-

kommunen eller regionen. Doku-

 

ment, mikroskrift och maskinläs-

ment, mikroskrift och maskinläs-

 

bart medium med räkenskapsinfor-

bart medium med räkenskapsinfor-

 

mation som

kommuner

eller

mation

som

kommuner

eller

 

landsting själva

har upprättat

ska

regioner

själva

har upprättat

ska

409

Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får kom- munen eller regionen inte förstöra dokument, mikroskrift eller maskinläsbara medier som används för att bevara information som omfattas av lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbind- elser m.m. förrän tidigast fem år efter utgången av räkenskapsåret. Förstöring får dock ske om informationen bevaras på annat sätt.

Prop. 2018/19:162 bevaras i det skick som materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes.

bevaras i det skick som materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes.

 

 

 

 

14 §

 

 

 

 

En kommun eller ett landsting får

En kommun eller en region får

förstöra

sådant

material

för

förstöra sådant material för

bevarande

av räkenskapsinforma-

bevarande

av räkenskapsinforma-

tion

som

avses

i 12 §,

om

tion

som

avses

i 12 §,

om

räkenskapsinformationen på

ett

räkenskapsinformationen på

ett

betryggande sätt överförs till något

betryggande sätt överförs till något

annat

sådant

material.

Om

annat

sådant

material.

Om

materialet är sådant som avses i

materialet är sådant som avses i

12 § andra stycket, får det dock

12 § andra stycket, får det dock

förstöras först från och med det

förstöras först från och med det

fjärde året efter utgången av

fjärde året efter utgången av

räkenskapsåret.

 

 

räkenskapsåret.

 

 

15 §

Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket i enskilda fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 13 §.

Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får kom- munen eller landstinget inte förstöra dokument, mikroskrift eller maskinläsbara medier som används för att bevara information som omfattas av lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbind- elser m.m. förrän tidigast fem år efter utgången av räkenskapsåret. Förstöring får dock ske om informationen bevaras på annat sätt.

 

 

4 kap.

 

 

Årsredovisningens delar

ska

3 §

 

 

Årsredovisningens delar

ska

 

upprättas som en helhet och ge en

upprättas som en helhet och ge en

 

rättvisande bild av verksamhetens

rättvisande bild av verksamhetens

 

resultat och kommunens

eller

resultat och kommunens

eller

 

landstingets ekonomiska ställning.

regionens ekonomiska ställning.

 

Om det behövs för att bilden ska bli rättvisande, ska ytterligare

 

upplysningar lämnas i en not.

 

 

 

 

Om kommunen eller landstinget

Om kommunen eller regionen i

 

i årsredovisningen avviker från det

årsredovisningen avviker från det

 

som följer av en rekommendation

som följer av en rekommendation

 

från normgivande organ på det

från normgivande organ på det

410

kommunala området, ska en upp-

kommunala området, ska en upp-

lysning om skälen för avvikelsen lämnas i en not.

lysning om skälen för avvikelsen Prop. 2018/19:162 lämnas i en not.

4 §

När årsredovisningen upprättas ska följande grundläggande

redovisningsprinciper iakttas:

 

1. Kommuner och landsting ska

1. Kommuner och regioner ska

förutsättas fortsätta sina verksam-

förutsättas fortsätta sina verksam-

heter.

heter.

2.Samma principer för värdering, klassificering och indelning av de olika posterna ska konsekvent tillämpas från ett räkenskapsår till ett annat.

3.Värdering av de olika posterna ska göras med iakttagande av rimlig försiktighet.

4.Intäkter och kostnader som är hänförliga till räkenskapsåret ska tas med oavsett tidpunkten för betalningen.

5.De olika beståndsdelar som balansräkningens poster består av ska värderas var för sig.

6.Tillgångar och skulder får inte kvittas mot varandra. Inte heller får intäkter och kostnader kvittas mot varandra.

7.Den ingående balansen för ett räkenskapsår ska stämma överens med den utgående balansen för det närmast föregående räkenskapsåret.

8.Förändringar i eget kapital ska redovisas i resultaträkningen.

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redo- visningssed och kravet i 4 kap. 3 § på en rättvisande bild, får avvikelse göras från första stycket.

 

5 kap.

 

 

Intäkter eller kostnader i annan

5 §

 

 

Intäkter eller kostnader i annan

verksamhet

än kommunens eller

verksamhet än kommunens eller

landstingets

normala verksamhet

regionens normala verksamhet ska

ska redovisas som Extraordinära

redovisas

som

Extraordinära

poster.

 

poster.

 

 

Efter kommunens eller lands-

7 §

 

 

Efter kommunens eller regionens

tingets beslut ska sådana bidrag

beslut ska sådana bidrag som avses

som avses i 2 kap. 1 § lagen

i 2 kap. 1 § lagen (2009:47) om

(2009:47) om vissa kommunala

vissa kommunala befogenheter och

befogenheter och sådana bidrag till

sådana bidrag till inrättande av

inrättande av forskningsinfrastruk-

forskningsinfrastruktur som avses i

tur som avses i 2 kap. 2 § andra

2 kap. 2 § andra stycket samma lag

stycket samma lag redovisas som

redovisas som en kostnad i

en kostnad i resultaträkningen eller

resultaträkningen eller tas upp i

tas upp i balansräkningen under

balansräkningen

under posten

posten Bidrag till infrastruktur.

Bidrag till infrastruktur.

411

Prop. 2018/19:162

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

Balansräkningen ska i samman-

1 §

 

 

 

 

Balansräkningen ska i samman-

drag redovisa

kommunens eller

drag redovisa kommunens eller

landstingets

samtliga

tillgångar,

regionens

samtliga

tillgångar,

avsättningar och skulder samt eget

avsättningar och skulder samt eget

kapital på dagen för räkenskaps-

kapital på dagen för räkenskaps-

årets utgång (balansdagen). Ställda

årets utgång (balansdagen). Ställda

panter och ansvarsförbindelser ska

panter och ansvarsförbindelser ska

tas upp inom linjen.

 

 

tas upp inom linjen.

 

 

Utgifter

för

utvecklingsarbete

7 §

 

 

 

 

Utgifter

för

utvecklingsarbete

som är av väsentligt värde för

som är av väsentligt värde för

kommunens

eller

landstingets

kommunens

 

eller

regionens

verksamhet under kommande år får

verksamhet under kommande år får

tas upp som immateriella anlägg-

tas upp som immateriella anlägg-

ningstillgångar.

Detsamma

gäller

ningstillgångar.

Detsamma

gäller

utgifter för

koncessioner,

patent,

utgifter för

koncessioner,

patent,

licenser och liknande rättigheter.

licenser och liknande rättigheter.

Utgifter för forskning får inte tas upp som immateriella anläggnings-

tillgångar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7 kap.

 

 

 

 

 

5 §

 

 

Omsättningstillgångar ska tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet

 

och det verkliga värdet på balansdagen, om inte något annat följer av 6, 8

 

eller 10 §.

 

 

 

 

Med anskaffningsvärde avses utgifterna för tillgångens förvärv eller

 

tillverkning. Anskaffningsvärdet för omsättningstillgångar ska bestämmas

 

enligt 2 § första–tredje styckena.

 

 

 

Med det verkliga värdet avses försäljningsvärdet efter avdrag för

 

beräknad försäljningskostnad. Om det finns särskilda skäl, får det verkliga

 

värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med

 

avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med god

 

redovisningssed.

 

 

 

Med

återanskaffningsvärdet

Med

återanskaffningsvärdet

 

avses det belopp som motsvarar

avses det belopp som motsvarar

 

den utgift för anskaffningen som

den utgift för anskaffningen som

 

kommunen eller landstinget skulle

kommunen eller regionen skulle ha

 

ha haft om tillgången anskaffats på

haft om

tillgången anskaffats på

 

balansdagen.

 

balansdagen.

 

 

 

 

8 §

 

 

Materiella anläggningstillgångar,

Materiella anläggningstillgångar,

 

råvaror

och

förnödenheter som

råvaror och förnödenheter som

 

omsätts

och

vars sammantagna

omsätts och vars sammantagna

 

värde är av underordnad betydelse

värde är av underordnad betydelse

 

för kommunen eller landstinget, får

för kommunen eller regionen, får

 

tas upp till en bestämd mängd och

tas upp till en bestämd mängd och

412

ett fast värde, om deras kvantitet,

ett fast värde, om deras kvantitet,

Förvaltningsberättelsen ska inne- hålla en översikt över utvecklingen av kommunens eller regionens verksamhet.

värde och sammansättning inte

värde och sammansättning inte Prop. 2018/19:162

varierar väsentligt.

varierar väsentligt.

8kap. 1 §

I kassaflödesanalysen ska kom- munens eller landstingets in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas.

I kassaflödesanalysen ska kom- munens eller regionens in- och utbetalningar under räkenskapsåret redovisas.

9kap. 3 §

Om en avvikelse görs med stöd av 4 kap. 4 § andra stycket från någon av de grundläggande redo- visningsprinciper som anges i paragrafen, ska det lämnas en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på kommunens eller

landstingets resultat och ekonomiska ställning.

Om en avvikelse görs med stöd av 4 kap. 4 § andra stycket från någon av de grundläggande redo- visningsprinciper som anges i paragrafen, ska det lämnas en upplysning om skälen för avvikelsen och en bedömning av effekten på kommunens eller regionens resultat och ekonomiska ställning.

10kap. 2 §

Investeringsredovisningen ska Investeringsredovisningen ska innehålla en samlad redovisning av innehålla en samlad redovisning av kommunens eller landstingets kommunens eller regionens

investeringsverksamhet.investeringsverksamhet.

11kap. 1 §

Förvaltningsberättelsen ska inne- hålla en översikt över utvecklingen av kommunens eller landstingets verksamhet.

Förvaltningsberättelsen ska inne-

2 §

 

Förvaltningsberättelsen ska inne-

 

hålla

upplysningar

om

sådana

hålla upplysningar om sådana

 

förhållanden som inte ska redovisas

förhållanden som inte ska redovisas

 

i balansräkningen eller i resultat-

i balansräkningen eller i resultat-

 

räkningen, men som är viktiga för

räkningen, men som är viktiga för

 

bedömningen av kommunens eller

bedömningen av kommunens eller

 

landstingets resultat eller ekono-

regionens resultat eller ekonomiska

 

miska ställning.

 

 

ställning.

 

Förvaltningsberättelsen ska inne-

3 §

 

Förvaltningsberättelsen ska inne-

 

hålla

upplysningar

om

sådana

hålla upplysningar om sådana

 

händelser av väsentlig betydelse för

händelser av väsentlig betydelse för

413

Prop. 2018/19:162 kommunen eller landstinget som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut.

kommunen eller regionen som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut.

4 §

Förvaltningsberättelsen ska inne-

Förvaltningsberättelsen ska inne-

hålla upplysningar om kommunens

hålla upplysningar om kommunens

eller landstingets förväntade

eller regionens förväntade utveck-

utveckling.

ling.

6 §

Förvaltningsberättelsen ska särskilt innehålla upplysningar om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

Uppgift ska också lämnas om

1.den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer,

2.sjukfrånvaron för kvinnor respektive män, samt

3.sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30–49 år och 50 år eller äldre.

Sjukfrånvaron för varje sådan grupp som avses i andra stycket 2 och 3 ska anges i procent av gruppens sammanlagda ordinarie arbetstid. Sådan uppgift ska inte lämnas när antalet anställda i gruppen är högst tio eller om uppgiften kan hänföras till en enskild individ.

 

Paragrafen gäller inte kom-

Paragrafen gäller inte kom-

 

muner och landsting i vilka antalet

muner och regioner i vilka antalet

 

anställda under de senaste två

anställda under de senaste två

 

räkenskapsåren i medeltal uppgått

räkenskapsåren i medeltal uppgått

 

till högst tio.

 

 

till högst tio.

 

 

 

Förvaltningsberättelsen ska inne-

9 §

 

 

 

 

Förvaltningsberättelsen ska inne-

 

hålla en utvärdering av kommunens

hålla en utvärdering av kommunens

 

eller landstingets

ekonomiska

eller

regionens

ekonomiska

 

ställning.

 

 

ställning.

 

 

 

 

 

12 §

 

 

 

 

Om kommunen eller landstinget

Om

kommunen

eller

regionen

 

ingår i en kommunal koncern, ska

ingår i en kommunal koncern, ska

 

förvaltningsberättelsen innehålla

förvaltningsberättelsen

innehålla

 

upplysningar om koncernen enligt

upplysningar om koncernen enligt

 

1–5 och 7–9 §§.

 

 

1–5 och 7–9 §§.

 

 

 

 

 

13 §

 

 

 

 

Förvaltningsberättelsen

ska

Förvaltningsberättelsen

ska

 

innehålla upplysningar om sådana

innehålla upplysningar om sådana

 

privata utförare enligt 10 kap. 7 §

privata utförare enligt 10 kap. 7 §

 

kommunallagen (2017:725) som

kommunallagen (2017:725) som

 

inte är kommunala koncernföretag.

inte är kommunala koncernföretag.

414

Upplysningar ska

dock

endast

Upplysningar ska

dock endast

lämnas om sådana förhållanden som är av väsentlig betydelse för bedömningen av kommunens eller landstingets verksamhet eller ekonomiska ställning.

lämnas om sådana förhållanden Prop. 2018/19:162 som är av väsentlig betydelse för

bedömningen av kommunens eller regionens verksamhet eller ekonomiska ställning.

 

 

 

 

 

 

12 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 §

 

 

 

 

 

 

 

Med sammanställda räkenskaper

Med sammanställda räkenskaper

 

för en kommunal koncern avses en

för en kommunal koncern avses en

 

sammanställning av

kommunens

sammanställning

av

kommunens

 

eller landstingets och de kommu-

eller regionens och de kommunala

 

nala koncernföretagens resultaträk-

koncernföretagens

 

resultaträk-

 

ningar, balansräkningar och kassa-

ningar, balansräkningar och kassa-

 

flödesanalyser samt noter.

 

flödesanalyser samt noter.

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

 

 

Sammanställda räkenskaper ska upprättas för den kommunala

 

koncernen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sammanställda

 

räkenskaper

Sammanställda

 

 

räkenskaper

 

behöver dock inte upprättas för den

behöver dock inte upprättas för den

 

kommunala koncernen om samtliga

kommunala koncernen om samtliga

 

kommunala

koncernföretag,

såväl

kommunala

koncernföretag,

såväl

 

var för sig som tillsammans, är utan

var för sig som tillsammans, är utan

 

väsentlig betydelse för kommunen

väsentlig betydelse för kommunen

 

eller landstinget.

 

 

 

eller regionen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

Ett kommunalt

koncernföretag

 

Ett kommunalt

koncernföretag

 

behöver inte omfattas av de

behöver inte omfattas av de

 

sammanställda

räkenskaperna

om

sammanställda räkenskaperna om

 

företaget

 

är

utan

väsentlig

företaget

är

utan

väsentlig

 

betydelse

 

för

kommunen

eller

betydelse för kommunen eller

 

landstinget.

 

 

 

 

 

regionen.

 

 

 

 

 

 

Om två eller flera av dessa

Om två eller flera av dessa

 

kommunala

koncernföretag

till-

kommunala

koncernföretag

till-

 

sammans

bedöms

ha väsentlig

sammans bedöms

ha väsentlig

 

betydelse

 

för

kommunen

eller

betydelse för kommunen eller

 

landstinget, ska de dock omfattas

regionen, ska de dock omfattas av

 

av de sammanställda räken-

de sammanställda räkenskaperna.

 

skaperna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5 §

 

 

 

 

 

 

 

Ett kommunalt koncernföretags tillgångar och skulder enligt

 

förvärvsanalysen i 4 § ska räknas in i den sammanställda resultaträkningen

 

och i den sammanställda balansräkningen.

 

 

 

 

 

 

Konsolidering ska ske i pro-

Konsolidering

ska

ske i

pro-

 

portion

till

kommunens

eller

portion till kommunens eller

 

landstingets ägda andel av det

regionens ägda andel av det

 

kommunala koncernföretaget. Om

kommunala koncernföretaget. Om

 

det kommunala koncernföretaget är

det kommunala koncernföretaget är

415

Prop. 2018/19:162 ett kommunalförbund

eller

ett

ett kommunalförbund eller ett

samordningsförbund enligt lagen

samordningsförbund

enligt

lagen

(2003:1210)

om

finansiell

(2003:1210)

om

finansiell

samordning

av rehabiliterings-

samordning

av

rehabiliterings-

insatser, ska konsolidering ske i

insatser,

ska

konsolidering

ske i

proportion till kommunens

eller

proportion till kommunens eller

landstingets

andel

av

det

regionens andel av det kommunala

kommunala

koncernföretagets

koncernföretagets

tillgångar

och

tillgångar och skulder. Om det

skulder.

Om det

kommunala

kommunala koncernföretaget är en

koncernföretaget är en stiftelse, ska

stiftelse, ska konsolidering ske i

konsolidering ske i proportion till

proportion till den andel av

den andel av stiftelsens kapital som

stiftelsens kapital som kommunen

kommunen

eller

regionen

har

eller landstinget har bidragit med.

bidragit med.

 

 

 

 

Om det finns särskilda skäl och det är förenligt med kravet i 4 kap. 3 § på en rättvisande bild, får kapitalandelsmetoden i 7 kap. 26 §, 27 §, 28 § första stycket och 29 § årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas vid konsolidering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

416

Prop. 2018/19:162

2.154 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag tillämpas vid hem för vård eller boende som drivs av en kommun eller ett landsting. Lagen tillämpas också i sådan enskild verksamhet i form av hem för vård eller boende som har tillstånd enligt 7 kap. 1 § första stycket 1 social- tjänstlagen (2001:453).

Lagen tillämpas inte vid sådana särskilda boendeformer som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen. Lagen tillämpas inte heller vid hem för vård eller boende som Statens institutionsstyrelse driver eller med stöd av 6 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen uppdragit åt en kommun eller ett landsting att driva.

Denna lag tillämpas vid hem för vård eller boende som drivs av en kommun eller en region. Lagen tillämpas också i sådan enskild verksamhet i form av hem för vård eller boende som har tillstånd enligt 7 kap. 1 § första stycket 1 social- tjänstlagen (2001:453).

Lagen tillämpas inte vid sådana särskilda boendeformer som avses i 5 kap. 5 § andra stycket eller 5 kap. 7 § tredje stycket socialtjänstlagen. Lagen tillämpas inte heller vid hem för vård eller boende som Statens institutionsstyrelse driver eller med stöd av 6 kap. 3 § andra stycket socialtjänstlagen uppdragit åt en kommun eller en region att driva.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

417

Prop. 2018/19:162

2.155 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 50 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelseFöreslagen lydelse

8 kap.

50 §

Revisorn är skyldig att lämna en medrevisor, en ny revisor, en särskild granskare och, om föreningen är försatt i konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som behövs om föreningens angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om föreningens angelägenheter till undersökningsledaren under en

förundersökning i brottmål.

 

 

 

 

 

 

 

Revisorn i en förening som

Revisorn i en förening som

omfattas

av 2

kap. 3 § offent-

omfattas

av

2

kap.

3 § offent-

lighets-

och

sekretesslagen

lighets-

och

sekretesslagen

(2009:400) är även skyldig att på

(2009:400) är även skyldig att på

begäran

lämna

upplysningar

om

begäran lämna upplysningar om

föreningens angelägenheter till de

föreningens angelägenheter till de

förtroendevalda

revisorerna

i

förtroendevalda

revisorerna

i

kommunen, landstinget eller

ett

kommunen,

regionen

eller

ett

sådant

kommunalförbund

som

sådant

kommunalförbund

som

kommunen eller landstinget ingår i.

kommunen eller regionen ingår i.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

418

Prop. 2018/19:162

2.156 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar

Härigenom föreskrivs att 2–5 och 15 §§ och rubriken närmast före 2 § lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

Landstingets ansvar och befogen-

Regionens ansvar och befogenhet

 

het

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ansvarar

för att

2 §

 

 

 

 

Landstingen

Regionerna ansvarar för att

 

försäkringsmedicinska utredningar

försäkringsmedicinska utredningar

 

kan tillhandahållas på begäran av

kan tillhandahållas på begäran av

 

Försäkringskassan.

 

 

 

Försäkringskassan.

 

 

 

Det som sägs om landsting gäller

Det som sägs om regioner gäller

 

även en kommun som inte ingår i

även en kommun som inte ingår i

 

ett landsting.

 

 

 

 

en region.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3 §

 

 

 

 

Ett landstings ansvar enligt 2 §

En regions ansvar enligt 2 § avser

 

avser försäkrade som är bosatta

försäkrade som är bosatta inom

 

inom landstinget. Detsamma gäller

regionen. Detsamma gäller i fråga

 

i fråga om försäkrade som har

om försäkrade som har skyddad

 

skyddad folkbokföring enligt 16 §

folkbokföring enligt 16 § folkbok-

 

folkbokföringslagen

(1991:481)

föringslagen (1991:481) och som

 

och som stadigvarande vistas inom

stadigvarande

vistas

inom

 

landstinget.

ansvar

omfattar

regionen.

 

 

 

 

Landstingets

Regionens ansvar omfattar även

 

även den som, utan att vara bosatt

den som, utan att vara bosatt inom

 

inom landstinget, är försäkrad i

regionen, är försäkrad i Sverige

 

Sverige enligt vad som följer av

enligt vad som följer av

 

Europaparlamentets

och

 

rådets

Europaparlamentets

och

rådets

 

förordning (EG) nr 883/2004 av

förordning (EG) nr 883/2004 av

 

den 29 april 2004 om samordning

den 29 april 2004 om samordning

 

av

de sociala

trygghetssystemen

av de sociala

trygghetssystemen

 

och

är

förvärvsverksam

eller

och är förvärvsverksam eller

 

registrerad

som

arbetssökande

registrerad som

arbetssökande

 

inom landstingets område.

 

 

inom regionens område.

 

 

Ett landsting får sluta avtal med

4 §

 

 

 

 

En region får sluta avtal med en

 

ett annat landsting eller någon

annan region eller någon annan om

 

annan om att i egenskap av

att i egenskap av vårdgivare utföra

 

vårdgivare utföra de uppgifter som

de uppgifter som regionen ansvarar

 

landstinget

ansvarar för

enligt

för enligt denna lag. Ett sådant avtal

419

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162 denna lag. Ett sådant avtal ska ange de villkor som gäller för överlämnandet och utförandet av uppgifterna.

ska ange de villkor som gäller för överlämnandet och utförandet av uppgifterna.

Landstinget

ska

informera

5 §

ska

informera

Regionen

Försäkringskassan om vilken eller

Försäkringskassan om vilken eller

vilka vårdgivare som ska utföra de

vilka vårdgivare som ska utföra de

försäkringsmedicinska utredningar

försäkringsmedicinska utredningar

som landstinget ansvarar för.

som regionen ansvarar för.

 

 

 

15 §

 

 

Ett landsting har rätt till

En region har rätt till ersättning

ersättning från staten för kostnader

från staten för kostnader för

för

försäkringsmedicinska utred-

försäkringsmedicinska utredningar.

ningar.

 

 

 

 

 

Regeringen eller den myndighet

Regeringen eller den myndighet

som

regeringen

bestämmer kan

som regeringen

bestämmer kan

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

med stöd av 8 kap. 7 § regerings-

formen meddela ytterligare före-

formen meddela ytterligare före-

skrifter om ersättning för kostnader

skrifter om ersättning för kostnader

som ett landsting har med anled-

som en region har med anledning

ning av skyldigheter enligt denna

av skyldigheter enligt denna lag.

lag.

 

 

 

 

 

 

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

420

Prop. 2018/19:162

2.157 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 §, 3 kap. 5 §, 6 kap. 3 § och rubriken närmast före 6 kap. 3 § lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:1212 Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Det som sägs om landsting i

Det som sägs om regioner i

denna lag gäller också kommuner

denna lag gäller också kommuner

som inte ingår i ett landsting.

som inte ingår i en region.

3kap. 5 §

Personuppgifterna får behandlas om det är nödvändigt för övriga

ändamål:

 

1. debitering till landstingen,

1. debitering till regionerna,

2.ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos E-hälsomyndigheten,

3. registrering och redovisning

3. registrering och redovisning

till landstingen av uppgifter för

till regionerna av uppgifter för

ekonomisk och medicinsk upp-

ekonomisk och medicinsk upp-

följning samt för framställning av

följning samt för framställning av

statistik,

statistik,

4.registrering och redovisning till förskrivare, verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), verksamhetschefer enligt tandvårdslagen (1985:125) och läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården,

5.registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning, framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårds- området,

6.registrering och redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av uppgifter om en läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel, för inspektionens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen (2010:659),

7.registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21 § lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas enligt 4 kap. 10 § och 5 kap. 1 § andra stycket läkemedelslagen (2015:315), eller

8.registrering och redovisning av uppgifter för Läkemedelsverkets tillsyn över tillhandahållandeskyldigheten enligt 2 kap. 6 § 3 lagen

(2009:366) om handel med läkemedel samt för Läkemedelsverkets tillsyn

421

 

Prop. 2018/19:162 över uppgiftslämnande vid expediering av en förskrivning enligt 2 kap. 6 § 5 lagen om handel med läkemedel.

 

 

 

 

 

 

6 kap.

 

 

 

 

 

 

Landsting

 

 

 

 

 

Regioner

 

 

 

 

 

E-hälsomyndigheten ska till det

3 §

 

 

 

 

 

 

E-hälsomyndigheten ska till den

landsting

som enligt

22 § lagen

region som

enligt

22 §

lagen

(2002:160)

om

läkemedelsför-

(2002:160)

om

läkemedelsför-

måner m.m. ska ersätta kostnaderna

måner m.m. ska ersätta kostnaderna

för

läkemedelsförmåner, för de

för

läkemedelsförmåner,

för de

ändamål som anges i 3 kap. 5 § 1

ändamål som anges i 3 kap. 5 § 1

och 3, lämna ut uppgifter om

och 3, lämna ut uppgifter om

expedieringar

av

 

förskrivna

expedieringar

 

av

förskrivna

läkemedel och andra varor som

läkemedel och andra varor som

omfattas av den lagen.

 

 

omfattas av den lagen.

 

 

E-hälsomyndigheten ska, för

E-hälsomyndigheten ska, för

samma ändamål som anges i första

samma ändamål som anges i första

stycket, till det landsting som enligt

stycket, till den region som enligt

7 kap.

4 §

smittskyddslagen

7 kap.

4 §

 

smittskyddslagen

(2004:168)

ska

ersätta

kostnader

(2004:168) ska ersätta kostnader

för läkemedel lämna ut uppgifter

för läkemedel lämna ut uppgifter

om

expedieringar av

förskrivna

om

expedieringar av förskrivna

läkemedel

 

som

är

kostnadsfria

läkemedel

som

är

kostnadsfria

enligt den lagen.

 

 

 

enligt den lagen.

 

 

 

För ändamål som anges i 3 kap.

För ändamål som anges i 3 kap.

5 § 3 ska uppgifter om patientens

5 § 3 ska uppgifter om patientens

identitet vara krypterade på ett

identitet vara krypterade på ett

sådant sätt att dennes identitet

sådant sätt att dennes identitet

skyddas. I 4 kap. 6 § andra stycket

skyddas. I 4 kap. 6 § andra stycket

patientdatalagen

(2008:355) finns

patientdatalagen

(2008:355) finns

bestämmelser om att detta skydd

bestämmelser om att detta skydd

för patientens identitet ska bestå

för patientens identitet ska bestå

hos landstingen.

 

 

 

hos regionerna.

 

 

 

422

Prop. 2018/19:162

2.158 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6 § patientdatalagen (2008:355) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1214) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:1214

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

4 kap.

 

 

I 6 kap. 3 § lagen (2018:1212) om

6 §

 

 

I 6 kap. 3 § lagen (2018:1212) om

nationell

läkemedelslista

finns

nationell

läkemedelslista

finns

bestämmelser om att E-hälso-

bestämmelser om att E-hälso-

myndigheten ska lämna ut vissa

myndigheten ska lämna ut vissa

uppgifter

till

landstingen

om

uppgifter till regionerna om

förskrivning av

läkemedel

och

förskrivning av läkemedel

och

andra varor och att uppgifter om

andra varor och att uppgifter om

patientens

identitet ska

vara

patientens

identitet ska

vara

krypterade vid utlämnandet.

 

krypterade vid utlämnandet.

 

Uppgifter som avses i första stycket får inte behandlas i syfte att röja en patients identitet utan att patienten samtycker till det.

Uppgifter om en patients identitet

Uppgifter om en patients

som har dokumenterats inom hälso-

identitet som har dokumenterats

och sjukvården och som lands-

inom hälso- och sjukvården och

tingen ska sambearbeta med sådana

som regionerna ska sambearbeta

uppgifter som avses i första stycket,

med sådana uppgifter som avses i

ska vara krypterade så att

första stycket, ska vara krypterade

patientens identitet skyddas vid

så att patientens identitet skyddas

behandlingen.

vid behandlingen.

423

Prop. 2018/19:162

2.159 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1241) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:1241 Föreslagen lydelse

3 kap.

5 §

Personuppgifterna får behandlas om det är nödvändigt för övriga

ändamål:

 

1. debitering till landstingen,

1. debitering till regionerna,

2.ekonomisk uppföljning och framställning av statistik hos E-hälsomyndigheten,

3. registrering och redovisning

3. registrering och redovisning

till landstingen av uppgifter för

till regionerna av uppgifter för

ekonomisk och medicinsk upp-

ekonomisk och medicinsk upp-

följning samt för framställning av

följning samt för framställning av

statistik,

statistik,

4.registrering och redovisning till förskrivare, verksamhetschefer enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), verksamhetschefer enligt tandvårdslagen (1985:125) och läkemedelskommittéer enligt lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer av uppgifter för medicinsk uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring i hälso- och sjukvården,

5.registrering och redovisning till Socialstyrelsen av uppgifter för epidemiologiska undersökningar, forskning, framställning av statistik, uppföljning, utvärdering och kvalitetssäkring inom hälso- och sjukvårds- området,

6.registrering och redovisning till Inspektionen för vård och omsorg av uppgifter om en läkares eller tandläkares förskrivning av narkotiskt läkemedel eller annat särskilt läkemedel, för inspektionens tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonal enligt patientsäkerhetslagen (2010:659),

7.registrering och redovisning av uppgifter för Tandvårds- och läkemedelsförmånsverkets tillsyn över utbyte av läkemedel enligt 21– 21 c §§ lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m. och för prövning och tillsyn enligt samma lag av läkemedel som får säljas enligt 4 kap. 10 § och 5 kap. 1 § andra stycket läkemedelslagen (2015:315), eller

8.registrering och redovisning av uppgifter för Läkemedelsverkets tillsyn över tillhandahållandeskyldigheten enligt 2 kap. 6 § 3 lagen (2009:366) om handel med läkemedel samt för Läkemedelsverkets tillsyn över uppgiftslämnande vid expediering av en förskrivning enligt 2 kap. 6 § 5 lagen om handel med läkemedel.

424

Prop. 2018/19:162

2.160 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 30 kap. 25 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1276) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:1276

Föreslagen lydelse

30kap. 25 §

Om ett landsting eller en

Om en region eller en kommun

kommun som inte ingår i ett

som inte ingår i en region i

landsting i samband med sådana

samband med sådana överlägg-

överläggningar som avses i 9 och

ningar som avses i 9 och 13 §§

13 §§ lagen (2002:160)

om

lagen (2002:160) om läkemedels-

läkemedelsförmåner m.m. får

en

förmåner m.m. får en uppgift från

uppgift från Tandvårds- och

Tandvårds- och läkemedelsför-

läkemedelsförmånsverket som

är

månsverket som är sekretessregle-

sekretessreglerad enligt 23 § första

rad enligt 23 § första stycket 1, blir

stycket 1, blir sekretessbestämmel-

sekretessbestämmelsen tillämplig

sen tillämplig på uppgiften även

på uppgiften även hos regionen

hos landstinget eller kommunen.

eller kommunen.

Om ett landsting eller en

Om en region eller en kommun

kommun som inte ingår i ett lands-

som inte ingår i en region får en

ting får en uppgift från Läke-

uppgift från Läkemedelsverket som

medelsverket som förekommer i ett

förekommer i ett ärende om klinisk

ärende om klinisk läkemedelspröv-

läkemedelsprövning på människor

ning på människor och som är

och som är sekretessreglerad enligt

sekretessreglerad enligt 23 §, blir

23 §, blir sekretessbestämmelsen

sekretessbestämmelsen tillämplig

tillämplig på uppgiften även hos

på uppgiften även hos landstinget

regionen eller kommunen.

eller kommunen.

 

 

Sekretessen gäller dock inte om det finns en primär sekretess- bestämmelse till skydd för samma intresse som är tillämplig på uppgiften hos den mottagande myndigheten.

425

Prop. 2018/19:162

2.161 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument

Härigenom föreskrivs att 1, 7, och 9 §§ lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

1 §

I denna lag finns bestämmelser

I denna lag finns bestämmelser

om skyldighet för statsråden och

om skyldighet för statsråden och

vissa offentliga funktionärer vid

vissa offentliga funktionärer vid

statliga myndigheter, kommuner

statliga myndigheter, kommuner

och landsting att anmäla innehav av

och regioner att anmäla innehav av

finansiella instrument.

finansiella instrument.

Lagen gäller inte myndigheter under riksdagen och inte heller de allmänna pensionsfonderna.

7 §

Om det behövs med hänsyn till förekomsten av insiderinformation inom en kommun eller ett landsting, får kommunen eller landstinget besluta att de arbetstagare eller uppdragstagare som kommunen eller landstinget bestämmer ska vara skyldiga att anmäla sina innehav av finansiella instrument.

Om det behövs med hänsyn till förekomsten av insiderinformation inom en kommun eller en region, får kommunen eller regionen besluta att de arbetstagare eller uppdragstagare som kommunen eller regionen bestämmer ska vara skyldiga att anmäla sina innehav av finansiella instrument.

 

Den

som är anmälningsskyldig

9 §

 

 

 

 

 

 

Den

som

är

anmälningsskyldig

 

ska

till

myndigheten,

kommunen

ska

till

myndigheten, kommunen

 

eller

 

landstinget

anmäla

sitt

eller regionen anmäla sitt innehav

 

innehav av finansiella

instrument

av

finansiella

instrument

och

 

och

ändringar

i

innehavet.

ändringar i

innehavet. Statsråden

 

Statsråden ska göra sådan anmälan

ska

göra

sådan anmälan

till

 

till Regeringskansliet.

 

 

Regeringskansliet.

 

 

Om den som är anmälningsskyldig inte innehar några finansiella

 

instrument, ska han eller hon anmäla det.

 

 

 

 

 

 

Myndigheten, kommunen

eller

Myndigheten,

kommunen

eller

 

landstinget ska föra en förteckning

regionen ska föra en förteckning

 

över anmälningarna.

 

 

 

 

över anmälningarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

426

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162

2.162 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

Härigenom föreskrivs att 4 och 5 §§ lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Med offentlig aktör avses en

4 §

Med offentlig aktör avses en

statlig eller kommunal myndighet

statlig eller kommunal myndighet

eller en beslutande församling i en

eller en beslutande församling i en

kommun eller ett landsting.

kommun eller en region.

Vid tillämpningen av denna lag ska med offentlig aktör jämställas

1.ett sådant offentligt styrt organ som avses i 5 §,

2.en sammanslutning som inrättats särskilt för att tillgodose behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär, och som består av

a) en eller flera myndigheter eller församlingar enligt första stycket, eller b) ett eller flera organ enligt 1,

3.privata aktörer som yrkesmässigt bedriver verksamhet som till någon del är offentligt finansierad och som

a) aktören bedriver i egenskap av enskild huvudman inom skolväsendet eller huvudman för en sådan internationell skola som avses i 24 kap. skollagen (2010:800),

b) utgör hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) eller tandvård enligt tandvårdslagen (1985:125), eller

c) bedrivs enligt socialtjänstlagen (2001:453), lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade eller utgör personlig assistans som utförs med assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken, och

4.enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, och som till största delen har statsbidrag som finansiering av högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå eller för utbildning på forskarnivå.

 

 

 

5 §

 

 

Med offentligt styrt organ avses en sådan juridisk person som tillgodoser

 

behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av

 

industriell eller kommersiell karaktär, och

 

 

1. som

till största

delen är

1. som

till största delen är

 

finansierad av staten, en kommun,

finansierad av staten, en kommun,

 

ett landsting eller en sådan offentlig

en region eller en sådan offentlig

 

aktör som avses i 4 § första stycket

aktör som avses i 4 § första stycket

 

eller andra stycket 1 eller 2,

eller andra stycket 1 eller 2,

 

2. vars

verksamhet

står under

2. vars

verksamhet står under

 

kontroll av staten, en kommun, ett

kontroll av staten, en kommun, en

427

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162 landsting eller en sådan offentlig aktör som avses i 4 § första stycket eller andra stycket 1 eller 2, eller

3.i vars styrelse eller motsva- rande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, ett landsting eller en sådan offentlig aktör som avses i 4 § första stycket eller andra stycket 1 eller 2.

region eller en sådan offentlig aktör som avses i 4 § första stycket eller andra stycket 1 eller 2, eller

3.i vars styrelse eller motsva- rande ledningsorgan mer än halva antalet ledamöter är utsedda av staten, en kommun, en region eller en sådan offentlig aktör som avses i 4 § första stycket eller andra stycket 1 eller 2.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

428

Prop. 2018/19:162

2.163 Förslag till lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

Härigenom föreskrivs att 10 kap. 5 § hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) i stället för lydelsen enligt lagen (2018:1997) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2018:1997

Föreslagen lydelse

10kap. 5 §

I landstingen ska det finnas

I regionerna ska det finnas

möjligheter

till

anställning

för

möjligheter till anställning för

läkares specialiseringstjänstgöring

läkares specialiseringstjänstgöring

inklusive

bastjänstgöring i

en

inklusive bastjänstgöring i en

omfattning

som

motsvarar

det

omfattning som motsvarar det

planerade

framtida behovet

av

planerade

framtida behovet av

läkare med

specialistkompetens i

läkare med

specialistkompetens i

klinisk verksamhet.

 

klinisk verksamhet.

429

Prop. 2018/19:162

2.164 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service

Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ och rubriken närmast före 3 § lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

Statliga

myndigheter och en

1 §

 

 

Statliga

myndigheter och en

kommun eller ett landsting får ingå

kommun eller en region får ingå

serviceavtal om att för varandras

serviceavtal om att för varandras

räkning

lämna

upplysningar,

räkning

lämna

upplysningar,

vägledning, råd och annan sådan

vägledning, råd och annan sådan

hjälp till enskilda och i övrigt

hjälp till enskilda och i övrigt

handlägga

förvaltningsärenden,

handlägga

förvaltningsärenden,

med de begränsningar som anges i

med de begränsningar som anges i

denna lag eller i förordning.

denna lag eller i förordning.

Den statliga myndighet som regeringen bestämmer ska ingå avtal om att för andra myndigheters räkning utföra uppgifter enligt första stycket.

Kommuner och landsting

Kommuner och regioner

 

3 §

Förvaltningsuppgifter som inne-

Förvaltningsuppgifter som inne-

fattar myndighetsutövning och som

fattar myndighetsutövning och som

en kommun eller ett landsting

en kommun eller en region

ansvarar för får inte omfattas av ett

ansvarar för får inte omfattas av ett

serviceavtal.

serviceavtal.

Ett serviceavtal med en kommun

Ett serviceavtal med en kommun

eller ett landsting får trots detta

eller en region får trots detta

omfatta att

omfatta att

1.ta emot ansökningar om plats och, med undantag för barn som behöver särskilt stöd enligt 8 kap. 7 § och 14 kap. 6 § skollagen (2010:800), fördela platser och lämna erbjudanden om plats för barn och elever i förskola, fritidshem och sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap. samma lag,

2.lämna ekonomiskt stöd till inackordering för elever i gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning enligt skollagen,

3.enligt kommunala föreskrifter ge tillstånd till att inrätta annat slag av toalett än vattentoalett, eller

4.bevilja parkeringstillstånd för rörelsehindrade.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2020.

430

Prop. 2018/19:162

2.165 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2019:504

Föreslagen lydelse

3 §

Denna lag tillämpas på forskning som utförs av

1.universitet och högskolor som har staten som huvudman och som omfattas av högskolelagen (1992:1434),

2.andra statliga myndigheter,

3.staten i form av aktiebolag, om bolagets verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om staten som ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel eller genom avtal eller på något annat sätt har ett bestämmande inflytande över verksamheten,

4.staten i form av stiftelse, om stiftelsens verksamhet är reglerad i lag eller någon annan författning eller om stiftelsen är bildad av eller tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig myndighet,

5. kommuner och landsting, eller

5. kommuner och regioner, eller

av aktiebolag,

handelsbolag,

av aktiebolag,

handelsbolag,

ekonomiska

föreningar

och

ekonomiska

föreningar

och

stiftelser där kommuner

eller

stiftelser där kommuner eller

landsting

utövar

ett rättsligt

regioner utövar

ett

rättsligt

bestämmande inflytande, och

 

bestämmande inflytande, och

6.enskilda utbildningsanordnare som har tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från lagens tillämp- ningsområde för forskningshuvudmän som bedriver forskning inom det försvars- och säkerhetspolitiska området. Regeringen får också besluta om sådana undantag i enskilda fall.

431

Prop. 2018/19:162

2.166 Förslag till lag om ändring i lagen (2019:000) om ändring i skyddslagen (2010:305)

Härigenom föreskrivs att 4 § skyddslagen (2010:305) i stället för lydelsen enligt lagen (2019:000) om ändring i den lagen ska ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 2018/19:127

Föreslagen lydelse

4 §1

Följande byggnader, andra anläggningar, områden och objekt får beslutas vara skyddsobjekt:

1.statschefens och tronföljarens residens och bostäder samt stats- ministerns bostäder,

2.byggnader, andra anläggningar och områden som staten har ägande- rätt eller nyttjanderätt till och som disponeras av riksdagen eller riksdags- förvaltningen,

3. byggnader och andra anlägg-

3. byggnader och andra anlägg-

ningar som staten, en kommun eller

ningar som staten, en kommun eller

ett landsting har äganderätt eller

en region har äganderätt eller

nyttjanderätt till och som används

nyttjanderätt till och som används

eller är avsedda för att leda eller

eller är avsedda för att leda eller

styra statlig eller kommunal

styra statlig eller kommunal

verksamhet,

verksamhet,

4. byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för polisverksamhet eller för annan verksamhet som innefattar att upprätthålla allmän ordning och säkerhet, verksamhet inom kriminal- vården eller Sveriges försörjning med sedlar och mynt,

5. byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för

– fredstida krishantering,

– elektroniska kommunikationer,

– posthantering,

– transporter,

– alarmering,

– försvarsindustriella ändamål, eller

– försörjning med energi, vatten, livsmedel eller andra förnödenheter av betydelse för Sveriges försörjningsberedskap och då även fartyg som används för transport av kärnämnen, och

6. byggnader, andra anläggningar och områden som används eller är avsedda för ledning av räddningstjänst eller för ledning och samordning av civil verksamhet vid höjd beredskap.

432

1 Anmärkning: Ändring av 4 § har också föreslagits i propositionen Skyddsobjekt och

obemannade farkoster (prop. 2018/19:127).

3 Ärendet och dess beredning

Prop. 2018/19:162

Regeringen beslutade den 2 juli 2015 att tillsätta en kommitté med uppgift att föreslå en ny läns- och landstingsindelning. I uppdraget ingick även att analysera om det är lämpligt att ändra beteckningen landsting till en annan beteckning och föreslå hur namnen ska utformas (dir 2015:77). Kommittén antog namnet Indelningskommittén (Fi 2015:09).

Riksdagen tillkännagav i samband med behandlingen av propositionen Övergångsstyre och utjämning vid ändrad kommun- och landstings- indelning (prop. 2015/16:121) som sin mening att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstingsindelningen (bet. 2015/16:KU25 punkt 2, rskr. 2015/16:291). Riksdagen har också tillkännagett som sin mening att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 punkt 4, rskr. 2013/14:158). Tillkännagivandena, som regeringen bedömer är helt respektive delvis slutbehandlade, behandlas i avsnitt 4.6.

Genom tilläggsdirektiv utgick Indelningskommitténs uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning och kommittén fick bl.a. i uppdrag att föreslå en reglering i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting, förkortad indelningslagen, om vilken hänsyn som ska tas till berörda landstings och kommuners samt befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen (dir. 2017:72).

Indelningskommittén överlämnade i mars 2018 slutbetänkandet Myndighetsgemensam indelning – samverkan på regional nivå (SOU 2018:10). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 1 och kommitténs lagförslag finns i bilaga 2. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2018/00966/K).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 april 2019 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bilaga 5. Lagrådet lämnade förslaget utan erinran. I förhållande till lagråds- remissens lagförslag har det gjorts en mindre språklig ändring i 2 kap. 1 § tredje stycket och en mindre redaktionell ändring i 2 kap. 7 a indelnings- lagen.

Övriga lagförslag i denna proposition är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats beträffande dem.

433

Prop. 2018/19:162 4

Landstingens, kommunernas och

 

befolkningens synpunkter vid ändringar i

 

landstingsindelningen

4.1

Nuvarande reglering i indelningslagen och

 

kommunallagen

434

Förutsättningar för indelningsändring

Föreskrifter om grunderna för ändring i rikets indelning i kommuner ska enligt 14 kap. 6 § regeringsformen meddelas i lag. Med kommuner avses i detta sammanhang såväl kommuner på lokal som regional nivå. Den lag som reglerar detta är indelningslagen.

I indelningslagen regleras förutsättningar för ändringar i indelningen och förfarandet vid sådana ändringar. Lagens bestämmelser täcker såväl över- föringar av områden från en kommun till en annan kommun som samman- läggning och delning av kommuner (prop. 1978/79:157 s. 35).

Sambandet mellan landstingsindelningen och länsindelningen

Regeringen får enligt 2 kap. 1 § indelningslagen besluta om ändring i rikets indelning i landsting, om det inte finns hinder mot en motsvarande ändring i länsindelningen. Landstingsindelningen är således avhängig av länsindelningen. Bestämmelser om sambandet mellan landstings- indelningen och länsindelningen har funnits sedan länge och finns nu i 1 kap. 1 § kommunallagen (2017:725) där det framgår att varje landsting omfattar ett län, om inte något annat är särskilt beslutat. Om staten vill ändra sin administrativa indelning i län är således huvudregeln att även landstingsindelningen ska ändras. Om flera landsting vill ändra lands- tingsindelningen, såsom var fallet t.ex. vid bildandet av Skåne läns lands- ting, krävs också att länsindelningen ändras.

Varken förfarandet vid eller kriterierna för ändring i länsindelningen är reglerade. När det gäller ändring i länsindelningen anses det i förarbetena till indelningslagen att regeringen har rätt att besluta om mindre ändringar, medan frågor om mera omfattande ändringar ska underställas riksdagen (prop. 1978/79:157 s. 85 och prop. 1995/96:38 s. 7 f.). Den nuvarande länsindelningen framgår av regeringens tillkännagivande om länens indelning i kommuner (SFS 2007:229). Tillkännagivandet har inte några rättsverkningar utan anger endast hur Sveriges länsindelning ser ut vid tidpunkten för tillkännagivandet.

Bestående fördel

En ändring i landstingsindelningen får enligt 2 kap. 1 § indelningslagen ske endast om ändringen kan antas medföra bestående fördel för ett landsting eller en del av ett landsting eller andra fördelar från allmän syn- punkt. Enligt förarbetena krävs det att det från allmän synpunkt föreligger objektivt bärande skäl för ändringen. Prövningen innebär i allmänhet en skälighetsbedömning där olika intressen vägs mot varandra. Prövningen

innebär vanligtvis att fördelarna vägs mot nackdelarna, och vid denna Prop. 2018/19:162 avvägning bör alla omständigheter som talar för eller mot en indelnings-

ändring uppmärksammas. I förarbetena anges att det dock bör krävas att en så ingripande åtgärd som en indelningsändring inte genomförs av skäl som ter sig alltför kortsiktiga och att indelningsändringen måste syfta till att ge en permanent lösning av de problem som den äldre indelningen innebär (prop. 1978/79:157 s. 41–43 och 99).

4.2Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid indelningsändringar

Ändringar i kommunindelningen regleras i indelningslagens första kapitel och

 

ändringar i landstingsindelningen i dess andra kapitel. Reglerna i de båda

 

kapitlen överensstämmer till stora delar med varandra, vilket vid lagens

 

tillkomst ansågs vara naturligt med hänsyn till att flertalet ändringar i

 

landstingsindelningen sker i samband med att kommunindelningen ändras

 

och till att i övrigt i stort sett enhetliga regler gäller för de båda kommun-

 

typerna (prop. 1978/79:157 s. 119). Det finns dock vissa skillnader.

 

Vid prövning av frågan om ändring i indelningen i kommuner ska

 

särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de

 

kommuner som närmast berörs av ändringen. Om en sådan kommun

 

motsätter sig en indelningsändring, får beslut om ändringen meddelas

 

endast om det finns synnerliga skäl. Särskild hänsyn ska också tas till

 

befolkningens önskemål och synpunkter (1 kap. 1 § andra stycket

 

indelningslagen). När det finns skäl till det ska en särskild undersökning

 

göras om befolkningens inställning. Undersökningen kan göras genom

 

omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande (1 kap. 24 §

 

indelningslagen).

 

När det gäller landstingsindelningen finns det inte några bestämmelser om

 

att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från berörda lands-

 

ting, kommuner eller befolkningen. Däremot ska vid utredningen, liksom

 

när det gäller kommuner, samråd ske med de landsting som har intresse av

 

frågan (1 kap. 22 § och 2 kap. 7 § indelningslagen). Det finns beträffande

 

landstingen inte heller någon motsvarighet till 1 kap. 24 § indelningslagen

 

om att det ska göras en särskild undersökning om befolkningens inställ-

 

ning till en indelningsändring när det finns skäl till det.

 

Det är i huvudsak två skäl som i förarbetena till indelningslagen har

 

angetts för dessa skillnader. För det första utgick lagstiftaren från att änd-

 

ringar av landstingsgränser i regel är ändringar av mindre omfattning som

 

knappast påverkar andra landsting än de som är direkt berörda av änd-

 

ringen. Oftast sker de som följdändringar till ändringar i den kommunala

 

indelningen. Eftersom särskild hänsyn ska tas till befolkningens syn-

 

punkter i den processen behövdes det enligt förarbetena inte någon ut-

 

trycklig bestämmelse om detta när det gäller landstingsindelningen. För

 

det andra hänvisas det till att landstingsindelningen är knuten till läns-

 

indelningen och därmed också till den statliga administrationen. Det finns

 

med andra ord inte bara ett kommun- och landstingsperspektiv, utan också

 

ett statligt perspektiv i frågan om ändring av landstingsindelningen (se

 

prop. 1978/79:157 s. 87).

435

 

Prop. 2018/19:162 4.3

Reglerna om indelningsändringar för

 

kommuner och landsting bör harmoniseras

 

ytterligare

Regeringens bedömning: Reglerna om indelningsändringar för kommuner och landsting bör harmoniseras ytterligare.

Kommitténs bedömning: Kommittén gör ingen uttrycklig bedömning, men dess uttalande i frågan överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig i frågan, bl.a. Östergötlands läns landsting, Gällivare kommun och Sveriges Kommuner och Landsting, instämmer i uttalandet.

Skälen för regeringens bedömning: De regler som gäller vid ändringar i kommunindelningen respektive landstingsindelningen överensstämmer i stora delar. Det finns dock som framgår av avsnitt 4.2 vissa skillnader, som bl.a. har motiverats av att ändringar i landstingsindelningen vanligen föranleds av ändringar i kommunindelningen. En ändring i landstings- indelningen kan vara en följd av en ändring i kommunindelningen, men det är långt ifrån det enda scenariot. Bildandet av Västra Götalands och Skåne län och landsting i slutet av 1990-talet är exempel på när flera landsting lades samman, vilket innebar att också den statliga förvaltningen förändrades. Kammarkollegiet har vidare behandlat ett antal ansökningar om sammanslagningar av två eller flera landsting under det senaste decenniet. Till detta ska läggas att ett flertal utredningar har föreslagit en minskning av antalet län och landsting. Mot denna bakgrund är det enligt regeringen angeläget att indelningslagen också reglerar vilken hänsyn som ska tas till såväl berörda landstings och kommuners som befolkningens synpunkter också vid ändringar i landstingsindelningen. Därutöver har riksdagen till- kännagivit att regeringen bör återkomma med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid sådana ändringar (bet. 2015/16:KU25 punkt 2, rskr. 2015/16:291). Reglerna som gäller för ändringar i kommunindelningen och för ändringar i landstingsindelningen bör därför enligt regeringen harmoniseras ytter- ligare.

Det finns en direkt koppling mellan landstings- och länsindelningen som innebär att varje län omfattar ett landsting. Som Indelningskommittén konstaterar blir en konsekvens av regleringar beträffande landstings- indelningen att dessa aktualiseras även vid sådana ändringar som sker till följd av ändringar i länsindelningen. Läns- och därmed landstingsindelningen har således en tydlig koppling till statliga verksamheter och statlig admini- strativ förvaltning. Flera myndigheter har regionala indelningar som utgår från länsgränserna, t.ex. på så vis att en region kan omfatta fler än ett län. Länsstyrelserna är emellertid de enda statliga myndigheter vars indelning helt följer länsindelningen.

Det kan finnas skäl för förändringar av länsstyrelsernas indelning som kan väga lika tungt som eller tyngre än berörda landstings och kommuners intressen när det gäller landstingsindelningen. Det finns därför skäl som talar för att bestämmelserna som gäller landstingen inte behöver vara helt identiska med de regler som gäller för kommuner.

436

Regeringens utgångspunkt är, liksom vid införandet av indelningslagen, Prop. 2018/19:162 att inte i onödan detaljreglera genomförandet av indelningsändringar och

att lagen bör vara neutral i förhållande till alla tänkbara typer av ändringar.

4.4Landstingens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen

Regeringens förslag: Vid prövning av frågan om ändring i landstings- indelningen ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting som närmast berörs av ändringen.

Det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i lands- tingsindelningen mot ett berört landstings vilja.

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig i

frågan, bl.a. Blekinge läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Jönköpings läns landsting, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting, Stockholms läns landsting, Södermanlands läns landsting, Värmlands läns landsting, Västerbottens läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Örebro läns landsting och Östergötlands läns landsting samt Kammarrätten i Stockholm, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Statskontoret, Högskolan Dalarna, några kommuner, Samverkansorganet i Västerbottens län och Sveriges Kommuner och Landsting, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget. Timrå kommun anser att förslaget är väl avvägt och framhåller bl.a. att enskilda landsting inte ensidigt bör få blockera väl avvägda reformer. Göteborgs universitet anför att det är viktigt att enskilda landsting inte ges vetorätt till en större regionreform som är av riksintresse. Universitetet anser därför att det är rimligt att skapa en möjlighet att vid särskilda skäl kunna gå emot ett landstings önskemål och att bestämmelserna på landstingsnivå och kommunal nivå på detta område inte är identiska med tanke på kopplingen till länsindelningen.

Kammarkollegiet anser att förslaget inte är tillräckligt utrett och analyserat och förordar att samma kriterier ska gälla för ändring av såväl gräns mellan kommuner som mellan landsting, dvs. att det ska krävas synnerliga skäl för att gå emot ett landstings vilja. Även bl.a. Hallands läns landsting, Jämtlands läns landsting, Bräcke kommun, Halmstad kommun, Krokoms kommun och Kils kommun anser att det bör krävas synnerliga skäl för att besluta om en ändrad landstingsindelning mot ett berört landstings vilja. Hallands läns landsting framhåller att en ändring i statens regionala myndighetsindelning och en omfattande indelnings- ändring som berör många landsting inte är tillräckligt starka skäl. Kils kommun anser att det är mycket angeläget att en indelningsändring har en så bred acceptans som möjligt eftersom det handlar om en historisk samhällsindelning som skapats under flera hundra år och som har folklig förankring och legitimitet.

Hallands läns landsting och Jämtlands läns landsting anför vidare att det är otydligt vad som utgör särskilda skäl. Kammarkollegiet framhåller att

437

Prop. 2018/19:162 tillämparen behöver kunna skilja mellan vad som utgör synnerliga skäl och vad som endast utgör särskilda skäl.

Västra Götalands läns landsting anser att landstingsindelningar fram- förallt måste bedömas utifrån ett övergripande nationellt perspektiv, vilket enligt landstinget talar emot att det ska krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i landstingsindelningen mot ett berört landstings vilja.

Skälen för regeringens förslag: Inställningen från berörda landsting vid en ändrad landstingsindelning bör enligt regeringen tillmätas stor vikt vid den sammantagna bedömningen och därför finns det skäl att införa en bestämmelse i indelningslagen som föreskriver att särskild hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från närmast berörda landsting. Detta gäller särskilt när det är fråga om indelningsändringar som berör endast ett fåtal landsting. De landsting vars indelning påverkas direkt ska anses berörda, oavsett om landstinget t.ex. föreslås ingå i ett större landsting eller om en eller flera kommuner vill lämna eller ingå i landstinget. Med ett berört landsting avses således ett landsting som delas, slås ihop, får ett område överfört från sig eller får ett område överfört till sig. Vid en landsom- fattande indelningsändring bör samtliga landstings synpunkter beaktas.

Landstingets inställning ska alltså tillmätas särskilt stor tyngd när man vid prövningen av en fråga om indelningsändring väger styrkan av de intressen som talar för ändringen mot dem som talar mot denna. Det kan dock förekomma fall då det är befogat att låta landstingets intressen stå tillbaka för andra intressen. Frågan är då om det även vid ändringar i landstingsindelningen ska krävas synnerliga skäl för att besluta om en ändring i strid med ett landstings vilja, på samma sätt som det krävs vid ändringar i kommunindelningen krävs synnerliga skäl för en ändring mot en kommuns bestridande. Regeringen gör följande överväganden.

Erfarenheterna av de senaste årens indelningsändringar och utredningar om sådana ändringar visar att det bland såväl landsting som kommuner finns olika uppfattningar dels om en ändring över huvud taget ska ske, dels om hur en eventuell ny indelning bör se ut. En del av dessa olika uppfatt- ningar handlar om hur man prioriterar mellan olika perspektiv och behov, t.ex. arbetsmarknad och tillväxt, hälso- och sjukvård, ekonomisk bärkraft samt formerna för politisk organisation.

Mer omfattande förändringar av landstingsindelningen innebär att många, kanske samtliga landsting berörs. Det är därmed troligt att det kan vara svårt att få till stånd en indelning som tillgodoser varje enskilt lands- tings respektive varje enskild kommuns förstahandsval. Det är naturligtvis enligt regeringen angeläget, vilket Kils kommun också framhåller, att en indelningsändring har en så bred acceptans som möjligt i berörda län och kommuner. Samtidigt kan det i vissa fall vara omöjligt att tillgodose samt- liga aktörers olika intressen. En ny administrativ indelning blir med nöd- vändighet en avvägning utifrån en helhetsbedömning där vissa synpunkter och perspektiv kommer att behöva tillmätas större vikt än andra. I det läget är det inte lämpligt att ge ett enskilt landsting möjlighet att blockera genomförandet av en för hela landet väl avvägd och nödvändig reform. Att en ändrad indelning ger bestående förbättringar för det stora flertalet landsting och kommuner inom flertalet relevanta perspektiv utesluter inte att något eller några landsting respektive kommuner kommer att motsätta sig ändringen utifrån de intressen som är mest relevanta för dem.

438

Mot den bakgrunden anser regeringen, liksom kommittén, att det inte bör införas någon bestämmelse om att det ska krävas synnerliga skäl för att genomföra en indelningsförändring mot ett enskilt landstings vilja. En sådan bestämmelse skulle, även om den inte innebär ett veto, medföra alltför stora möjligheter att blockera en lösning som tillgodoser det stora flertalets behov, vilket också Timrå kommun och Göteborgs universitet framhåller. Det gäller särskilt om det skulle tas ett nationellt helhetsgrepp på den regionala indelningen som också omfattar länsindelningen, något som visserligen inte är aktuellt för närvarande. I ett sådant fall kan olika landstings intressen kollidera både med varandra och med statens intressen. Då skulle krav på synnerliga skäl kunna innebära att enstaka landsting ges möjlighet att förhindra en väl avvägd helhetslösning som har ett brett stöd.

Samma problematik kan uppstå när det gäller mindre indelnings- ändringar, som t.ex. när en kommun vill lämna ett landsting för att ingå i ett annat. Det är i dessa fall inte självklart att landstingets intresse ska väga tyngre än den berörda kommunens.

Till skillnad från Västra Götalands läns landsting bedömer regeringen att landstingens synpunkter bör ges en särställning, även om landstings- indelningar också måste bedömas utifrån ett övergripande nationellt perspektiv. Regeringen anser, liksom kommittén och den övervägande majoriteten av remissinstanserna, att det i stället för synnerliga skäl ska krävas särskilda skäl för att besluta om en indelningsändring mot ett berört landstings vilja. Hallands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Kammarkollegiet anser att det är otydligt vad som utgör särskilda skäl. Regeringen kan inledningsvis konstatera att skälen för att gå emot ett landstings vilja i fråga om landstingsindelningen alltså inte behöver vara lika starka som de för att gå emot en kommuns vilja vid en ändring i kommunindelningen. Det skulle kunna anses föreligga särskilda skäl t.ex. om det rör en mindre förändring där en kommun på goda grunder, t.ex. starka intressegemenskaper eller näringsgeografiska samband, vill byta länstillhörighet. Det skulle också kunna handla om att det finns starka skäl för en förändring av statens regionala myndighetsindelning eller att det finns anledning att genomföra en mer omfattande indelningsändring som berör många landsting. I sådana situationer går det inte alltid att skapa konsensus om hur indelningen ska se ut och då bör intresset av en fungerande helhetslösning ges företräde framför enskilda landstings uppfatt- ningar. Vad som därutöver kan anses utgöra särskilda skäl får bedömas av tillämparen i det enskilda fallet.

Även andra landsting än de vars indelning påverkas bör ges möjlighet att framföra sina synpunkter. En ändring skulle t.ex. kunna bryta upp eller försvåra befintliga regionala samarbeten. I dessa fall får enligt regeringen en bedömning göras från fall till fall men utan att det krävs särskilda skäl för att förändra indelningen mot sådana landstings viljor. Att utredningen ska omfatta även dessa landstings synpunkter följer redan av bestämmelserna om samråd i 2 kap. 7 § första stycket 7 och 1 kap. 22 § indelningslagen.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att vid prövning av frågan om ändring i landstingsindelningen ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från det eller de landsting som närmast berörs av ändringen.

Prop. 2018/19:162

439

Prop. 2018/19:162 Det ska dock krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i lands- tingsindelningen mot ett berört landstings vilja.

4.5Kommunernas synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen

Regeringens förslag: Vid prövning av frågan om ändring i landstings- indelningen ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen.

Regeringens bedömning: Det bör inte krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i landstingsindelningen mot en berörd kommuns vilja.

Kommitténs förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En övervägande majoritet av de remissinstanser som yttrar sig i frågan, bl.a. hälften av landstingen, Kammarrätten i Stockholm, Länsstyrelsen i Uppsala län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Statskontoret, Högskolan Dalarna, Gällivare kommun, Kungsbacka kommun, Sala kommun och Timrå kommun och Sveriges Kommuner och Landsting, tillstyrker eller har inga invändningar mot förslaget.

Lunds kommun anser att det bör krävas särskilda skäl för att besluta om en ändring i landstingsindelningen mot en berörd kommuns vilja. De större kommunernas regionala funktion medför enligt kommunen att de bör betraktas som berörda, och att hänsyn behöver tas till deras önskemål och synpunkter, även i de fall när kommunens geografiska område inte om- fattas av en eventuell ny landstingsindelning.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Kommunerna har ett nära samarbete med landstingen t.ex. när det gäller hälso- och sjukvård, regional utveckling, kollektivtrafik och kultur och har ett starkt intresse av hur landstinget fungerar. Det är därför enligt regeringen motiverat att särskild hänsyn tas även till berörda kommuners synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen. Det bör dock inte krävas särskilda skäl för att från- gå sådana kommuners vilja. Regeringen anser i likhet med en övervägande majoritet av remissinstanserna och till skillnad från Lunds kommun att det, med tanke på det stora antalet kommuner som kan beröras vid en ändring i landstingsindelning, är tillräckligt att i lag reglera att särskild hänsyn ska tas till berörda kommuners synpunkter. Det är ofrånkomligt att enstaka kommuner kan hamna i ett större landstings geografiska periferi. Det är också ofrånkomligt att färre landsting innebär färre residensstäder. Sådana och andra nackdelar för en enskild kommun bör inte läggas till grund för att enskilda kommuner ska kunna förhindra en i övrigt väl motiverad förändring.

När det däremot är fråga om en kommun belägen vid ett nytt större landstings gräns som vill byta länstillhörighet kan det finnas anledning att tillmäta kommunens önskemål stor vikt. Kommunen kan i detta läge t.ex. genom en ansökan om indelningsändring uttrycka sin vilja. I denna situation blir även de berörda landstingens uppfattningar relevanta.

440

Synpunkter från samtliga kommuner inom berörda län bör inhämtas och Prop. 2018/19:162 beaktas. Önskemål från gränskommuner som vill byta län bör dock

tillmätas större tyngd och prövas särskilt i samband med beredningen av föreslagen indelningsändring.

Regeringen håller med Lunds kommun om att även synpunkter från en större kommun som inte är att betrakta som berörd, eftersom den geo- grafiskt inte ingår i landstingsindelningen, bör beaktas. Detta följer emellertid redan av bestämmelserna om samråd i 2 kap. 7 § första stycket 7 och 1 kap. 22 § indelningslagen. Av dessa bestämmelser följer att en utredning om en ändring i den kommunala indelningen ska omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan och att samråd ska ske med de kommuner och landsting som har intresse av frågan om en ändring i den kommunala indelningen. Till skillnad från Lunds kommun anser dock regeringen inte att särskild hänsyn bör tas till dessa kommuners synpunkter. Vikten som ska läggas vid synpunkterna från berörda kommuner bör alltså vara något tyngre.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att vid prövning av frågan om ändring i landstingsindelningen ska särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen.

4.6

Befolkningens synpunkter vid ändringar i

 

 

landstingsindelningen

 

 

 

Regeringens förslag: Befolkningens önskemål och synpunkter ska

 

beaktas vid prövning av frågan om ändring i landstingsindelningen.

 

Berörda landsting ska, om det inte är uppenbart obehövligt, som ett

 

led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad landstings-

 

indelning inhämta synpunkter från befolkningen.

 

 

 

Kommitténs förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens.

 

Kommittén föreslår att berörda landsting ska inhämta synpunkter från sina

 

medlemmar.

 

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser som yttrar sig i frågan,

 

bl.a. hälften av landstingen, Kammarrätten i Stockholm, Länsstyrelsen i

 

Uppsala län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Statskontoret, Högskolan

 

Dalarna, några kommuner, Samverkansorganet i Västerbottens län och

 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), tillstyrker eller har inga

 

invändningar mot förslaget. Jämtlands läns landsting och Norrbottens

 

läns landsting är positiva till att befolkningens synpunkter inhämtas och

 

att den representativa demokratin får ansvar för detta inom ramen för den

 

politiska beredningsprocessen. Göteborgs universitet menar att det är

 

viktigt att tydligt slå fast att det är medborgarnas demokratiskt valda

 

företrädare som har sista ordet och fastställer landstingets hållning till den

 

föreslagna förändringen. Timrå kommun anser att det är av stor vikt att den

 

representativa demokratin ska ta ansvar för den helhetsbedömning som

 

krävs när en ny regional indelning av länen ska genomföras. Halmstad

 

kommun välkomnar att berörda landsting, som ett led i beredningen av ett

 

yttrande eller en ansökan om ändrad landstingsindelning, ska inhämta

 

synpunkter från sina invånare om det inte är uppenbart obehövligt. SKL

441

Prop. 2018/19:162 betonar att eftersom landstingsfullmäktige ska göra en helhetsbedömning utifrån olika intressen måste också landstinget ansvara för inhämtandet av befolkningens synpunkter och avgöra på vilket sätt det ska göras. Det är därför positivt att det inte regleras hur befolkningens önskemål och synpunkter ska inhämtas, vilket gör att landstingen själva kan avgöra vilka metoder som är bäst lämpade för att samla in och dokumentera befolkningens inställning.

Halmstad kommun förordar att särskild hänsyn tas till befolkningens önskemål och synpunkter, även om dess inställning måste vägas mot andra intressen och faktorer. Även Hallands läns landsting anser att förslaget ger befolkningens synpunkter en för svag ställning och att särskild hänsyn ska tas till befolkningens inställning, i synnerhet om viljan kommer till tydligt uttryck genom exempelvis en folkomröstning. Länsstyrelsen i Jämtlands län anser att det sett ur ett brett demokratiperspektiv är grundläggande att den medborgerliga rätten och möjligheten att kunna påverka är lika, oavsett var i landet medborgaren är bosatt. Enligt länsstyrelsen bör det där- för finnas enhetliga och tydliga regler om hur medborgaropinionen ska in- hämtas och hur medborgarinflytandet ska utövas.

Västra Götalands läns landsting anser att landstingsindelningar fram- förallt måste bedömas utifrån ett övergripande nationellt perspektiv, varför synpunkter från medlemmarna bör inhämtas enbart om det finns särskilda skäl. Kils kommun pekar på risken för att en lagreglering av kravet på att befolkningens synpunkter ska inhämtas används som ett skäl för en mindre omfattande förankring. Det räcker inte att bara formellt ha inhämtat

 

synpunkter, utan dessa måste vägas mot andra intressen och faktorer.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Befolkningens synpunkter ska beaktas

 

Enligt indelningslagens regler om ändring i kommunindelningen ska,

 

förutom till berörda kommuners synpunkter, särskild hänsyn även tas till

 

befolkningens önskemål och synpunkter. Riksdagen har alltså ansett att just

 

när det gäller indelningsfrågor kan det finnas skäl att särskilt inhämta

 

befolkningens synpunkter.

 

Indelningslagens särskiljande av kommunerna genom sina folkvalda

 

representanter respektive befolkningen är enligt regeringen inte självklar.

 

Fullmäktigeförsamlingarna är valda av och ansvariga inför medborgarna i

 

kommunen. Enligt den representativa demokratins principer företräder full-

 

mäktige befolkningen och har ansvaret för att tolka den samlade folkviljan

 

i kommunen. Det innebär att de politiska partierna och deras förtroende-

 

valda förutsätts ha en kontinuerlig dialog med kommunens invånare. Full-

 

mäktige förutsätts sedan kunna göra de ofta svåra och komplicerade av-

 

vägningar mellan olika intressen som kommer till uttryck. Det gäller inte

 

minst en komplex fråga som en indelningsändring. De frågor som en full-

 

mäktigeförsamling måste väga samman och ta ställning till är dessutom

 

svåra att täcka i en frågeformulering i t.ex. en folkomröstning eller

 

opinionsundersökning.

 

Regeringen anser dock liksom Indelningskommittén att det, på grund av

 

indelningsfrågornas långsiktiga karaktär och det förhållandet att såväl

 

kommande generationer som politiska majoriteter binds upp av besluten,

442

är lämpligt att besluten föregås av information och diskussion samt att de är

väl förankrade. Som riksdagen också framhållit i sitt tillkännagivande om befolkningens synpunkter påverkar förändringar i landstingsindelningen den regionala demokratin och den regionala representationen. Det kan få stor betydelse för enskilda personer vilket landsting de tillhör eftersom det handlar om hur man som medborgare ska representeras och möjligheterna till politisk delaktighet (bet. 2015/16:KU25 punkt 2, rskr. 2015/16:291).

Av dessa skäl finns det enligt regeringen anledning att särskilt reglera att hänsyn ska tas till önskemål och synpunkter från befolkningen i berörda landsting. Befolkningens inställning måste dock vägas mot andra intressen och faktorer, bl.a. berörda kommuners och landstings inställning, närings- geografiska och ekonomiska förhållanden samt statens behov av att göra förändringar i sin administrativa indelning. Eftersom dessa intressen och faktorer varierar från fall till fall, är det inte möjligt att närmare ange hur en sådan avvägning bör göras. Befolkningens synpunkter kommer sannolikt att tillmätas olika tyngd beroende på vilken typ av indelnings- ändring det är fråga om, hur tydligt folkopinionen kommit till uttryck och andra omständigheter.

Befolkningens uppfattning bör enligt regeringen ha mer avgörande betydelse exempelvis när en kommun överväger ett länsbyte. I detta sammanhang är det färre variabler som har betydelse, vilket gör att de förtroendevalda kan få tydligare vägledning av synpunkterna från befolkningen i berörda landsting. Besluten bygger dock på olika avväg- ningar som kräver en helhetsbedömning som i grunden vilar på politiska ställningstaganden och värderingar. Att som Halmstads kommun och Hallands läns landsting förordar föreskriva att särskild hänsyn ska tas till befolkningens önskemål och synpunkter riskerar att skapa överdrivna förväntningar beträffande befolkningens synpunkter.

Regeringen föreslår mot denna bakgrund att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid prövning av frågan om ändringar i landstingsindelningen.

Landstingen ska inhämta synpunkterna

Om befolkningens synpunkter ska kunna beaktas måste de vara kända. Det innebär att de som huvudregel först på något sätt måste hämtas in. När det gäller ändringar i kommunindelningen är det länsstyrelsen som, när det finns skäl till det och efter beslut av Kammarkollegiet, ska göra en särskild undersökning om befolkningens inställning. Undersökningen kan enligt bestämmelsen ske genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Det vanligaste i praktiken har enligt Indelningskommittén dock varit att kommunerna har genomfört folkomröstningar, varefter det inte har funnits skäl för en särskild undersökning. I de fall länsstyrelserna har genomfört undersökningar har det rört sig om opinionsundersökningar.

Regeringen anser, liksom flertalet av remissinstanserna, att inhämtandet av befolkningens synpunkter bör ske som ett led i den regionala representativa demokratins beredningsprocess och inte som en särskild undersökning utförd av en myndighet. På detta sätt kan befolkningens synpunkter vägas in som en del av ett allsidigt beslutsunderlag såväl när fullmäktige ska ta ställning i frågan, som när regeringen ska fatta beslut om en eventuell ändring. Förslaget innebär vidare att landstingen måste involvera medborgarna i den diskussion som föregår beslutet.

Prop. 2018/19:162

443

Prop. 2018/19:162

444

Regeringen föreslår därför att berörda landsting, som ett led i bered- ningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad landstingsindelning, som huvudregel ska inhämta synpunkter från befolkningen. Utredningen har föreslagit att uttrycket ”sina medlemmar” ska användas. Regeringen konstaterar att begreppet medlem är vidare än begreppet befolkningen. Medlem i en kommun är enligt 1 kap. 5 och § kommunallagen bl.a. den som äger fast egendom i en kommun eller ska betala kommunalskatt där. Medlem av ett landsting är enligt 1 kap. 6 § samma lag den som är medlem av en kommun inom landstinget. Begreppet medlem omfattar således, till skillnad från begreppet befolkningen, t.ex. juridiska personer. Regeringen anser att begreppet befolkningen bör användas vid landstingsindelningar på samma sätt som vid kommunindelningar enligt 1 kap. 24 § indelnings- lagen.

Det finns dock situationer när något särskilt inhämtande av befolk- ningens önskemål och synpunkter inte är nödvändigt, t.ex. vid mindre om- fattande gränsjusteringar eller om befolkningens synpunkter redan har inhämtats. I de flesta fall av något mer omfattande ändringar i indelningen finns det dock enligt regeringens mening, till skillnad från vad Västra Götalands läns landsting anser, skäl att inhämta befolkningens synpunkter på förslaget för att säkra att landstingets invånare involveras i de diskussioner som föregår beslutet. Det bör därför anges i lagen att befolkningens synpunkter ska inhämtas om det inte är uppenbart obehövligt.

Det bör inte närmare regleras hur och när synpunkter ska inhämtas

Det finns för- och nackdelar med att reglera hur och när befolkningens önskemål och synpunkter ska inhämtas. Om det inte regleras på vilket sätt synpunkterna ska inhämtas, kan processerna komma att se olika ut i olika län. När det gäller ändringar i form av en landsomfattande reform, eller då flera landsting är berörda, finns det ett värde i en ordnad och samordnad process. Det kan annars bli svårt att värdera och analysera resultaten. Det finns en risk att uppfattningar blir svåra att tolka och att resultaten i vissa län får orimlig tyngd i förhållande till andra, där man har haft andra processer. Av dessa skäl kan det vara en fördel att reglera när och hur synpunkterna ska inhämtas.

Regeringen anser dock liksom kommittén och flertalet remissinstanser att nackdelarna med att reglera hur processen ska se ut överväger för- delarna. Det finns starka skäl för att kunna inhämta befolkningens önske- mål och synpunkter i olika delar av landet på olika sätt. Det kan vara stor skillnad mellan vilka frågor som är viktiga beroende på t.ex. länets läge och storlek. Det kan också finnas frågor som bara är aktuella lokalt och som bör diskuteras i särskilda former. Det är också troligt att olika processer lämpar sig för olika sorters indelningsändringar. Det krävs sannolikt olika metoder för inhämtande av befolkningens synpunkter beroende på om det är fråga om en kommun som vill byta län eller en landsomfattande reform. Ett ytterligare skäl för att inte reglera när en sådan process ska ske och hur den ska se ut är att det skulle kunna leda till överklaganden kring själva processen även om det egentligen handlar om ett missnöje med sakfrågan. Till skillnad från Länsstyrelsen i Jämtlands län anser regeringen att en detaljerad reglering som reglerar alla typer av indelningsändringar inte bör införas i indelningslagen. Det kan också påpekas att någon sådan reglering

inte heller finns när det gäller ändringar i kommunindelningen. Det viktiga är att få en allsidig belysning av synpunkter och ett gediget beslutsunderlag. Regeringen menar därför att det inte närmare bör regleras hur och när synpunkterna ska hämtas in. Detta kan alltså, på samma sätt som när det gäller ändringar i kommunindelningen, göras antingen genom folkomröst- ning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Det är också möjligt att kombinera olika metoder. Det väsentliga är enligt regeringen att förslag om indelningsändringar är kända för befolkningen och att den har haft möjlighet att framföra sina åsikter samt att de förtroendevalda har kunnat värdera detta tillsammans med övrigt underlag när de tar ställning till förslaget.

För att beslutsfattarna ska ha en möjlighet att beakta befolkningens synpunkter är det enligt regeringen viktigt att dessa inte bara består av ett ja eller nej till en tänkt förändring. Synpunkterna bör bygga på information om såväl motiven till förslaget som konsekvenserna av att det genomförs eller inte genomförs. De inhämtade synpunkterna bör vara av den karaktären och omfattningen att de kan utgöra en del av ett allsidigt under- lag för fullmäktiges och även regeringens beslut. Det kan variera vilka frågor som är mest väsentliga att få belysta, även om det handlar om en landsomfattande reform. Dokumentationen av befolkningens synpunkter bör beröra förslagets olika delar och dess konsekvenser för t.ex. hälso- och sjukvård, kollektivtrafik och förutsättningar för ekonomisk tillväxt. Även sådana uppgifter som hur viktig denna fråga är för medborgarna är av intresse.

För att en sådan process ska vara möjlig att genomföra krävs det att landstingen får tillräckligt lång remisstid inför ett yttrande.

Tillkännagivanden från riksdagen

Riksdagen har i samband med behandlingen av propositionen Övergångs- styre och utjämning vid ändrad kommun- och landstingsindelning (prop. 2015/16:121) tillkännagett för regeringen att den bör återkomma till riksdagen med förslag till bestämmelser av innebörden att befolkningens önskemål och synpunkter ska beaktas vid ändringar i landstings- indelningen (bet. 2015/16:KU25 punkt 2, rskr. 2015/16:291). Regeringen bedömer att detta tillkännagivande mot bakgrund av förslaget ovan är slutbehandlat.

Riksdagen har även gett uttryck för att det finns ett problem med för små landsting – både geografiskt och befolkningsmässigt – och att myndig- heternas organisation på regional nivå ännu är splittrad. Riksdagen har mot denna bakgrund tillkännagett för regeringen som sin mening att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 punkt 4, rskr. 2013/14:158). Indelningskommittén föreslog i delbetänkandet Regional indelning – tre nya län (SOU 2016:48) att tre nya län skulle bildas fr.o.m. 2018 och att motsvarande landsting skulle bildas fr.o.m. 2019. I tilläggsdirektiv till Indelningskommittén (dir.2017:72) har regeringen dels uttalat att den inte avser att fortsätta bereda dessa förslag, dels återkallat kommitténs uppdrag att föreslå en ny läns- och landstingsindelning eftersom det inte fanns förutsättningar att genomföra förslagen. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att tillkännagivandet är slutbehandlat i den del som rör landets

Prop. 2018/19:162

445

Prop. 2018/19:162 organisation på regional nivå. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om resterande del av tillkännagivandet som rör de statliga myndigheternas organisation på regional nivå.

5En ny beteckning för kommuner på regional nivå

 

5.1

Bakgrund

 

 

 

 

Landstingen

 

 

 

 

Landstingen, eller landskapstingen, är en beteckning med medeltida rötter.

 

Så kallades de allmänna folkmöten, som hölls i de gamla landen eller land-

 

skapen för behandling av rikets gemensamma angelägenheter. De

 

moderna landstingen tillkom genom 1862 års kommunalförfattningar som

 

upphöjdes till lag 1866 i samband med att tvåkammarriksdagen ersatte den

 

gamla ståndsriksdagen. Landstingens verksamheter var inledningsvis

 

mycket blandade. Dagens dominerande verksamhet, hälso- och sjukvård,

 

hade en relativt undanskymd plats i landstingens tidiga historia vilken var

 

mer närings- och utbildningsinriktad. En ny landstingslag stiftades 1954.

 

Landstingets karaktär av kommun markerades genom införande av termen

 

landstingskommun för att beteckna den juridiska personen och området,

 

medan termen landsting förbehölls det beslutande organet. Under 1970-

 

talet fick landstingen bl.a. ansvar för gymnasial utbildning, exempelvis

 

vårdutbildning och naturbrukslinjer. Landstingen har även haft

 

huvudmannaansvar för folkhögskolor, vilket flera landsting fortfarande

 

har. Utöver utbildningsfrågor kom landstingen även att få ett större ansvar

 

för kulturfrågor. Från och med 1980-talet tillkom ansvaret för den

 

regionala kollektivtrafiken. Beteckningen landstingskommun ändrades

 

1992 i kommunallagen och ersattes med beteckningen landsting. I

 

regeringsformen användes dock landstingskommun ända fram till 2011.

 

Sedan slutet av 1990-talet och försöken med en ändrad regional

 

ansvarsfördelning har allt fler landsting tagit över ansvaret för regionalt

 

tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering från länsstyrelserna, det

 

som i dag kallas för det regionala utvecklingsansvaret, se nedan under

 

rubriken Det regionala utvecklingsansvaret. Dessutom har landstingen

 

genom kultursamverkansmodellen fått nya uppgifter inom kulturområdet.

 

Flera utredningar har berört bl.a. frågan om landstingens uppgifter och

 

lämpliga alternativ till beteckningen landsting under 1900- och 2000-talet,

 

bl.a.

Regionberedningens

slutbetänkande

Regional

framtid

 

(SOU 1995:27), den parlamentariska regionkommitténs slutbetänkande

 

Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU 2000:85), Ansvars-

 

kommitténs slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med

 

utvecklingskraft (SOU 2007:10). Även Utredningen om den statliga

 

regionala förvaltningens delbetänkande Gotland – användningen av

 

beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse (SOU 2010:94) och

 

slutbetänkande Statens regionala förvaltning – förslag till en angelägen

446

reform (SOU 2012:81) har behandlat dessa frågor.

 

 

Det regionala utvecklingsansvaret

Landstingen i Skåne och Västra Götalands län fick i samband med att det infördes en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i slutet av 1990-talet rätt att besluta att landstingsfullmäktige och lands- tingsstyrelsen i stället skulle betecknas regionfullmäktige och region- styrelsen. Dock kvarstod att val skulle ske till landstingsfullmäktige. Den ändrade regionala ansvarsfördelningen innebar att dessa landsting bl.a. övertog ansvaret för att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling och ansvaret för transport och infrastrukturplanering från länsstyrelsen.

Rätten att använda de nya beteckningarna på fullmäktige och styrelse motiverades i förarbetena med att namnändringen kunde markera för medborgare, myndigheter och näringsliv landstingets förändrade roll i regionen (prop. 1996/97:36 s. 36).

Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning blev så småningom permanent. Successivt har allt fler landsting ansökt om och fått ta över det regionala utvecklingsansvaret. Riksdagen beslutade den 19 juni 2018 om propositionen Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (prop. 2017/18:206, bet. 2017/18:KU46, rskr. 2017/18:418). Beslutet innebar att landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län fr.o.m. den 1 januari 2019 övertog det regionala utvecklingsansvaret. I och med beslutet har nu samt- liga landsting och Gotlands kommun det regionala utvecklingsansvaret. Samtliga landsting får därmed enligt 4 § första stycket lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Även Gotlands kommun har enligt andra stycket möjlighet att använda regionfullmäktige och regionstyrelsen i stället för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen på motsvarande sätt. Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i landstinget. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas.

Reglering av beteckningen

I 1 kap. 7 § regeringsformen anges att det i riket finns kommuner på lokal och regional nivå. Regeringen gjorde i förarbetena bedömningen att det inte är nödvändigt att i grundlag reglera hur de två typerna av kommuner ska betecknas. Det viktiga var i stället enligt regeringen att det i grundlag markeras att det i riket finns kommuner på både lokal och regional nivå. Mot denna bakgrund instämde regeringen i utredningens bedömning att uttrycken ”primärkommuner” och ”landstingskommuner” borde ut- mönstras ur regeringsformen och att kommuntyperna i regeringsformen i stället borde omtalas som ”kommuner på lokal och regional nivå”. Regeringen anförde att det genom förslaget klargörs att olika slags kommuner kan ges olika beteckningar genom annan lagstiftning utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om kommuner i regerings- formen. (prop. 2009/10:80 s. 209).

I 1 kap. 1 § kommunallagen anges att Sverige är indelat i kommuner och landsting. Också i vallagen (2005:837) och annan lagstiftning används

Prop. 2018/19:162

447

Prop. 2018/19:162 beteckningen landsting för kommuner på regional nivå. I t.ex. 4 kap. vallagen används rubriken Val till landstingsfullmäktige.

Olika beteckningar har använts samtidigt

I Skåne och Västra Götalands län har man använt sig av beteckningen region sedan slutet av 1900-talet. I takt med att fler landsting har tagit över det regionala utvecklingsansvaret, och därmed fått möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse, har allt fler successivt börjat använda sig av beteckningen region i stället för landsting. I dag använder samtliga landsting och Gotlands kommun denna beteck- ning. Detta har gjorts trots att beteckningen landsting används i kommunallagen, vallagen och annan lagstiftning. Detta har inneburit att det i flera län har varit en annan beteckning än den som används av landstingen själva som står i officiella register m.m. Eftersom någon ändring inte gjorts i lag använder regeringen i t.ex. propositioner beteckningen landsting.

 

5.2

Beteckningen ska ändras

 

 

 

Regeringens förslag: Beteckningen för kommuner på regional nivå ska

 

vara region.

 

Fullmäktige i kommuner på regional nivå ska i kommunallagen,

 

vallagen och annan lagstiftning benämnas regionfullmäktige och

 

styrelsen ska benämnas regionstyrelse.

 

I tryckfrihetsförordningen ska dock benämningen fullmäktige i

 

kommuner på regional nivå användas.

 

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Kommittén

 

föreslår även att namnen på de enskilda regionerna ska utformas så att

 

ordet region placeras före namnet på respektive län och att ordet län ska

 

ingå i namnet.

 

Remissinstanserna: En övervägande del av landstingen och övriga

 

remissinstanser, däribland Västernorrlands läns landsting, Västmanlands

 

läns landsting och Östergötlands läns landsting, Statistiska centralbyrån,

 

(SCB), länsstyrelserna i Uppsala, Jämtlands och Västmanlands län, Lunds

 

universitet, Södertörns högskola, Valmyndigheten, flera kommuner,

 

Samverkansorganet i Kalmar län, SmåKom, Sveriges Kommuner och

 

Landsting (SKL) och Regionsamverkan Sydsverige, tillstyrker eller har

 

inga invändningar mot förslaget om att beteckningen för kommuner på

 

regional nivå ska vara region. Hallands läns landsting anser att förslaget

 

skapar tydlighet och att den otydlighet som nu finns i och med att

 

begreppen region och landsting används om varandra försvinner. Också

 

Länsstyrelsen i Jämtlands län och samverkansorganet i Kalmar län anser

 

att förslaget bidrar till en enhetlighet och tydlighet för medborgarna. SKL

 

välkomnar att beteckningen uppdateras så att det på valdagen blir tydligt

 

för väljarna vad man väljer till. SKL, Lunds universitet och Södertörns

 

högskola framhåller att regionbegreppet är lämpligt eftersom det är

 

vedertaget i de regioner som övertagit det regionala utvecklingsansvaret.

448

Södermanlands läns landsting, Karlskrona kommun och Kils kommun

anser att förändringen av landstingens uppgifter är principiell till sin karaktär och att det motiverar ett namnbyte.

Flera remissinstanser, däribland Kammarkollegiet, Institutet för språk och folkminnen, Länsstyrelsen i Hallands län, Statskontoret, Göteborgs universitet, Lantmäteriet och Örebro läns landsting, avstyrker eller är tveksamma till kommitténs förslag om beteckningsbyte. Kammar- kollegiet, Institutet för språk och folkminne och Lantmäteriet ifrågasätter om det har skett en sådan principiell förändring att ett beteckningsbyte är motiverat. Institutet anför vidare att det för närvarande inte är lämpligt att använda adjektivformen regional som beteckning på företeelser med anknytning till landstingen, eftersom den förekommer i så många andra sammanhang. Att ge mångtydiga allmänspråkliga ord en specifik och avgränsad innebörd för centrala samhällsbegrepp är enligt institutet olämpligt. Kammarrätten i Stockholm anser att risken för sammanbland- ning och missförstånd för medborgarna är stor. Eftersom det rör sig om ett grundläggande demokratiskt organ anser kammarrätten att ett tydligare begrepp bör användas som bättre lämpar sig för författningar och andra formella sammanhang. Även Kammarkollegiet, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen i Hallands län anför liknande synpunkter. Tankesmedjan framtid för Jämtland anser att det skulle försvaga det folkliga engage- manget att byta ett ord som står för regionalt självstyre med tusenårig hävd mot ett ord som tankesmedjan anser är anonymt och substanslöst. Statskontoret noterar att region används i vardagligt språkbruk som benämning på mer geografiskt mer övergripande områden och att ordet region inom t.ex. EU har en annan innebörd. Det kommer därför enligt Statskontoret inte vara självklart att beteckningen region kommer att associeras med landsting.

Kammarkollegiet, Örebro läns landsting, Länsstyrelsen i Hallands län och Karlskoga kommun förespråkar att beteckningen regionkommun används. Kammarkollegiet anger att begreppet regionkommun inte används i det allmänna språkbruket och därför, precis som beteckningen landsting, skulle vara enklare att uppfatta som en formell beteckning för en juridisk person. Örebro läns landsting anför att begreppet regionkommun blir entydigt för den parlamentariska, folkvalda regionala nivån. Länsstyrelsen i Hallands län är tveksam till beteckningen region som har många skiftande betydelser och anser att beteckningen regionkommun vore mer precist.

Samtliga remissinstanser som yttrar sig i fråga om benämning på fullmäktige och styrelse tillstyrker kommitténs förslag.

Ett fåtal remissinstanser, bl.a. Gävleborgs läns landsting, Jönköpings läns landsting, Östergötlands läns landsting och Arvidsjaurs kommun, tillstyrker kommitténs förslag om utformning av namn på de enskilda regionerna.

Flertalet av de remissinstanser som yttrar sig om utformning av namn på de enskilda regionerna t.ex. Hallands läns landsting, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting och Uppsala läns landsting, Lunds universitet, Södertörns högskola, Samverkansorganet i Västerbottens län samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) avstyrker förslaget och anser att ordet län inte ska ingå i namnet. Institutet för språk och folkminnen framhåller att den föreslagna utformningen med ordet region följt av länets namn, inte är lämplig och påpekar att det inte följer språkriktighetsnormer. Västernorrlands läns landsting anser att ordet län

Prop. 2018/19:162

449

Prop. 2018/19:162 i de formella namnen kan accepteras om regionerna har möjlighet att utelämna det i sina kontakter med medborgarna. Lunds kommun framför att det blir en begreppsblandning när ordet län ska läggas till sist i beteckningen. Behovet att särskilja stad från region finns t.ex. i Örebro och Jönköpings län men det framstår enligt kommunen som onödigt att man i övriga delar av landet ska behöva forma sig efter detta.

Flera remissinstanser, bl.a. Jämtlands läns landsting, Kronobergs läns landsting, Södermanlands läns landsting, Örebro läns landsting, Öster- götlands läns landsting och SKL, anser att det bör vara upp till respektive organisation att bestämma utformningen av det namn som ska användas i kontakterna med medborgarna. Ett flertal remissinstanser, däribland Statistiska centralbyrån (SCB), Kammarkollegiet och Västra Götalands läns landsting framhåller att det bör vara samma namn som används i samtliga sammanhang. Västra Götalands läns landsting anför att landstinget är positivt till enhetliga principer för namnsättning för regionerna och att namnen inleds med ordet region. Enhetlighet över landet underlättar enligt landstinget för invånare att förstå och känna igen den regionala nivån. Kammarkollegiet anser att det finns ett behov av att ensa landstingens namn och att en enhetlighet i alla sammanhang är nödvändig. Av detta följer att landstingen, enligt myndigheten, inte bör

 

ges möjlighet att kalla sig något annat än den det officiella namnet.

 

Skälen för regeringens förslag

 

Beteckningen ska vara region

 

Indelningskommittén anser att situationen med olika beteckningar där det

 

används en beteckning på valsedeln och en annan i kommunikationen med

 

medborgarna inte är hållbar. Kommittén anser att beteckningen för

 

kommuner på regional nivå bör ändras, trots att mycket talar för att behålla

 

beteckningen landsting. Kommittén menar vidare att en viktig förändring

 

har skett på så sätt att landstingen nu har ansvar för betydligt fler frågor

 

och att det skett en sådan principiell förändring att ett namnbyte är

 

motiverat. Till detta kommer enligt kommittén att beteckningen landsting

 

i vissa delar av landet inte har använts på många år.

 

Regeringen anser, liksom kommittén och flertalet remissinstanser, att

 

det finns skäl att byta beteckningen för kommuner på regional nivå. Det är

 

enligt regeringen väsentligt för att skapa större tydlighet och förståelse för

 

det demokratiska systemets struktur genom att säkerställa en enhetlighet.

 

Den lagstadgade beteckningen på kommuner på regional nivå och den som

 

används i praktiken bör enligt regeringen vara densamma. En beteckning

 

som används av samtliga aktörer och i alla sammanhang kommer, vilket

 

också bl.a. Hallands läns landsting, Kalmar läns landsting, SCB och

 

Kammarkollegiet påpekar, medföra en ökad tydlighet jämfört med

 

nuvarande situation.

 

Som bl.a. Kils kommun, Södertörns universitet och SKL framhåller har

 

beteckningen region använts av flera landsting under lång tid och samtliga

 

landsting använder denna beteckning fr.o.m. 2019. Regeringen konstaterar

 

att begreppet landsting i vissa län inte har förekommit på många år, vare

 

sig i den politiska debatten eller i kontakterna med allmänheten, även om

 

beteckningen landstingsfullmäktige använts vid val. Också i den politiska

450

debatten på nationell nivå används allt oftare beteckningen region.

Eftersom någon ändring inte har gjorts i kommunallagen använder dock regeringen beteckningen landsting. Det blir otydligt då båda beteck- ningarna, landsting och region, används samtidigt och oklart för med- borgarna vad som gäller i olika sammanhang. Regeringen instämmer också i det som Valmyndigheten anför att det ur demokratisk synvinkel är viktigt att medborgarna har möjlighet att förstå den samhällsstruktur de lever i och ska påverka i allmänna val. Att ändra beteckningen på kommuner på regional nivå kan enligt regeringen, utöver att leda till en ökad enhetlighet, också bidra till en ökad förståelse för den offentliga sektorns struktur.

Regeringen instämmer dock i det som framförs av Lantmäteriet och Institutet för språk och folkminnen om att den förändring som skett av landstingens uppgifter avseende utvecklingsfrågor i sig inte är ett tillräckligt starkt skäl för att ändra beteckningen. Det är enligt regeringen inte lämpligt att ange förändrade uppgifter som motiv för en ändring av beteckningen. Enligt regeringen är det viktigt att beteckningen är oberoende av vilka uppgifter som åligger kommunerna på regional nivå och att beteckningen därmed inte behöver ändras vid framtida uppgiftsförändringar.

Flera remissinstanser, bl.a. Kammarkollegiet, Institutet för språk och folkminnen och Göteborgs universitet, för fram att en ändring av beteckningen från landsting till region innebär att det till viss del blir mer otydligt eftersom ordet region används på många olika sätt och i olika sammanhang och att risken för missförstånd ökar jämfört med om endast beteckningen landsting används. Det finns som Statskontoret påpekar även en viss risk för otydlighet då beteckningen region också kan förstås som en benämning på ett geografiskt område.

Regeringen konstaterar dock att beteckningen region använts länge i vissa län och att det fått fäste framför allt i dessa län, men även i t.ex. den nationella politiska debatten och i media. Regeringen noterar vidare att många tror att beteckningen redan har ändrats eftersom samtliga landsting använder sig av beteckningen region.

Kammarkollegiet, Karlskoga kommun, Örebro läns landsting och Läns- styrelsen i Hallands län förordar beteckningen regionkommun. Denna har visserligen enligt regeringen flera fördelar jämfört med beteckningen region. Beteckningen regionkommun skulle minska risken för samman- blandningar och missförstånd i förhållande till andra användnings- områden. Det är t.ex. mindre risk att regionkommun uppfattas som ett geografiskt område snarare än en organisation. Vidare blir det tydligare att regionkommun är en kommun på regional nivå. Beteckningen är emellertid lång och sannolikt kommer endast dess första led, region, att användas i de flesta sammanhang. Som Hallands läns landsting påtalat finns det en uppenbar risk att regionerna kommer att ha ett officiellt namn men att man verkar under ett annat varumärke. Därmed skulle problematiken med dagens situation delvis kvarstå då olika beteckningar skulle användas i olika sammanhang. Som bl.a. Kammarkollegiet och Valmyndigheten framhåller bör samma beteckning enligt regeringen användas i alla sammanhang. Regeringen anser sammanfattningsvis att fördelarna med begreppet regionkommun inte överväger nackdelarna.

Regeringens sammantagna bedömning är att region är den mest ändamålsenliga beteckningen för en kommun på regional nivå.

Prop. 2018/19:162

451

Prop. 2018/19:162

452

Regeringen föreslår därför att beteckningen för en kommun på regional nivå ska vara region.

Benämning på fullmäktige och styrelse

Enligt 4 § lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar får lands- tingen besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Benämningarna landstingsfullmäktige respektive landstingsstyrelse används t.ex. i 1 kap. 1 § vallagen, 1 kap. 8 § och 9 kap. 21 § kommunal- lagen. Som en följd av att beteckningen landsting ändras till region ska även benämningarna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse ändras. Regeringen anser liksom kommittén att benämningarna regionfullmäktige och regionstyrelse bör användas.

Regeringen föreslår sammanfattningsvis att fullmäktige i kommuner på regional nivå i kommunallagen, vallagen och annan lagstiftning ska benämnas regionfullmäktige och att styrelsen ska benämnas region- styrelse. Detta föranleder följdändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Terminologin i tryckfrihetsförordningen bör dock anpassas till regeringsformens, se avsnitt 6.1.3.

Utformning av namn på de enskilda regionerna

Indelningskommittén föreslog att namnen på de enskilda regionerna skulle utformas med ordet region och det officiella namnet på länet. Vidare föreslog kommittén att ordet län skulle ingå i namnet på grund av risken för att organisationen endast associeras med en av kommunerna i länet. Fördelarna med en enhetlig utformning av namnen gör enligt kommittén att detta bör gälla i alla län.

Som nämnts i avsnitt 5.1 har, sedan kommittén lämnade sitt betänkande, samtliga landsting övertagit det regionala utvecklingsansvaret och använder sig i dag därför också av beteckningen region. En övervägande del av landstingen använder i dag beteckningen region placerat före namnet på länet och utan ordet län, t.ex. Region Skåne och Region Norrbotten. Örebro, Jönköpings och Kalmar läns landsting använder sig av ordet region följt av länsnamnet och ordet län. Jämtlands läns landsting använder beteckningen Region Jämtland Härjedalen och Södermanlands läns landsting använder sig av beteckningen Region Sörmland. Fullmäktige i Västra Götalands läns landsting beslutade i april 2019 att ändra det publika namnet på organisationen från Västra Götalands- regionen till Region Västra Götaland fr.o.m. 2021.

Lagen om regionalt utvecklingsansvar har ändrats på så vis att enskilda landsting inte längre nämns i lagen eftersom samtliga landsting övertagit detta ansvar (prop. 2017/18:206, bet. 2017/18:KU46, rskr. 2017/18:418). Det kan dock finnas skäl att i enstaka förordningar peka ut vissa särskilda regioner.

Regeringen anser liksom kommittén att namnen på de enskilda regionerna bör utformas på ett likartat sätt och menar, i likhet med bl.a. Kammarkollegiet och Västra Götalands läns landsting, att samma namn bör användas i alla sammanhang. Nuvarande ordning med olika

utformningar och olika namn som används i olika sammanhang är enligt Prop. 2018/19:162 regeringen varken tydlig eller tillfredsställande och ambitionen är att nå en

ökad enhetlighet och tydlighet när det gäller utformningen. Detta blir enligt regeringen ännu viktigare med beteckningen region, som används i fler sammanhang än beteckningen landsting.

Regeringen befarar liksom Hallands läns landsting att kommitténs förslag skulle medföra att regionerna ändå skulle välja att använda sig av en annan beteckning än den officiella. Flera remissinstanser har också gett uttryck för att de själva bör kunna bestämma vilket namn som ska användas i kommunikationen med medborgarna. Regeringen konstaterar att kommitténs förslag därmed skulle riskera att skapa en situation där organisationerna utformar namnet på olika sätt och där risken för otydlighet och missförstånd ökar. Regeringen anser därför, i likhet med t.ex. Skåne läns landsting och SKL att ordet län inte bör finnas med i namnet. Regeringen anser att fördelarna med den enhetlighet som följer av att utforma namnen på så vis överväger den otydlighet som uppstår i de län där kommun eller ortsnamn överensstämmer med länsnamnet, t.ex. Region Örebro. En sådan utformning av namnen skulle vidare innebära att namnen överensstämmer med de som flertalet landsting använder i dag.

Detta medför att de officiella namnen på kommunerna på regional nivå i Jämtlands län bör vara Region Jämtland och i Södermanlands län Region Södermanland. Om kommunerna på regional nivå vill använda ett annat namn bör namnet på länet ändras. Det har gjorts t.ex. i Dalarna där länsnamnet ändrades från Kopparbergs till Dalarnas län den 1 januari 1997 (se prop. 1995/96:38 s. 31 f.).

Det kan finnas skäl att, utöver nödvändiga förordningsändringar, ytterligare reglera hur de enskilda regionernas namn ska utformas. Frågan om en sådan reglering har dock inte utretts. Regeringen kommer emellertid att följa utvecklingen vad gäller namnen på de enskilda regionerna och vid behov vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa en enhetlig utformning och användning av de enskilda regionernas namn.

Regeringen anser sammanfattningsvis att namnen på de enskilda kommunerna på regional nivå bör utformas så att ordet region placeras före namnet på respektive län enligt följande modell: Region Norrbotten, Region Skåne, Region Stockholm, Region Västra Götaland osv.

5.3

Någon definition bör inte införas i

 

 

kommunallagen

 

 

 

Regeringens bedömning: Någon definition av vad som avses med

 

region och kommun bör inte införas i kommunallagen.

 

Hänvisningar till en sådan definition bör följaktligen inte införas i

 

lagen om kollektivtrafik eller lagen om fördelning av vissa statsbidrag

 

till regional kulturverksamhet.

 

 

 

Kommitténs förslag överensstämmer inte med regeringens bedömning.

 

Kommittén föreslår att en definition av vad som avses med region och

 

kommun ska införas i kommunallagen. Kommittén föreslår vidare att en

453

Prop. 2018/19:162 hänvisning till den definitionen ska införas i lagen (2010:1065) om kollek- tivtrafik och lagen (2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser yttrar sig i denna fråga. Kungsbacka kommun anser att legaldefinitioner är bra och att förslaget tydliggör indelningsstrukturen under den nationella nivån med en regional och lokal nivå. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sala kommun föreslår en alternativ utformning av definitionen.

Lunds universitet ifrågasätter om denna definition behövs och påtalar att det inte finns någon sådan i dag.

Skälen för regeringens bedömning: Kommittén föreslår att en definition av begreppet region ska införas i kommunallagen och menar att en sådan kan lösa en del av problemen med att använda begreppet region. Det går sedan enligt kommittén att lägga in hänvisningar till denna definition i författningstext där det finns risk för sammanblandning med andra användningar av regionbegreppet. Kommittén föreslår sådana hänvisningar i lagen om kollektivtrafik och lagen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. Kommittén konstaterar samtidigt att det inte löser problemen med beteckningen i den praktiska användningen och påpekar vikten av att såväl regeringen som landstingen själva är tydliga i sin kommunikation så att det i varje situation framgår vad som avses.

Regeringen anser, liksom Lunds universitet, att det inte är nödvändigt med en definition i kommunallagen. I 1 kap. 7 § regeringsformen slås det fast att det i riket finns kommuner på lokal och regional nivå. I kommunallagen kommer det med anledning av förslaget i avsnitt 5.2. att anges att Sverige är indelat i kommuner och regioner. Regeringen anser, till skillnad från Kungsbacka kommun att indelningsstrukturen därmed framgår tillräckligt tydligt. Vid behov kan också en hänvisning göras till regioner enligt kommunallagen. Regeringen bedömer emellertid att det inte finns behov av en sådan hänvisning i lagen om kollektivtrafik och lagen om fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet.

När begreppen kommun och kommunal används i regeringsformen avses båda kommuntyperna, dvs. både kommuner på lokal nivå och kommuner på regional nivå. Kommitténs förslag skulle enligt regeringen kunna innebära att det blir svårare att använda begreppet kommun för kommuner på både lokal och regional nivå.

Regeringen anser sammanfattningsvis att någon definition av vad som avses med region och kommun inte bör införas i kommunallagen.

 

5.4

Gotlands kommun

 

5.4.1

Bakgrund

 

Gotlands kommun är en kommun på lokal nivå. Kommunen ansvarar även

 

för uppgifter som landsting ansvarar för i andra län och är därför en s.k.

 

landstingsfri kommun. Det är vidare den enda kommunen i Gotlands län.

 

Gotlands kommun får sedan 2012, enligt 4 § lagen om regionalt utveck-

 

lingsansvar, på motsvarande sätt som landstingen när det gäller landstings-

454

fullmäktige och landstingsstyrelsen, besluta att kommunfullmäktige och

kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och region- Prop. 2018/19:162 styrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall Gotlands kommuns regionfull-

mäktige och regionstyrelsen. Eftersom kommunen har denna möjlighet har den, liksom landstingen, valt att även använda sig av beteckningen region. I samband med behandlingen av propositionen Regionalt utvecklings- ansvar i vissa län (prop. 2009/10:156), tillkännagav riksdagen som sin mening att regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse får användas för Gotlands del.

Regeringen lämnade med anledning av tillkännagivandet ett sådant förslag i propositionen Användning av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse för Gotlands kommun (prop. 2011/12:21). Av propositionen framgår att flera remissinstanser ansåg att det fanns en risk för missförstånd och otydlighet om Gotlands kommun erhöll denna möjlighet. Den föreslagna ordningen innebar att beteckningarna region- fullmäktige och regionstyrelse skulle kunna användas för två olika typer av valda församlingar, både för landstingsfullmäktige respektive landstingsstyrelse i vissa landsting och för kommunfullmäktige respektive kommunstyrelse på Gotland. Regeringen instämde i att det kan komma uppstå begreppsförvirring. Det var därför enligt regeringen väsentligt att om kommunen valde att utnyttja möjligheten att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse tydligt informerade allmänheten om detta. I fråga om val enligt vallagen skulle emellertid beteckningen val till kommunfullmäktige i Gotlands kommun användas (prop. 2011/12:21 s. 7 f.).

5.4.2Fortsatt möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse

Regeringens bedömning: Gotlands kommun bör fortsatt ha möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Vid genomförande av val enligt vallagen i Gotlands kommun bör beteckningen kommunfullmäktige fortsatt användas.

Kommitténs förslag överensstämmer inte med regeringens bedömning. Kommitténs huvudförslag är att möjligheten för Gotlands kommun att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse ska upphöra att gälla. Kommitténs alternativa förslag överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig i frågan, däribland Gotlands kommun, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Sala kommun, Kils kommun och SmåKom, avstyrker kommitténs huvudförslag men tillstyrker dess alternativa förslag. Gotlands kommun anser att det alternativa förslaget överensstämmer med den syn och de behov som finns på Gotland. Kils kommun anger att ordet region redan använts en tid, som beteckning på de organ som har övertagit det regionala

utvecklingsansvaret. Därför anser kommunen att inte heller Gotlands

455

Prop. 2018/19:162 kommun fortsatt ska betecknas Gotlands kommun. Denna organisation har

 

ett regionalt utvecklingsansvar och fullgör de uppgifter som ankommer på

 

en region. Sala kommun anför en liknande synpunkt. SKL anser att då

 

Gotland har kvar sitt uppdrag för regional utveckling och benämningen

 

Region Gotland är en accepterad avvikelse sedan tidigare bör den fortsatt

 

få användas. SmåKom anser att Gotland själv ska få avgöra vilken

 

beteckning som ska användas.

 

Skälen för regeringens bedömning: Kommittén föreslår i första hand

 

att Gotlands kommuns möjlighet att använda beteckningarna regionfull-

 

mäktige och regionstyrelse enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar

 

ska upphöra att gälla. Det innebär att kommunen skulle betecknas

 

Gotlands kommun och att fullmäktige och styrelse skulle betecknas

 

kommunfullmäktige och kommunstyrelse. Om beteckningen för

 

kommuner på regional nivå ändras från landsting till region framstår det

 

enligt kommittén som problematiskt om Gotlands kommun även

 

fortsättningsvis skulle använda beteckningarna regionfullmäktige och

 

regionstyrelse. Det blir då inte längre fråga om att organisationer med olika

 

formella namn har rätt att använda sig av samma beteckning, utan att en

 

kommun skulle använda det som är den formella beteckningen för en

 

annan typ av organisation. Det skulle enligt kommittén inte bidra till den

 

tydlighet som eftersträvas med en enhetlig beteckning, vare sig nationellt

 

eller internationellt.

 

Regeringen delar kommitténs bedömning att det finns risk för otydlighet

 

om Gotlands kommun även fortsättningsvis tillåts använda beteckningarna

 

regionfullmäktige och regionstyrelse. I övriga län kommer det med

 

förslaget i avsnitt 5.2 att finnas en kommun på regional nivå som betecknas

 

region och flera kommuner på lokal nivå som betecknas kommuner. I

 

Gotlands län kommer det däremot enbart finnas en kommun på lokal nivå

 

(Gotlands kommun) och ingen kommun på regional nivå. Att ge Gotlands

 

kommun möjlighet att fortsätta använda sig av beteckningarna region-

 

fullmäktige och regionstyrelse medför därför, vilket också kommittén

 

påtalar, att dessa beteckningar i Gotlands län avser en annan typ av

 

organisation än i övriga län. Med en sådan möjlighet riskerar det att bli

 

otydligt vilken typ av organisation, som ansvarar för de kommunala

 

uppgifterna i Gotlands län.

 

Regeringen konstaterar i avsnitt 5.2 att en ändrad beteckning inte

 

motiveras av att landstingen övertagit ansvaret för det regionala

 

utvecklingsansvaret. Regeringen anser därför, till skillnad från Kils och

 

Sala kommuner, att ansvaret för det regionala utvecklingsansvaret inte bör

 

vara avgörande för Gotlands kommuns möjligheter att använda

 

beteckningarna. Beteckningarna landsting och region åsyftar själva

 

organisationen, dvs. kommuner på regional nivå. Detta innebär att

 

beteckningen inte är knuten till vilka uppgifter som organisationen

 

ansvarar för och att beteckningen kvarstår även om uppgifterna ändras.

 

Detsamma gäller också beteckningarna regionfullmäktige och

 

regionstyrelse. Trots detta har Gotlands kommun möjlighet att använda sig

 

av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse till följd av att

 

kommunen getts ansvar för de uppgifter som i andra län hanteras av

 

kommuner på regional nivå, dvs. Gotlands kommun är en s.k. landstingsfri

 

kommun. Denna möjlighet är då inte avhängig vilka specifika uppgifter

456

som ansvaret omfattar utan att kommunen getts motsvarande ansvar som

gäller för kommuner på regional nivå i alla andra län. Detta medför att om Prop. 2018/19:162 Gotlands kommun ges fortsatt möjlighet att använda beteckningarna

kommer den möjligheten att kvarstå så länge kommunen fortfarande ges detta ansvar.

Enligt regeringen finns det därför skäl som talar för att Gotlands kommun ska ha möjlighet att fortsätta använda beteckningarna region- fullmäktige och regionstyrelse. Beteckningarna har använts av kommunen under en längre tid och därmed är dessa väl etablerade hos befolkningen. Sannolikt kommer kommunen även fortsättningsvis att ansvara för de uppgifter som i andra län sköts av landsting (regioner). Dessutom är länet relativt litet sett till befolkningens storlek och geografiskt väl avgränsat vilket gör det enklare för kommunen att nå ut med information om dess beteckning till allmänheten. I övriga län sker val till både kommun- och landstingsfullmäktige. Eftersom det bara finns en kommunal organisation i Gotlands län sker val därmed endast till ett fullmäktige. Sammantaget konstaterar regeringen därmed att Gotland redan i flera olika avseenden särskiljer sig från övriga län, vilket motiverar en avvikande begrepps- användning.

Regeringen anser sammanfattningsvis att Gotlands kommun fortsatt bör ha möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och region- styrelse.

Eftersom Gotlands kommun är en landstingsfri kommun anser regeringen vidare att beteckningen kommunfullmäktige fortsatt bör användas vid genomförande av val enligt vallagen i Gotlands kommun.

6Författningsändringar till följd av en ny beteckning

6.1Allmänt om följdändringarna

Förslaget om ändrad beteckning på landsting föranleder ändringar och följdändringar i ett stort antal författningar där beteckningen förekommer.

Flertalet ändringar är av okomplicerat slag, exempelvis att landsting ersätts av region eller landstingsfullmäktige av regionfullmäktige. I vissa fall krävs emellertid omformuleringar. Regeringen bedömer att det inte är lämpligt att använda begreppet regional som beteckning på företeelser med anknytning till landstingen eftersom den förekommer i så många andra sammanhang.

I vissa fall där både kommunal och landstingskommunal förekommit i samma författning bedömer regeringen att det är möjligt att utmönstra sistnämnda beteckning. Detta mot bakgrund av att beteckningen kommunal, enligt regeringsformens terminologi, avser både kommuner och landsting (se prop. 2009/10:80 s. 209).

I de fall beteckningen landsting i en författning hänför sig till förhåll- anden i förfluten tid föreslås som huvudregel inte någon ändring. Detta gäller exempelvis lagen (2005:1137) om skattereduktion för virke från

457

Prop. 2018/19:162 stormfälld skog vid 2006–2008 års taxeringar och lagen (1994:1221) om införande av stiftelselagen (1994:1220).

Några följdändringar kräver särskilda lösningar. Regeringens över- väganden i fråga om dessa redovisas nedan.

Ordet region, regional osv. förekommer i många författningar. Kommittén har gjort bedömningen att sådana ord i framtiden bör undvikas i lagstiftningen i den mån de syftar på något annat än de nuvarande landstingen. Det går dock inte enligt regeringen att förbehålla begreppet region en viss betydelse i annan lagstiftning än den som nu behandlas. Regeringen delar emellertid kommitténs bedömning att orden region, regional osv. i så stor utsträckning som möjligt bör utmönstras ur befintliga författningar och föreslår att begreppet region i ellagen och sjukvårdsregion i hälso- och sjukvårdslagen ges nya beteckningar (se nedan). I övriga fall bedömer regeringen att beteckningen inte omedelbart behöver bytas ut, utan att detta lämpligen kan övervägas i samband med att författningar ses över i andra sammanhang. Ett sådant exempel är beteckningen regional kollektivtrafikmyndighet i lagen (2010:1065) om kollektivtrafik.

6.1.1Ändring i ellagen

Regeringens förslag: Begreppet region i ellagen ska ersättas med nätregion i samband med att beteckningen landsting byts ut mot region.

 

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna

 

fråga.

 

Skälen för regeringens förslag: Ordet landsting förekommer i en

 

paragraf i ellagen (1997:857). I 2 kap. 11 a § stadgas att en nätkoncessions

 

giltighet får göras beroende av att säkerhet ställs för vissa kostnader.

 

Landsting och vissa andra aktörer är enligt bestämmelsen undantagna från

 

kravet på ställd säkerhet.

 

Beteckningen landsting i ellagen ska enligt regeringens förslag ersättas

 

med region. Detta ord används dock redan i en annan betydelse i 4 kap.

 

8 §. Bestämmelsen reglerar utformningen av nättariffer för regionled-

 

ningar. Vid denna utformning ska vissa kostnader beaktas samlat för nät-

 

koncessionshavarens samtliga regionledningar inom en och samma

 

region.

 

Vad en regionledning är definieras i 1 kap. 4 a §. Det är en ledning som

 

omfattas av en nätkoncession för linje och vars spänning understiger

 

220 kilovolt. Vad som utgör en region är däremot varken uttryckligen

 

reglerat eller tydligt utifrån det sammanhang i vilket ordet förekommer.

 

Begreppet fyller en funktion för utjämning av kostnaderna för de s.k.

 

uttagskunderna, samtidigt som systemet med differentierade nättariffer för

 

södra och norra delarna av landet upprätthålls. Enligt förarbetena får frågan

 

om vad som utgör samma region avgöras genom nätmyndighetens praxis (se

 

prop. 1996/97:136 s. 155 och prop. 2008/09:141 s. 98).

 

Eftersom det inte tydligt framgår av ellagen att ordet region betecknar

 

något annat än landsting bör det ersättas. I ellagen används redan ordet

 

”område” med en särskild betydelse (se 2 kap. 2 §). Regeringen föreslår

458

därför att ordet region behålls som ett ordled, men att bestämmelsen i

4 kap. 8 § förtydligas så att det framgår att termen avser något annat än Prop. 2018/19:162 landsting. Regeringen anser, liksom kommittén, att det enklaste och

tydligaste alternativet är beteckningen nätregion och föreslår därför att begreppet region i ellagen ska ersättas med nätregion i samband med att beteckningen landsting byts ut mot region.

6.1.2Ändring i hälso- och sjukvårdslagen

Regeringens förslag: De sjukvårdsregioner som landet har delats in i för hälso- och sjukvård som berör flera landsting ska benämnas samverkansregioner.

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Östergötlands läns landsting tillstyrker förslaget

och flertalet övriga remissinstanser har inga invändningar.

Ett fåtal remissinstanser, bl.a. Hallands läns landsting, Kronobergs läns landsting och Skåne läns landsting, är tveksamma till förslaget och förespråkar att benämningen bör inkludera att det handlar om vård och samverkan. Landstingen nämner som alternativ att nuvarande sjukvårdsregioner i stället benämns Vårdsamverkan Syd, Vårdsamverkan Sydost, Vårdsamverkan Väst osv.

Skälen för regeringens förslag: I hälso- och sjukvårdslagen (2017:30), förkortad HSL, förekommer såväl begreppet landsting som begreppet sjukvårdsregion. Regeringen får, med stöd av 6 kap. 1 § HSL, meddela föreskrifter om att landet ska delas in i regioner för den hälso- och sjukvård som berör flera landsting. Sådana föreskrifter finns i 3 kap. 1 § hälso- och sjukvårdsförordningen. Enligt bestämmelsen är landet indelat i sex regioner: Stockholmsregionen, Linköpingsregionen, Lund/Malmö- regionen, Göteborgsregionen, Uppsala/Örebroregionen och Umeå- regionen. I 2 kap. 7 § HSL anges att med nationell högspecialiserad vård avses i denna lag offentligt finansierad hälso- och sjukvård som behöver koncentreras till en eller flera enheter men inte till varje sjukvårdsregion för att kvaliteten, patientsäkerheten och kunskapsutvecklingen ska kunna upprätthållas och ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås.

Begreppet sjukvårdsregion bör enligt regeringen ersättas när beteckningen på kommuner på regional nivå ändras. Det finns en uppenbar risk för sammanblandning med landstingen, eftersom även dessa, efter ändringen av beteckning, kommer att vara regioner som ansvarar för hälso- och sjukvård. Regeringen anser liksom kommittén, men till skillnad från Hallands, Kronobergs och Skåne läns landsting, att samverkansregion är en lämplig benämning eftersom den knyter an till sjukvårdsregionernas syfte och samtidigt är mer distinkt i förhållande till landstingen (regionerna). Regeringen har för avsikt att bestämma benämningen på de olika samverkansregionerna i förordning. Det bör då tydligt framgå av namnen vilket geografiskt område som avses.

459

Prop. 2018/19:162 6.1.3

Följdändringar i tryckfrihetsförordningen

 

och riksdagsordningen

460

Regeringens förslag: De två bestämmelser i tryckfrihetsförordningen där beteckningen landsting används ska anpassas till regeringsformens terminologi. I dessa bestämmelser ska därför beteckningen ”landstings- fullmäktige” ersättas med ”fullmäktige i kommunen på regional nivå” och ”landstingsstyrelsen” med ”styrelsen i kommunen på regional nivå”.

Den bestämmelse i tryckfrihetsförordningen som reglerar valet av juryledamöter om en kommun i ett län inte tillhör ett landsting ska upphävas.

I riksdagsordningen ska beteckningen landsting ersättas med region i den tilläggsbestämmelse där den förekommer.

Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Ingen remissinstans yttrar sig särskilt i denna

fråga.

Skälen för regeringens förslag: Beteckningen landsting förekommer i både i tryckfrihetsförordningen och i riksdagsordningen. I regeringsformen ersattes begreppet landsting med uttrycket ”kommuner på regional nivå” genom en ändring 2011. Regeringen bedömde då att det inte var nödvändigt att i grundlag reglera hur de två typerna av kommuner som finns ska betecknas (prop. 2009/10:80 s. 209). Denna princip bör enligt regeringen nu genomföras fullt ut.

I riksdagsordningen förekommer beteckningen landsting endast i en tilläggsbestämmelse. Det finns inte anledning att använda regeringsformens uttryck i sådana bestämmelser eftersom de kan ändras på samma sätt som vanlig lag. I stället bör ”landsting” där ersättas med ”region”, i likhet med vad regeringen förslår för övriga lagar.

De två aktuella bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen finns i tolfte kapitlet. Enligt dessa ska landstingsfullmäktige välja juryledamöter för vilka landstingsstyrelsen i vissa fall får utse ersättare. Bestämmelserna bör anpassas till regeringsformens terminologi. De bör alltså enligt regeringen ändras så att ”landstingsfullmäktige” ersätts av ”fullmäktige i kommunen på regional nivå” och ”landstingsstyrelsen” med ”styrelsen i kommunen på regional nivå”.

Det finns vidare en föreskrift i tryckfrihetsförordningen som generellt reglerar valet av juryledamöter i den situationen att en kommun i ett län inte tillhör ett landsting. Den enda kvarvarande kommun som inte tillhör något landsting är emellertid Gotlands kommun, för vilken valet av juryledamöter är särskilt reglerat. Eftersom den inte längre fyller någon funktion, anser regeringen att det finns anledning att upphäva den generella föreskriften.

De två bestämmelser i tryckfrihetsförordningen där beteckningen landsting används bör anpassas till regeringsformens terminologi. I dessa bestämmelser bör därför beteckningen ”landstingsfullmäktige” ersättas med ”fullmäktige i kommunen på regional nivå” och ”landstingsstyrelsen” med ”styrelsen i kommunen på regional nivå”.

Den bestämmelse i tryckfrihetsförordningen som reglerar valet av jury- män om en kommun i ett län inte tillhör ett landsting bör upphävas.

I riksdagsordningen bör beteckningen landsting ersättas med region i Prop. 2018/19:162 den tilläggsbestämmelse där den förekommer.

7Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagförslagen ska, med följande undantag, träda

 

i kraft den 1 januari 2020.

 

 

 

 

 

Ändringarna

i tryckfrihetsförordningen

ska

träda

i kraft

den

 

1 januari 2023.

 

 

 

 

 

 

Ändringarna i 29 kap. 2 § och 36 kap. 9 § brottsbalken ska träda i

 

kraft den 2 januari 2020.

 

 

 

 

 

Ändringarna i 3, 8 och 13 §§ lagen om kommunalekonomisk

 

utjämning ska träda i kraft den 2 januari 2020.

 

 

 

 

 

Ändringarna i lagen om ändring i patientdatalagen ska träda i kraft

 

den 1 juni 2020.

 

 

 

 

 

 

Ändringarna i lagen om nationell läkemedelslista ska träda i kraft den

 

1 juni 2020.

 

 

 

 

 

 

Ändringarna i lagen om ändring i lagen om nationell läkemedelslista

 

ska träda i kraft den 2 juni 2020.

 

 

 

 

 

Ändringarna i lagen om ändring i hälso- och sjukvårdslagen ska träda

 

i kraft den 1 juli 2020.

 

 

 

 

 

Ändringarna i lagen om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

 

ska träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

 

 

 

Regeringens bedömning: Det finns inget behov av några övergångs-

 

bestämmelser.

 

 

 

 

 

 

 

 

Kommitténs förslag överensstämmer huvudsakligen med regeringens.

 

Kommittén lämnar dock inget förslag om att möjligheten för kommuner

 

på regional nivå att använda beteckningarna regionfullmäktige och

 

regionstyrelse i lagen om regionalt utvecklingsansvar ska upphöra att gälla

 

och gör ingen bedömning. Kommittén föreslår att alla lagar förutom

 

tryckfrihetsförordningen ska träda ikraft den 1 januari 2020.

 

 

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har några invändningar mot

 

förslaget.

 

 

 

 

 

 

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Ändringarna bör

 

enligt regeringens uppfattning träda i kraft i god tid före valåret 2022, bl.a.

 

så att val kan ske till regionfullmäktige. Eftersom en del av förberedelserna

 

för valet sker under året innan valåret är det lämpligt att ändringarna har

 

trätt i kraft 2021. Det faktum att landstingen redan använder sig av

 

beteckningen region och många därmed uppfattar att beteckningen redan

 

har ändrats talar för att ändringen ska träda i kraft så snart som möjligt.

 

Regeringen föreslår mot den bakgrunden att lagförslagen i huvudsak ska

 

träda i kraft den 1 januari 2020.

 

 

 

 

 

Förslaget till ändring i tryckfrihetsförordningen kan, med hänsyn till ord-

 

ningen för grundlagsändringar, träda i kraft först efter valet 2022. En

 

lämplig tidpunkt

är enligt regeringen den

1

januari

2023.

Under

461

 

 

 

 

 

 

Prop. 2018/19:162 perioden 2020–2022 kommer således begreppen landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen finnas kvar i tryckfrihetsförordningen. Förslaget innebär endast en ändrad beteckning på landstingen och deras organ. Det är inte fråga om att föra över befogenheter till en annan aktör eller att på något annat sätt förändra de nuvarande landstingen. Det kan därmed knappast uppstå någon tvekan om vilka organ som avses i 12 kap. tryckfrihetsförordningen. Därtill har bristande terminologisk sam- stämmighet mellan grundlag och annan lag tidigare tillfälligt godtagits i fråga om kommunbegreppen (se prop. 1990/91:117 s. 23). Eftersom samtliga landstingsfullmäktige och landstingsstyrelser redan betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen enligt den möjlighet som ges i lagen om regionalt utvecklingsansvar finns det i praktiken redan en bristande terminologisk samstämmighet. Denna kommer att upphöra genom regeringens förslag. Det bör emellertid fram till att ändringarna trätt i kraft i tryckfrihetsförordningen även fortsättningsvis vara möjligt att tillämpa bestämmelserna om val av jurymän på regionfullmäktige och regionstyrelser.

Regeringen har i propositionen Brott mot förtroendevalda (prop. 2018/19:154) föreslagit ändringar i 29 kap. 2 § brottsbalken. Den propositionen överlämnades till riksdagen i juni 2019. Den där föreslagna ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Den nu föreslagna ändringen i denna bestämmelse föreslås av författningstekniska träda i kraft den 2 januari 2020.

Regeringen har i propositionen Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag (prop. 2018/19:164) föreslagit ändringar i bl.a. 36 kap. 9 § brottsbalken. Den där föreslagna ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Den nu föreslagna ändringen i den bestämmelsen föreslås av författningstekniska skäl träda i kraft den 2 januari 2020.

Regeringen har i lagrådsremissen Ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting föreslagit ändringar i bl.a. 3, 8 och 13 §§ lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning. De där föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. De nu föreslagna ändringarna i dessa bestämmelser föreslås av författningstekniska skäl träda i kraft den 2 januari 2020.

Lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355) träder i kraft den 1 juni 2020. Den nu föreslagna ändringen i den lagen kommer, genom den valda författningstekniken, att träda i kraft samma dag.

De bestämmelser i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista som berörs av förslagen i den här propositionen träder i kraft den 1 juni 2020. Ändringarna som nu föreslås kommer träda i kraft samtidigt. Lagen (2018:1241) om ändring i lagen om nationell läkemedelslista träder i kraft den 2 juni 2020. Den nu föreslagna ändringen i den lagen kommer, genom den valda författningstekniken, att träda i kraft samma dag.

Lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) träder i kraft den 1 juli 2020. Den nu föreslagna ändringen i den lagen kommer, genom den valda författningstekniken, att träda i kraft samma dag.

Lagen (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) träder i kraft den dag som regeringen bestämmer. Den nu föreslagna ändringen i den lagen kommer, genom den valda författnings- tekniken, att träda i kraft samma dag.

462

Det finns enligt regeringen inget behov av några övergångs- Prop. 2018/19:162 bestämmelser.

8Konsekvenser

8.1Landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid ändringar i landstings- indelningen

8.1.1Konsekvenser för kommuner och landsting

Hänsyn ska tas till landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter

Förslagen om att reglera vilken hänsyn som ska tas till landstingens och kommunernas synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen innebär att kommuner och landsting kommer att ges tillfälle att yttra sig om förslag till ändringar i indelningen. Förslaget om att reglera vilken hänsyn som ska tas till befolkningens synpunkter får inte några direkta konsekvenser för kommuner och landsting.

Landstingen ska inhämta synpunkter från befolkningen

Ekonomiska konsekvenser för landstingen

En fråga om ändring i landstingsindelningen kan väckas av ett landsting eller en medlem av ett landsting som skulle beröras av ändringen. Regeringen och Kammarkollegiet kan också ta upp en fråga om indelningsändring på eget initiativ. Regeringens förslag innebär att berörda landsting som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad landstingsindelning ska inhämta synpunkter från befolkningen, om det inte är uppenbart obehövligt. Befolkningens synpunkter inhämtas som ett led i den egna beredningen, och som ett underlag för regeringens ställningstagande i frågan.

Hittills har frågor om ändrad landstingsindelning sällan aktualiserats. När det aktualiseras kommer inhämtandet av befolkningens synpunkter att medföra kostnader för berörda landsting. Kostnaderna kommer att vara beroende av på vilket sätt landstingen väljer att inhämta synpunkterna och om de redan har uppbyggda strukturer för dialog med invånarna.

Inhämtade av befolkningens synpunkter är visserligen en ny lagstadgad uppgift för landstingen när de väljer att ansöka om ändrad indelning eller lämna ett yttrande över förslag till ändrad indelning. Det ligger emellertid redan i landstingens uppgifter att föra en dialog med sina invånare inför t.ex. beslut av denna karaktär och landstingen avgör själva om de vill göra en ansökan eller lämna ett yttrande.

Mot denna bakgrund anser regeringen att den nya uppgiften inte medför sådana ekonomiska konsekvenser för landstingen som innebär att den kommunala finansieringsprincipen ska tillämpas.

463

Prop. 2018/19:162 Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

464

Förslaget innebär en inskränkning av den kommunala självstyrelsen efter- som landstingen blir skyldiga att anpassa sina beredningsformer vid beslutsfattandet i ett visst avseende. Att befolkningens synpunkter ska inhämtas som ett led i den regionala representativa demokratins beredningsprocess syftar till att ge fullmäktige ett allsidigt beslutsunderlag när den ska ta ställning i fråga om en indelningsändring. Förslaget innebär vidare att landstingen måste involvera befolkningen i den diskussion som föregår beslutet. Detta motiverar enligt regeringen inskränkningen i den kommunala självstyrelsen. Ett alternativ hade varit att, såsom när det gäller ändringar i kommunindelningen, låta Kammarkollegiet besluta om en särskild undersökning av befolkningens inställning efter anmälan från den särskilda utredaren. Regeringen anser dock att det, eftersom ändringar i landstingsindelningen ofta är mer komplexa, finns skäl att låta den representativa demokratin ta ansvar för inhämtandet av synpunkter. Bestämmelsen har utformats så att landstingen själva kan bestämma på vilket sätt synpunkterna ska inhämtas. Därmed blir förslaget mindre ingripande än om det också hade reglerats hur synpunkterna ska inhämtas.

8.1.2Andra konsekvenser

Konsekvenser för enskilda

Förslagen om att reglera vilken hänsyn som ska tas till befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen och att landstingen ska inhämta synpunkter från befolkningen innebär att landstingens invånare som huvudregel kommer att ges tillfälle att på något sätt yttra sig om förslag till ändringar i indelningen.

Konsekvenser för staten

Regeringen bedömer att förslagen om att reglera vilken hänsyn som ska tas till landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid änd- ringar i landstingsindelningen framför allt påverkar den som utreder en sådan ändring, dvs. Kammarkollegiet eller en särskild utredare, och den som beslutar i frågan, dvs. regeringen eller Kammarkollegiet. För dessa tillkommer ytterligare omständigheter som de ska inhämta information om och som ska beaktas vid prövning av frågan om indelningsändring. Utred- ningen ska emellertid redan i dag omfatta alla omständigheter som inverkar på frågan. Prövningen innebär också redan i dag en skälighets- bedömning där olika intressen vägs mot varandra och kan variera mycket i omfattning från fall till fall, varför den tillkommande arbetsbördan kommer att vara begränsad. Förslagen får också konsekvenser för staten på så vis att en ytterligare reglering införs som påverkar förutsättningarna för en ändring av länsindelningen då det finns en direkt koppling mellan landstings- och länsindelningen.

Övriga konsekvenser

Förslagen innebär inte några konsekvenser av betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättningen och offentlig

service i olika delar av landet eller för små

företag. Inte heller bedöms

Prop. 2018/19:162

förslagen påverka jämställdheten mellan

kvinnor och män eller

 

möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.

8.2Ny beteckning för kommuner på regional nivå

8.2.1Konsekvenser för landstingen och kommunerna

Regeringens förslag om att byta beteckningen för kommuner på regional nivå från landsting till region innebär att begreppet landsting byts ut i befintliga författningar. Något åliggande för kommunerna på regional nivå att använda sig av denna beteckning föreslås inte. Inte heller innebär det något åliggande för kommunerna på lokal nivå. Förslaget om att fullmäktige respektive styrelse i kommuner på regional nivå i kommunal- lagen, vallagen och annan lagstiftning ska benämnas regionfullmäktige och regionstyrelse innebär inte heller något nytt åliggande. Detsamma gäller förslagen om bl.a. ändringar i ellagen (1997:857), hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) och tryckfrihetsförordningen. Mot denna bakgrund gör regeringen bedömningen att finansieringsprincipen inte är tillämplig.

Förslagen som rör beteckningsfrågan bedöms inte innebära några inskränkningar i den kommunala självstyrelsen.

8.2.2Konsekvenser för statliga myndigheter

Förslaget om en ny beteckning för kommuner på regional nivå får effekter för flera statliga myndigheter, t.ex. Socialstyrelsen, som bl.a. behöver anpassa IT-system, föreskrifter, styrdokument, informationsmaterial m.m. Ett fåtal av de statliga myndigheterna, bl.a. Valmyndigheten och SCB, påtalar att förslaget om en ny beteckning kommer att innebära en engångskostnad för myndigheterna. Regeringen konstaterar liksom Valmyndigheten att den kommer att ha förutsättningar att hantera detta i god tid före det allmänna valet 2022. Regeringen gör bedömningen att förslagen endast innebär mindre engångskostnader för de statliga myndigheter som berörs, och bör därför kunna rymmas inom befintliga ekonomiska ramar.

8.2.3Konsekvenser för övriga

Regeringen bedömer att förslagen inte har betydelse för brottsligheten, det brottsförebyggande arbetet, sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, jämställdheten mellan kvinnor och män eller möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen. Förslagen bedöms inte heller ha betydelse för små företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt i förhållande till större företags.

465

Prop. 2018/19:162

9Författningskommentarer

Utöver ändringarna i indelningslagen om landstingens, kommunernas och befolkningens synpunkter vid ändringar i landstingsindelningen är ändringarna i huvudsak direkt hänförliga till förslaget om ändrad beteckning för kommuner på regional nivå som behandlas i avsnitt 5.2.

Som nämnts i avsnitt 6.1 har regeringen valt att inte använda adjektivformen regional med hänvisning till landstingen. Där beteck- ningen landstingskommunal har förekommit har regeringen därför valt en omformulering med substantivformen region. I vissa fall har regeringen bedömt att det är möjligt att utmönstra beteckningen utan att göra någon omformulering.

9.1Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:411) om ändringar i Sveriges indelning i kommuner och landsting

2 kap.

1 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om förutsättningarna för ändring i indelningen i kommuner på regional nivå, nedan regionindelningen, samt om beslutanderätten i ärenden om sådana indelningsändringar.

Paragrafen behandlas i avsnitt 4 och 5.

I paragrafen görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region.

Normgivningsbemyndigandet flyttas till andra stycket. Bestämmelserna i tredje stycket är nya.

Enligt tredje stycket första meningen ska vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen särskild hänsyn tas till önskemål och synpunkter från den eller de regioner som närmast berörs av ändringen. Med en berörd region avses en region som delas, slås ihop, får ett område överfört från sig eller får ett område överfört till sig.

Om en berörd region motsätter sig en indelningsändring får ändringen enligt tredje stycket andra meningen beslutas endast om det finns särskilda skäl. En mindre förändring där en kommun på goda grunder, t.ex. starka intressegemenskaper eller näringsgeografiska samband, vill byta länstill- hörighet är ett exempel på särskilda skäl. Andra exempel på särskilda skäl kan vara att det finns starka skäl för en förändring av statens regionala myndighetsindelning eller att det finns anledning att genomföra en mer omfattande indelningsändring som berör många regioner.

Enligt tredje stycket tredje meningen ska vid prövning av frågan om ändring i regionindelningen särskild hänsyn även tas till önskemål och synpunkter från den eller de kommuner som närmast berörs av ändringen. Med en berörd kommun avses en kommun som ingår i en sådan region.

466

Bestämmelserna i tredje stycket fjärde meningen innebär att befolkningens Prop. 2018/19:162 önskemål och synpunkter ska beaktas vid prövning av fråga om ändring i regionindelningen. I 7 a § finns bestämmelser om när befolkningens syn-

punkter ska inhämtas.

1 a §

Bestämmelsen i paragrafen, som flyttas från 2 kap. 1 § andra stycket, reglerar beslutanderätten i ärenden om ändring i regionindelningen (jfr prop. 1978/79:157 s. 120). Ändringarna görs av författningstekniska och redaktionella skäl och innebär inte någon ändring i sak.

3 §

I paragrafen ändras paragrafhänvisningen till följd av att 1 a § införs. Ingen ändring i sak är avsedd.

6 §

Iandra stycket ändras paragrafhänvisningen till följd av att 1 a § införs. Ingen ändring i sak är avsedd.

7 a §

Bestämmelsen i paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att berörda regioner, som ett led i beredningen av ett yttrande eller en ansökan om ändrad regionindelning, ska inhämta synpunkter från befolkningen om det inte är uppenbart obehövligt. Regionen får själva bestämma på vilket sätt synpunkterna ska inhämtas. Det kan göras t.ex. genom folkomröstning, opinionsundersökning eller liknande förfarande. Vid exempelvis mindre omfattande gränsjusteringar eller om befolkningens synpunkter redan har inhämtats kan det vara uppenbart obehövligt att höra befolkningen. Väljer en region att inhämta synpunkter genom en folkomröstning finns bestämmelser om rösträtt i 5 § lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar.

Paragrafen behandlas i avsnitt 4.6.

Övriga ändringar

I författningens rubrik, i rubriken närmast före 2 kap. 1 § samt 2 kap. 4, 6, 7 och 8 §§, 3 kap. 1–5, 10–12, 14, 16–18, 22, 27, 29, 30, 32, 34, 37, 39, 40

§§och 4 kap. 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 2 kap. 1 och 4 §§ samt i 4 kap. 1 § ändras landstingsindelning till regionindelning. I 2 kap. 6 och 7 §§ ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige. I 2 kap. 7 § ändras landstingsstyrelse till regionstyrelse. I 3 kap. 30 § ändras kommun- eller landstingsdelen till delen av kommunen eller regionen.

467

Prop. 2018/19:162 9.2

Förslaget till lag om ändring i kommunallagen

 

(2017:725)

1kap.

1§

Paragrafen reglerar indelningen i kommuner på lokal och regional nivå. Bestämmelsen ändras på så sätt att det i stället för att Sverige är indelat i kommuner och landsting anges att Sverige är indelat i kommuner och regioner. I bestämmelsens sista mening har ordet landsting ersatts med ordet region. Paragrafen behandlas i avsnitt 5.2.

Övriga ändringar

I 1 kap. 1–4, 6, 8 och 10 §§, 2 kap. 1–9 §§, 3 kap. 1, 4 och 6–14 §§, 4 kap. 2, 4, 5, 18, 23, 29 och 33 §§, 5 kap. 1, 5, 13, 38, 41, 48, 61 och 63 §§, 6 kap. 1, 2, 7, 11, 12, 15, 26 och 31 §§, 7 kap. 3, 5, 6, 11, 13, 14, 20 och 23 §§, 8 kap. 1, 9, 10, 13–15 och 17 §§, 9 kap. 2, 15, 19–22, 24–35, 37 och 38 §§, 10 kap. 1–3, 6, 8 och 9 §§, 11 kap. 1, 2, 5, 14 och 22 §§, 12 kap. 3 och 12 §§, 13 kap. 1, 5, 6, 8, 10 och 13 §§ samt i rubrikerna närmast före 1 kap. 1 och 10 §§ och 3 kap. 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 1 kap. 8 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige. I rubriken närmast före 4 kap. 2 § och i 4 kap. 2 § ändras landstingsråd till regionråd. I 8 kap. 2 § ändras landstingsmedlemmarna till regionmedlemmarna. I 9 kap. 21 § ändras landstingsstyrelsen till regionstyrelsen. I 11 kap. 8 § ändras landstings- skatt till regionskatt. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.3Förslaget till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen

12 kap.

9 §

I paragrafen finns bestämmelser om val av juryledamöter. Paragrafen behandlas i avsnitt 6.1.3.

Första stycket ändras på så sätt att beteckningen landstingsfullmäktige ersätts med uttrycket fullmäktige i kommunen på regional nivå. Ändringen görs till följd av förslaget om ny beteckning för kommuner på regional nivå. Det innebär inte någon ändring i sak, utan endast en anpassning till regeringsformens terminologi. Terminologin bygger på regeringens bedömning att det inte är nödvändigt att i grundlag reglera hur de två typer av kommuner som finns ska betecknas (prop. 2009/10:80 s. 209).

Paragrafen ändras vidare på så sätt att första stycket andra meningen, som reglerar valet av jurymän om en kommun i ett län inte tillhör ett landsting, tas bort.

468

12 §Prop. 2018/19:162

I paragrafen finns bestämmelser bl.a. om ersättare för juryledamöter som avgått eller upphört att vara valbara.

Paragrafen behandlas i avsnitt 6.1.3.

Paragrafens andra stycke ändras på så sätt att beteckningen lands- tingsstyrelsen ersätts med uttrycket styrelsen i kommunen på regional nivå. Vidare ersätts beteckningen landstingsfullmäktige med beteckningen fullmäktige. Det innebär inte någon ändring i sak, utan endast en anpassning till regeringsformens terminologi. Terminologin bygger på regeringens bedömning att det inte är nödvändigt att i grundlag reglera hur de två typer av kommuner som finns ska betecknas (prop. 2009/10:80 s. 209).

Ikraftträdande

Ändringarna i tryckfrihetsförordningen träder i kraft den 1 januari 2023. Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.

9.4 Förslaget till lag om ändring i riksdagsord- ningen

I tilläggsbestämmelse 13.6.2 finns bestämmelser om vilka förhållanden en riksrevisor ska anmäla till riksdagen.

Ipunkten 5 görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.5Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

I 4 kap. 7 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige till följd av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 15 kap. 6 § ändras landstingskommuner till regioner. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.6Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken

I 11 kap. 16 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.7 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken

I 20 kap. 4 och 5 §§, 29 kap. 2 §, 36 kap. 9 § och 37 kap. 2 § görs ändringar

 

med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras

 

från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 37 kap. 2 §

469

 

Prop. 2018/19:162 ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.8Förslaget till lag om ändring i jordabalken

I 12 kap. 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.9Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken

I 2 kap. 27 §, 10 kap. 16 §, 12 kap. 35 § och 17 kap. 5 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.10Förslaget till lag om ändring i miljöbalken

I 9 kap. 6 e §, 15 kap. 37 § och 16 kap. 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.11Förslaget till lag om ändring i socialförsäk- ringsbalken

I 52 kap. 20 §, 106 kap. 9 och 24 §§, 114 kap. 8 och 35 §§ och 117 kap. 6 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. I 117 kap. 6 § görs en språklig ändring. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.12Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

I 2 kap. 5 och 6 §§ och 3 kap. 11 och 12 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

470

9.13

Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) Prop. 2018/19:162

 

med särskilda bestämmelser om kommuns och

 

annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

I 1 och 3–4 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 1 § ändras landstingsskatt till regionskatt. I 3 a § ändras landstingsstyrelsen till regionstyrelsen. I 4 § ändras landstingsskattemedel till regioners skattemedel. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.14Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

I 4 c § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.15Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

I 19 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige till följd av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting til region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.16Förslaget till lag om ändring i väglagen (1971:948)

I 76 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.17Förslaget till lag om ändring i skadeståndslagen (1972:207)

I 3 kap. 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

471

Prop. 2018/19:162 9.18

Förslaget till lag om ändring i expropriations-

 

lagen (1972:719)

I 2 kap. 1, 10, 11 och 12 §§ och 7 kap. 7 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.19Förslaget till lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.20Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:689) om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.21Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:160) om vissa rörledningar

I 6 a § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.22Förslaget till lag om ändring i förfogandelagen (1978:262)

I 7 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

472

9.23

Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) Prop. 2018/19:162

 

om utdebitering och utbetalning av skatt vid

 

ändring i rikets indelning i kommuner och

 

landsting

I författningens rubrik och i 4 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I samma paragraf ändras landstingsskatt till regionskatt. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.24Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter

I 2 b § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.25Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:324) om medborgarvittnen

I 2 § andra stycket ändras hänvisningen till lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m. eftersom denna upphävdes genom lagen (1992:339) om proportionellt valsätt. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.26Förslaget till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.

I 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.27 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på

 

regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i

 

avsnitt 5.2. Begreppet kommunala myndigheter omfattar myndigheter i

 

såväl kommuner på lokal nivå som kommuner på regional nivå.

473

 

Prop. 2018/19:162 9.28

Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen

 

(1985:125)

I 5–10, 13, 15 a och 15 b §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I rubriken närmast före 5 § och i 6 och 9 §§ ändras landstingskommunen till regionen. Rubriken närmast efter 4 b ändras från Den landstingskommunala tandvården till Tandvård som bedrivs av regioner. I 10 § ändras landstingskommunerna till regionerna. I 15 a § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige.

9.29Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)

I 4 kap. 2 och 3 §§, och 8 kap. 4 § ändras landstingsfullmäktige till region- fullmäktige. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

9.30Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

I 11 kap. 11 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.31Förslaget till lag om ändring i lagen (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m.

I 7 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 5 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige och landstingsstyrelse till regionstyrelse. I övrigt görs vissa redaktionella ändringar.

9.32Förslaget till lag om ändring i kulturmiljölagen (1988:950)

I 5 kap. 11 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

474

9.33

Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) Prop. 2018/19:162

 

om särskild löneskatt på vissa

 

förvärvsinkomster

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.34Förslaget till lag om ändring i arkivlagen (1990:782)

I 8 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 8, 14–16 §§ ändras landstingsfullmäktige till regionfull- mäktige. I 8 § ändras landstingsstyrelsen till regionstyrelsen.

9.35Förslaget till lag om ändring i begravnings- lagen (1990:1144)

I 8 kap. 3 och 4 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.36Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:1402) om övertagande av vissa sjukhem och andra vårdinrättningar

I 2 § ändras landstingskommunen till regionen till följd av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.37Förslaget till lag om ändring i minerallagen (1991:45)

I 17 kap. 2 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

475

Prop. 2018/19:162 9.38

Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:419)

 

om resekostnadsersättning vid sjukresor

I 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.39Förslaget till lag om ändring i folkbokföringslagen (1991:481)

I 10 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.40Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

I 5 och 6 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.41Förslaget till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614)

I 2 kap. 4 § och 6 kap. 3 § och 7 kap. 10 och 19 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

9.42Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader

I 4 § ändras landstingskommuner till regioner till följd av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.43Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1109) om uppdragsutbildning i vissa fall

I 2 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 1 och 5 §§ ändras landstingskommuner till regioner.

476

9.44

Förslaget till lag om ändring i lagen

Prop. 2018/19:162

 

(1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

 

I 1, 4, 7 a, 15 och 40 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.45Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård

I 2 och 6 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.46Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 1 § ändras också landstingsfullmäktige till regionfullmäktige.

9.47Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon

I 5 b § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.48Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

I 7 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.49 Förslaget till lag om ändring i sametingslagen (1992:1433)

I 2 kap. 2 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige och i

3 kap. 32 a § ändras landstingsledamot till ledamot i regionfullmäktige till

 

följd av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från

 

landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

477

 

Prop. 2018/19:162 9.50

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:335)

 

om Barnombudsman

I 5 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.51Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

I 2, 3, 10, 16, 17, 21 d–23, 26 f, 28 a och 28 c–28 e §§ samt i rubriken närmast före 16 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.52Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning

I 1, 3–6, 9, 19, 20, 23 och 26 §§ samt i rubriken närmast före 6 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.53Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:1652) om ersättning för fysioterapi

I 1, 3–6, 9, 19, 20, 22 och 25 §§ samt i rubriken närmast före 6 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.54Förslaget till lag om ändring i mervärdes- skattelagen (1994:200)

I 1 kap. 16 § och 3 kap. 29 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

478

9.55

Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:260) Prop. 2018/19:162

 

om offentlig anställning

I 2 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.56Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:692) om kommunala folkomröstningar

I 3–6, 8, 9, 12 och 13 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.57Förslaget till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)

I 4 kap. 15 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.58Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt

I 2 kap. 1 och 4 §§, 3 kap. 15 § och 5 kap. 15 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.59Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.

I 19, 22–24, 50, 51, 58 och 62 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 50 § görs vissa språkliga ändringar och i 51 § andra stycket görs en redaktionell ändring.

479

Prop. 2018/19:162 9.60

Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:479)

 

om nordisk konvention om socialt bistånd och

 

sociala tjänster

I 3 och 4 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.61Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1571) om insättningsgaranti

I 5 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.62Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1649) om byggande av järnväg

I 5 kap. 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.63Förslaget till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

I 2 kap. 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.64Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion

I 1 kap. 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.65Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:810) om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen

I 8 § ändras Statligt, primärkommunalt och landstingskommunalt uppdrag till Statligt eller kommunalt uppdrag till följd av att beteckningen för

480

kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget Prop. 2018/19:162 behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.66Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1156) om receptregister

I 2, 6 och 14 §§ samt i rubriken närmast före 14 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.67Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:1157) om läkemedelskommittéer

I 1, 3 och 6 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.68Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:735) om riksfärdtjänst

I 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.69Förslaget till lag om ändring i lagen (1997:736) om färdtjänst

I 4 och 11 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.70

Förslaget till lag om ändring i ellagen

 

 

(1997:857)

 

I 2 kap. 11 a § görs en ändring med anledning av att beteckningen för

 

kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget

 

behandlas i avsnitt 5.2.

 

I 4 kap. 8 § finns bestämmelser om skälighetsbedömningen av nättarriffer

 

för regionledningar. I andra stycket görs en ändring på så sätt att

 

beteckningen region ersätts med nätregion. Det är inte fråga om en ändring

 

i sak, utan ändringen syftar endast till att undvika att begreppet förväxlas

 

med landsting när dessa betecknas regioner. Tidigare förarbetsuttalanden

481

Prop. 2018/19:162 (se prop. 2008/09:141 s. 98 och 99) och befintlig praxis ska således även fort- sättningsvis tillämpas. Förslaget behandlas i avsnitt 5.1.1.

9.71Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet

I 9 kap. 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.72Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:938) om behandling av personuppgifter om totalförsvarspliktiga

I 6 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.73Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

I 2 kap. 3 och 5 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa redaktionella ändringar.

9.74Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

I 36 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.75Förslaget till lag om ändring i inkomstskatte- lagen (1999:1229)

I 1 kap. 4 §, 2 kap. 2 §, 3 kap. 9 §, 7 kap. 2 §, 14 kap. 17 §, 29 kap. 2 § och 67 kap. 13 c §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 1 kap. 4 § och 65 kap. 3 och 4 §§ ändras landstingsskatt till regionskatt. I 8 kap. 18 § ändras kommunala eller landstingskommunala medel till kommuners eller regioners medel.

482

9.76

Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:99)

Prop. 2018/19:162

 

om den officiella statistiken

 

I 7 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.77Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

I 2 kap. 6 och 7 §§, 5 kap. 1 d, 6, 8, 8 a och 9 a §§, 6 kap. 3 §, 7 kap. 1 §, 11 kap. 3 a §, 13 kap. 8 §§, 16 kap. 8 §§ och rubriken närmast före 16 kap. 8 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.78Förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om särskilda avdrag i vissa fall vid avgiftsberäkningen enligt lagen (1994:1920) om allmän löneavgift och socialavgiftslagen (2000:980)

I 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.79Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:160) om läkemedelsförmåner m.m.

I 3, 9, 13, 22, 23 och 26 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.80Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

I 7 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

483

Prop. 2018/19:162 9.81

Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:192)

 

om gemensam nämnd inom vård- och

 

omsorgsområdet

I 1 och 2 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.82Förslaget till lag om ändring i lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser

I 1, 3, 5, 5 a, 9, 12, 14, 19, 21, 25, 26 och 28 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 12, 16, 20, 25 och 26 §§ ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

9.83Förslaget till lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168)

I 1 kap. 8 och 9 §§, 2 kap. 3, 3 a, 3 f och 5 §§, 5 kap. 4, 6 och 24 §§, 6 kap. 8 och 12 §§ och 7 kap. 2, 4 och 4 a §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 1 kap. 8 § ändras landstingsområdet till regionens område. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.84Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

I 1–10, 12, 13, 15–18 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 7 § görs en redaktionell ändring.

9.85Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter

I 4 kap. 16 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

484

9.86

Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:225) Prop. 2018/19:162

 

om rättsintyg i anledning av brott

I 12 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.87Förslaget till lag om ändring i naturgaslagen (2005:403)

I 2 kap. 10 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.88Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551)

I 9 kap. 46 §, 10 kap. 18 § och 21 kap. 2 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga och redaktionella ändringar.

9.89Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m.

I 6 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.90Förslaget till lag om ändring i lagen (2005:807) om ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner, landsting, kommunalförbund och samordningsförbund

I författningens rubrik och i 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.91

Förslaget till lag om ändring i vallagen

 

 

(2005:837)

 

I 2 kap. 2, 3, 5, 6, 10, 14 §§, 4 kap. 5, 8–10, 13, 15 och 19 §§, 8 kap. 2 §

 

och 14 kap. 6 och 8 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen

485

Prop. 2018/19:162 för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 1 kap. 1, 3 och 4 §§, 2 kap. 1–3, 5–7, 10, 14 och 15 §§, 4 kap. 1, 5, 7–9, 5 kap. 2 a §, 6 kap. 8 §, 7 kap. 6 och 12 §§, 8 kap. 2 §, 10 kap. 2 §, 14 kap. 1, 6, 13, 15, 21, 22, 27–29 §§ och 15 kap. 3, 10, 11, 13 § samt i rubrikerna närmast före 4 kap. 5 § och 14 kap. 26 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige. I 14 kap. 28 § görs en språklig ändring.

9.92Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler

I 1–3 och 6 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.93Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

I författningens rubrik, i 1 kap. 1, 2 och 4 §§, 2 kap. 1, 2, 4, 8 och 9 §§, 3 kap. 1, 2 och 5 §§, 4 kap. 1–3 §§, 5 kap. 1 §, 6 kap. 1 och 2 §§ och 7 kap. 1 § samt i rubriken till 4 kap. och rubriken närmast före 4 kap. 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 2 kap. 6 § och 3 kap. 2 § ändras landstingsstyrelsen till regionstyrelsen. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.94Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap

I 2 kap. 4 och 5 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.95Förslaget till lag om ändring i lagen (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot människors hälsa

I 4, 6, 7, 9–12, 24 och 25 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga

486ändringar.

9.96

Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:459) Prop. 2018/19:162

 

om strukturfondspartnerskap

I 2 och 3 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.97Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

I16 kap. 2 § och 18 kap. 2 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.98Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl.

I 1, 1 a, 3 och 5–7 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.99Förslaget till lag om ändring i patientdatalagen (2008:355)

I 2 kap. 6 och 7 §§, 4 kap. 6 §, 5 kap. 4 §, 7 kap. 10 § och 9 kap. 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.100 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:552) om katastrofmedicin som en del av svenska insatser utomlands

I 1–2 och 5–7 §§ samt i rubriken närmast före 7 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.101 Förslaget till lag om ändring i konkurrenslagen (2008:579)

I 3 kap. 27 och 28 §§ och 5 kap. 1 § görs ändringar med anledning av att

 

beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till

 

region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

487

 

Prop. 2018/19:162 9.102 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:962) om valfrihetssystem

I 2 kap. 5 och 7 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.103 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter

I 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1–5 §§, 3 kap. 2 och 5 §§, 5 kap. 1, 2, 4–6, 8 och 9 §§ och 6 kap. 1 och 3–4 a §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 2 kap. 3 § ändras EG till EU då EU ersatt EG genom att Lissabonfördraget trädde i kraft i november 2009.

9.104 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:128) om yrkeshögskolan

I 4 och 19 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.105 Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

I 2 kap. 3 §, 15 kap. 3 §, 19 kap. 3 §, 21 kap. 6 §, 25 kap. 11 §, 27 kap. 1 §, 30 kap. 25 §, 31 kap. 3 §, 37 kap. 5 §, 38 kap. 7 § och 44 kap. 5 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. Rubriken närmast före 31 kap. 3 § anpassas till kommunallagens terminologi (jfr 3 kap. 11 § kommunallagen [2017:725]) och ändras från Affärsverksamhet hos kommunala eller landstingskommunala företag till Affärsverksamhet hos kommunala bolag. I 44 kap. 5 § görs vissa redaktionella ändringar. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.106 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk

I 3, 5 b och 19 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

488

9.107 Förslaget till lag om ändring i lagen

Prop. 2018/19:162

(2009:1079) om tjänster på den inre marknaden

 

I 2 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på

 

regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i

 

avsnitt 5.2.

 

9.108 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:294)

 

om säkerhetskontroll vid offentliga

 

sammanträden i kommuner och landsting

 

I författningens rubrik görs en ändring med anledning av att beteckningen

 

för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget

 

behandlas i avsnitt 5.2.

 

9.109 Förslaget till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500)

I2 kap. 2 § och 7 kap. 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.110 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

I 2 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.111 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar

I 3–10 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. 4 § reglerar nu endast Gotlands kommuns möjlighet att använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse, se avsnitt 5.4.2.

489

Prop. 2018/19:162 9.112 Förslaget till lag om ändring i patientsäkerhetslagen (2010:659)

I 1 kap. 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.113 Förslaget till lag om ändring i radio- och tv- lagen (2010:696)

I 13 kap. 4 § och 18 kap. 5 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.114 Förslaget till lag om ändring i skollagen (2010:800)

I 2 kap. 3 och 6 §§, 4 kap. 15 §, 15 kap. 14, 30, 31 och 39 §§, 16 kap. 48– 50 §§, 17 kap. 17–19 och 21, 21 a, 23 och 26 a §§, 18 kap. 13, 27, 29 och 30 §§, 19 kap. 40–43 och 44 a §§, 20 kap. 18, 19 d och 22 §§, 21 kap. 15 §, 23 kap. 1, 5, 6, 8 och 9 §§, 26 kap. 17 §, 28 kap. 5 och 12 §§ och 29 kap. 6, 10 och 26 §§ samt i rubrikerna närmast före 2 kap. 3 §, 15 kap. 31 §, 17 kap. 18 §, 18 kap. 29 § och 28 kap. 5 och 12 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 15 kap. 40 § ändras hemlandstinget till hemregionen. I rubriken närmast före 29 kap. 6

§och 29 kap. 1 och 6 §§ ändras hemlandsting till hemregion. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

9.115 Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:801) om införande av skollagen (2010:800)

I 24–27 §§ samt i rubriken närmast efter 23 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.116 Förslaget till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)

I 1 kap. 4 §, 3 kap. 8, 14 och 22 §§, 5 kap. 29 §, 7 kap. 1, 3 och 5–8, 10 och 11 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 7 kap. 9 § och 13 kap. 1 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige.

490

9.117 Förslaget till lag om ändring i lagen

Prop. 2018/19:162

(2010:1065) om kollektivtrafik

 

I 2 kap. 1–2, 5–7, 9, 11, 12 och 15 §§ och 3 kap. 2 § görs ändringar med

 

anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från

 

landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 2 kap. 2 § görs en

 

språklig ändring.

 

9.118 Förslaget till lag om ändring i lagen

 

(2010:1350) om uppgiftsskyldighet i fråga om

 

marknads- och konkurrensförhållanden

 

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på

 

regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i

 

avsnitt 5.2.

 

9.119 Förslaget till lag om ändring i lagen

 

(2010:1919) om fördelning av vissa statsbidrag

 

till regional kulturverksamhet

 

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på

 

regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i

 

avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

 

9.120 Förslaget till lag om ändring i lagen

 

(2011:1029) om upphandling på försvars- och

 

säkerhetsområdet

 

I 2 kap. 19 och 26 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen

 

för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget

 

behandlas i avsnitt 5.2.

 

9.121 Förslaget till lag om ändring i

 

skatteförfarandelagen (2011:1244)

 

I 10 kap. 5 §, 26 kap. 34 §, 62 kap. 1 och 10 §§, 64 kap. 2 och 3 §§ och 66

 

kap. 27 § samt i rubrikerna närmast före 26 kap. 34 § och 62 kap. 10 § görs

 

ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional

 

nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

 

491

Prop. 2018/19:162 9.122 Förslaget till lag om ändring i yrkestrafiklagen (2012:210)

I 6 kap. 4 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I tredje stycket görs en redaktionell ändring.

9.123 Förslaget till lag om ändring i taxitrafiklagen (2012:211)

I 6 kap. 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.124 Förslaget till lag om ändring i lagen (2012:263) om kvalitets- och säkerhetsnormer vid hantering av mänskliga organ

I 2 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.125 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd

I 1, 2, 4 och 6–10 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.126 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet

I 4, 12 och 13 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

492

9.127 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:514) Prop. 2018/19:162 om landstingens och kommunernas

kostnadsansvar för viss vård i utlandet

I författningens rubrik och i 1–4 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.128 Förslaget till lag om ändring i bibliotekslagen (2013:801)

I 3, 11 och 17 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.129 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:852) om registerkontroll av personer som ska arbeta med barn

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.130 Förslaget till lag om ändring i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete

I 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.131 Förslaget till lag om ändring i patientlagen (2014:821)

I 1 kap. 2 §, 8 kap. 1 § och 9 kap. 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 3 kap. 2 b § ändras landstings- finansierade till regionfinansierade.

493

Prop. 2018/19:162 9.132 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet

I 3 kap. 4 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.133 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:602) om överlämnande av allmänna handlingar för förvaring

I 16 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.134 Förslaget till lag om ändring i lagen (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton

I 3 kap. 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.135 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:35) om bidrag för glasögon till vissa barn och unga

I 1 och 2 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.136 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:659) om avgiftsfrihet för viss screening inom hälso- och sjukvården

I 1 och 2 §§ samt i rubriken närmast före 2 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

494

9.137 Förslaget till lag om ändring i lagen

Prop. 2018/19:162

(2016:1145) om offentlig upphandling

 

I 1 kap. 18 och 22 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.138 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1146) om upphandling inom försörj- ningssektorerna

I 1 kap. 17 och 23 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.139 Förslaget till lag om ändring i lagen (2016:1147) om upphandling av koncessioner

I 1 kap. 17, 20 och 21 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.140 Förslaget till lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

I 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 2 och 3§§, 6 kap. 1 §, 7 kap. 1–3 och 5 a–9 §§, 8 kap. 1–9 §§, 9 kap. 1–4 §§, 10 kap. 1–5 §§, 11 kap. 4 §, 12 kap. 4 §, 14 kap. 1–3 §§, 15 kap. 1 §, 16 kap. 1–4 §§, 17 kap. 1, 2 och 6 §§ och 18 kap. 2 och 3 §§ samt i rubriken till 14 kap., rubriken närmast före 17 kap. 6 § och rubriken närmast efter 6 kap. 2 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs vissa språkliga ändringar.

I 2 kap. 7 § ändras beteckningen sjukvårdsregion till beteckningen samverkansregion. 6 kap. 1 § ändras också på så sätt att den nuvarande beteckningen regioner, som avser de s.k. sjukvårdsregionerna, ersätts med beteckningen samverkansregioner. Ändringarna är inte avsedda att innebära en förändring i sak, utan syftar till att undvika att sjukvårds- regionerna förväxlas med landstingen när dessa betecknas regioner. Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.2.

495

Prop. 2018/19:162 9.141 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter

I 3 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.142 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:209) om hälsoundersökning av barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

I 1 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.143 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:372) om stöd vid klagomål mot hälso- och sjukvården

I 1 och 3–6 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.144 Förslaget till lag om ändring i museilagen (2017:563)

I 1 och 3 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.145 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:571) om försöksverksamhet med branschskolor

I 1 och 3 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

496

9.146 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:612) Prop. 2018/19:162 om samverkan vid utskrivning från sluten

hälso- och sjukvård

I 1 kap. 1 §, 4 kap. 1, 4 och 5 §§ och 5 kap. 1 § samt i rubriken till 4 kap. görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt

5.2.I 1 kap. 1 och 2 §§, 2 kap. 1, 5 och 6 §§, 4 kap. 1 och 3 §§ och 5 kap. 3 och 5 §§ ändras landstingsfinansierade till regionfinansierade.

9.147 Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

I 2 kap. 4 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.148 Förslaget till lag om ändring i förvaltningslagen (2017:900)

I 2 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.149 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier

I 28 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 2 och 7 §§ ändras landstingsfullmäktige till region- fullmäktige.

9.150 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:222) om bostadsanpassningsbidrag

I 5 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

497

Prop. 2018/19:162 9.151 Förslaget till lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396)

I 6 kap. 18 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I övrigt görs i paragrafen en språklig ändring.

9.152 Förslaget till lag om ändring i säkerhets- skyddslagen (2018:585)

I 2 kap. 6 § och 3 kap. 11 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. I 3 kap. 1 § ändras landstingsfullmäktige till regionfullmäktige.

9.153 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:597) om kommunal bokföring och redovisning

I 1 kap. 1–3 §§, 2 kap. 2, 5 och 6 §§, 3 kap. 2, 8, 11, 12, 14 och 15 §§, 4 kap. 3 och 4 §§, 5 kap. 5 och 7 §§, 6 kap. 1 och 7 §§, 7 kap. 5 och 8 §§, 8 kap. 1 §, 9 kap. 3 §, 10 kap. 2 §, 11 kap. 1–4, 6, 9, 12 och 13 §§, 12 kap. 1–3 och 5 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.154 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:649) om förbud mot innehav av berusningsmedel m.m. vid hem för vård eller boende

I 1 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.155 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar

I 8 kap. 50 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

498

9.156 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:744) Prop. 2018/19:162 om försäkringsmedicinska utredningar

I 2–5 och 15 §§ samt i rubriken närmast före 2 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.157 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista

I 1 kap. 2 §, 3 kap. 5 § och 6 kap. 3 § samt i rubriken närmast före 6 kap. 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.158 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1214) om ändring i patientdatalagen (2008:355)

I 4 kap. 6 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.159 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1241) om ändring i lagen (2018:1212) om nationell läkemedelslista

I 3 kap. 5 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.160 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1276) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

I 30 kap. 25 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

499

Prop. 2018/19:162 9.161 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1625) om skyldighet för vissa offentliga funktionärer att anmäla innehav av finansiella instrument

I 1, 7, och 9 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.162 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service

I 4 och 5 §§ görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.163 Förslaget till lag om ändring i lagen (2018:1997) om ändring i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)

I 10 kap. 5 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.164 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:212) om viss gemensam offentlig service

I 1 och 3 §§ samt i rubriken närmast före 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

9.165 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

I 3 § görs ändringar med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2.

500

9.166 Förslaget till lag om ändring i lagen (2019:000) Prop. 2018/19:162 om ändring i skyddslagen (2010:305)

I 4 § görs en ändring med anledning av att beteckningen för kommuner på regional nivå ändras från landsting till region. Förslaget behandlas i avsnitt 5.2. Regeringen har i propositionen Skyddsobjekt och obemannade farkoster (prop. 2018/19:127) föreslagit ändringar i bl.a. 4 § skyddslagen (2010:305). Den propositionen överlämnades till riksdagen i maj 2019 för riksdagens behandling under hösten 2019. Den där föreslagna ändringen i skyddslagen (2010:305) föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Den nu föreslagna ändringen i den ändringsförfattningen kommer, genom den valda författningstekniken, att träda i kraft samma dag.

501