Motion till riksdagen
2018/19:3063
av Patrik Jönsson m.fl. (SD)

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen


 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fyrstegsprincipen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om fyrstegsprincipen bör omarbetas eller om en ny metod bör övervägas och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om åtgärder som inte Trafikverket har rådighet över bör vara med i något av stegen och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en beloppsgräns för när en ÅVS ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Sverigedemokraterna instämmer i allt väsentligt i riksrevisionens kritik mot regeringen och Trafikverket gällande Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen. Med underlag av rapporten kan vi se ett behov av att utreda om en ny metod bör införas då vi ser flera problem beträffande fyrstegsprincipen. Vi menar att fyrstegsprincipen antingen bör omarbetas eller att en ny metod som är mer effektiv tas fram och anför skäl nedan.

 

Det ”första steget” som innebär att överväga åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt, anser vi vara tveksamt om detta skall innefatta åtgärder som Trafikverket saknar rådighet över, till exempel är införande av skatter så som trängselskatt eller andra avgifter underställt politiska beslut. Att minska behovet av resor genom att få folk att bo på samma ort som man arbetar är ett exempel på åtgärd där Trafikverket inte heller har rådighet, och det borde heller inte vara önskvärt att myndigheter lägger sig var folk önskar bo. Likaså är det vår uppfattning att Trafikverket skall verka för att godsflöden och persontransporter kan genomföras efter det behov som råder, inte verka för att minska behoven av transporter. Informationskampanjer för ökat åkande i kollektivtrafiken ligger hos länstrafiken och inte hos Trafikverket. Således är det motiverat att utreda om första steget skall prövas överhuvudtaget under de premisser som finns i fyrstegsprincipen.

 

Vi ser även ett behov, likt Riksrevisionen, att förtydliga hur en stegvis prövning av åtgärdsval ska genomföras, för att enkla och billiga lösningar ska kunna ställas mot mer omfattande projekt. I enskilda lokala fall kan därmed kostnader sänkas. Vi vill dock utreda införandet av en mer nationell- och trafikslagsövergripande arbetsmetod, som i vissa fall strider mot kortsiktiga samhällsekonomiska beräkningar av enskilda lokala projekt.

 

Sverigedemokraterna har vid flertalet tillfällen kritiserat regeringen gällande standard och bristande underhåll av den svenska infrastrukturen. Vi anser därmed att riksrevisionens kritik är högst angelägen gällande att det i de flesta ÅVS:er, saknas information för att möjliggöra bedömningar av allvaret i de redovisade bristerna. Vi menar att mer kvalitativa referensvärden bör utvecklas.

 

Vidare bör det utredas huruvida en beloppsgräns när en ÅVS skall genomföras. I Riksrevisionens rapport framgår exempel där utredningskostnaderna genom ÅVS:er kan överskrida kostnaderna för åtgärden. I syfte att minska administrativa kostnader för Trafikverket behöver därför en beloppsgräns rörande ÅVS utredas, till exempel kan en åtgärd som bedöms nödvändig och beräknas till ett belopp under exempelvis 10-, 20- eller 50 miljoner slippa underställas en ÅVS.

 

Vidare brister kvaliteten enligt Riksrevisionen ofta i ÅVS:erna. Med hänsyn till den kompetens som Trafikverket besitter är det relevant att ställa sig frågan om det är för svårt att arbeta enligt fyrstegsprincipens principer, vilket även detta bör tas med vid en kommande utredning.

 

 

 

 

Patrik Jönsson (SD)

 

Jimmy Ståhl (SD)

Thomas Morell (SD)