För Sverigedemokraterna är kopplingen mellan medborgarskap och nationell identitet en viktig grundbult i samhällsbygget. Den som är medborgare i Sverige ska också vara en del av Sverige och se Sverige som sitt hemland. En ansökan om medborgarskap är en ansökan om att denna samhörighet formellt ska bekräftas. Att erhålla svenskt medborgarskap ska ses som en bekräftelse på att Sverige är den sökandes nya, permanenta hemland. Detta menar vi bidrar till ett sammanhållet land med god samhällsgemenskap, där klyftor mellan infödda och invandrade svenskar minimeras.
Genom att höja kraven för medborgarskap blir samtidigt belöningen och känslan desto större för medborgarskapet när den nya medborgaren väl får det i sin hand. Samtidigt minskar risken för att personer som kommer till Sverige enbart för att åtnjuta sociala förmåner eller som inte kan hålla sig inom lagens ramar tilldelas medborgarskap. Det är Sverigedemokraternas övertygelse att det för upprätthållandet av en stark koppling mellan medborgarskap och nationell identitet behövs tydliga riktlinjer och minimikrav som ska uppfyllas innan medborgarskap kan erhållas.
Att känna lojalitet mot och samhörighet med Sverige ser vi som grundläggande för att bli svensk medborgare. Den som blir medborgare ska ha hunnit rota sig i landet ordentligt. Med nuvarande regler kan det i vissa fall räcka med så kort hemvisttid som två år för att beviljas medborgarskap, även om det oftast snarare rör sig om tre fyra år.
I och med att ett permanent uppehållstillstånd kan beviljas redan efter två eller fyra års uppehållstillstånd, för anknytning respektive arbete, kan medborgarskapet ses som ett komplement till permanent uppehållstillstånd i stället för ett eget, mycket värdefullt mål.
Sverigedemokraterna vill därför skärpa kravet på hemvisttid. Nordiska medborgare ska även i fortsättningen kunna beviljas medborgarskap i Sverige efter två års hemvist i Sverige. I övrigt ska däremot tio års hemvisttid vara kravet. I hemvisttiden ska inte räknas tid utan giltigt tillstånd.
I och med att det svenska medborgarskapet måste anses vara värdefullt, och de stora förmåner som kommer med det, är det rimligt att det ställs vissa krav på en viss försörjningsförmåga för att beviljas medborgarskap. Att ha arbetat och gjort rätt för sig och inte ha legat samhället till last är ett tecken på en samhörighet med det svenska samhället, att man deltar på samma villkor som alla andra i byggandet av det gemensamma goda. Sverige bör därför utreda möjligheten att införa vissa krav på tryggad försörjning för att kunna beviljas medborgarskap.
Försörjningskravet ska inte gälla barn, sjuka, pensionärer eller liknande fall.
Det svenska språket är kittet som håller det svenska samhället samman och bör vara en självklar minsta gemensam nämnare för svenska medborgare. Att behärska det svenska språket i såväl tal som skrift ska vara ett självklart grundkrav för att som utlänning erhålla svenskt medborgarskap. Hur ett sådant språkkrav samt adekvata tester för att verifiera språkkunskaper ska utformas bör skyndsamt utredas.
För att bli medborgare i Sverige är det även rimligt att ha kunskap om hur det svenska samhället fungerar. Grundläggande kunskap om svensk historia är av vikt för att skapa förståelse för hur Sverige ser ut i dag, liksom vilka skyldigheter och rättigheter som finns inom olika områden. Exempel på viktiga kunskapsområden är hur svensk demokrati fungerar, jämställdhet och jämlikhet, yttrande- och åsiktsfrihet, hur ett sekulärt samhälle ser ut och hur det förhåller sig till religionsfriheten, hur skattesystemet fungerar visavi offentlig välfärd etc. Dessa kunskaper ska säkerställas genom prov innan medborgarskap beviljas.
Utöver de vandelskrav som i dag finns för att beviljas medborgarskap, menar Sverigedemokraterna att det bör införas en obligatorisk lojalitetsförklaring som slutsteg i ansökningsprocessen för att medborgarskap ska godkännas. Denna lojalitetsförklaring bör hänvisa till vårt statsskick och våra mest grundläggande värderingar. Hur en sådan lojalitetsförklaring i Sverige ska formuleras och implementeras i samband med medborgarskapsceremonier bör utredas.
Till skillnad från flera länder i Sveriges närhet saknar Sverige helt möjlighet att återkalla eller ogiltigförklara svenskt medborgarskap, även om det beviljats på felaktiga grunder. Denna reglering är rentav grundlagsskyddad. Efter de senaste årens enorma migrationsflöden har dock antalet uppgifter om fusk och mutbrott i samband med medborgarskapsärenden ökat. Det måste betraktas som stötande att konsekvenserna av att ha fuskat till sig det högsta erkännandet av samhörighet som Sverige kan erbjuda en människa är obefintliga.
Sverigedemokraterna kan konstatera exempel i våra grannländer gällande medborgare som anslutit sig till terrororganisationer med hemlandet som måltavla, och till följd av detta fått sitt medborgarskap återkallat. I Sverige saknas möjligheten till en sådan åtgärd. Det framstår som orimligt att en person som velat skada sitt eget land på fruktansvärda sätt fortfarande ska kunna göra anspråk på landets skydd.
En utredning bör därför tillsättas för att utreda frågan om en person ska kunna få sitt svenska medborgarskap ogiltigförklarat, eller återkallat, om personen antingen tillskansat sig det orättmätigt eller begår alternativt avser att begå brott mot nationen. Under vilka former detta ska ske, måste utredas.
Möjligheten att ogiltigförklara och återkalla svenskt medborgarskap som beviljats en statslös bör särskilt utredas.
|
Paula Bieler (SD) |
|
|
Jonas Andersson i Skellefteå (SD) |
Jennie Åfeldt (SD) |