Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att väga in miljörisker bland grunderna för receptbeläggning av läkemedel och tillkännager detta för regeringen.
Läkemedel är en viktig del av Sveriges sjukvård, men på fel plats är de skadliga. De är svåra att bryta ner och passerar vanliga avloppsreningsverk relativt oförändrade. Läkemedelsrester påverkar såväl miljön som människors hälsa negativt. FN:s kemikalieorgan SAICM har tagit upp läkemedels miljöpåverkan som en viktig fråga. Den svenska organisationen Läkare för Miljön verkar för en miljövänlig förskrivning och användning av läkemedel.
Läkemedelsverket tar i nuläget inte hänsyn till oönskade miljöeffekter vid beslut om läkemedels receptstatus. Frågan om ett läkemedel ska vara receptfritt regleras i läkemedelslagen med tillhörande föreskrifter. Det är de nationella myndigheterna som i slutändan avgör om ett läkemedel ska receptbeläggas. Samtidigt finns bedömningar att Sverige inte kan agera ensamt utan måste påverka EU för att kunna receptbelägga läkemedel med hög miljörisk.
Det smärtstillande läkemedlet diklofenak är ett belysande exempel. Från miljösynpunkt pekar tillgängliga data entydigt på att diklofenak har högst miljörisk jämfört med andra läkemedel med samma funktion. Diklofenak säljs sedan 2012 inte längre receptfritt i Danmark. Det gör det däremot i Sverige. Under de senaste fem åren har försäljningen av diklofenak på recept i Sverige minskat medan den receptfria försäljningen har ökat kraftigt.
Vi anser att Läkemedelsverket bör väga in miljörisker bland grunderna för receptbeläggning.
Regeringen har under mandatperioden aktivt drivit på i EU för att väga in miljöhänsyn vid godkännande och receptklassning av läkemedel. Kommissionen förväntas presentera en strategi om läkemedel och miljö 2019. Det är viktigt att Sverige agerar föregångsland och aktivt fortsätter att driva på i EU för att väga in miljörisker bland grunderna för receptbeläggning av läkemedel.
|
Amanda Palmstierna (MP) |
|
|
Åsa Lindhagen (MP) |
Maria Gardfjell (MP) |