Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att befintliga kriterier tillsammans med hänsyn till industrins kompetensförsörjningsbehov och det regionala behovet ska påverka fördelningen av yrkeshögskoleplatser och tillkännager detta för regeringen.
Sveriges välstånd är byggt på innovativa och framgångsrika exportföretag som gång på gång klarat av att förnya och ställa om produktion och produkter i takt med att marknaderna förändrats. Utbildning, inklusive kompetensutveckling, har varit avgörande för att klara personalförsörjningen och är en av grundbultarna i den svenska modellen.
Den svenska industrin – dess företag och anställda – är avgörande för Sverige. Och den svenska industrin finns i hela Sverige, ofta lokaliserad utanför storstadsområdena. De yrkeshögskoleutbildningar som bedrivs runt om i Sverige har en viktig roll, inte minst för industrins kompetensförsörjning och därmed överlevnad. I regeringens nyindustrialiseringsstrategi pekas kunskapslyft inom industrin ut som ett prioriterat område samt att kompetensförsörjningssystemet ska möta industrins behov och främja dess långsiktiga utveckling.
För att utbildningsanordnare runt om i landet, i samarbete med olika arbetsgivare, ska kunna erbjuda yrkesutbildningar på högskolenivå krävs att Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar att bevilja de aktuella utbildningarna. 2017 beviljades 26,8 procent av de sökta utbildningarna. I Kalmar län beviljades 1 av 22 sökta utbildningar, vilket motsvarar 4,5 procent.
Trots att väletablerade arbetsgivare inom industrin, till exempel Scania och Södra Cell, var involverade i de sökta yrkeshögskoleutbildningarna och vittnade om deras betydelse för kompetensförsörjning, avslog YH-myndigheten dessa utbildningar. Det slog hårt mot arbetsmarknaden och industrin; för Södra Cell sker exempelvis 90 procent av nyrekryteringarna genom just YH-utbildningen.
Yrkeshögskoleutbildningar är viktigt för industrin, men också för bygden. Genom att kvalificerade utbildningar ges över hela landet kan människor leva i hela landet, utbilda sig och få jobb. Yrkeshögskoleutbildningar är därför viktiga för att hela landet ska leva.
Med Nyindustrialiseringsstrategin har regeringen höjt ambitionerna för Sveriges industripolitik. Regeringen har också höjt ambitionerna i arbetet för regional tillväxt.
I juni 2017 beslutades om en ny förordning för att stärka detta. Förordningen om regionalt tillväxtarbete (2017:583) tydliggör berörda statliga myndigheters ansvar i det regionala tillväxtarbetet och ska vara ett led i arbetet med att genomföra den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020. Strategin ska enligt regeringen vara vägledande för statliga myndigheters medverkan i tillväxtarbetet. Kompetensförsörjning är ett av de områden som regeringen prioriterar.
Både Nyindustrialiseringsstrategin och Strategin för hållbar regional tillväxt kan spela en viktig roll för Sverige – men då gäller det att båda verkligen implementeras. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har en nyckelposition för att möjliggöra att så sker.
Förra året motionerade vi om att regeringen skulle tydliggöra uppdraget till
YH-myndigheten för att försäkra både att industrins kompetensförsörjningsbehov tillgodoses och att myndigheten möjliggör regional tillväxt i hela landet. Vi välkomnar därför att så också skedde genom ett nytt uppdrag till myndigheten som skulle redovisas under året. Det var positivt att fler platser också tilldelades med koppling till industrin och den regionala tillväxten.
Det är nu viktigt att hålla i detta så att industrins kompetensförsörjningsbehov och det regionala behovet även fortsättningsvis påverkar fördelningen av yrkeshögskoleplatser.
|
Laila Naraghi (S) |
|
|
Carina Ödebrink (S) |
Hanna Westerén (S) |
|
Johanna Haraldsson (S) |
Monica Haider (S) |
|
Peter Persson (S) |
Heléne Björklund (S) |
|
Björn Petersson (S) |
Magnus Manhammar (S) |
|
ClasGöran Carlsson (S) |
|