Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur insatser till skolor med låga skolresultat kan utformas och vilken myndighet som bör ansvara för dessa insatser och tillkännager detta för regeringen.
Det finns idag alldeles för många skolor i Sverige som inte ger barnen den start på livet de förtjänar. Det finns bara i Malmö flera skolor där inte ens hälften av barnen får behörighet att gå vidare till gymnasiet. Lägst resultat har Värner Rydén-skolan där bara vart tredje barn de senaste åren har klarat skolan. Det bör vi som samhälle inte acceptera.
Bara i Malmö har 5 000 barn de senaste 10 åren gått ut skolan utan att ha tillräckligt bra betyg för att kunna komma in på gymnasiet. Det är ett svek mot barnen och deras möjligheter att forma sina egna liv. Konsekvensen är att samhället bygger fast utanförskapet generation efter generation och att integrationen uteblir. För det är i skolor med många barn med ursprung i andra länder som problemen med låg behörighet är störst.
Samtidigt som resultaten på Värner Rydén år efter år visar att enbart runt en tredjedel av barnen fick behörighet visar Skolinspektionens granskningar grönt på alla parametrar. Allt har alltså skötts enligt boken. Men för barnens framtid är resultaten ändå oacceptabla.
Samhället måste agera kraftigare mot skolor som inte levererar resultat. Oavsett vem som är huvudman. Insatser i form av sanktioner och olika former av stöd eller att Skolinspektionen tar bort huvudmannens rätt att leda den specifika skolan måste kunna sättas in utifrån frånvaron av ett acceptabelt resultat.
|
Niels Paarup-Petersen (C) |
|