2018/19:2367
av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Inledning
Miljö- och klimatpolitiken bör präglas av effektiva, konkreta insatser och styra bort från slöseri och kosmetisk symbolpolitik. För varje satsning måste man överväga om den verkligen ger eftersträvad effekt, eller om en alternativ satsning skulle leverera ett bättre resultat. Det är även viktigt att eftersträva synergier, där åtgärder främjar miljön samtidigt som de ger bättre förutsättningar på andra samhällsområden. Miljö- och klimatpolitiken kan inte isoleras från politiken i övrigt utan ska ses som en del av helheten. Den kan inte heller ignorera produktion och konkurrenskraft, eftersom detta bland annat utgör förutsättningarna för en framtida offensiv miljöpolitik.
Det är i denna anda som Sverigedemokraterna gör stora nedskärningar på ineffektiv symbolpolitik och istället prioriterar åtgärder, som har möjlighet att göra positiv skillnad för miljön eller reducera utsläppen av växthusgaser i ett globalt sammanhang.
Sverigedemokraterna lägger fram en offensiv miljö- och klimatpolitik som bejakar teknikutveckling och samverkan med näringslivet. En bra miljöpolitik måste vara grundad på människors behov och uthålligt utnyttjande av naturresurser i harmoni med ekosystemens balans och bevarande av artrikedom och biologisk mångfald.
Sverigedemokraterna står för en politik, som styr bort från de numera invanda hjulspåren för att sikta på mest-miljö-per-satsad-krona. Det är en ändamålsenlig politik, som genom sin realism kommer att vidmakthålla det stora miljöengagemang som finns hos det svenska folket och ger förutsättningar att bevara den varierade svenska naturen.
1:1 Naturvårdsverket
Naturvårdsverket behöver en starkare politisk styrning och dess kostnadsutveckling kontrolleras. Sverigedemokraternas sänkning av anslaget är i princip en återgång till finansiering som de facto var tillräckligt för ett fåtal år sedan. Givet samhällsekonomin i stort, bör Naturvårdsverkets anslag hållas relativt konstanta över tid. Sverigedemokraterna avvisar vidare förslag kring en eco-bonus för överflyttning av transporter på väg till sjöfart.
1:2 Miljöövervakning m.m.
Anslaget får användas till utgifter och bidrag för miljömålsuppföljning, för miljöövervakning och statsbidrag till ideella organisationer. Sverigedemokraterna vill se en renodling av detta område så att medel i första hand används till sådant som är statens uppgift. Sverigedemokraterna förordar den anslagsnivå som rått tidigare. Beträffande FoU inom miljöområdet, förordar Sverigedemokraterna en ökning av Formas anslag, se UO 23, punkt 2.2.
1:3 Åtgärder för värdefull natur
Förvaltning av skyddad natur är ett viktigt område. Många av naturreservaten sköts inte idag i enlighet med sina skötselplaner och det finns dessutom en risk för problem med skadedjur som kan sprida sig till intilliggande skogsfastigheter. Sverigedemokraterna vill kraftigt dra ned på inköpen av skyddad skog, men satsa mer medel än tidigare på att utvärdera vad som skyddats samt på att sköta de områden som redan existerar och där skötsel behövs. Speciellt vill Sverigedemokraterna att skötsel av övergångszoner mellan jord- och skogsbruk prioriteras, eftersom det är i de områdena risken för utdöenden är störst. För skötsel där ägarna ges bidrag till artbevarande åtgärder har vi lagt till ett extra anslag, se UO 20, punkt 2.6.
1:4 Sanering och återställning av förorenade områden
Sanering av förorenade områden är ett mycket eftersatt område. Sverige har omkring 80 000 förorenade områden i behov av sanering. Sanering av förorenade områden är ett miljömål som anses svårt att uppnå i tid samtidigt som det är ett miljömål som vi har mycket goda möjligheter att påverka. Sverigedemokraterna föreslår därför en förstärkning av anslaget.
1:8 Klimatbonus
Sverigedemokraterna anser att supermiljöbilspremien i praktiken varit en subvention av ett lägre antal dyra bilar och ett ineffektivt sätt att minska Sveriges oljeimport och utsläpp av koldioxid. I kombination med kraftigt höjda bränsleskatter missgynnar det nya bonus–malus-systemet kraftigt såväl dem som behöver biltyper som förbrukar mycket bränsle, inte minst på landsbygden, liksom dem som inte har råd att köpa en dyr bil. Sverigedemokraterna vill därför stryka denna budgetpost, som är ett typexempel på slösaktig politik vars effekter i slutändan blir mycket marginella.
1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö
Östersjön associeras sedan tidigare med ett antal miljöproblem, där övergödning intar en framträdande roll. Detta innanhav är särskilt känsligt i egenskap av sin begränsade vattenmängd och begränsade utbyte av vatten med intilliggande hav. Dessutom är Östersjön mottagare från avrinningsområden med tillsammans 90 miljoner invånare. Sverige intar geografiskt en framträdande roll bland länderna kring Östersjön och bör förväntas ha en framträdande roll vad gäller miljöarbetet. Sverigedemokraterna vill utöka detta anslag, som får användas till exempel för åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. De extra medel som Sverigedemokraterna vill tillföra skulle kunna användas till pilotprojekt för att komma tillrätta med syrefria bottnar, eller andra adekvata åtgärder i samråd med expertis.
1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar
Sverigedemokraternas klimatpolitik har som utgångspunkt att Sverige har ett av västvärldens allra lägsta utsläpp per capita samt att oljeberonde och utsläpp av växthusgaser i högsta grad är globala frågeställningar. Det ter sig därför naturligt att vidta åtgärder så att satsningar på detta område görs i en internationell kontext, varför vi förordar en ökning av regeringens anslag. Exempel på hur Sverige kan bidra till såväl lägre användning av fossila bränslen som till utveckling, är stöd till utbyggnad av vattenkraft eller solcellsanläggningar i de delar av världen där effekten är hög.
1:14 Skydd av värdefull natur
Sverigedemokraterna har med oro noterat att föregående regering strävade efter att undandra ytterligare enorma arealer skogsmark från brukande. Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom denna snabba utökning av arealerna skyddad skog. Det är ett ineffektivt sätt att skydda arter, det är ett slöseri med skattemedel, det begränsar möjligheterna till ett sunt ekonomiskt brukande av skogen och det minskar volymerna av tillgängligt virke för skogsindustrin. Vidare minskar det möjligheterna till successivt ersättande av fossila material och bränslen med biobaserade råvaror från skogen och det innebär inte sällan begränsningar av skogsägares. Sverigedemokraterna vill ha ett tillfälligt stopp för såväl utökat formellt skydd av skog som för identifiering och registrering av nyckelbiotoper.
1:16 Klimatinvesteringar
Sverigedemokraterna avvisar regeringens satsningar som kostar statskassan stora pengar, medan nyttan är svår att mäta. Sverige tar redan på sig mycket större utsläppsminskningar än jämförbara länder, trots att våra koldioxidutsläpp per capita är bland EU:s allra lägsta. Vi anser att budgetmedel främst bör fokuseras på effektiva miljöinsatser, i synnerhet på forskning och innovation för att ta fram realistiska alternativ till fossil energi, inklusive förnyelsebar energi och ny kärnkraft, och för att utveckla bioekonomi, inklusive biologiska drivmedel. Budgetmedlen bör även fokuseras på internationella insatser där nyttan av pengarna är större.
Sveriges lantbruksuniversitet har visat att den årliga ökningen av Sveriges växande virkesförråd motsvarar omkring 80 % av landets koldioxidutsläpp. Detta gäller för växtlig skog, som är en följd av aktivt skogsbruk. En politik som stödjer aktivt brukande i kombination med naturskyddande åtgärder är enligt vårt förmenande ett av de mest effektiva sätten att minska nettoutsläppen av koldioxid. Detta sammantaget leder till en mycket effektivare klimatpolitik mätt i global sluteffekt.
1:17 Elbusspremie
Elbusspremien som infördes 2016 har tyvärr visat sig både ineffektiv och med en låg efterfrågan bland de tilltänkta parterna. Vi anser att dessa medel skulle göra större nytta på andra områden och vi vill därför slopa denna budgetpost.
1:18 Investeringsstöd för grönare städer
Sverigedemokraterna anser att detta är ett renodlat politiskt projekt med oklara ambitioner och låg effektivitet för biologisk mångfald. Dessutom är begreppet grönare städer mest relevant i länder där skugga är en grundläggande faktor för att minska hettan och därigenom behovet av luftkonditionering och sötvatten. Sverigedemokraterna anser att detta projekt saknar tillräcklig relevans för Sverige och därför inte bör realiseras med statliga anslag.
Stadsbyggnation bör dessutom fortsatt främst vara en kommunal angelägenhet. Sverigedemokraterna förordar snarare mer inflytande från medborgarna och de boende.
1:19 Elcykelpremie
Att avsätta budgetmedel i denna omfattning på en elcykelpremie, anser Sverigedemokraterna vara en felaktig ekonomisk prioritering. Vi noterar att elcykelmarknaden redan fungerar tillfredsställande.
1.20 Industriklivet
Sverigedemokraterna vill rikta in statens stöd till industrin mot åtgärder som stärker landets basnäringars konkurrenskraft genom produktutveckling och relaterad utveckling, inte minst inom bioekonomisektorn, samtidigt som miljö- och klimatnytta eftersträvas. För att tydliggöra detta föreslår Sverigedemokraterna ett anslag (UO punkt 2.3), samtidigt som stödet till Industriklivet minskas.
2:2 Formas (forskning)
Sverigedemokraterna ser i Formas en viktig aktör för att stärka Sverige som kunskaps- och forskningsnation i områden knuta till miljö och areella näringar och för utveckling av bioekonomiområdet. Sverigedemokraterna vill också lägga in en högre växel vad gäller forskning kring globala miljöproblem i ett vidare perspektiv och avsätta mer medel för detta ändamål.
2:3 Innovativ miljöteknik
Sverigedemokraterna inrättar ett särskilt anslag inriktat mot framtida lösningar, med relevans främst för energi- och klimatområdet. Utveckling av produkter som gynnar bioekonomin och klimatet i Sverige kan även spridas till andra länder och därmed leda mot betydande förbättringar globalt. En balanserad miljödebatt bör ha sin utgångspunkt i att världens befolkning ökar och att efterfrågan på energi och resurser måste mötas. Kunskap, teknik och internationellt samarbete är nyckelord inför denna osäkra framtid. Exempelvis ger teknikutveckling som resulterar i energilösningar som minskar intresset för fossil energi, en global och bestående effekt, i och med att även andra länder kommer att vara intresserade av att använda tekniken. Dessutom ger det Sverige exportintäkter och arbetstillfällen, samtidigt som Sveriges ställning som kunskapsnation stärks.
Motsvarande effekt nås inte av många insatser som enbart är inriktade på att minska koldioxidutsläpp i Sverige.
2:4 Åtgärder mot plast i haven
Förekomsten av plast i marin miljö och andra ekosystem är ett tilltagande problem som kan vara förenat med risker. Problemet berör inte minst världshaven, men Sverige bör agera nationellt, regionalt och globalt samt intensifiera arbetet med att lyfta problematiken i internationella forum. De medel som Sverigedemokraterna viker för dessa ändamål kan också kanaliseras till akademi och industri för att ta fram nya, nedbrytbara material som vi ser som en dellösning på denna problematik.
2:5 Laddinfrastruktur
På sikt står Sverige och övriga världen inför en gradvis övergång från fossila bränslen till andra energislag i transportsektorn. Ett av alternativen är eldrift. Här noteras att eldrift gynnar stadsmiljön i form av exempelvis mindre buller och avgaser. En fördel för Sveriges del är dessutom att vi har i det närmaste fossilfri elproduktion. En begränsning gällande eldrift är tillgången till laddinfrastruktur. Här anser vi att marknadskrafterna på sikt kommer att driva fram de bästa lösningarna, men budgeterar samtidigt ett statligt bidrag. Omställning från fossila bränslen kräver även ökad elproduktion. Sverigedemokraterna åtgärdar det under utgiftsområde 21 Energi.
2.6 Ökade insatser för artbevarande skötsel
Sverigedemokraterna tillför ytterligare medel till skötsel av biotoper som kräver sådan för att inte utvecklas i oönskad riktning. Skötseln av reservat och andra skyddade områden är idag ofta eftersatt. I de skyddade områdena, som är tillgängliga för befolkningen, behövs också mer åtgärder för att öka tillgängligheten genom exempelvis skyltar och stigar.
Tabell 1
|
Martin Kinnunen (SD) |
|
|
Runar Filper (SD) |
Mats Nordberg (SD) |
|
Yasmine Eriksson (SD) |
Staffan Eklöf (SD) |