Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraternas ambition, att fler brott ska utredas och klaras upp, innebär att det krävs en kraftig förstärkning av Polismyndigheten. Fler poliser är en förutsättning för att rättssamhället ska kunna bemöta hotet från den organiserade brottsligheten, stävja våldsamheterna i förorten och finnas tillgängligt för medborgarna. Vår målsättning är att ytterligare 7 000 poliser, utöver Polismyndighetens tidigare utbildningsprogram, ska utbildas fram till 2025 samt att ytterligare 1 500 civilanställda ska anställas fram till 2021.
För detta ändamål föreslår vi att Polismyndigheten tillförs 640 miljoner kronor år 2019. Vi föreslår därutöver att Polismyndigheten tillförs 25 miljoner kronor år 2019 för att öka personalstyrkan hos Nationellt forensiskt centrum.
För att uppnå målet om fler poliser krävs det att polisyrket blir mer attraktivt. Vi föreslår därför att Polismyndigheten tillförs 1 475 miljoner kronor år 2019 för en riktad lönesatsning. Medan det är upp till arbetsmarknadens parter att exakt avgöra hur resurserna ska fördelas är vårt syfte att denna satsning ska gynna poliser i yttre tjänst, där lönerna är som lägst, samt för dem som arbetar under obekväma arbetstider.
Poliser i yttre tjänst har flertalet gånger uttryckt oro över att deras vapenarsenal inte duger för att möta exempelvis tungt beväpnade terrorister. Detta uppmärksammades inte minst efter terrorattacken på Drottninggatan i april 2017, då poliser larmade om att det saknades förstärkta skyddsvästar, ballistiska hjälmar, kommunikationsradio och utbildning för att hantera förstärkningsvapnet MP5.
Sverigedemokraterna satsar därför specifikt på ett utrustningslyft om 100 miljoner kronor för 2019. Detta skulle medföra att polis inte skickas ut med bristande utrustning samt att en hög andel av tjänstgörande poliser i yttre tjänst både ges tillgång till samt är utbildade för att använda förstärkningsvapen. Anslaget ska även användas för att kroppskameror successivt införs som en del av standardutrustningen för patrullerande polis.
Polisens datasystem är i behov av en modernisering. För att säkerställa att brottsbekämpningen är så effektiv som möjligt behövs välfungerande tekniska lösningar. Att Polismyndigheten kan fortsätta digitaliseringsprocessen är vitalt, inte bara för brottsbekämpningen utan även för att förbättra servicen gentemot medborgarna. Vidare kommer det uppstå kostnader för Polismyndigheten till följd av Sverigedemokraternas förslag för att underlätta spaningsverksamheten. För detta ändamål anslår vi 75 miljoner kronor för 2019.
Sverigedemokraterna är av åsikten att kameror är ett komplement till övrigt polisarbete, inte ett substitut. Vi ser heller inte att det finns något integritetshinder för att utöka polisens möjligheter till kameraövervakning samt att polisen själva besitter den kompetens som krävs för att avgöra om det är en nödvändig åtgärd i det enskilda fallet.
För att Polismyndigheten ska kunna utöka användningen av kamerabevakning föreslår vi att Polismyndigheten tillförs 100 miljoner kronor för detta ändamål år 2019.
I tider där terrorhotet mot Sverige växer prioriterar vi beredskap, kompetens samt förutsättningar att agera snabbt. Vi anslår därför 100 miljoner kronor till Polismyndigheten år 2019 för att stärka förmågan att agera mot terrorism, varav 50 miljoner kronor används för att utöka kapaciteten för Nationella insatsstyrkan att verka på flera platser samtidigt.
Före nedläggningen omfattades beredskapspolisen av cirka 1 500 man, tidigare värnpliktiga med fem veckors efterutbildning vid Polishögskolan, som med mycket kort varsel kunde sättas in som förstärkning till den ordinarie polisen. Bara i Stockholmsområdet var det möjligt att vid särskilda händelser kalla in 300 man på under två timmar. Syftet var att avlasta den ordinarie polisen med exempelvis avspärrning, bevakning och befolkningsskydd.
Under den dåvarande polisorganisationen skickade lokala polismyndigheter en begäran till Rikspolisstyrelsen om att få använda beredskapspolisen, men utan framgång, då en övervägande majoritet av de inkomna ansökningarna avslogs. När beredskapspolisen sedan avvecklades anfördes det låga nyttjandet som ett av skälen, detta trots att det var just Rikspolisstyrelsen som avslog ansökningarna.
Vid en terrorattack eller större händelse kan det vara helt avgörande att snabbt förstärka numerären för att säkra tryggheten för befolkningen. Med tanke på de kravaller som utspelats i exempelvis Husby och andra utanförskapsområden de senaste åren, som totalt dränerat polisen på resurser, liksom risken för ytterligare terrorattacker, inte minst med tanke på den okontrollerade massinvandringen, tycks behovet av förstärkningsresurser vara större än någonsin.
Sverigedemokraterna satsar därför för att återinföra beredskapspolisen till en kostnad om 50 miljoner kronor för 2019.
Regeringens förslag till anslag för Polismyndigheten år 2019 understiger tidigare aviserat anslag med 825 miljoner kronor varpå vi tillför motsvarande summa till Polismyndigheten för 2019.
Terrorism och extremism utgör allt större hot – både i omvärlden och i Sverige. FN:s säkerhetsråd har konstaterat att terrorhotet kommit att bli alltmer utbrett och att antalet terrordåd ökar. Säkerhetsrådet har även uttryckt en allvarlig oro över att personerna använder sin extremistiska ideologi för att främja terrorism.
Sverigedemokraterna vill se krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens viktigaste uppgifter.
Vi vill införa en rad åtgärder: förbjuda propaganda för terrorism, straffa varje form av deltagande i eller stöd till terroristorganisationer, skärpa straffen för terroristbrott, frånta terrorister deras medborgarskap, tillåta hemlig dataavlyssning, tillåta signalspaning vid förundersökningar och ta bort sekretesshinder för underrättelseverksamheten i olika myndigheter.
Därutöver ökar vi Säkerhetspolisens anslag med 110 miljoner kronor år 2019 för att möjliggöra mer personal, effektivare informationsutbyte mellan FRA och Must samt ökade resurser till personskyddet.
För att personalförstärkningen inom Polismyndigheten ska kunna få full effekt krävs det även att flertalet myndigheter inom rättsväsendet får mer resurser.
Även om antalet ärenden till Åklagarmyndigheten minskat de senaste åren är myndighetens arbetsbörda fortsatt hög, till följd av bland annat en mer komplicerad brottslighet och stora förundersökningar. Arbetsbördan lär öka ytterligare till följd av kraven på fler poliser varpå Åklagarmyndigheten behöver anställa mer personal för att kunna hantera den ökade belastningen. För detta ändamål föreslår Sverigedemokraterna att Åklagarmyndigheten tillförs 160 miljoner kronor år 2019. Vidare tillförs Ekobrottsmyndigheten 60 miljoner kronor år 2019.
Verksamheten för Sveriges Domstolar påverkas starkt av utvecklingen för de övriga delarna i samhället. Under de senaste åren har det varit ett ökande flöde av inkomna mål vid domstolarna och Domstolsverkets prognoser visar på en fortsatt utveckling. Med Sverigedemokraternas övriga satsningar inom rättsväsendet kan utvecklingen förväntas stiga något mer därtill och vi föreslår därför att Sveriges Domstolar tillförs 230 miljoner kronor år 2019.
Sverigedemokraterna har föreslagit flertalet straffskärpningar, bland annat ett borttagande av ungdomsrabatten och mängdrabatten samt skärpta straff för sexualbrott, vapenbrott, människohandel och så vidare. Detta, tillsammans med våra satsningar för en mer effektiv poliskår, kommer att leda till att fler människor kommer att spendera en längre tid på anstalt, vilket kommer kräva att stängda anstalter, där det är möjligt, öppnas. Det kommer även kräva en större utbyggnad av kapaciteten på befintliga anstalter samt en långsiktig strategi för att minska kostnaden per intagen.
Sverigedemokraterna föreslår att Kriminalvården tillförs 750 miljoner kronor år 2019 för att utöka antalet anstalts- och häktesplatser.
För att uppnå vår önskan om utökad statistik gällande invandrarrelaterad brottslighet och för att uppfylla Brottsförebyggande rådets hemställan i budgetunderlaget utökas myndighetens anslag med 14 miljoner kronor för 2019.
10 miljoner kronor anslås 2019 som ett riktat anslag för att stödja Brottsofferjourens olika avdelningar i landet. Brottsofferjouren är en viktig ideell kraft som varje år möter tiotusentals brottsutsatta människor. Sverigedemokraterna anser att deras arbete är viktigt att stödja och därför anslås medel för detta ändamål.
Ytterligare 125 miljoner kronor anslås 2019 för att ge täckning för Sverigedemokraternas ambition att staten ska ta ansvar för att betala ut dömda skadestånd till brottsoffer, samt vår ambition att skadestånd, framförallt beträffande brott mot person, ska öka. Med denna anslagshöjning fördubblar vi nästan detta anslag. Dessutom ska det bekosta en undersökning för att ta reda på hur mycket skadestånd som döms ut vid straffrättsliga förfaranden runt om i landet. Någon sådan översikt finns inte i dag.
Tabell 1 Anslagsförslag 2019 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen (SD) |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
24 753 720 |
+3 290 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 565 509 |
+110 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 535 760 |
+160 000 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
685 548 |
+60 000 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
5 684 514 |
+250 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
8 760 540 |
+750 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
149 806 |
+14 000 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
429 169 |
|
|
1:9 |
Gentekniknämnden |
5 615 |
|
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
47 685 |
+10 000 |
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
121 953 |
+125 000 |
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
2 356 357 |
|
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
|
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
24 174 |
|
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
47 157 |
|
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
18 924 |
|
|
1:17 |
Domarnämnden |
8 441 |
|
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet |
108 000 |
|
|
|
Summa |
46 342 859 |
+4 769 000 |
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Henrik Vinge (SD) |