Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över regelverket för estetiska behandlingar så att de alltid ska utföras av hälso- och sjukvårdspersonal och tillkännager detta för regeringen.
Alltför ofta blir människor som genomgår skönhetsoperationer felbehandlade. Enligt Socialstyrelsen är mörkertalet så stort att det inte går att sammanställa statistik över hur stor andel av ingreppen som går fel.
I många länder krävs ett särskilt tillstånd för att få genomföra estetiska behandlingar såsom plastikkirurgi, laserbehandlingar, så kallade fillers och antirynkinjektioner av botox. I Sverige är dock branschen näst intill oreglerad och den som drabbas av en felbehandling har små möjligheter att klaga. Patientsäkerheten är låg och antalet felbehandlade har ökat markant.
I en av regeringen beställd utredning presenterade Socialstyrelsen i september 2018 förslaget att kirurgiska ingrepp och injektioner som går minst genom hudens alla lager ska kräva medicinsk kompetens och omfattas av hälso- och sjukvårdslagstiftningen genom ett tillägg i hälso- och sjukvårdslagen. Socialstyrelsen anser att det inte skall vara tillåtet att utföra dessa behandlingar utanför hälso- och sjukvården. Därför föreslår myndigheten att enbart hälso- och sjukvårdspersonal med adekvat kompetens får göra kirurgiska ingrepp och ge injektioner i estetiskt syfte.
Socialstyrelsens uppdrag var dock avgränsat till riskfyllda behandlingar som kräver medicinsk kompetens, men myndigheten framhåller också behovet av ett stärkt skydd för behandlingar som faller utanför denna avgränsning såsom exempelvis intensivt pulserande ljus (IPL), microneedling och viss laserbehandling.
Regeringen bör ta intryck av Socialstyrelsens utredning och skyndsamt återkomma med förslag om hur patientsäkerheten kan förbättras vid estetiska behandlingar. Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
|
Ingela Nylund Watz (S) |
|