Vi lever i en orolig tid. Demokratin backar för tolfte året i rad. Över 65 miljoner människor är fortfarande på flykt. 28 miljoner av dessa är barn. 130 barn dör varje dag, endast i Jemen. Vi som lever i den fredliga delen av världen måste arbeta för att hjälpa våra medmänniskor globalt. Humanitärt bistånd har som mål att rädda liv, lindra nöd och upprätta värdighet för människor som drabbas i olika katastrofsituationer. Enligt Sida har det aldrig tidigare funnits ett så stort behov av humanitärt stöd, som nu. Från 53 miljoner år 2010 till över 129 miljoner människor idag är i behov av humanitärt stöd. För Liberalerna är det självklart att svenskt bistånd alltid måste prioritera hjälpen till den som är i akut nöd. Världens flyktingläger måste tömmas så snart som möjligt. Därför behöver Sverige inom enprocentsmålet använda biståndsresurser på ett så effektivt sätt och dessutom påverka EU att öka sina ansträngningar. Detta presenteras närmare i Liberalernas budgetmotion.
Svenskt bistånd bör utöver katastrofhjälp satsa ytterligare på demokratiutveckling. Liberalerna anser att demokratiska reformer långsiktigt löser många av dagens problem. Med mer yttrandefrihet och pressfrihet granskas korruption och maktmissbruk. Med fungerande fria val kan invånarna rösta bort ansvarslösa politiker. Demokratiska stater satsar mer på forskning och välfärd. Och länder som väljer demokratiska reformer får också större möjligheter till globaliseringens framgångar och en växande ekonomi. När freden nu från flera håll och på många platser hotas är det särskilt viktigt att Sverige och EU i sin utrikespolitik intensifierar kampen för demokratin och stödjer enskilda individer som vågar stå upp för frihet och som trotsar auktoritära regimer. Därför utmärks Liberalernas biståndspolitik av ett överordnat mål: demokrati. Vi vill arbeta för att det svenska biståndet används mer effektivt och gör skillnad för människor som verkligen behöver det. Därför bör det utredas hur svenskt biståndsarbete kan ändra fokus och använda demokrati som övergripande mål.
En utgångspunkt för oss liberaler är att Sverige inte ska ge bistånd till diktaturer, undantaget katastrofhjälp. Vi ger gärna bistånd till dem som strävar efter reformer, till exempel oberoende organisationer, kvinnorättsgrupper och oberoende journalister, men vi vill inte att svenskt bistånd går rakt in i odemokratiska regimers fickor.
Demokratibiståndet måste fokusera på samhällen som är ofria. Demokratibiståndet måste gå till de krafter som vill införa demokrati. Men en betydande del av demokratibiståndet riktas till statsapparater i länder där själva staten motsätter sig demokratisering. I vissa fall går bistånd direkt till en stat av dålig vandel. I andra fall finansierar Sida regeringars eget reformarbete genom FN:s utvecklingsorgan. FN består av sina medlemsstater, som i många fall inte är demokratiska. UNDP som har flera projekt med Sida om reformbistånd samarbetar exempelvis alltid med regeringen i de länder där de verkar, och de har utfört projekt i samarbete med regimer i flera odemokratiska stater med svensk finansiering.
Sverige måste inom de multilaterala samarbetena ännu tydligare än i dag driva en agenda för ökad demokratisering. Sverige bör även driva på för att EU:s biståndsstrategier får ett ökat fokus på demokratiinsatser, och stödja de goda initiativ som redan tagits. Att etablera demokratiska institutioner är det beprövat bästa sättet att långsiktigt lösa konflikter. Svenskt och europeiskt bistånd bör syfta till att uppnå och upprätthålla fria val i alla länder, och se till att en kraftfull valövervakning sker i de länder där fria val inte finns.
För att läsa Liberalernas biståndsekonomiska yrkanden för 2019, se partiets höstbudget.
|
Fredrik Malm (L) |
|
|
Christer Nylander (L) |
Tina Acketoft (L) |
|
Emma Carlsson Löfdahl (L) |
Lina Nordquist (L) |
|
Mats Persson (L) |
Allan Widman (L) |