Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förstärkta insatser för att motverka skattefusk, skatteundandragande och skatteflykt samt andra därmed sammanhängande brott och tillkännager detta för regeringen.
Grunden i den svenska modellen handlar om ett fungerande skattesystem där skatt betalas efter bärkraft och välfärd fördelas efter behov. Tilliten till välfärden och rättssamhället bygger på att varje skattekrona används så effektivt som möjligt och att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt.
Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2018 bland annat att den svenska modellen bygger på att alla bidrar till vår gemensamma välfärd. Skatteflykt och skatteundandragande innebär mycket stora kostnader för Sverige och andra länder och drar undan resurser från den gemensamma välfärden. Att motverka skatteflykt och skatteundandragande, på både nationell och internationell nivå, är därför även i fortsättningen en hög politisk prioritering för Sverige.
Regeringens tolvpunktsprogram för att förhindra skatteflykt är därför en viktig del i att stärka grunden i marknadsekonomin med en fri och rättvis konkurrens och en tilltro mellan människor och till samhällsinstitutioner där det upplevs att människor, myndigheter och företag gör rätt för sig.
Betänkandet Kvalificerad välfärdsbrottslighet – förebygga, förhindra, upptäcka och beivra (SOU 2017:37) överlämnades till regeringen under våren 2017.
Sedan dess har regeringen tillsatt ytterligare utredningar för att minska skattefusk och skatteundandragande. Utredningen ”Översyn av F-skattesystemet” kom med sitt delbetänkande i juni 2018 (SOU 2018:49). I detta delbetänkande analyseras om och i vilken utsträckning F-skattesystemet uppfattas leda till att personer som egentligen är anställda har anlitats som näringsidkare, s.k. falska egenföretagare.
Utredningens bedömning är att falskt egenföretagande är en företeelse som förekommer på den svenska arbetsmarknaden. Falska egenföretagare finns främst i branscherna bygg och anläggning samt transport, och därför finns det skäl att överväga ändringar i bestämmelserna om F-skatt i 9 kap. skatteförfarandelagen. Utredningen ska presentera sitt slutbetänkande i juni 2019.
Regeringen har också, i enlighet med tolvpunktsprogrammet mot skattefusk, tillsatt en utredning om informationsskyldighet för skatterådgivare. Utredningen ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg. Det är ett kontrollverktyg i flera OECD- och G20-länder. Europeiska kommissionen har också kommit med förslag om EU-gemensamma bestämmelser kring informationsskyldighet på området. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast i december 2018.
Från den 1 juli 2018 har riksdagen beslutat om krav på personalliggare i tre nya branscher: fordonsservice, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet samt kropps- och skönhetsvård. För att minska skattefusk bör personalliggare och oanmälda kontrollbesök utvidgas till fler branscher och branscher som omfattas av ROT och RUT.
I enlighet med regeringens arbete för att minska skattefusket och säkerställa att resurser till välfärden också går till välfärden bör skattekontrollen skärpas av alla privata välfärdsbolag vars intäkter bygger på skattemedel.
Regeringen har tagit viktiga initiativ till att stärka arbetet mot skattefusk och skatteundandragande. Vi menar att med det ovan beskrivna finns flera viktiga förslag för regeringen att gå vidare med för att stärka skattesystemet och ordning och reda på arbetsmarknaden.
|
Hanna Westerén (S) |
Carina Ödebrink (S) |