Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att minska regelbördan för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Svenska jordbrukare har i relativa termer lägst lönsamhet inom hela EU. Det gör dem sämre rustade att hantera situationer likt den svåra torka som uppstod under sommaren 2018. Ett skäl till de svenska jordbrukarnas låga lönsamhet är att de är starkt tyngda av regleringar och informationskrav. Lantbrukarnas Riksförbund presenterade för något år sedan en rapport som visar att den regelbörda som jordbruket utsätts för inom ett antal områden hämmar produktion och utveckling. Vidare hindrar det jordbrukarna från att fokusera på sin kärnverksamhet. Under förra mandatperioden arbetade Landsbygdsdepartementet intensivt med att reducera regelbördan och var det departement i regeringen som minskade regelkostnaderna mest. Totalt sänktes företagens kostnader för regelbörda på livsmedelsområdet med närmare tre miljarder kronor. Samtidigt återstår mycket arbete för att svenska jordbrukare ska kunna få bättre konkurrenskraft genom mindre regelbördor.
Arbetet inom jordbrukssektorn behöver särskilt lyftas fram då jordbrukare ofta är småföretagare och själva tvingas att hantera administration och pappersarbetet vid sidan av kärnverksamheten att t.ex. bruka jorden och bedriva växtodling. En jordbruksföretagare ska ägna sin tid åt kärnverksamheten – inte åt administration och pappersarbete. För att ge dessa företag bättre möjlighet att växa och anställa personal, måste regelbördorna successivt och kontinuerligt reduceras. Det finns därför starka skäl för regeringen
att genomföra en genomgripande reform på detta område. En reducering av regelbördan för de gröna näringarna skulle frigöra ytterligare resurser till ökad tillväxt och fler jobb på landsbygden.
|
Pål Jonson (M) |
|