Motion till riksdagen
2018/19:1913
av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD)

Budgetproposition för 2019


1 Sammanfattning

Sverigedemokraternas höstbudgetmotion för riksbudget år 2019 syftar till att särskilt stärka fyra områden:

Inom samtliga av dessa fokusområden krävs omfattande, skyndsamma reformer för att inte samhällskontraktet skall lösas upp.

Sverigedemokraternas höstbudgetmotion är lagd i relation till övergångsregeringens budgetproposition. En sammanfattning av några av de viktigaste budgetförsvagande reformerna åskådliggörs nedan.

Figur 1 Sammanfattande tabell över budgetförsvagande reformer

Figur 1 visar några av de större satsningarna där utökat jobbskatteavdrag samt avskaf­fande av pensionärsskatten är, i monetära mått mätt, överlägset störst.

 


Tabell 1

Budgetförsvagande reformer (mdr kr)

2019

2020

2021

Sänkt inkomstskatt (löntagare och pensionärer)

25,0

25,0

25,0

Försvar och säkerhet

7,5

8,7

12,7

Vård och omsorg

5,9

9,1

9,6

Rättsväsende och trygghet

4,8

7,3

9,7

Minska äldrefattigdom (garantipension & bostadstillägg)

4,4

4,6

4,8

Stärkt och avgiftsfri arbetslöshetsförsäkring

4,1

4,2

4,2

Småföretagare (arbetsgivaravgift & sjuklöneansvar)

2,9

15,3

15,0

Kemikalieskatt

2,4

2,1

2,1

Milersättning

1,5

1,5

1,5

Slopad särskild löneskatt äldre

1,4

1,2

1,1

Flygskatt

1,4

1,4

1,5

ISK + Kfsk

0,8

0,8

0,8

SINK-skatt

0,4

0,4

0,4

RUT-avdrag

0,2

0,2

0,2

Summa

62,7

81,8

88,6

Tabell 1 sammanfattar de större satsningarna för hela budgetperioden. Totalt omfattar de budgetförsvagande reformerna 62,7 miljarder kronor för år 2019 och växer till 88,6 miljarder kronor för år 2021. Samtliga reformer premierar individer med lägre inkoms­ter.

Figur 2 Sammanfattande tabell över budgetförstärkande reformer

Figur 2 visar några av de större besparingarna där höjd moms, reducerat stöd för nyanländas etablering samt slopade subventioner för drivmedel är bland de viktigaste. Reformen med slopade subventioner för drivmedel innebär både ett tillskott till statskassan samt en prissänkning vid pump på ungefär 70 öre per liter drivmedel.

 

Tabell 2

Budgetförstärkande reformer (mdr kr)

2019

2020

2021

Höjd moms (restaurang, catering, hämtmat samt plastflaskor, burkar)

13,5

11,7

11,8

Nyanlända invandrares etablering (UO 13)

7,8

8,9

11,3

Slopade subventioner drivmedel

5,0

5,2

5,5

Effektiv miljöpolitik

4,0

3,3

3,2

Reformerad arbetsförmedling (UO 14)

2,0

11,1

15,9

Migration (UO 8 + UO 25)

1,6

6,1

11,9

Slopade byggsubventioner m.m. (UO 18)

1,0

2,6

3,8

Utfasade ränteavdrag (1 p.e. per år till 25 %)

0,8

2,0

3,8

Budgetförstärkande reformer

35,7

50,9

67,3

Tabell 2 sammanfattar de större besparingarna och summerar totalt till 35,7 miljarder kronor för år 2019 som sedan ökar till 67,3 miljarder år 2021. Samtliga besparingar har det gemensamt att de orsakar inga eller endast smärre, mätbara försämringar i vardagen. Detta låter sig göras eftersom effektiviteten i den ursprungliga verksamheten är låg.
I vissa fall har staten genomfört satsningar utan att ens säkerställa att det blir en positiv påvisbar nettoeffekt.

De ekonomiska konsekvenserna av budgeten stärker individer med låg inkomst, som ofta återfinns bland äldre åldersgrupper. Riksdagens utredningstjänst har analyserat de fördelningspolitiska effekterna av vår budget och sammanfattar:

 


Innehållsförteckning

1 Sammanfattning

Innehållsförteckning

Förslag till riksdagsbeslut

2 Inledning

2.1 Budgeten i praktiken

3 Hälso- och sjukvård

3.1 Tillgänglighet – ett akut problem

3.2 Patienträttsgaranti

3.3 Stärk patienternas rättsliga ställning

3.4 Patientansvarig läkare – på riktigt

3.5 Barn- och ungdomspsykiatrin

3.6 Suicidpreventiva insatser

3.7 En psykiatrisk vård som aktivt leder utvecklingen av nya metoder och
arbetssätt

3.8 Förlossningsvården och barnsjukvården

3.9 Kostnadsfri slutenvård för äldre patienter

3.10 Tandvård

3.11 Tandvårdsbidrag – ökat stöd till ålderspensionärer

3.12 Glasögonbidrag för barn och ungdomar

3.13 Screeningprogram

3.14 Sjukvårdens kompetensförsörjning

3.15 Större inflytande över schemat

3.16 Rätt kompetens på rätt plats

3.17 Personalens säkerhet

3.18 Nationellt it-stöd och patientinformation

3.19 Nationellt vårdgarantikansli och vårdplatskoordinatorer

3.20 Statlig styrning och nationell samordning

3.21 Medborgarskapets betydelse för vård i Sverige

3.22 Obligatorisk hälsokontroll av nyanlända

3.23 Funktionsrätt

3.24 Nationella riktlinjer

3.25 Assistansersättning och LSS

3.26 Likvärdighet av beviljandet av ledsagarservice

3.27 Schablonersättning

3.28 Vård och omsorg av äldre

3.29 Ny äldreomsorgslag

3.30 Snabbspår för att minska belastningen på akuten och äldrevårdscentraler

3.31 Psykisk ohälsa bland äldre

3.32 Matlyft

3.33 Nattbemanning

3.34 Arbetsvillkor inom äldreomsorgen

4 Socialförsäkringen för en stark välfärdsstat

5 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

5.1 Sjukförsäkring

5.2 Rehabilitering före utförsäkring – kompetensfokus vid dag 180

5.3 Sjukersättning

5.4 Bostadstillägg för personer med sjukersättning

5.5 Bibehållen ersättning vid återgång till arbete

5.6 Merkostnadsersättning och handikappersättning

5.7 Sjuklöneansvar

6 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

6.1 En reform för att stärka behovsprövningen av bidrag till barn och familj

6.2 Föräldraförsäkringen

6.2.1 Slopa kvotering

6.2.2 Dubbeldagar

6.2.3 Stärka föräldraförsäkringen

6.2.4 Mödravårdsbesök

6.2.5 Graviditetspenning

6.2.6 Sorgepeng

6.3 Underhållsstöd

6.4 Barnpension och efterlevandestöd

6.5 Bidrag till förstföderskor

6.6 Koppla välfärd till medborgarskap

7 Stärkt ekonomi för pensionärer

7.1 Behåll nuvarande pensionsålder

7.2 Fokus på fattiga äldre

7.3 Avskaffad och sänkt pensionärsskatt

7.4 Förhöjt jobbskatteavdrag för äldre

8 Trygghet, lag och ordning

8.1 En effektiv och resursstark poliskår

8.2 Fler polisanställda

8.3 Kontinuerlig översyn, utbildning och anställning av poliser

8.4 Ett mer attraktivt yrke

8.5 Utrustningslyft

8.6 It-verksamheten

8.7 Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar

8.8 Åklagarmyndigheten

8.9 Sveriges Domstolar

8.10 Kriminalvården

8.11 Fler anstalts- och häktesplatser

8.12 Anstaltsplatser utomlands

Brott och straff

8.14 Straffskärpningar

8.15 Detaljerad statistik om brottslighet

8.16 Brottsoffer

8.17 Statlig skadeståndsgaranti

8.18 Lokala brottsofferjourer

8.19 Utsatta områden

8.20 Upprätta lag och ordning i socialt utsatta områden

8.21 Återinförandet av beredskapspolisen

8.22 Bredare användning av trygghetsskapande kamerabevakning

8.23 Terrorism

9 Migration

9.1 En humanistisk och hållbar flyktingpolitik

9.1.1 Hjälp tidigt och nära

9.1.2 Fler och snabba avslag på nya asylansökningar

9.1.3 Kvotflyktingar och ordnad vidarebosättning

9.2 En rättssäker och sammanhållen asylprocess

9.2.1 Tydliga regler och fungerande kontrollsystem

9.2.2 Tidsbegränsade uppehållstillstånd

9.2.3 Högre krav på styrkt identitet

9.2.4 Översyn av ersättningar till asylsökande

9.2.5 Bättre bosättning av asylsökande, EBO rivs upp

9.2.6 Inget kommuntvång

9.2.7 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

9.2.8 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

9.2.9 Asylboenden i Migrationsverkets regi

9.2.10 Förbättrade boenden

9.2.11 Skydd för minoriteter

9.2.12 Återvandring

9.3 Krafttag mot illegala migranter

9.3.1 Förbättrade gränskontroller

9.3.2 Fler förvarsplatser

9.3.3 Ingen möjlighet att söka asyl igen

9.3.4 Kartläggning av skuggsamhället

9.3.5 Starkare internationella påtryckningar för utvisningar

9.4 Anhöriginvandring

9.4.1 Skärpta krav

9.4.2 Fler DNA-test för att styrka släktskap

9.4.3 Tillfälliga uppehållstillstånd huvudregeln

9.4.4 Förbättrad möjlighet till återkallande av uppehållstillstånd

9.5 Arbetskraftsinvandring

9.5.1 Kompetens och utbildning i fokus

9.5.2 Mer kontroll

9.5.3 Fri rörlighet inom EES

10 Utrikes- och biståndspolitik

10.1 Bistånd som gör nytta – med de mest utsatta i fokus

10.2 Anpassad biståndsram

11 En inkluderande arbetsmarknad

11.1 Avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form

11.2 Lärlingsanställningar

11.3 Jämställdhet

11.4 Lagen om anställningsskydd, utöka undantagen i turordningsreglerna

11.5 Höj taket för ersättning vid arbetslöshet

11.6 Inrätta en obligatorisk, skattefinansierad och allmän arbetslöshetsförsäkring

11.7 Personer med funktionsförmåga som medför nedsatt arbetsförmåga

11.8 Yrkeshögskolan och matchningen på arbetsmarknaden

11.9 Stimulera privata investeringar i småföretag

11.10 Sänkta inkomstskatter

12 Kultur och sammanhållning

12.1 Kultur, medier, trossamfund och fritid

12.2 Hela Sverige – kultur räknas

12.3 Kyrkoantikvarisk ersättning – ett löfte från stat till kyrka

12.4 Kulturlots och Sverigecenter – länk mellan arv och fritid

12.5 ROT och FOND – för bevarande och främjande av svenskt kulturarv

12.6 Kanon för kunskap

12.7 Datorspel – en ny kulturscen som bidrar till ett starkare kulturliv

12.8 Öppna museer i både stad och land

12.9 En tillgänglig idrottsrörelse – för hälsa och livskvalitet

12.10 Trossamfund och etniska föreningar

12.11 Friluftsliv för folkhälsa och omsorg om arv och miljö

12.12 Tillgängliga språk- och folkminnen

12.13 Kulturell hänsyn i dagens och morgondagens samhällsbyggnad

13 Förskola, utbildning, forskning

13.1 Reformera skolan och möjliggör höjning av skolresultaten

13.2 Förskolan utgör grunden och vägen in i det svenska samhället

13.3 Förberedelseskola och hantering av hedersproblematik

13.4 Skola för ökad ordning

13.5 Karriärtjänster för lärare

13.6 Åtgärda akut lärarbrist och främja undervisning på landsbygden

13.7 Fritidshem

13.8 Gymnasium

13.8.1 Tvåårigt gymnasium och återinförande av ämnesbetyg

13.9 Teknikbrygga

13.10 Högre utbildning

13.10.1 Samhällsrelevans

13.10.2 Ekonomiska incitament till studier

13.10.3 Mer undervisningstid

13.10.4 Översyn av lärarutbildningar

13.11 Forskning

13.11.1 Kvalitet, prioriteringar

13.11.2 Statligt forskningsinstitut

14 Försvar och säkerhet

14.1 Försvarsmaktens materiel och övningar

14.2 Utbildning av värnpliktiga och officerare

14.3 Totalförsvaret och MSB

15 Bostäder

15.1 Framförhållning i bostadspolitiken

15.2 Boendemiljö

15.3 Integration på bostadsområdet

15.4 Ökad trygghet i förorterna

15.5 Regional bostadsplanering och investeringsbidrag för äldrebostäder

15.6 Ökad konkurrens och finansiering av bostäder

15.7 Fler studentbostäder

16 Transport

16.1 En järnväg som inte spårar ur

16.2 Marknadspott

16.3 Förbättrat kontaktledningssystem

16.4 Med flyget lyfter Sverige

16.5 Nej till flygskatt

16.6 Investeringsstöd till flygplatser

16.7 Ökad säkerhet inom flyget

16.8 Den rätta vägen

16.9 Stärka den svenska åkerinäringen

16.10 Ny specialenhet för kontroll av yrkesmässig trafik

16.11 Stadsmiljöavtal

16.12 Nej till kilometerskatt/ekoskatt

16.13 Riktat stöd för kommunala vägar

16.14 Sjöfart

16.15 Sjöfartsmiljard

16.16 Tonnage/”blå skatt”

16.17 Investeringsbidrag för säkra hamnar

16.18 Farledsfördjupningar i Göteborgs och Luleå hamn

16.19 Eco-bonus

17 Energi och miljö

17.1 En miljöpolitik för Sverige och omvärlden

17.2 Besparingar på miljöområdet

17.3 En konservativ klimatpolitik

17.4 Minskat beroende av fossila bränslen i transportsektorn

17.5 Forskning och utveckling

17.6 Insatser för marin miljö och arbete mot plast i haven

17.7 Sanering av förorenad mark

17.8 Ansvarsfull politik för Sveriges skog

17.9 Sveriges landsbygder

17.10 Prioritera svenskt jordbruk

17.11 Torkan under 2018

17.12 Fiske och vattenbruk

17.13 Nej till bonus–malus

18 Rikets styrelse

18.1 Minskat anslag till Regeringskansliet

18.2 Myndighetsöversyn

19 Skatter och subventioner

19.1 Sänkta arbetsgivaravgifter

19.2 Slopat sjuklöneansvar för småföretagare

19.3 Avskaffad särskild löneskatt för äldre

19.4 Förändrat RUT

19.5 ROT-avdrag för hemlarm

19.6 Återställ beskattningen av investeringssparkonto och kapitalförsäkring

19.7 Allemanspension

19.8 Avskaffad sjukvårdsskatt

19.9 Avskaffad kemikalieskatt

19.10 Nedtrappat ränteavdrag med 1 p.e. per år under en femårsperiod

19.11 Återställande av vissa momssatser

19.12 Biodrivmedel

19.13 Sänkt SINK-skatt

20 Tabeller per utgiftsområde

21 Statsbudgeten och den offentliga sektorn

22 Utredningar från riksdagens utredningstjänst


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
  2. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1 389 miljarder kronor för 2019, 1 407 miljarder kronor för 2020 och 1 422 miljarder för 2021 (avsnitt 21.1).
  3. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2019 (avsnitt 21.8) och tillkännager för regeringen som sin mening att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning.
  4. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2020 och 2021 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 21.9).
  5. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2019 (avsnitt 21.6).
  6. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2020 och 2021 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 21.7).
  7. Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift.
  8. Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

 

 


2 Inledning

Det är nionde gången som Sverigedemokraterna presenterar en motion för höstbudgeten. På samma sätt som i höstbudgeten för år 2018 föreslår vi satsningar på 4 områden:

Sedan år 2013 har statens samlade utgifter inte ökat nämnvärt trots att BNP har vuxit under samma period. Vad som däremot har ökat är kostnaderna för utgiftsområde 8 och 13, vanligtvis kallade migration och integration.

Figur 3

Källa: Årsredovisning för staten.

Figur 3 visar utfallet för statens utgiftsökning för alla utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor under perioden 20112017 tillsammans med de sammanlagda utgifterna för utgiftsområde 8 och 13. Det kan konstateras att utgiftsökningen för UO 8 & 13 tagit upp i princip hela utrymmet för statens utgifter under perioden.

2.1 Budgeten i praktiken

Hur skulle Sverigedemokraternas budget förändra den ekonomiska situationen för vanligt folk? Riksdagens utredningstjänst har sammanställt fördelningspolitiska effekter baserat på inkomst- och åldersdecil (decil innebär en uppdelning i 9 områden där medianen ligger i decil 5).

 

Tabell 3 Effekten på ekonomisk standard av tio förslag uppdelad på inkomstdeciler, 2019

Decil

Gränsvärden

Mdkr, ekonomisk standard

%

Snitt i kr, ekonomisk standard

1

139

3,3

3,3

3 300

2

139–175

4,6

2,9

4 600

3

175–207

4,2

2,2

4 200

4

207–235

3,4

1,5

3 400

5

235–264

3,1

1,2

3 100

6

264–296

3,2

1,1

3 200

7

296–333

3,5

1,1

3 500

8

333–383

4,1

1,1

4 100

9

383–468

4,7

1,1

4 700

10

          468–

6,2

0,8

6 200

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

En analys baserad på inkomstdecil åskådliggörs i tabell 3. Inkomstdecilerna är baserade på individuell årsinkomst.

Figur 4

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

En analys baserad på inkomstdecil åskådliggörs i figur 4 (procentuell förändring). Av de analyserade reformerna så når över hälften av satsningarna de 3 lägsta decilerna, d.v.s. Sverigedemokraternas budget riktas främst till individer med låga inkomster.

 

 

Tabell 4 Effekten på ekonomisk standard av tio förslag uppdelad på åldersdecil, 2019

Ålder

Mdkr, ekonomisk standard

%

Snitt i kr, ekonomisk standard

019

4,3

0,7

1 900

2024

1,6

0,9

2 700

2534

3,2

0,8

2 400

3544

2,3

0,6

1 800

4554

3,5

0,7

2 600

5564

4,2

0,9

3 700

6574

12,2

3,3

11 100

75

9,1

3,8

9 500

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

Tabell 4 visar en fördelningsanalys av Sverigedemokraternas reformer baserad på åldersdecil och anger även förändring i årsinkomst.

Figur 5

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

Figur 5 visar en fördelningsanalys av Sverigedemokraternas reformer (procentuell fördelning) baserat på åldersdecil. Över hälften av satsningarna riktas till individer över 65 år.

Tabell 5 Effekten på individuell disponibel inkomst av tio förslag uppdelad på kön, 2019

Juridiskt kön

Mdkr

%

Snitt i kr

Kvinnor

16,0

1,6

4 100

Män

15,3

1,2

4 000

Källa: Riksdagens utredningstjänst.

Tabell 5 visar en ekonomisk fördelningsanalys baserad på kön.

3 Hälso- och sjukvård

Den svenska hälso- och sjukvården ska hålla hög internationell kvalitet. Patienter ska erbjudas beprövade och avancerade behandlingsmetoder baserade på den modernaste tekniken, effektiva läkemedel och därtill få god omvårdnad av välutbildad personal. Det är också viktigt att sjukvården utvecklas och förnyas och att såväl fysiska som psykiska sjukdomar behandlas på bästa sätt, samt att patienter erbjuds kvalificerad vård från födseln till livets slutskede.

Förutsättningar för detta finns, men den svenska vården är under hård press. Personalen är överbelastad, alltför många säger upp sig, vilket lämnar luckor i organisationen och leder till ett ännu tyngre lass att dra för dem som är kvar. Patienter stöter ständigt på nya ansikten när personalen sjukskriver sig eller byter jobb.

Operationer och andra behandlingar skjuts upp. Var tredje patient tvingas vänta längre på att få sin behandling eller operation än vårdgarantins 90 dagar och patienter bollas mellan olika sjukhus när vårdplatserna inte räcker till. Till och med intensiv­vårdsplatser saknas.

Många sjuksköterskor söker sig tyvärr bort från sitt yrke samtidigt som för få vidareutbildar sig till specialistsjuksköterskor. På sikt kan vi få se ett mycket bekymmersamt underskott på nödvändig kompetens i vården. Skillnaden i vårdkvalitet mellan olika landsting är också betydande, vilket innebär att vården inte är likvärdig över landet.

Det innebär inte att allt är dåligt. Den svenska vårdapparaten besitter stor kunskap och erfarenhet och resultaten är överlag goda när patienten väl får tillgång till vård.

Vår skattefinansierade sjukvård har bara legitimitet om den kan leva upp till hälso- och sjukvårdslagens ambitioner. Det är därför av yttersta vikt att staten, landstingen och kommuner tillgodoser svenska medborgares rätt till en tillgänglig sjukvård av hög kvalité utifrån de lagar som råder.

3.1 Tillgänglighet – ett akut problem

Vårdens tillgänglighet för patienten är alltså den enskilt viktigaste frågan. Patient­säkerheten äventyras när patienter tvingas vänta alltför länge på behandling, vilket underminerar allmänhetens förtroende för hela sjukvårdssystemet. Problemet med stängda vårdplatser beror oftast på brist på personal, det vill säga personal som kan bemanna vårdplatserna och ta hand om patienterna. Avdelningar stängs ner på grund av personalbrist och patienter skickas hem. Vad gäller antal öppna vårdplatser per invånare ligger Sverige nu, sorgligt nog, i den absoluta botten bland jämförbara OECD-länder, vilket i realiteten innebär att patienter placeras i korridorer och andra förvarings­utrymmen eller helt enkelt tvingas vänta. För att förbättra en för närvarande oacceptabel situation krävs flera olika insatser och satsningar på såväl kort, medellång som lång sikt. Mer resurser behövs definitivt, vilket Sverigedemokraterna också tillför i den aktuella budgeten, men det handlar också om att nyttja befintliga resurser på ett mer effektivt sätt.

3.2 Patienträttsgaranti

Svenskarnas förväntningar på den offentliga sjukvården håller på att sänkas när de tvärtom borde höjas. Som patient ska man ha rätt att fritt välja offentligt finansierad vårdgivare för operationer och andra behandlingar, det gäller både öppen- och slutenvård. Som patient ska man också ha rätt att bli utredd inom vårdgarantins ramar. Om hemlandstinget inte kan erbjuda patienten behandling eller operation inom vårdgarantins dagar ska de hänvisa till en annan offentlig eller privat vårdgivare för att vårdgarantin ska kunna efterlevas. Om behandling eller operation inte kan erbjudas inom vårdgarantins ramar inom Sveriges gränser ska vårdgivaren hänvisa och erbjuda patienten vård utomlands, vilket inte ska innebära några extra kostnader för patienten.

Därför ska samverkansavtal upprättas mellan olika vårdgivare, offentliga och privata, svenska och utländska. Hemlandstinget ansvarar för kontakterna med den hänvisade vårdgivaren, journaler, transporter, uppehälle och eventuellt tolkningshjälp med utländska vårdgivare. Svenska medborgare ska garanteras en tillgänglig hälso- och sjukvård av hög kvalité. Givetvis är den långsiktiga målsättningen att vård utomlands endast ska vara nödvändigt i undantagsfall.

På sikt ska den nuvarande vårdgarantin på 187 dagar minska till 30 dagar, en så kallad månadsgaranti. Vid särskilt allvarliga sjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och liknande, ska maximal väntetid vara 14 dagar. Detta är första steget till att svenska medborgare ska få en av världens mest tillgängliga, offentligt finansierad sjukvård av hög kvalité.

En nationell sjukvårdsreform behövs för att vända den katastrofala utvecklingen. Genom att tillföra resurser och ta tillvara tillgänglig kapacitet ska nio av tio patienter som väntar på behandling vara på rätt sida om vårdgarantins tidsgräns under 2020. Senast 2022 ska vårdköerna vara borta. Utvecklingen i våra grannländer visar att detta inte är någon utopi, snarare en fråga om prioriteringar.

3.3 Stärk patienternas rättsliga ställning

Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015. Lagens övergripande syfte var att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja integritet, självbestämmande och delaktighet. Patientens ställning har dock inte förbättrats, istället visar utvärderingar att situationen har försämrats på en rad områden vad gäller exempelvis tillgänglighet, information och delaktighet. Avsaknaden av tydligt ansvar, tillsyn, kontroll och uppföljning av efterlevnaden av patientlagen är en bidragande orsak till att den inte har fått det genomslag som det var tänkt. Sverigedemokraterna anser att man ska tydliggöra både innehållet i skyldigheterna som framgår av patientlagen, men också vem som har ansvaret att fullgöra dem. Man bör också införa ett rättighetsbegrepp i denna lag där man tydliggör det som patienten har rätt att förvänta sig av vården. Patientens inflytande och delaktighet måste alltså ytterligare understrykas. Samtliga nordiska grannländer har kommit längre än Sverige på detta område.

3.4 Patientansvarig läkare – på riktigt

Ett stort problem inom sjukvården är bristande kontinuitet för patienten. Ofta får patienten träffa olika läkare vid varje tillfälle när de söker vård och ofta finns ingen huvudansvarig läkare att vända sig till. Regler om fast vårdkontakt framgår av hälso- och sjukvårdslagen, men efterlevs inte. Därför måste lagen förtydligas. Genom att återinföra patientansvarig läkare vill Sverigedemokraterna återupprätta möjligheten till kontinuitet för patienten, samtidigt som sjukvårdens effektivitet och användning av resurserna kan förbättras. Detta leder till en mer human och mer patientvänlig sjukvård, där läkaren lär känna patientens behov och får förståelse för patientens sjukdomshistoria, vilket givetvis främjar patientens förtroende för både läkaren och hela vårdsystemet.

3.5 Barn- och ungdomspsykiatrin

Allt fler barn och unga mår dåligt, bland annat ett resultat av att vården saknar tillräcklig kapacitet. Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin är långa och förra året klarade inget landsting målet om att alla ska få hjälp inom 30 dagar. Dessutom kom rapporter om att unga fått vänta i upp till två år på neuropsykiatriska utredningar.

Sverigedemokraterna förespråkar därför nationella flödesprogram och vårdpaket för barn och ungdomar som drabbas av psykisk ohälsa som till exempel självskade­beteende, ångest och depression. Dessa nationella program ska beskriva hur och vilka insatser som denna målgrupp ska få tillgång till och inom vilken tid, samt koordinering­en mellan olika sektorer som BUP, socialtjänsten, förskola/grundskola och elevhälsan så att insatserna fungerar som en helhet.

De nationella programmen ska också fokusera på tidigt förebyggande insatser som förhindrar att barns och ungas sjukdomstillstånd förvärras. Målet är att denna målgrupp ska erbjudas en snabbare och mer sammanhållande hjälp som innebär bästa möjliga utredning och behandling. Modellerna är inspirerad av de danska ”forlöbsprogrammer” och ”pakketforlöbene” som säkrar en snabb och sammanhängande vård av barn och unga som drabbats av psykisk ohälsa. Danmark har tidigare haft liknande problem som Sverige med långa köer till barn- och ungdomspsykiatrin, men sedan man infört nationella flödesprogram och vårdprogram har man kortat väntetiderna till barn- och ungdomspsykiatrin från 52 till 22 dagar.

3.6 Suicidpreventiva insatser

Många gånger kan självmord förhindras helt enkelt genom att tillfällen försvinner och impulsiva handlingar bromsas. Den psykiska ohälsan bland unga har ökat så kraftigt att den nu är ett av våra största folkhälsoproblem. Psykisk ohälsa ligger bakom 90 procent av alla självmord som begås i Sverige. Vikten av en god och tillgänglig psykiatrisk vård, särskilt för barn och ungdomar, kan därför inte nog belysas och det krävs omfattande insatser för att stärka denna. Dessutom fordras förstärkningar inom skolpsykiatrin och kuratorsverksamheten, inte minst då många unga drar sig för att söka extern psykiatrisk vård. All personal som arbetar med någon form av vård eller omsorg bör också gå en kortare utbildning för att lära sig känna igen signaler och tidigt upp­täcka eventuell självmordsbenägenhet. En ytterligare åtgärd vore att utreda möjligheten att förbjuda uppmuntran till självmord, vare sig det sker på internet eller på något annat sätt. Rimligtvis borde denna typ av uppmuntran kriminaliseras då handlingen resulterar i att en medmänniska mister livet.

Avslutningsvis är det givetvis av stor vikt att ge nödvändigt stöd till de efterlevande när självmord trots allt sker. Att förlora en närstående är alltid ett trauma, men då personen i fråga själv valt att avsluta sitt liv är situationen än mer chockerande och väcker än fler känslor och frågor. En utredning bör tillsättas för att se över vilka insatser som behövs för att kunna möta de efterlevandes behov, för att stödja och vägleda tillbaka till vardagens liv. Utredningen bör ta fram riktlinjer för såväl direkt som uppföljande kontakt med anhöriga.

De senaste siffrorna från socialstyrelsen visar att självmorden i vårt land fortsätter att öka.

Totalt 1 544 personer tog sina liv under 2017. Av dessa 1 544 personer är 1 189 säkra självmord och 355 fall räknas in som oklar avsikt, dock sannolika suicid.

År 2008 antog riksdagen en nollvision för självmord där nio strategier togs fram för att minska antalet självmord. Nollvisionen i sig är viktig, dock tillsattes ingen samord­nare för ändamålet och inga medel avsattes. För att komma till rätta med den negativa utvecklingen krävs kraftfulla suicidpreventiva insatser. Förebyggande åtgärder är helt avgörande för att få till en verklig förändring och det kräver också riktade resurser.

Psykisk ohälsa är ett växande folkhälsoproblem som innebär en mycket stor kostnad för samhället. Genom att arbeta med långsiktiga åtgärder och riktade insatser kan vi göra reell skillnad både för att stärka den psykiska hälsan och samtidigt minska samhällskostnaderna. Med anledning av detta finns det goda skäl för en resursupp­stärkning som skapar utrymme för ett seriöst åtagande av suicidpreventiva åtgärder och uppfyllandet av en nollvision.

3.7 En psykiatrisk vård som aktivt leder utvecklingen av nya metoder och arbetssätt

Forskning och kontinuerlig utveckling är avgörande faktorer för att den psykiatriska vården ska hålla hög kvalitet och generera positiva resultat. I landstingen prövas nya metoder och arbetssätt genom exempelvis forskningsstudier och olika typer av pilotprojekt. Goda exempel på detta är psykiatrisk akut mobilitet (PAM) och Brukar­styrd inläggning (BI). För att möta ökade behov av psykiatrisk vård krävs ett kvalitetsorienterat fokus som möter aktuella behov genom resurseffektiva processer. Nya innovativa metoder och arbetssätt som resulterat i goda utfall bör därför, i högre utsträckning, implementeras i den ordinarie verksamheten och på sikt standardiseras inom svensk psykiatri. För att upprätthålla fortsatt utveckling av den psykiatriska vården är det likaså relevant att uppmuntra projekt som avser verka för det ändamålet.

3.8 Förlossningsvården och barnsjukvården

Alla blivande mödrar ska ha tillgång till en god och patientsäker förlossningsvård. Så är dessvärre inte alltid fallet i dag. Sverige är ett land med stora avstånd, framför allt i glesbygd, men en patientsäker förlossningsvård ska självfallet ändå kunna garanteras i hela landet. Därför föreligger ett stort behov av fortsatta satsningar på förlossnings­vården för att blivande föräldrar ska kunna ges en trygg vård. I de fall det inte är möjligt att garantera tillgång till BB i närområdet, till följd av geografiska avstånd, ska lösningar finnas för att säkra patientsäkerheten inom förlossningsvården. Detta kan exempelvis lösas med ambulanser som är speciellt utrustade för förlossningsvård.

Antalet utbildningsplatser till barnmorskor bör utökas eftersom det råder stor brist på barnmorskor inom förlossningsvården. Även om intresset för yrket har minskat på senare år är antalet ansökningar fortfarande betydligt högre än antalet platser.

3.9 Kostnadsfri slutenvård för äldre patienter

Sverigedemokraterna förespråkar ett stimulansbidrag för att alla landsting och regioner ska kunna erbjuda kostnadsfri vård i slutenvården till personer som är 85 år eller äldre.
I dagsläget är kostnaden för slutenvård för patienter olika i olika landsting och regioner. Som mest kan man få betala 100 kr/dygn när man är inlagd på sjukhus och behandlas inom slutenvården. Alla som är 85 år eller äldre ska slippa att betala för slutenvården, det vill säga inläggning på sjukhus. Alla landsting ska därför stimuleras att även erbjuda kostnadsfri slutenvård för denna grupp äldre. Det är orimligt att man som gammal ska behöva betala per dygn som man tillbringar på sjukhus. Dessutom är det orättvist att kostnaden för inläggning på sjukhus varierar över landet.

3.10 Tandvård

Sverige ska vara ett välfärdsland där tänderna är en del av kroppen. Ingen svensk medborgare ska behöva avstå från tandvård på grund av ekonomiska skäl. Tyvärr är det inte så idag. Enligt undersökningar avstår var tionde vuxen svensk – totalt över 700 000 personer – från att gå till tandläkaren av ekonomiska skäl. Detta skapar ett stigma som sänker människors hälsa och självkänsla. Därför budgeterar Sverigedemokraterna för en förändring i högkostnadsskyddet, som innebär att tandvårdskostnaden för den enskilde över 1 000 kronor subventioneras med 50 procent. Dessutom förlänger vi tidsperiodens längd från dagens 12 månaders till 18 månader.

3.11 Tandvårdsbidrag – ökat stöd till ålderspensionärer

Tandvård är en komplex vårdform, varför det är än viktigare att patientens ställning i tandvården tydliggörs och att vårdgivare och behandlare i tandvården får ett tydligt ansvar gentemot patienten. I synnerhet när det gäller information, delaktighet, samtycke, val av behandlingsalternativ, rätten till förnyad medicinsk bedömning, möjligheten att lämna synpunkter och klagomål. Även ifall tandvården skiljer sig från övriga sjuk­vården – genom finansiering, organisation och styrning – så ser vi munnen som en del av kroppen. I dagsläget är tandvårdsbidraget utformat i tre olika intervaller, beroende av åldersgrupp. Systemet ska därför justeras så att alla ålderspensionärer från 65 år medges 900 kr per år istället för de 600 kr som det är idag. Förslaget skulle få en positiv effekt för drygt 800 000 äldre.

3.12 Glasögonbidrag för barn och ungdomar

Glasögon är viktigt och många gånger en förutsättning för att barnen bara ska kunna delta i fritidsaktiviteter och skolarbete på lika villkor. Att inte kunna se tillräckligt bra innebär en stor nackdel för att kunna följa med i skolarbetet och kan även leda till bieffekter som huvudvärk och liknande. Hjälpmedel är en rättighet och glasögon är ett hjälpmedel som är nödvändigt för att barn med synfel ska kunna leva som alla andra barn.

Idag har regeringen lagstadgat att landstingen ska lämna bidrag för glasögon och kontaktlinser för en kostnad upp till 800 kr per person upp till 19 års ålder. Sverige­demokraterna anser dock att detta inte räcker utan vill höja glasögonbidraget till barn och ungdomar upp till 19 års ålder till 1 200 kr per person. Detta då vi anser att det är viktigt att ge alla barn och unga, inte bara de med föräldrar som kan betala, möjlighet att få hjälp med glasögon.

3.13 Screeningprogram

För att uppnå en lyckad behandling krävs tidiga insatser. Därför måste vården kontinuerligt arbeta med att upptäcka och identifiera sjukdomar så tidigt som möjligt. De svenska satsningarna på regelbundna kallelser till mammografi och cellprov­tagningar har lett till en minskad dödlighet i bröstcancer och livmoderhalscancer. Dessa typer av screeningåtgärder, där symptomfria individer undersöks i förebyggande syfte, ska utökas.

3.14 Sjukvårdens kompetensförsörjning

Sjukvårdspersonalen är en av välfärdens absolut viktigaste yrkesgrupper och det är oerhört angeläget att förbättra deras arbetssituation och göra arbete inom hälso- och sjukvård mer attraktivt än idag. Sedan 1980-talet har antalet förstahandansökningar till vård- och omsorgsprogram minskat kraftigt, vilket är högst oroväckande. Denna trend måste vändas. Men det handlar i lika hög grad om att personal som idag arbetar i vården ska välja att stanna kvar och i bästa fall att redan utbildad personal återvänder. Staten kan inte i detalj reglera lönerna i vården, men genom att tillföra ekonomiska medel till landsting och regioner skapas förutsättningar för landstingen att bli mer attraktiva arbetsgivare på kort och lång sikt, vilket alltså kan handla om både löner och arbets­villkor.

Brist på specialistsjuksköterskor är ofta en flaskhals i verksamheten, vilket starkt bidrar till de långa väntetiderna. Antalet specialistsjuksköterskor har minskat över tid trots att vårdbehoven ökar. Flera landsting har visserligen erbjudit lön under heltidsstudier, men nivån har inte varit tillräckligt hög.

Sverigedemokraterna vill också införa legitimation för undersköterskor. Genom att ge yrket högre status minskar personalomsättningen, patientsäkerheten och vårdkvalitén förbättras och undersköterskor skulle ha en bättre förhandlingsposition gentemot sin arbetsgivare.

3.15 Större inflytande över schemat

Varje vårdanställd har unika förutsättningar. Problemet är att många tvingas anpassa sina arbetstider efter sin arbetsgivares behov och många arbetar ofrivilligt heltid, eller ofrivilligt deltid. Det kan förefalla praktiskt för arbetsgivaren att kunna styra sin personal, men i slutändan blir hela organisationen lidande när personalen säger upp sig och unga människor undviker att arbeta i vården över huvud taget. Därför bör anställda inom offentlig sektor ha större inflytande över sina arbetstider, vilket kan gälla rätt till heltid, eller deltid. Detta kan i sin tur vara avhängigt personliga önskemål och livssituation.

Vi vill avskaffa skiftarbetet inom vården, något som ofta är både fysiskt och mentalt påfrestande. Därutöver vill vi slopa karensdagen för bland annat vårdpersonal. Det är viktigt att vårdanställda ska kunna ta ledigt om de är sjuka vilket även motverkar smittspridning.

3.16 Rätt kompetens på rätt plats

Vårdpersonal utsätts ofta för en pressad arbetssituation. Därför är det av yttersta vikt att undersköterskor och sjuksköterskor slipper lägga tid på uppgifter som annan personal med kortare utbildning skulle klara. En professionell vård använder kompetens på ett

Särskild vårdservicepersonal ska kunna avlasta undersköterskor, som i sin tur avlastar sjuksköterskor, som sedan avlastar läkare. Därmed frigörs tid för patientarbete.

Det administrativa arbetet har i ett längre perspektiv ökat väsentligt. Genom att låta vårdnära administratörer sköta journaldokumentation och annat administrativt arbete kan läkare och sjuksköterskor få mer tid för patienter och en bättre arbetsmiljö. Renodlade serviceuppgifter ger förutsättningar för fler händer i vården och arbets­tillfällen för personer som saknar utbildning, vilket i sin tur kan skapa ett intresse för och inspirera till utbildning inom vårdyrken.

3.17 Personalens säkerhet

Dramatiska förändringar pågår i det svenska samhället. För bara några år sedan skulle ingen ha framhållit närvaron av grupper av beväpnade kriminella och upprörda anhöriga på vårdinstitutionerna som ett stort problem. De ofta förekommande skjutningarna och andra gängrelaterade våldsdåd i storstadsområdena tenderar att göra sjukhusen till arenor för aggressivt och antisocialt beteende, ej sällan med udden riktad mot personal, patienter och andra anhöriga. Uppenbart är detta en del av en större problematik som ligger utanför vårdens ansvarsområden, men den akuta säkerhetsproblematiken måste omedelbart åtgärdas med full kraft.

Därför behövs säkerhetsklassade vårdplatser, där man snabbt kan avskilja risk­patienter och även hantera deras anhöriga och andra potentiellt aggressiva personer. Nationella riktlinjer bör införas för hur dessa patienter ska tas om hand från ankomst och omhändertagande till utskrivning. Utgångspunkten är givetvis att vården inte ska bli lidande för någon patient, medan personalens säkerhet garanteras. Åtgärder som kan vidtas berör lokalernas utformning, personalens utbildning och i särskilda fall införande av metalldetektorer.

3.18 Nationellt it-stöd och patientinformation

För att utnyttja vårdens resurser effektivt förordar Sverigedemokraterna ett nationellt
it-stöd som ger en helhetsbild av väntetider och tillgänglighet över hela landet. It-stödet ska bistå nationella vårdplatskoordinatorer med att klara vårdgarantin. Det ska vara möjligt för patienter och anhöriga att se var i landet en viss behandling har kortast väntetid och det ska vara enkelt att jämföra vårdgivare och landsting. På så sätt drivs utvecklingen framåt och kvalitetssäkring kan ske samtidigt som patienternas valmöjlig­heter stärks.

3.19 Nationellt vårdgarantikansli och vårdplatskoordinatorer

När landstinget inte kan erbjuda en patient vård inom vårdgarantins tidsgräns ska patienten informeras om detta och erbjudas vård hos annan vårdgivare. Landstingen ger i dagsläget i många fall otillräcklig information och bristande stöd till patienter som inte får vård inom vårdgarantins gränser.

Ett stort ansvar läggs därför på patienten själv att kontakta vården för att få mer information och patientens eget agerande påverkar möjligheten att byta vårdgivare. Det är inte rimligt att en patients initiativförmåga ska vara avgörande. Patienter som inte själva tar detta initiativ kommer i stället att gå miste om möjligheten till snabbare vård på annat ställe. För att alla patienter ska ha möjlighet att få information och stöd i bytet av vårdgivare, i de fall landstingen inte kan erbjuda vård inom vårdgarantins tids­gränser, ska man inrätta ett nationellt vårdgarantikansli som har helhets- och samord­ningsansvaret för att patienterna ska få snabbare vård.

3.20 Statlig styrning och nationell samordning

År 1862 delades Sverige in i landsting som en del i en genomgripande decentraliserings- och demokratiseringsreform. Det är också på denna regionala nivå som ansvar för hälso- och sjukvården har fördelats. Dessvärre riskeras vårdens jämlikhet då tillgänglighet och behandlingsresultat alltför lätt skiftar alltför mycket mellan olika landsting och regioner. För att säkerställa en jämlik, tillgänglig sjukvård av hög kvalitet anser Sverigedemokraterna att staten bör ha ett tydligt ansvar för styrning och finansiering. Landstingens och regionernas historiska roll som beställare och finansiär avseende vård bör i hög grad ligga på statlig nivå. Samtidigt bör varje ansvarsmodell vara väl förankrad och hitta rätt balans mellan nödvändig nationell samordning och lokal anpassning. Inget system ska vara låst, men varje förändring kräver försiktighet och noggranna utredningar med respekt för den komplexitet som gäller när en hel vårdkedja ska hålla samman.

3.21 Medborgarskapets betydelse för vård i Sverige

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att Sveriges välfärdsinstitutioner, inklusive sjukvården, i första hand finns till för svenska medborgare. Detta implicerar att icke-medborgare generellt sett inte har samma tillgång till de svenska välfärdssystemen och i en tid när människor rör sig mer över gränserna finns all anledning att tydliggöra detta. Samtidigt bör man skilja mellan personer som kommer till Sverige för att arbeta och personer som befinner sig i Sverige av andra skäl. Icke-medborgare, som uppehåller sig i Sverige utan att arbeta bör inte ha full rätt till det svenska välfärdssystemet. Detta gäller även sjukvård, men det är en diskussion som bör föras utifrån noggranna överväganden.

Att ge alla människor i hela världen obegränsad tillgång till svensk sjukvård är inte en rimlig ordning, eftersom det kan skapa ett incitament att migrera av rent medicinska och ekonomiska skäl. För medborgare i EU/EES-länder samt dem med ett blåkorts­tillstånd för arbete gäller de överenskommelser som finns på plats, de åtnjuter i stort samma rättigheter som svenska medborgare. Vad gäller akutsjukvård ska grundregeln vara att ingen ska nekas akut vård på grund av bristande betalningsförmåga och att patientsäkerheten aldrig ska vara hotad. Det är den behandlande läkaren, tandläkaren eller annan ansvarig vårdpersonal som i det enskilda fallet får avgöra vilka insatser som måste göras.

Avseende vuxna med tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd innebär Sverigedemokraternas politik fri tillgång till akutvård samt vård som inte kan anstå. För att få tillgång till fullständig vård kan man kvalificera sig genom att ha arbetat motsvarande heltid under de senaste två åren, eller genom att teckna en försäkring eller betala själv via lån. För asylsökande vuxna och barn erbjuds akut vård, resterande vårdinsatser ska finansieras på egen hand, genom försäkring eller lån. Avseende illegala migranter gäller enbart tillgång till akut vård, dock med fullt betalningsansvar.

3.22 Obligatorisk hälsokontroll av nyanlända

Förekomsten av TBC har ökat i Sverige, vilket har en direkt koppling till nyanlända migranter. Risken för spridning av smitta i samhället ska inte överdramatiseras, men det är en smittsam sjukdom och den kan överföras till andra vid nära kontakter. Framför allt är det ett problem för den smittade och personer i dennes omedelbara närhet, till exempel personal på HVB-hem, i synnerhet om adekvata medicinska åtgärder inte vidtas.

Det finns i Sverige möjlighet till frivillig hälsoundersökning för nyanlända migran­ter, vilket 2014 endast utnyttjades av 44 procent av alla asylsökande. Sverigedemokra­ternas linje är att denna hälsoundersökning ska vara obligatorisk för migranter som kommer från områden där TBC är vanligt. Hälsoundersökningen kan också omfatta screening för annan smitta i samråd med medicinsk expertis.

3.23 Funktionsrätt

Sverigedemokraterna arbetar aktivt för alla människors funktionsrätt i det svenska samhället. Vi vill att personer med funktionsvariation eller funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver och ges möjligheter till goda levnadsvillkor. För att dessa personer ska kunna ta del av samhällets tjänster krävs, utöver valfrihet, också ökad tillgänglighet till lokaler, byggnader, utemiljö och information.

Sverigedemokraterna fokuserar alltid på kvalitet inom offentligfinansierad verksamhet och lägger inga ideologiska värderingar i driftsform. Konkurrens inom välfärdssektorn är i princip positivt så länge detta leder till ökad valfrihet, kvalitet och brukarnöjdhet.

Staten, landstingen och kommunerna har ett gemensamt ansvar att erbjuda metoder som gör funktionsnedsättningar överkomliga, oavsett bostadsort.

3.24 Nationella riktlinjer

Vilket stöd och vilken hjälp man får ska inte vara beroende på var i landet man bor. Jämlikheten måste förbättras genom nationella riktlinjer om ersättning, funktionshjälpmedel och anhörigstöd.

3.25 Assistansersättning och LSS

Sverigedemokraterna vill upprätthålla och återställa de ursprungliga intentionerna med LSS till hur lagen såg ut innan den urgröptes genom begränsande domar och reglerings­brev. Detta kan endast uppnås genom ändring och förtydligande av lagstiftningen.

3.26 Likvärdighet av beviljandet av ledsagarservice

Idag är beviljandet av ledsagarservice inte likvärdigt i landet utan din bostadsort spelar alltför stor roll när det kommer till vilken hjälp och ersättning du får. Sverigedemokra­terna vill se över utformningen av LSS-insatserna för att säkerställa att det bedöms likvärdigt över hela landet.

3.27 Schablonersättning

Assistansersättningen betalas ut månadsvis med ett preliminärt belopp. Varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp. Det preliminära beloppet motsvarar schablonbeloppet multiplicerat med antalet beviljade assistanstimmar i genomsnitt per månad för varje tidsperiod som assistansersättning beviljats. Idag går uppräkningen av schablonen inte hand i hand med löneutvecklingen och behöver därför ses över. Det innebär att ersättningen inte täcker de ökade kostnaderna för assistenter. Löneutveck­lingen ligger för 2017 på 2,5 %, medan regeringen endast räknar upp ersättningen till 1,5 %. En höjning av schablonen för timersättningen motsvarande löneutvecklingen är befogad och Sverigedemokraterna budgeterar därför närmare 1,5 miljard över en treårsperiod för detta ändamål.

3.28 Vård och omsorg av äldre

Alla människor har rätt att åldras med värdighet. Den dagen man inte längre kan klara sig på egen hand ska samhället erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre fortsatt ska kunna leva ett tryggt och meningsfullt liv.

De svenska seniorerna har till skillnad från andra grupper i samhället fått uppleva en stadig försämring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionärer tvingas leva på en månadsinkomst som ligger på, eller strax över, existensminimum.

Sverigedemokraternas uppfattning är att välfärden ska sträcka sig genom livets alla skeenden. Sveriges äldre förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg. Sverigedemokraterna fokuserar alltid på kvalitet inom offentligfinansierad verksamhet och lägger inga ideologiska värderingar i driftsform, utan välkomnar konkurrens inom välfärdssektorn så länge detta leder till ökad valfrihet, kvalitet och brukarnöjdhet.

3.29 Ny äldreomsorgslag

Sverigedemokraterna anser att det behövs en ny lag som ger de äldre tydligare rättigheter. Det är hög tid att de rättigheter som anses självklara för andra grupper i samhället blir självklara även för de omsorgsbehövande äldre. Därför behövs en utredning som får i uppdrag att ta fram ett förslag på hur en ny rättighetslag för äldreomsorgen kan se ut. Utredningen ska omfatta alla frågor som berör äldres rättigheter inom äldreomsorgen. Det är viktigt att de äldres rättigheter inom äldreomsorgen blir tydligt definierade så att det inte ska råda något tvivel om vad man har rätt till. LSS-lagen, som är en rättighetslag, bör fungera som en förebild.

3.30 Snabbspår för att minska belastningen på akuten och äldrevårdscentraler

Akutväntetiderna fortsätter att öka enligt Socialstyrelsens mätning som gjordes under perioden juni 2016–maj 2017. All forskning visar att akuten är det absolut sämsta stället för äldre multisjuka att vara på – de behöver lugn och ro och få vård snabbt. Därför måste det akuta omhändertagandet av äldre personer förändras och förbättras. Genom att inrätta ett särskilt snabbspår på akuten förbättras omhändertagandet och de äldre patienterna får rätt specialistvård snabbare, samtidigt som det kan minska trycket på akutmottagningen.

Sverigedemokraterna vill att vården ska vara tillgänglig och behovsanpassad och att ett system med äldrevårdscentraler inom primärvårdsverksamheten kan möta våra äldre och deras behov på ett fördelaktigt sätt. Slutenvård för personer som är 85 år eller äldre ska vara avgiftsfri.

3.31 Psykisk ohälsa bland äldre

Idag lider cirka 20 procent av alla äldre personer av psykisk ohälsa. Inom en snar framtid är 25 procent av alla svenskar 65 år och äldre, vilket gör psykisk ohälsa till en av våra största folksjukdomar. I dag finns äldre personer som lider av psykisk ohälsa inom framför allt primärvården och äldreomsorgen, ofta utan tillgång till specialist­psykiatrins kompetens. Det kan vara svårt att uppmärksamma symtom på psykisk ohälsa hos äldre personer som inte sällan har flera andra samtidiga sjukdomar. För att utveckla det psykiatriska stödet till äldre personer med psykisk ohälsa är det viktigt att primärvården har tillgång till specialistpsykiatrins kompetens.

3.32 Matlyft

Det bör vara en självklarhet att även på äldre dagar ges chansen att varje dag få avnjuta nylagad, välsmakande och näringsrik mat. Smak och lukt är ofta de sista sinnena som bevaras intakta. Matens kvalitet och tillagningssätt har därför stor betydelse för de äldres aptit, välbefinnande och hälsa. Därför bör utbildade kockar och kokerskor med rätt kunskap om livsmedel ansvara för inköp av råvaror och tillagning av maten på äldreboenden. För att infria detta vill vi införa ett statligt stimulansbidrag. Vi vill också instifta en ny lag som säkerställer att de äldres mat i likhet med skolbarnens mat skall uppfylla vissa grundkrav gällande näringsinnehåll och kvalitet. Fryst och kyld mat som värms i mikrovågsugnar ska inte förekomma inom äldreomsorgen.

3.33 Nattbemanning

Regeringen beslutade den 15 april 2016 att införa en ny bestämmelse i socialtjänst­förordningen om bemanning i särskilt boende för äldre. De nya reglerna anger att personal ska finnas tillgänglig utan dröjsmål dygnet runt. Detta innebär att äldreboenden inte behöver vara bemannade med personal dygnet runt utan endast att personal finns ”tillgänglig”. Att en person finns tillgänglig ger inte samma trygghet och möjlighet att få hjälp direkt. Som man befarade visar det sig nu tyvärr att trots skärpta krav på nattbemanningen, är den fortfarande låg på många äldreboenden i landet. Enligt IVO:s oanmälda inspektioner blir de boende, bland dem många med demens, fortfarande inlåsta. Sverigedemokraterna anser att äldreboenden ska vara bemannade dygnet runt så att personal kan ge nödvändig hjälp utan dröjsmål. Det är viktigt att de äldre ska kunna få omedelbar hjälp samt kunna känna sig trygga. Kommunerna ansvarar för hur nattpersonalen organiseras varför bemanningen också kan se olika ut i olika kommuner. Man ska kunna vara säker på att det finns personal till hands då man behöver den, oavsett i vilken kommun man bor. Därför behövs det bindande krav på bemanning dygnet runt.

3.34 Arbetsvillkor inom äldreomsorgen

Sverigedemokraterna prioriterar frågan om arbetsvillkor inom äldreomsorgen. Vi anser att ofrivilliga delade turer ska avskaffas och ser vikten av att ge personalen större inflytande över sina arbetstider.

4 Socialförsäkringen för en stark välfärdsstat

Statens åtaganden för socialförsäkringar omfattar i huvudsak över tre av statens utgiftsområden avseende ekonomisk trygghet för funktionsnedsatta, barnfamiljer samt ålderdom och sjukdom.

Dessa områden utgör en fundamental del i samhällskontraktet. Staten förväntas ge medborgare stöd i händelse av sjukdom, föräldraskap och pension. Att statens kostnader de facto har minskat eller stagnerat  för ovan nämnda utgiftsområden är därmed ett tydligt tecken på att samhällskontraktet försvagas. Särskilt tydligt är detta i ljuset av att statens intäkter, i form av skatter, under perioden har ökat med 20 %.

I den politiska debatten framhålls ofta olika partiers satsningar på välfärden. Statens årsredovisning visar däremot att en allt lägre andel av statens utgifter har gått till socialförsäkringar.

Figur 6

Källa: Årsredovisning för staten.

Figur 6 visar andelen av statens utgifter som gått till utgiftsområdena:

Under perioden 20102017 minskade andelen av statens utgifter som gick till pensioner med 1,6 procentenheter. Motsvarande siffra för ekonomisk trygghet för familjer och barn ökade med 0,4 procentenheter och minskade med 2 procentenheter för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Befolkningen har under perioden ökat med 7,5 % eller drygt 700 000 personer och utgifterna borde istället rimligen ha ökat kraftigt. Under samma period har de direkta kostnaderna för migration och integration ökat från 1,6 procent till 6,8 procent av statens utgifter.

Nedan presenteras en sammanfattning av de större reformer som berör socialför­säkringen. Före en mer detaljerad beskrivning av respektive reform hänvisas till utgiftsområdesmotionen för socialförsäkringsutskottet. Ambitionen är att stärka socialförsäkringen med fokus på de mest behövande. Detta kan förverkligas genom att fokusera behovsprövade bidrag, som är  utformade för att nå till dem som har behov, istället för generiska.

5 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

5.1 Sjukförsäkring

Utvecklingen av sjukförsäkringssystemen både under den förra och den nuvarande mandatperioden är djupt oroande. Antalet människoöden där sjuka, gamla eller funktionshindrade har kommit i kläm är otaliga. Det handlar om svårt sjuka som tvingas arbeta, människor som ser sina sjukdagar försvinna i väntan på vård och samtidigt människor som fastnar i utanförskap trots önskan att arbeta eller studera. Sverigedemo­kraternas utgångspunkt är att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet och att den som har möjlighet att bli frisk ska få bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete. Med en förstärkt rehabiliteringskedja där sjuka får hjälp att bli friska och friska får hjälp att komma i arbete behövs ingen bortre tidsgräns. Sverigedemokraterna kommer inte att verka för återinförandet av den bortre tidsgränsen enligt den modell som tidigare funnits. Det är dock uppenbart att problemen med utförsäkringar har väldigt lite att göra med den bortre tidsgränsens vara eller icke vara, då de flesta som utförsäkrades under förra mandatperioden inte hann nå den tidigare bortre tidsgränsen på 914 dagar. Det som måste åtgärdas är allvarliga brister i rehabiliteringskedjan. Därför föreslås här en förstärkt rehabiliteringskedja som inte upphör förrän den försäkrade kan återgå i arbete, samt en ordning där ingen som är sjuk tvingas i arbete eller hänvisas till socialkontoret. Det är även en mycket oroande utveckling att sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar och idag är den vanligaste sjukskrivningsorsaken bland både kvinnor och män men där den största andelen är kvinnor. Därför måste en ordentlig översyn göras kring rehabiliteringskedjan för dem med psykisk ohälsa. Insatser behöver göras skyndsamt för att stärka kompetensen i att bemöta människor med psykisk ohälsa, för alla inblandade instanser såsom hälso- och sjukvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen.

5.2 Rehabilitering före utförsäkring – kompetensfokus vid dag 180

Efter dag 180 i dagens rehabiliteringskedja ska den försäkrade prövas mot arbete på hela arbetsmarknaden om det inte bedöms att denne kan återgå i arbete inom 365 dagar eller om det anses oskäligt att pröva mot hela arbetsmarknaden. Just vid dag 180 har det skett många utförsäkringar och enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) (Rapport 2017:9) håller inte bedömningarna vid dag 90 och 180 i rehabiliterings­kedjan tillräckligt god kvalité. Kvalitetsbristerna beror till stor del på att ärendena saknar ett grundläggande utredningsarbete. Mot bakgrund av detta ter sig dagens ordning, där den som har sjukpenning förväntas helt byta yrke efter dag 180, svårmotiverad. Vi föreslår därför en reform där den som är sjukskriven från dag 180 prövas mot en bredare arbetsmarknad än endast sin tidigare arbetsplats, men enbart mot yrken inom sitt kompetensområde, fram till dag 365 vilket vi budgeterar 240 miljoner kronor för per år. (RUT 2018:899).

5.3 Sjukersättning

Antalet avslag för ansökningar om sjukersättning har ökat dramatiskt under den förra mandatperioden och nivåerna har nu nått så högt att systemet kan betraktas som ej fungerande. Den socialdemokratiska regeringens åtstramningar har lett till att så många som åtta av tio fått avslag på ansökan om sjukersättning vilket är en oroande utveckling som vi ser kritiskt på. I Riksrevisionens rapport 2018:9 om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning, framkommer det att det råder en betydande diskrepans mellan de villkor som reglerar rätten till ersättning och människors faktiska möjligheter att arbeta. Mot bakgrund av det menar Riksrevisionen att lättnader i regelverket kan anses motiverade. Sverigedemokraterna vill därför lätta på regelverket så att fler kan ta del av ersättningarna genom att införa ett nytt mindre permanent spår av sjukersättning där kontrollen av arbetsförmågan kan omprövas och där möjligheterna att koppla denna typ av sjukersättning till insatser för vård och rehabilitering ses över. Givetvis ska möjligheten till en permanent form av sjukersättning för dem som har kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning kvarstå.

Sverigedemokraterna menar att den som är kroniskt sjuk ska ha en ekonomisk trygghet och de som är mest utsatta idag är de som har garantiersättning. Vår ambition är därför att stärka garantiersättningen.

5.4 Bostadstillägg för personer med sjukersättning

Bostadstillägget är ett behovsprövat stöd som når de mest ekonomiskt utsatta. Vi vill stärka stödet genom att höja taket till 6 000 kronor i månaden vilket kommer att få som konsekvens att färre som drabbats av långvarig sjukdom ska tvingas flytta.

5.5 Bibehållen ersättning vid återgång till arbete

Efter 365 dagar ska alla ges samma möjlighet att prova sin arbetsförmåga, oavsett om man har aktivitetsersättning, sjukersättning eller sjukpenning. Med bibehållen ersättning ska man under 6 månader få möjligheten att prova sin arbetsförmåga och lönearbeta upp till 25 %, utan att ersättningen från Försäkringskassan påverkas. Vid lönearbete mer än 25 % ska ersättningen gradvis minskas. Resultatet blir att den som vill ta steget ut i arbete får en extra morot den första tiden, även i de fall personen bara har möjlighet att arbeta på en begränsad nivå. Om fler återgår i arbete skulle detta långsiktigt kunna innebära en samhällsekonomisk vinst men vi väljer ändå att budgetera 100 miljoner för denna satsning.

5.6 Merkostnadsersättning och handikappersättning

Regeringen och riksdagen har nyligen beslutat om nya regler vad gäller omvårdnads­ersättning och merkostnadsersättning för barn och vuxna med funktionshinder. För barn innebar förändringen till övervägande del förbättringar. För vuxna innebar det dock att den nya omvårdnadsersättningen för rena hjälpbehov inte ska omfatta vuxna. Ersättning för rena hjälpbehov för vuxna ska alltså inte ingå och det är mycket oklart ifall merkost­nadsersättningen ska kunna täcka upp för rena hjälpbehov. Vad detta kommer att innebära har försatt personer med funktionshinder i oro. Det saknas statistik och andra sammanställningar över vilka hjälpbehov som tidigare åberopats som grund för handikappersättning. Vad konsekvenserna blir av att ta bort den delen av stödet är därför alltför osäkert. Mottagare och närstående har tidigare haft en viss flexibilitet med frihet och egenmakt. I och med att man vill införa ett strikt merkostnadsbegrepp kommer de behövandes egenmakt att begränsas och processen för att ansöka om merkostnadsersättning kommer att försvåras för den sökande. Därför behövs ett förslag där även rena hjälpbehov för vuxna på ett bättre sätt inkluderas. Den övre åldersgränsen på 65 år för att beviljas merkostnadsersättning för vuxna är orimlig. Denna gräns behöver bli mer flexibel och justeras uppåt då flera väljer att stanna i arbetslivet längre. Så länge möjligheten finns att stanna i arbetslivet bör ersättning för att kunna utföra sitt arbete medges även efter 65 års ålder. Den övre åldersgränsen behöver därför utredas vidare. 

5.7 Sjuklöneansvar

Sverigedemokraterna vill reformera sjuklöneansvaret. I syfte att göra det både billigare och enklare att anställa förändras regelverket så att mikro- och småföretagens

börda lindras avsevärt. För att undvika tröskeleffekter konstruerar Sverigedemokraterna denna reform så att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader upp till 29 089 kronor per år. Ett mikroföretag slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal, som är mindre benägen än genomsnittet att sjuk­skriva sig, kan undslippa sjuklönekostnader helt. Denna reform förbättrar dessutom möjligheterna för personer med svag hälsa eller diger sjukdomshistoria att ta sig in på arbetsmarknaden, eftersom ordningen innebär en lägre risk för små och ekonomiskt sårbara företag att anställa dem. På denna reform satsar vi 2,8 miljarder kronor.

6 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

6.1 En reform för att stärka behovsprövningen av bidrag till barn och familj

För Sverigedemokraterna är den ekonomiska tryggheten för barn och familj en viktig grund. Sverigedemokraterna har en vision om en barndomsgaranti som bland annat innebär att samhället så långt det är möjligt garanterar en trygg uppväxt för barn. För att stärka den möjligheten vill vi genomföra vissa förändringar inom barnbidrag och bostadsbidrag för att stärka ekonomin för de mest utsatta barnfamiljerna. Barnbidraget och flerbarnstillägget är idag inte behovsprövat. En höjning av det generella barn­bidraget var därmed en satsning som inte nämnvärt kunde stärka upp de mest ekono­miskt utsatta barnfamiljerna, när såväl inkomstdecil 10 som inkomstdecil 1 tog del av ett höjt barnbidrag.

Sverigedemokraterna bibehåller därmed barnbidraget på 2017 års nivå och väljer istället att utöka bostadsbidraget, som är ett behovsprövat bidrag. Vidare är flerbarns­tillägget ett bidrag som ökar särskilt mycket efter fjärde, femte och sjätte barnet. Genom att därmed satsa en mindre del av barnbidraget och flerbarnstillägget på ett kraftigt förstärkt bostadsbidrag som ju är ett behovsprövat bidrag kan vi stärka ekonomin för de mest utsatta familjerna. Samtidigt höjs inkomsttaket till en årsinkomst om ca 200 000 kr (inkomstdecil 4) och möjliggör för fler att ta del utav bostadsbidraget. Därutöver utökas täckningsgraden från dagens nivå med syftet att ytterligare förbättra den privatekono­miska situationen för de mest utsatta hushållen.

Således väljer vi att både utöka antalet individer som kan ta del av bostadsbidraget och ökar det absoluta beloppet som nuvarande hushåll får. (RUT 2018:1184). Vi vill även genomföra skattelättnader som gynnar föräldrar som arbetar i alla inkomstklasser.

6.2 Föräldraförsäkringen

6.2.1 Slopa kvotering

Föräldraförsäkringen är den nyblivna eller växande familjens garanti för ekonomisk stabilitet under barnens första omsorgskrävande år. Hur föräldrapenningen fördelas mellan vårdnadshavarna ska bestämmas av föräldrarna som är vårdnadshavare och behöver inte regleras politiskt. Därför avskaffas kvoteringen av föräldraförsäkringen samt den indirekta jämställdhetsbonusen, och föräldrarna återges förtroendet att fullt ut bestämma hur föräldraförsäkringen ska disponeras.

6.2.2 Dubbeldagar

Antalet dubbeldagar, de dagar under vilka bägge vårdnadshavare kan använda föräldraledigheten samtidigt, i föräldraförsäkringen ökar. I stället för nuvarande gräns på max 30 dagar, höjs taket till 60 dagar. Detta för att ge mer frihet till familjen att anpassa stödet efter sina behov.

6.2.3 Stärka föräldraförsäkringen

Med barn uppkommer av naturliga skäl ekonomiska behov som tidigare inte funnits. Ökade utgifter, samt att föräldraförsäkringen inte motsvarar en full inkomst, kan skapa en ekonomisk tröskel för dem som planerar att skaffa barn. Det är inte önskvärt att fullt ut avskaffa en sådan tröskel men staten bör utforma stödsystemen så att den ekonomiska oron minimeras. Föräldrapenningen uppgår till 80 % av lönen vilket kan utgöra ett ekonomiskt hinder för vissa familjer. Det finns dessutom ett inkomsttak på 10 prisbas­belopp vilket kan utgöra en barriär för personer med högre inkomster. Därför är vår ambition att höja ersättningsnivån till 85 % av lönen samtidigt som taket höjs till 12 prisbasbelopp.

6.2.4 Mödravårdsbesök

Från den tidpunkt då graviditeten är bekräftad ska båda föräldrarna ha en lagstadgad rättighet att få ledighet från sitt arbete för att kunna delta vid besök i mödravården. Båda föräldrarna ska ha en möjlighet att ansöka om en ny form av tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården. De ordinarie föräldrapenningdagarna ska inte behöva användas till detta innan de 60 dagar före beräknad förlossning som båda föräldrarna numera har rätt att ta ut föräldrapenning för vid mödravårdsbesök.

6.2.5 Graviditetspenning

Sverigedemokraterna anser att det särskilt under den sista tiden i graviditeten ska finnas förutsättningar för lugn och harmoni för mamman såväl som för barnet i livmodern. För kvinnor som på grund av ett ansträngande yrke upplever besvär finns idag möjlighet till graviditetspenning. Denna kan erhållas från och med 60:e dagen innan beräknad födsel. Trots detta nekas idag många denna avlastning med följd att de tvingas fortsätta arbeta heltid trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Därför föreslås 10 nya graviditetsdagar som alla gravida kvinnor kan ha rätt att ansöka om de 30 sista dagarna innan beräknad förlossning oavsett behov i förhållande till sitt arbete eller inte.

6.2.6 Sorgepeng

Varje vårdnadshavare ska erhålla en lagstadgad rätt att vara ledig i en månad (22 dagar) med ersättning i form av tillfällig föräldrapenning om dennes barn, vars ålder understiger 18 år, avlider. Detta skulle inte påverka nuvarande systems uppbyggnad, utan erhållas i enlighet med nuvarande former för tillfällig föräldrapenning.

6.3 Underhållsstöd

Utgångspunkten måste vara att föräldrar tar sitt ansvar för att betala underhållsbidrag utan att staten och Försäkringskassan ska behöva gå in som mellanhand och betala ut underhållsstöd. Mer behöver göras för att öka föräldrarnas ansvar och incitament att frivilligt betala underhållsbidrag. Samtidigt måste utgångspunkten vara barnets bästa och att barnet eller barnen i fråga inte ska drabbas och komma i kläm på grund av att ekonomin ibland inte räcker till eller för att den bidragsskyldiga föräldern helt enkelt ibland vägrar att betala.

Vi anser att underhållsstödet ska bli mer förutsägbart och anpassas efter verkligheten vad gäller inkomster och utgifter för att på bästa sätt vara ett stöd till familjer och barn. Därför menar vi att regeringen ska se över hur systemet kan utformas så att de nödvän­diga höjningarna som görs på grund av inflationen inte kommer med mer än ett års mellanrum, utan indexeras och kopplas till faktisk inflation och följer prisutvecklingen på årsbasis.

6.4 Barnpension och efterlevandestöd

Barnpension och efterlevandestöd betalas ut automatiskt i de fall både barn och den förälder det gäller var bosatta i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet. En ansökan krävs dock när den efterlevande är ett barn som är bosatt i Sverige, men vars avlidna förälder inte var att anse som bosatt i Sverige. Prognosen på senare år för efterlevandestöd har ökat delvis på grund av att fler nyanlända barn vars ena eller båda föräldrar saknas, dels ändrad praxis sedan våren 2014 som innebär att intyg från andra länder inte längre är ett absolut krav för att beviljas efterlevandestöd vilket framgår i proposition 2017/18:150. I dessa fall menar vi att systemet är alldeles för osäkert som det är idag. Därför är det vår mening att efterlevandestöd i första hand bör kopplas till barn som är bosatta i Sverige som innehar medborgarskap i Sverige alternativt i annat EU/EES-land samt att den förälder som efterlevandestöd kopplas till ska inneha svenskt medborgarskap alternativt EU/EES-medborgarskap eller vara folkbordförd i Sverige vid dödsfallet eller försvinnandet. Vid medvetet uppgivande av felaktiga uppgifter bör personen i fråga bli återbetalningsskyldig.

6.5 Bidrag till förstföderskor

Som ett familjevänligt parti vill Sverigedemokraterna införa ett nytt bidrag till först­föderskor. Tanken är att detta ska vara engångsstöd som utgår till förstföderskor för att kunna täcka en del av de engångskostnader som uppstår i samband med en nyfödd. Givetvis är det viktigt att varje familj så långt det är möjligt skapar ekonomiska förutsättningar för familjebildning men vi ser vikten av att varje familj ges möjlighet till ett grundläggande utbud av behövda saker för att skapa förutsättningar för en trygg start för barnet och familjen. Bilbarnstol och barnvagn är exempel på saker där också säkerheten för barnet är en viktig aspekt. Detta är en satsning på 1 miljard. (RUT 2018:1120)

6.6 Koppla välfärd till medborgarskap 

Sverigedemokraterna anser att välfärden och i synnerhet en betydande del av de bosättningsbaserade förmånerna såväl som en fullständig tillgång till sjukvården bör kopplas till det svenska medborgarskapet. Däremot bör individer med ett annat medborgarskap än det svenska ges möjlighet att kvalificera in sig till välfärdssystemet genom stadigvarande arbete inom Sverige.

7 Stärkt ekonomi för pensionärer

7.1 Behåll nuvarande pensionsålder

Vintern 2017 presenterade pensionsgruppen, bestående av Alliansen och regeringen, flera förslag för utformningen av framtidens pensionssystem. Uppgörelsen innehöll dessvärre betydligt fler ”piskor” än ”morötter” för att få fler äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden. Som ett resultat av den oansvarsfulla politiken som såväl Alliansen som de rödgröna har fört i regeringsställning så förvägrar man nu äldre, trots ett livslångt arbete och skattebetalande, att gå i pension. Detta har skett som ett resultat av att det nuvarande pensionssystemet inte är finansiellt hållbart i den meningen att det kan garantera löntagaren en fullgod pension. Samtidigt ser utgångsläget ännu mörkare ut för den yngsta generationen som träder ut på arbetsmarknaden. För 90-talisterna kommer pensionen att understiga hälften av slutlönen.

Sverigedemokraterna går istället fram med en alternativ politik där frivillighet, flexibilitet, incitament och möjligheter står i fokus. Istället för piskor fokuserar våra förslag på ekonomiska och andra incitament som gör det mer attraktivt för de äldre som vill och kan att stanna kvar på arbetsmarknaden ytterligare ett par år.

Vi sänker deras skatter, gör det billigare för företagen att anställa äldre samt möjliggör att äldre kan gå ner till deltid i den mån de själva vill. Stärkt arbetsmiljö, fler händer i vården genom lagstadgad rätt att gå upp till heltid, för alla de tiotusentals som idag arbetar deltid ofrivilligt samt att äldre inom exempelvis byggbranschen i högre utsträckning agerar mentorer inom ramen för lärlingsjobb borgar för att man inte sliter ut sig innan pensionen.

Slutligen återinförs möjligheten för individen att spara privat till sin pension, vilket i kombination med tidigare förslag om sänkt skatt på investeringssparkonto (ISK) medför att även dagens 90-talister får en möjlighet att bygga en god ekonomisk trygghet och kan se fram emot sin pension. Från borgerligt håll hörs ibland att individen faktiskt har ett eget ansvar för sin pension. Det är givetvis sant, men i sådana fall har vi från politikens håll ett ansvar att tillhandahålla rätt verktyg för att möjliggöra ett sunt pensionssparande. Det är viktigt att förstå att äldre inte är en homogen grupp. Vissa har haft fysiskt påfrestande jobb som, trots förebyggande träning, resulterat i utslitnings­skador. Dessa individer har mycket svårt att fortsätta sina karriärer utan att byta yrke. Andra är pigga och krya och vill gärna ha en fot kvar på arbetsmarknaden ytterligare ett par år. Mot en sådan bakgrund är det orimligt att generellt höja pensionsåldern för samtliga. En förändring av systemet måste bygga på flexibilitet för individen, snarare än ett isolerat fokus på själva pensionsåldern.

7.2 Fokus på fattiga äldre

Statens pensionsutgifter är ett av få områden som har minskat under den gångna mandatperioden. Samtidigt har pensionsgruppen (S, M, KD, C, L och MP) föreslagit höjd pensionsålder samtidigt som det kan konstateras att allt färre får den andel av sin arbetsinkomst som de utlovats. Det är en självklarhet att ett land måste tillse att den generation som har byggt landets välstånd får en dräglig tillvaro när de inte längre är yrkesverksamma – vilket är ett åtagande som den svenska staten brustit i. Vi avser att kraftigt förbättra de ekonomiska villkoren för pensionärer och att det ska ske omgående!

Pensionärer som inte betalat in allmän pension eller tjänstepension erhåller garantipension från staten. Nivån i garantipensionen är extremt låg och höjs med 1 000 kr i månaden. Därutöver väljer vi att höja bostadstillägget med närmare 440 kronor. Detta medför till en väsentlig inkomstökning för de allra mest behövande relativt ekonomiskt utsatta äldre.

7.3 Avskaffad och sänkt pensionärsskatt

De senaste årens sänkning av pensionärskatten är ett steg i rätt riktning men det går alldeles för långsamt och skulle införts för länge sedan. Istället anser Sverigedemo­kraterna att pensionärsskatten bör avskaffas omgående och har budgeterat för detta. Eftersom pension är uppskjuten lön så finns varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska straffbeskattas i den utsträckning som idag sker relativt vanliga löntagare. Denna skattesänkning är högt prioriterad för Sverigedemokraterna och därav ser vi att pensionärsskatten slopas helt. Det skulle innebära en avsevärt förbättrad disponibel månadsinkomst för en genomsnittlig pensionär. Därutöver föreslår vi att förändringar i det ordinarie jobbskatteavdraget även innefattar pensionärer.

7.4 Förhöjt jobbskatteavdrag för äldre

Ett viktigt verktyg för att främja möjligheten att stanna kvar på arbetsmarknaden ett par år efter ordinarie pensionsålder är ekonomiska incitament i form av minskad löne­beskattning, som låter arbetstagaren behålla mer pengar från sitt arbete vid månadens slut.

Vi ökar därför jobbskatteavdraget för äldre med tydligt fokus på de lägsta inkomst­erna där arbetsinkomster upp till 180 000 kronor per år i praktiken blir helt skattefria. Ett fokus på de lägsta inkomsterna fångar upp de individer som annars hade gått i heltidspension och ger dem istället en möjlighet att kombinera inkomst från arbete med inkomst av pension vilket såväl kortsiktigt som långsiktigt kan vara ett effektivt verktyg för att öka på sin inkomst.

8 Trygghet, lag och ordning

En stat som inte upprätthåller lag och ordning är en stat i sönderfall. Upprätthålls inte den demokratiska rättsstaten återstår den starkes rätt, vilket innebär att det vakuum staten lämnar efter sig kommer att fyllas av andra aktörer som flyttar fram sina positioner där rättsstaten retirerar.

I Sverige finns numera 61 utsatta områden, varav 23 bedöms som särskilt utsatta. Det rör sig om platser där polis, ambulans, räddningstjänst och andra viktiga samhälls­funktioner, såsom kollektivtrafik och brevbärare, inte kan utföra sina uppgifter på ett normalt sätt.

Samhällets kapitulation medför en enorm påfrestning för vanliga hederliga människor, påfallande ofta utrikes födda, som arbetar eller bor i dessa områden. Ingen ska behöva riskera att få sin bil uppbränd för att man bor i ett visst område.

I den politiska debatten talas det ibland något naivt om behovet av sociala insatser, att det är en lokal hopplöshet som mynnar ut i stenkastning och bilbränder. I själva verket handlar det om synnerligen grovt kriminella och deras svans, som tagit hela bostadsområden som gisslan och som avskyr polisen av den enkla anledningen att polisen stör deras kriminella verksamhet. Vanliga familjer, som trots den negativa situationen utgör den absoluta merparten av de boende i utsatta områden, är de som drabbas hårdast. Samhället har lämnat dessa människor åt sitt öde.

Självfallet finns det ett behov av olika sorters sociala insatser då dessa områden tenderar att vara socioekonomiskt utsatta. Sociala insatser blir dock i grunden verkningslösa när den grundläggande tryggheten saknas. Lösningen måste i första hand vara trygghet som säkras av de rättsvårdande insatserna, vilket sedan följs av andra åtgärder – inte tvärtom. Samhället måste återta kontrollen över sina förlorade områden och de hederliga människor som bor där måste ges en reell chans att bli en del av det svenska samhället.

På detta sätt vill vi bana väg för de goda och konstruktiva krafterna. Men för att nå framgång krävs det att poliser finns tillgängliga när medborgarna behöver dem, att resurserna finns för att utreda brott snabbt och effektivt och en styrning som säkrar polisernas arbetsvillkor.

8.1 En effektiv och resursstark poliskår

Den svenska polisen är en samhällsbärande yrkesgrupp som upprätthåller lag och ordning och skyddar vanliga medborgare. De förhindrar brott med sin närvaro i utsatta områden, de skyddar befolkningen från otrygghet och de sätter dem som skapar otrygghet bakom lås och bom. När terrordåd inträffar springer polisen mot den punkt som andra flyr från, de riskerar sina liv för att skydda folket från fara. De står upp för vad som är rätt.

Polisen ska finnas tillgänglig i hela samhället, landsbygd som storstad, och under hela året. Medborgare ska mötas av öppna polisstationer, även på sommaren, och korta inställelsetider när de rapporterar in brottslighet. I det moderna folkhemmet är polisen en positiv del av vardagen för laglydiga medborgare.

En grundläggande förutsättning för att vända trenden av fler brott, varav en minskande andel klaras upp, och därmed vinna ett större förtroende för samhällets kapacitet att hantera brottslighet är en stabil och kompetent poliskår. Det är dessa män och kvinnor som först kommer i kontakt med brottsligheten och ofta dessutom de som utsätts för den.

Figur 6

Källa: Polismyndigheten.

Polisyrket är i mångt och mycket unikt. Utbildningen leder till en specifik tjänst med en specifik arbetsgivare, som till syvende och sist utgörs av staten, med en avsaknad av privata alternativ. Ledningen är politiskt tillsatt och strejk vid inhumana och orimliga arbetsförhållanden är inte tillåtet.

Sverigedemokraternas mening är att det krävs genomgående förändringar för att återupprätta polisyrkets status – en nödvändighet för att få fler att söka sig till polishögskolan och för att få dagens poliser att vilja stanna i sitt yrke.

8.2 Fler polisanställda

Ambitionen att fler brott ska utredas och klaras upp innebär att det krävs en kraftig förstärkning av Polismyndigheten. Fler poliser är en förutsättning för att rättssamhället ska kunna bemöta hotet från den organiserade brottsligheten, stävja våldsamheterna i förorten och finnas tillgänglig för medborgarna.

Sverigedemokraternas målsättning är att ytterligare 7 000 poliser, utöver Polis­myndighetens tidigare utbildningsprogram, ska utbildas fram till 2025 samt att ytterligare 1 500 civilanställda ska anställas fram till 2021. För detta ändamål krävs att Polismyndigheten tillförs 640 miljoner kronor år 2019. Satsningen utökas ytterligare år 2020 och år 2021 till 1 445 miljoner kronor respektive 3 015 miljoner kronor.

Sverigedemokraterna föreslår därutöver att Polismyndigheten tillförs 25 miljoner kronor år 2019 för att öka personalstyrkan hos Nationellt forensiskt centrum.

8.3 Kontinuerlig översyn, utbildning och anställning av poliser

Antalet poliser har minskat sedan 2010, i absoluta tal men framförallt i förhållande till befolkningen. Sedan Polismyndigheten genomförde omorganisationen 2015 har i genomsnitt fler än två poliser lämnat yrket varje dag. Ingripandeverksamheten, de som rycker ut på 112-larm, är särskilt drabbade av avhoppen. Samtidigt har befolkningen ökat och fortsätter att öka, vilket har resulterat i att det relativa antalet poliser minskar kraftigt.

Figur 7

Källa: Polismyndigheten.

För att säkerställa att dagens situation, med en kraftigt sjunkande polistäthet, inte ska återupprepas föreslår vi att det upprättas ett relativt rikttal om 250 poliser per hundratusen invånare.

Poliser ska utbildas i den takt som krävs för att upprätthålla det relativa antalet. Fördelen med en sådan referensnivå är att det medför en långsiktig stabilitet för polisväsendet som därmed garanterat bibehåller sitt relativa antal även när befolknings­mängden ökar. Krav på lokal minimibemanning bör också utredas för att invånare på landsbygden inte ska mötas av stängda polisstationer och långa inställelsetider.

Utöver arbetet med mängdbrott, organiserad brottslighet, våldsamheter i förorterna och ökad närvaro på landsbygden bör fokus även ligga på förstärkning av gränspolisen och arbetet för att hitta och avvisa eller utvisa illegala invandrare.

8.4 Ett mer attraktivt yrke

I en undersökning av Novus, beställd av Polisförbundet, från maj 2017, framgår att poliser själva upplever bristen på personal som den främsta orsaken till att uppklarningen av brott inte är högre, följt av organisationsförändringar och brist på personalresurser. Samtidigt är det allt fler poliser som slutar i förtid för att arbeta inom branscher där villkoren är bättre. Polisernas löner har släpat efter andra offentlighetsanställdas och detta är oundvikligen en av orsakerna till att många slutar parallellt med att yrkets status urholkas.

Figur 8

Källa: Polismyndigheten.

I ett första led föreslår vi att Polismyndigheten tillförs 1 475 miljoner kronor år 2019 för en riktad lönesatsning. Medan det är upp till arbetsmarknadens parter att exakt avgöra hur resurserna ska fördelas är syftet att denna satsning primärt ska gynna poliser i yttre tjänst, där lönerna är som lägst, samt för de som arbetar under obekväma arbetstider.

En förstärkning av arbetsvillkoren och arbetsmiljön ökar inte bara incitamenten för fler kompetenta människor att söka till polisutbildningen, det medför även ett incita­ment för erfarna poliser som tidigare sagt upp sig att återvända till yrket. Återan­ställning av poliser utgör en viktig del i vår ambition att utöka antalet poliser, då nyanställda poliser är i behov av kollegor med erfarenhet från den dagliga polisverk­samheten.

8.5 Utrustningslyft

Poliser i yttre tjänst har flertalet gånger uttryckt oro över att deras vapenarsenal inte duger för att möta exempelvis tungt beväpnade terrorister. Detta uppmärksammades inte minst efter terrorattacken på Drottninggatan i april 2017, då poliser larmade om att det saknades förstärkta skyddsvästar, ballistiska hjälmar, kommunikationsradio och utbildning för att hantera förstärkningsvapnet MP5.

Sverigedemokraterna satsar därför specifikt på ett utrustningslyft om 100 miljoner kronor för 2019. Detta skulle medföra att polis inte skickas ut med bristande utrustning samt att en hög andel av tjänstgörande poliser i yttre tjänst både ges tillgång till samt är utbildade att använda förstärkningsvapen. Anslaget ska även användas för att kroppskameror successivt införs som en del av standardutrustningen för patrullerande polis.

8.6 It-verksamheten

Polisens datasystem är i behov av en modernisering. För att säkerställa att brotts­bekämpningen är så effektiv som möjligt behövs välfungerande tekniska lösningar. Att Polismyndigheten kan fortsätta digitaliseringsprocessen är vitalt, inte bara för brotts­bekämpningen utan även för att förbättra servicen gentemot medborgarna. Vidare kommer det uppstå kostnader för Polismyndigheten till följd av Sverigedemokraternas förslag för att underlätta spaningsverksamheten. För detta ändamål anslår vi 75 miljoner kronor för 2019.

8.7 Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar

Under de kommande åren kommer antalet poliser att öka kraftigt. Detta, tillsammans med ett antal straffskärpningar och bättre verktyg för Polismyndigheten genom bland annat en utökad kamerabevakning, kommer att leda till en högre belastning för Åklagarmyndigheten och Sveriges domstolar.

Domstolar ska vara en plats där brottsoffer, deras anhöriga, vittnen och personal ska kunna känna sig trygga. I takt med att organiserad brottslighet blivit mer utbrett har också kraven på trygghet i domstolarna aktualiserats. Domstolar ska vara fredade från vapen och direkta eller subtila hot. Vittnen och målsäganden ska erbjudas att slippa möta tilltalade eller närstående till dessa i samband med rättegång.

Målsägande och vittnen har alltid en utsatt position i rättsprocessen. Uppgifterna de lämnar är inte sällan förenade med obehag och rädsla för den egna säkerheten. Sam­tidigt utgör vittnesmål ett av de viktigaste bevismedlen för domstolarna. För att den svenska rättsstaten ska vara värd sitt namn är det nödvändigt att den kan skydda de som bidrar till att upprätthålla den genom sitt vittnesmål – både under rättegången och efter domen.

8.8 Åklagarmyndigheten

För att personalförstärkningen inom Polismyndigheten ska kunna få full effekt krävs det även att flertalet myndigheter inom rättsväsendet får mer resurser. Även om antalet ärenden till Åklagarmyndigheten minskat de senaste åren är myndighetens arbetsbörda fortsatt hög, till följd av bland annat en mer komplicerad brottslighet och stora förundersökningar.

Arbetsbördan lär öka ytterligare till följd av kraven på fler poliser varpå Åklagar­myndigheten behöver anställa mer personal för att kunna hantera den ökade belast­ningen. För detta ändamål föreslår Sverigedemokraterna att Åklagarmyndigheten tillförs 160 miljoner kronor år 2019.

8.9 Sveriges Domstolar

Verksamheten för Sveriges Domstolar påverkas starkt av utvecklingen för de övriga delarna i samhället. Under de senaste åren har det varit ett ökande flöde av inkomna mål vid domstolarna och Domstolsverkets prognoser visar på en fortsatt utveckling. Med Sverigedemokraternas övriga satsningar inom rättsväsendet kan antalet förväntas stiga ytterligare och därför tillförs Sveriges Domstolar ytterligare 250 miljoner kronor år 2019.

8.10 Kriminalvården

Sverigedemokraterna har föreslagit flertalet straffskärpningar, bland annat ett borttagande av ungdomsrabatten och mängdrabatten samt skärpta straff för sexualbrott, vapenbrott, människohandel och så vidare. Detta, tillsammans med våra satsningar för en mer effektiv poliskår, kommer att leda till att fler människor kommer att spendera en längre tid på anstalt, vilket kommer kräva att stängda anstalter, där det är möjligt, öppnas. Det kommer även kräva en större utbyggnad av kapaciteten på befintliga anstalter samt en långsiktig strategi för att minska kostnaden per intagen.

8.11 Fler anstalts- och häktesplatser

De straffskärpningar som genomförts kommer i etapper leda till att straffmassan, den totala utdömda fängelsetiden, utökas kraftigt. Detta kommer att innebära högre krav på Kriminalvårdens verksamhet för att undvika överbeläggning samt mer resurser.

Sverigedemokraterna föreslår att Kriminalvården tillförs 750 miljoner kronor år 2019 för att utöka antalet anstalts- och häktesplatser. Satsningen motsvarar cirka 120 fler häktesplatser och cirka 240 fler anstaltsplatser. Satsningen utökas ytterligare år 2020 och år 2021 till 1 160 miljoner kronor respektive 1 615 miljoner kronor. Vid utgången av 2021 motsvarar satsningen totalt cirka 720 fler anstaltsplatser och 420 fler häktesplatser.

8.12 Anstaltsplatser utomlands

Svensk kriminalvård är dyrast i EU. Enligt Europeiska rådets årliga straffrättsliga statistik kostar en fånge i ett svenskt fängelse i snitt 359 euro per dygn medan kostnaden i länder som Estland, Lettland och Polen ligger under 50 euro per dygn. Samtidigt är Sverige i en situation där en allt större del av fängelsepopulationen utgörs av utländska medborgare.

För att kunna genomföra framtida kostnadsbesparingar för svensk kriminalvård vill vi därför utreda möjligheterna att hyra fängelseplatser i andra länder. Det ska delvis kunna användas för livstidsdömda, långtidsdömda eller utländska medborgare där det inte är möjligt att placera dem i ett fängelse i deras hemland, för att hålla nere kostna­derna, men även för att hantera tillfällig överbeläggning.

Genom att säkerställa att det finns etablerade möjligheter att på kort sikt hyra platser i andra länder skapas även möjligheten att parera tillfälliga toppar med överbeläggning i svenska fängelser – vilket ger en mer hälsosam arbetsmiljö för personalen och en bättre rehabiliteringsmiljö för de intagna.

Brott och straff

Ett brott ska alltid medföra ett skyndsamt straff som står i proportion till brottets allvarlighet och överensstämmer med det allmänna rättsmedvetandet. Det är främst viktigt för att skipa rättvisa, ge brottsoffer upprättelse, upprätthålla respekten för lagen och undvika individuell rättskipning, men det handlar även om att avskräcka gärnings­mannen och allmänheten från fortsatt brottslighet.

Personer som döms för brott ska erbjudas stöd och hjälp för att bli hederliga medborgare, men det ska alltid föregås av ett proportionerligt straff. Det finns inget motsatsförhållande mellan rättvisa straff och att återanpassa brottslingar till ett laglydigt liv.

8.14 Straffskärpningar

Liksom tidigare förespråkar Sverigedemokraterna kraftigt höjda straff för framförallt vålds- och sexualbrott men även generellt sett för brott mot person, inbrott och brott som har med organiserad brottslighet att göra.

Höjda straff är inte bara rätt utifrån ett moraliskt perspektiv. Det medför även ökade möjligheter för rättsväsendet att till exempel häkta och därmed hålla farliga personer inlåsta i väntan på rättegång, ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel med mera. Kännbara konsekvenser för denna sorts brottslighet är inte bara viktigt för att brottsoffren ska få upprättelse utan även för att de som jobbar inom rättsväsendet ska se att deras insatser gör skillnad.

Straffen i Sverige har varit och är fortfarande alldeles för låga i många fall. Därför behövs en översyn med ambitionen att kraftigt höja straffen. Som ett resultat av detta väntas ökade kostnader för Kriminalvården vilket de får extra resurser för. Det stora genomslaget för ökade straff väntas dock ske på några års sikt.

Figur 8 Straffskärpning för attacker mot blåljuspersonal

Källa: Polisförbundet.

En majoritet av poliserna i yttre tjänst har under det senaste året drabbats av hot, våld eller trakasserier. För att råda bot på detta föreslår Sverigedemokraterna ett minimistraff på fyra års fängelse för attacker mot blåljusverksamhet. Det är i straffskalan samma nivå som synnerligen grov misshandel, ett brott som är att likställa med våldsam störning och vandalisering av utryckningsverksamhet. Det leder till att dessa brott kommer att prioriteras av polisen och dessutom ger kännbara konsekvenser.

8.15 Detaljerad statistik om brottslighet

För ett effektivt arbete mot brottslighet är det viktigt med detaljerad kunskap om var och hur den tar sig uttryck. Som ett led i detta ges Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att utföra en ny rapport omkring invandrares brottslighet. Hittills har varken Brå eller tidigare regeringar varit intresserade av uppdaterad information omkring detta. Detta måste åtgärdas.

Dessutom ska Brå ges i uppdrag att offentliggöra den statistik man samlar in i en statistikdatabas så att var och en själv kan ta ut relevant statistik för att kunna bilda sig en uppfattning om samhällets utveckling. För detta ändamål ökas anslagen till Brå med 10 miljoner kronor år 2019.

8.16 Brottsoffer

Sverigedemokraterna prioriterar brottsofferperspektivet. Det är av största vikt för rättsstatens legitimitet att brottsoffret och dennes familj känner ett starkt stöd från samhället, får ett professionellt bemötande och en känsla av upprättelse.

I strävan att rehabilitera gärningsmän får brottsofferperspektivet inte negligeras. Tvärtom ska tryggheten för de som drabbats av kriminalitet stå i fokus. Till exempel bör samhället säkra en ordning där brottsoffer inte själva behöver kontakta gärningsmän för att erhålla skadestånd. Lika självklart bör exempelvis brottsoffer i god tid få kännedom om när och hur deras förövare släpps fria.

Genom att staten tar ansvar för såväl utbetalningar som indrivande av skadestånd säkerställs dessutom att brottsoffer faktiskt får den ersättning de är berättigade till, oaktat gärningsmäns vilja eller förmåga att betala.

8.17 Statlig skadeståndsgaranti

För att undvika att utsatta själva tvingas driva in skulder från gärningsmän vill Sverigedemokraterna införa en statlig skadeståndsgaranti.

För det första ska staten gå in och betala brottsoffret skadeståndet rätten utdömt. På så sätt får brottsoffret direkt sin rättmätiga ersättning och kan snabbare gå vidare i livet. För det andra ska staten sedan ta över ansvaret och aktivt driva in skulden från gärningsmannen så att det i slutändan alltid garanteras att han i praktiken aldrig undkommer skadeståndsansvar. För detta anslår Sverigedemokraterna 125 miljoner kronor år 2019.

8.18 Lokala brottsofferjourer

Brottsofferjouren är en viktig ideell kraft som varje år möter tiotusentals brottsutsatta människor. Sverigedemokraterna anser att deras arbete bör stödjas och därför anslås medel för detta ändamål. Sverigedemokraterna föreslår därför att Brottsoffermyndig­heten tillförs 10 miljoner kronor år 2019 för detta ändamål.

8.19 Utsatta områden

Polisen har pekat ut 61 utsatta områden i Sverige, där otryggheten är extra stor. Utformningen av miljonprogramsområdena, vilka är en betydande andel av de utsatta områdena, gör det svårt för polisen att närvara utan att samtidigt utsättas för stora risker. Torg, skolor, parkeringar m.m. är utformade på ett sätt som försvårar spaning och närvaro för polisen och reträttvägar kan enkelt blockeras. Polisens närvaro försvåras vid polisingripanden då de ofta leder till våldsamma upplopp med bilbränder och stenkastning som följd.

8.20 Upprätta lag och ordning i socialt utsatta områden

Utöver skärpta straff behöver polisens befogenheter och resurser utökas. Polisen behöver ha tillgång till så kallade icke-dödliga vapen. I dag finns en väldigt stor lucka mellan polisens batong och det direkt dödliga tjänstevapnet, som alla poliser av naturliga skäl drar sig in i det sista för att behöva använda. Det kan således uppfattas som riskfritt att på tryggt avstånd kasta sten på polisen, trots att en stenbumling som träffar fel kan vara direkt dödlig. Polisen måste också ha direkt stöd från sina politiskt tillsatta chefer att agera utifrån hela befogenhetsspektrat.

I extrema fall, såsom vid större ordningsstörningar eller regelrätta upplopp, behöver undantagstillstånd kunna utlysas. Det är inte rimligt att polisen ska behöva ge sig in i en katt-och-råtta-lek på de kriminellas premisser. Utegångsförbud, större möjligheter att kontrollera folk på gator och torg, lättare att häkta och förvara samt snabbare rättsliga processer är exempel på befogenheter ett undantagstillstånd ska kunna medföra.

8.21 Återinförandet av beredskapspolisen

För att bidra med resursförstärkningar för upprätthållande av ordningen vid exempelvis upplopp föreslår Sverigedemokraterna att den tidigare nedlagda beredskapspolisen ska återinföras. Vid en terrorattack eller större händelse kan detta vara avgörande för att säkra tryggheten för befolkningen. Sverigedemokraterna föreslår därför att Polismyndigheten tillförs 50 miljoner kronor år 2019 för att beredskapspolisen ska kunna återinföras.

8.22 Bredare användning av trygghetsskapande kamerabevakning

En utökad kamerabevakning innebär inte bara att polisen får direkta spaningsuppgifter som leder till att gärningsmännen kan lagföras, det innebär även bättre möjligheter att spåra och oskadliggöra gärningsmän vid terrorattacker, något som bekräftades i samband med terrorattacken på Drottninggatan. Det fungerar även som ett verktyg för att styra och organisera det vardagliga polisiära arbetet.

Det folkliga stödet för ökad kamerabevakning är brett. I en undersökning av Sifo i oktober 2017 ställde sig nittio procent av de tillfrågade ganska eller mycket positiva till övervakningskameror på allmän plats.

Polismyndigheten ska därför inte omfattas av en tillståndsplikt eller anmälningsplikt i kamerabevakningslagen. I stället ska myndigheten upprätta ett register över all kameraövervakning, detta för att säkerställa att det finns en kontrollfunktion för tillsynsmyndigheten.

Till följd av en slopad tillståndsplikt kommer utgifterna för Polismyndighetens kamerabevakning att öka. Vi anslår därför 100 miljoner kronor år 2019 för att möta det ökade behovet.

8.23 Terrorism

Terrorism och extremism utgör allt större hot, både i omvärlden och i Sverige. FN:s säkerhetsråd har konstaterat att terrorhotet kommit att bli alltmer utbrett och att antalet terrordåd riskerar att öka. Säkerhetsrådet har även uttryckt en allvarlig oro över att extremistisk ideologi används för att främja terrorism. Sverigedemokraterna vill se krafttag för att bekämpa dessa hot och skydda det svenska samhället. Att garantera medborgarnas säkerhet är en av statens allra viktigaste uppgifter.

Sverigedemokraterna vill vidta en rad åtgärder, bland annat: förbjuda propaganda för terrorism, straffa varje form av deltagande i eller stöd till terroristorganisationer, skärpa straffen för terroristbrott, frånta terrorister deras medborgarskap, tillåta hemlig dataavlyssning, tillåta signalspaning vid förundersökningar och ta bort sekretesshinder för underrättelseverksamheten i olika myndigheter.

I tider där terrorhotet mot Sverige växer prioriterar vi beredskap, kompetens samt förutsättningar att agera snabbt. Vi anslår därför 100 miljoner kronor till Polismyndig­heten år 2019 för att stärka förmågan att agera mot terrorism, varav 50 miljoner kronor används för att utöka kapaciteten för Nationella insatsstyrkan att verka på flera platser samtidigt.

Därutöver tillförs Säkerhetspolisen 50 miljoner kronor år 2019 för att stärka deras arbete mot terrorism.

9 Migration

Under decennier har svensk migrationspolitik präglats av bristande ansvarstagande, förståelse och långsiktighet. Politiska beslut har fattats utan ordentliga konsekvens­analyser, i strid mot det uppdrag som egentligen finns. Istället har fromma förhopp­ningar och naivitet tillåtits vara vägledande då regelverk och mottagningssystem utformats. Samtidigt har Migrationsverkets bedömningar i sin tur präglats av eskalerande otydlighet, godtycke och svag kontroll, inte sällan kopplat till brister i den politiska styrningen.

Detta har på många sätt lett till en ohållbar situation. Under 2010-talet har antalet beviljade uppehållstillstånd för studerande och arbetskraftsinvandrare legat på en relativt konstant nivå. Bristerna i systemen har dock öppnat upp för oseriösa migranter och arbetsgivare. Samtidigt har det återkommande rapporterats om toppstudenter och högkvalificerad arbetskraft med spetskompetens som drabbats av orimligt strikta tolkningar av dåligt skrivna lagar. Under samma period har vi sett en dramatisk ökning vad gäller asylsökande, trots att Sverige inte utgör närområde till någon krishärd. Kulmen kom under 2015, vilket föranledde den tillfälliga lag som gällt sedan juli 2016. Även om siffrorna stabiliserats något talar Migrationsverkets prognos för 20182021 om ytterligare 340 000 asyl- och anhörigärenden som ska hanteras under en fyraårsperiod, volymmässigt alltså i paritet med invånarantalet i Malmö.

Det stora antalet migranter till Sverige har i sig inneburit stora påfrestningar. Trots kraftigt höjda anslag har hanteringen av ärenden dragit ut på tiden, samtidigt som säkerheten äventyrats genom sänkta id-krav och försvagade kontroller, både vad gäller enskildas rätt till vistelse i landet och beviljande av medborgarskap. Därtill har kombinationen av väl tilltagna bidragssystem med svagt ställda självförsörjningskrav resulterat i höga kostnader och en kraftig belastning av de offentliga finanserna. Både socialt och ekonomiskt är samhället segregerat, med bristande tillit såväl mellan individer som till systemen.

Situationen idag är således långt ifrån stabil. Förutom att den tillfälliga lagstift­ningen löper ut i juli 2019 kan man nu konstatera att den varit långt ifrån tillräcklig. De migrationsrelaterade utgifterna är fortsatt höga, Sveriges mottagande av asylsökande är fortsatt bland de största i Europa och kontrollerna är fortsatt undermåliga.

Sverigedemokraterna vill på riktigt vända utvecklingen och ge Sverige en fungerande och ansvarstagande migrationspolitik, utan kostsamma bidragssatsningar och fruktlösa integrationsprojekt. En grundförutsättning för ordning och reda i migrationspolitiken är att regelverk och förutsättningar ska vara tydliga även för migranter som planerar komma till Sverige. Oavsett om det gäller asyl-, anhörig-, arbetskrafts- eller studieinvandring ska villkor för vistelsen vara tydliga redan vid gränspassage. För en långsiktigt hållbar migrationspolitik krävs en stark nationalstat med välfungerande institutioner och respekt för landets gränser. En återupprättad tillit till samhällskontraktet kräver ett stärkt medborgarskap med tydlighet rörande såväl rättigheter som skyldigheter för alla som vistas på svensk mark.

Målet ska vara en kontrollerad och hanterbar invandring, där utlänningar som söker sig till landet förväntas göra rätt för sig och är villiga att anpassa sig till Sverige. Med följande förändringar tas viktiga steg för att åtgärda den situation som råder idag samt lägga grunden för en ansvarsfull politik som är långsiktigt hållbar.

9.1 En humanistisk och hållbar flyktingpolitik

9.1.1 Hjälp tidigt och nära

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att en människa på flykt ska få skydd i det första säkra land som kan nås. Detta innebär att asylsystem på sikt bör utformas för att motverka långväga och kostsam migration samt sekundärförflyttningar. Sverigedemo­kraternas grundsyn är att Sverige endast ska ta emot asylsökande i en situation då krig eller djupare kris brutit ut i något av våra grannländer. I övrigt bör svensk flyktinghjälp bestå av stöd och insatser i det aktuella närområdet, samt mottagande av ett begränsat antal flyktingar via säkra och ordnade vidarebosättnings­system. Detta minimerar lidandet för flyktingar då de tidigt och mer tillgängligt erbjuds den hjälp de behöver. Samtidigt elimineras möjligheten att utnyttja asylsystemet för migration.

En fullgod lösning kräver omförhandlade internationella avtal, men även nuvarande konventioner och förordningar medger en rad förändringar som i praktiken bör kunna ge samma resultat nämligen avslag på i princip samtliga asylansökningar. Sverigedemo­kraterna avser under kommande budgetperiod prioritera verkställandet av sådana förändringar. Förutom att avlasta svenska mottagningssystem är detta den enskilt viktigaste åtgärden för att stoppa den illegala och farliga migration som idag lockar miljontals personer till Europa. Att minska incitamenten för långa och farliga resor och istället jobba för att förbättra förutsättningarna i närområden är en i högsta grad human politik.

9.1.2 Fler och snabba avslag på nya asylansökningar

För att så snabbt som möjligt minimera asylmottagandet i Sverige behöver gränskon­trollerna förstärkas och permanentas, ID-kontroller återinföras och transportörsansvaret utökas. Som huvudregel ska ingen kunna passera Sveriges gräns utan att ha kunnat styrka sin rätt att vistas i landet. Den som ämnar ansöka om asyl ska beredas möjlighet att göra detta redan vid gränsen och bör i samband med detta hänvisas till särskilda transitcentrum, vilka upprättas vid de viktigaste gränsövergångarna. Vid sådana centraler ska en inledande bedömning av ärenden kunna ske och ett flertal ärenden kunna snabbehandlas genom, hänvisning till ankomst från ett annat Dublinland eller tillämpandet av ett system med säkra ursprungsländer. I det fall en asylansökan hänvisas vidare till Migrationsverket tilldelas den asylsökande redan vid gränsen ärendenummer och nödvändiga dokument för att vistas i landet i avvaktan på beslut.

Denna ordning förväntas leda till fler snabba avslag och direktavvisningar, vilket avsevärt minskar Migrationsverkets arbetsbörda. Dessutom förenklas processen för asylsökande samtidigt som det blir möjligt att höja kraven på redogörelse för färdväg och samarbete med myndigheter för att underlätta utredning. Även detta förväntas leda till fler avslag.

9.1.3 Kvotflyktingar och ordnad vidarebosättning

Även om Sverigedemokraterna principiellt ser positivt på möjligheten till vidarebosättning av flyktingar med särskilda behov, vilket kan ske inom ramen för UNHCR:s kvotflyktingsystem, är det vår mening att Sverige i dagsläget inte har reella möjligheter att på ett seriöst och välordnat sätt arrangera ett svenskt mottagande. Därför är det också vår avsikt att, likt Danmark, anmäla en kvot om noll individer till dess övriga förändringar av migrationspolitiken genomförts och fått önskad effekt.

9.2 En rättssäker och sammanhållen asylprocess

9.2.1 Tydliga regler och fungerande kontrollsystem

Även med ovan beskrivna förändringar kommer ett stort antal personer finnas kvar i landet, som redan idag väntar på avgöranden eller inom de närmsta åren kommer ansöka om förnyade uppehållstillstånd. Därför behövs stora förändringar även inom det system som hanterar personer vilka redan befinner sig på svensk mark. Dessutom måste tydliga regler och fungerande system finnas på plats i det fall Sverige en dag utgör närområde och därmed kommer behöva hantera nya asylsökande. Sverigedemokraterna vill under mandatperioden se en större utredning som tar ett helhetsgrepp runt utlänningslagen och närliggande lagstiftning för att skapa tydlighet och renodla regelverken. Samtidigt är behovet av vissa åtgärder brådskande, varför vissa förändringar bör genomföras skyndsamt. Exempelvis kan bättre kontrollsystem och säkerhetshöjande satsningar inte vänta. Dessutom behövs tydliga signaler och krav gällande enskildas ansvar för egenförsörjning och etablering i samhället.

9.2.2 Tidsbegränsade uppehållstillstånd

När den tillfälliga lagen om begränsad rätt till uppehållstillstånd infördes var en av de viktigaste förändringarna övergången till användandet av tidsbegränsade, i stället för permanenta, uppehållstillstånd. Sverigedemokraterna har länge förordat just en sådan övergång, och avser att göra denna förändring permanent. Vår principiella mening är att uppehållstillstånd ska vara giltiga endast så länge grunderna på vilka de beviljats kvarstår. Genom att endast utfärda tidsbegränsade tillstånd säkerställs regelbundna kontroller, samtidigt som informationen om utlänningar i Sverige hålls uppdaterad.
I normalfallet bör en förnyelseprocess vara förenklad och snabb, då större utrednings­behov redan genomförts.

Om situationen i hemlandet förändras så att ett återvändande blir möjligt. Historiska och nutida exempel visar att återuppbyggnaden av ett land försvåras och fördröjs när en del av befolkningen, särskilt de unga och utbildade, fördrivits och förskingrats.

9.2.3 Högre krav på styrkt identitet

Under de senaste åren har flera tusen asylsökande registrerats hos Migrationsverket som ensamkommande flyktingbarn, trots att det i många fall rått stor oklarhet huruvida det faktiskt rört sig om ett barn eller en vuxen. Barn åtnjuter under asylprocessen många rättigheter och fördelar som vuxna asylsökande inte har, vilket innebär att incitamenten för att utge sig för att vara minderårig är starka. Ur ett barnperspektiv är det även av största vikt att riktiga barn inte utsätts för att bo tillsammans med vuxna. Under 2017 initierades medicinska åldersprövningar av Rättsmedicinalverket, som bekräftade att en stor majoritet av de undersökta de facto var vuxna.

Ett större fokus bör därför läggas vid principen att det är den sökande som ska styrka sin identitet, inklusive ålder. Lagstiftningen som reglerar medicinska åldersbedömningar ska därför skärpas så att endast de som uppenbart bedöms vara barn registreras och behandlas som minderåriga utan att en medicinsk åldersbedömning gjorts av Rättsmedicinalverket. Detta blir även en signal om att det inte lönar sig att komma till Sverige och ljuga om sin ålder, vilket rimligtvis leder till färre ogrundade asylansökningar som stjäl resurser.

9.2.4 Översyn av ersättningar till asylsökande

Det nuvarande systemet med dagersättning, bostadsersättning och särskilda bidrag för asylsökande innebär stora kostnader för skattebetalarna, och tar betydelsefulla resurser i anspråk hos Migrationsverket. Systemet är även sårbart för fusk. Riksdagen bör utreda möjligheterna att automatisera och effektivisera systemet, i samarbete med Skatteverket, svenska banker, och andra berörda instanser.

Svensk lagstiftning föreskriver idag att en asylsökande med ekonomiska tillgångar ska betala Migrationsverket för boende och kost vid boenden, en lag som dock sällan används. För Sverigedemokraterna är det självklart att utlänningar med egna tillgångar bidrar till sitt uppehälle i Sverige, precis som gäller inom svenska transfereringssystem för svenska medborgare.

Andra europeiska länder, däribland Schweiz och Danmark, har ett mer utvecklat system av kontinuerlig registrering av asylsökandes tillgångar och inkomster. Det finns även system där större tillgångar – förslagsvis över 10 000 kronor – lämnas i pant till Migrationsverket, mot vilket den asylsökande får kost och logi utan kostnad. Om den asylsökande väljer att återta sin ansökan inom en viss tid innan beslut fattats, får asylsökanden dessa tillgångar tillbaka. Om sökanden beviljas asyl, går tillgångarna till att bekosta de avsevärda kostnaderna för asylmottagandet. Ett sådant system bör utredas och införas i Sverige.

9.2.5 Bättre bosättning av asylsökande, EBO rivs upp

Sedan 1994 är det möjligt för asylsökande att själva ordna sitt boende i stället för att placeras efter anvisning från Migrationsverket. Motiveringen vid införandet av EBO-lagen var att den skulle underlätta etablering i det svenska samhället genom att asylsökande kunde söka sig till områden där det fanns bostäder och jobb. I verkligheten har det visat sig att en starkare drivkraft vid val av bostadsort är önskan att bo nära tidigare landsmän, släktingar, och vänner. Detta har resulterat i att många kommuner har fått en orimligt hög koncentration av nyanlända i redan överbefolkade stadsdelar, där möjligheterna till integration är små och arbetslösheten och kriminaliteten hög. Det är därför vår mening att EBO-lagen måste ses över och möjligheten till anordnandet av eget boende för asylsökande helt avskaffas, eller regleras så att redan hårt ansatta kommuner eller stadsdelar undantas.

9.2.6 Inget kommuntvång

För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att kommunernas förmåga att ta emot asylsökande ska vara avgörande. Anvisningslagen som idag tvingar kommuner att ta emot nyanlända invandrare och ensamkommande är ett allvarligt ingrepp i det kommunala självstyret. Lagarna bör ersättas med ett system där kommuner frivilligt tecknar avtal med Migrationsverket utifrån hur många nyanlända det finns utrymme för. Detta skulle samtidigt innebära att kommuner som vill bli fler och ser mottagandet som nödvändigt exempelvis för att säkra framtida arbetskraftsförsörjning kan skriva avtal på större volymer än via anvisningslagen.

Vad gäller ensamkommande skulle detta underlätta för kommuner som frivilligt tecknar avtal, att kunna behålla personal och kompetens inom området och bidra till en fungerande verksamhet utifrån ett rimligt antal barn och unga. Det skulle samtidigt innebära att kommuner som av olika anledningar inte klarar ett mottagande slipper tvingas till detta. Frivilliga avtal skulle även innebära kostnadsbesparingar då ett planerat mottagande ersätter dyra nödlösningar som hotellrum eller köp av bostadsrätter.

9.2.7 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Anslaget minskar i paritet med de minskade mottagningsnivåer som följer av partiets politik på det migrationspolitiska området, samt minskade kostnader för kommunerna i takt med att staten upphör att tvångsfördela nyanlända till kommuner vilka saknar kapacitet för detta. I praktiken innebär det att anslaget endast finns kvar för att fullfölja de åtaganden gentemot kommuner som dimensionerat sitt mottagande efter de förutsättningar som gällt då staten lovat ersättningar i upp till 24 månader, samt för att erbjuda smärre ersättningar till de kommuner som kommer ta emot flyktingar fram till dess att svenskt asylmottagande beräknas upphöra.

9.2.8 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

Anslaget dras in i sin helhet, eftersom Sverigedemokraterna motsätter sig en specifik etableringsersättning. Deltagande i och eventuella ersättningar för olika arbetsmarknadsåtgärder ska inte baseras på om en person är nyanländ eller inte.

9.2.9 Asylboenden i Migrationsverkets regi

Vad gäller boende för den som väntar på ett asylärendes avgörande är det uppenbart att systemet som gällt de senaste åren är ohållbart. Privata aktörer har kunnat kräva orimliga ersättningar för tillfälliga asylboenden, vars kvalitet varierat mycket stort. Åtskilliga artiklar i media pekar på att hänsyn endast i undantagsfall tagits till det omgivande samhället. I slutändan har såväl statsfinanser som allmänhetens tilltro till migrationspolitiken blivit lidande. Därför är det av stor vikt att Migrationsverket återigen blir ensam ansvarig för boenden, att ingångna avtal med privata aktörer avvecklas, och att kvarvarande asylsökande successivt förflyttas till asylboenden i Migrationsverkets egen regi. Detta kommer bidra till att kontrollera kostnaderna och skapa förutsättningar för en snabb och rättvis asylprövning.

9.2.10 Förbättrade boenden

I förlängningen bör Migrationsverket vara huvudman för samtliga boenden för vuxna asylsökande. I takt med en förbättrad utlänningslagstiftning bör även nya boendeformer utvecklas. Stödboendeform bör vara norm för minderåriga asylsökande i övre tonåren, som i större utsträckning klarar av ett mer självständigt liv utan ständig påpassning av personal dygnet runt i dyra HVB-boenden. En ny boendeform – slutet asylboende – bör utvecklas för asylsökande som inte kan styrka sin identitet och som enligt utlänningslagen får tas i förvar, men som inte bedöms utgöra ett säkerhetshot mot Sverige eller svenska medborgare. Med relativt enkla krav på standard möjliggörs för Migrationsverket att vid behov öppna ett större antal platser.

9.2.11 Skydd för minoriteter

Ensamstående kvinnor är i minoritet bland asylsökande och riskerar ofta hamna under hot och våld på ska givetvis ingå i bedömningen i den vidare asylprocessen.boenden, där främst ensamstående män från länder med starkt patriarkala system är i stor majoritet. Samma situation har visat sig gälla för både kristna och HBT-personer på boenden med företrädesvis muslimska män. Vi menar att särskild hänsyn bör tas vid boendeplacering av minoritetsgrupper, samt att det vid hot- och våldssituationer ska vara gärningspersonerna som omgående omplaceras eller sätts i förvar. Denna åtgärd mot gärningspersonen

9.2.12 Återvandring

När människor får asyl i Sverige ska målet och förhoppningen alltid vara att orsaken till att man flydde med tiden försvinner, så att man kan återvända hem. Sverigedemokra­terna är säkra på att långt fler personer än idag skulle vilja återvända, men att de behöver viss hjälp. Vi bör därför öka satsningarna för att de som inte vill vara en del av Sverige även i praktiken ska få goda förutsättningar att återvandra till sitt hemland. Hjälpen kan exempelvis bestå av utbildning för barn eller vuxna, stöd för att hitta arbete eller starta företag, ordna bostad eller andra praktiska omständigheter. Mekanismen ska vara flexibel och stödet anpassat till den sökandes behov.

9.3 Krafttag mot illegala migranter

9.3.1 Förbättrade gränskontroller

Krisen 2015 tvingade regeringen att införa gränskontroller vid Öresundsbron och en rad hamnar i södra Sverige. Detta har sedan regelbundet förlängts vid flera tillfällen och därtill utökats till att gälla fler gränsövergångar och färjelägen. Syftet har också omformulerats till att utöver utlänningskontroll även gälla säkerhet och terrorism. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att dessa gränskontroller ska permanentas, med permanent infrastruktur för att kontrollera vem som reser in i Sverige. Gränskontrol­lerna ska utformas på sådant sätt att de inte blir till hinder för trafiken, särskilt i den känsliga Öresundsregionen. Om möjligt ska Sverige samarbeta med exempelvis Danmark för att förbättra formerna för gränskontrollen.

Programmet Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete, REVA, ledde 2009 till 2014 till stora förbättringar i gränspolisens arbete att utvisa illegala personer från Sverige. Programmet innebar dels ett större samarbete mellan Migrationsverket, polisen, och Kriminalvården, men också särskilda satsningar på chartrade plan, fördjupad kontakt med utlandsmyndigheterna, samt särskilda punktinsatser i det offentliga. Polisens rapporter pekade på att programmet var en stor succé, och att det bland annat frigjordes resurser som kunde läggas på att bekämpa annan brottslighet. Programmet bör därför omedelbart återupptas, och vidareutvecklas, för att säkerställa att personer som rör sig fritt i vår närmiljö också är här lagligt.

De ovannämnda förslagen skulle öka Polismyndighetens arbetsbörda. Den har de senaste åren ökat oavbrutet, utan att anslagen ökat i samma takt. Sverigedemokraterna vill därför stärka finansieringen på detta område. Fler poliser måste anställas, villkoren måste förbättras och fungerande rutiner måste tas fram i verksamheten, grundat i beprövade metoder och medarbetarnas initiativ. Målet är att ingen ska kunna resa in till Sverige utan tillstånd och att samtliga utvisningsbeslut verkställs inom några veckor.

9.3.2 Fler förvarsplatser

Den svenska gränspolisen lider konstant av en akut brist på förvarsplatser, dels beroende på den stora anstormningen 2015, men också på grund av svårigheterna att av olika praktiska anledningar verkställa utvisningar av utlänningar. Idag måste utvisnings­dömda regelbundet släppas fria av polisen, eftersom det inte finns några lediga förvarsplatser. Att Sverige, som beviljat över en miljon uppehållstillstånd under perioden 20092017, endast har omkring 400 förvarsplatser, är av uppenbara skäl inte tillräckligt. Antalet förvarsplatser behöver så fort som möjligt utökas till minst 1 000, och högre vid behov. Tillsammans med ökat fokus på att praktiskt verkställa utvisningar kommer detta på sikt att leda till en dramatisk ökning av genomförda utvisningar och att antalet illegala migranter i Sverige minskar. Migrationsverket ska tillföras resurser för detta ändamål.

9.3.3 Ingen möjlighet att söka asyl igen

När Migrationsverket avslår en ansökan om asyl förenas denna i regel med ett beslut om utvisning, som får följden att en senare ansökan om uppehållstillstånd i Sverige hanteras som en ansökan om verkställighetshinder (V-UT). Detta gäller under en fyra års preskriptionstid, varefter man kan söka asyl igen. Efter de senaste årens kaos inom migrationspolitiken är det rutin att Migrationsverket efter ett avslagsbeslut tvingas hantera upprepade V-UT, ofta helt utan grund. Detta innebär ett stort slöseri på resurser och i vissa fall att verkställande av utvisningar måste avbrytas, trots att planet precis landat i utlandet. Dessutom är det vanligt att asylsökande går under jorden under preskriptionstiden för att sedan, efter fyra år, dyka upp igen, och söka asyl som förut.
I vissa fall kan samma person göra om detta trefyra gånger. Detta är helt orimligt och måste stoppas. Därför vill Sverigedemokraterna avskaffa preskriptionstiden, så att ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut alltid gäller. Reglerna kring V-UT ska också förenklas, så att uppenbart ogrundade ansökningar kan avvisas direkt.

9.3.4 Kartläggning av skuggsamhället

Att uppehålla sig illegalt i Sverige innebär att man står utanför rättssystemet och utan sociala skyddsnät. Som illegal invandrare kan man livnära sig på olika typer av kriminalitet såsom exempelvis prostitution, droghandel eller inbrott. I bästa fall lever man på svartjobb utan kollektivavtal eller försäkringar, samt utan möjlighet att vända sig till myndigheter om man blir utnyttjad. Skuggsamhället är således till stor skada för såväl det svenska samhället som för berörda individer. Det finns i dagsläget varken statistik eller andra fakta gällande omfattningen av skuggsamhället i Sverige, men flera rapporter och uttalanden från olika myndigheter tyder dock på att det rör sig om flera tiotusentals personer. Det är utomordentligt viktigt att detta kartläggs och studeras genom samarbeten mellan flera myndigheter, så att det offentliga kan motverka de senaste årens skrämmande tendens till utanförskap och kriminalitet.

Kartläggningen av de illegala migranterna ska gå hand i hand med en anpassning från det offentligas sida. För Sverigedemokraterna är det uppenbart att tillståndslösa invandrare aktivt väljer att bryta mot svensk lag och inte ska ha rätt till det svenska välfärdssamhället. I dagsläget erbjuds de dock ett flertal förmåner, varav vissa inte ens är tillgängliga för svenska medborgare. Detta är kontraproduktivt och ger motstridiga signaler mot bakgrund av att polisen samtidigt har i uppdrag att utöka antalet utvisningar.

Därför bör tillgången till välfärden, för den som vistas i Sverige utan tillstånd, till ett absolut minimum, såsom att ingen i akut behov av vård lämnas åt sitt öde. Samtidigt ska lagstiftningen tydliggöras för att säkerställa att tillståndslösa invandrare inte ska kunna få socialbidrag. Ovannämnda åtgärder innebär en besparing genom att fler invandrare med avslagsbeslut lämnar landet, vilket minskar belastningen på mottagningssystemet.

9.3.5 Starkare internationella påtryckningar för utvisningar

En stor del av orsaken till att så få utlänningar de facto utvisas från Sverige är att hemländerna i många fall inte samarbetar kring utvisningsförfarandet. Det kan i vissa fall röra sig om länder som inte vill kännas vid sina medborgare, eller att man obstruerar för att vinna fördelar på andra sätt. Konsekvensen blir att tusentals personer kan leva illegalt i Sverige, utan att svenska myndigheter kan göra något åt det. Sverigedemokra­terna vill därför sätta diplomatisk och ekonomisk press på länderna i fråga, så att problemen löses och utvisningarna kan skyndas på. I somliga fall kan även bistånds­budgeten bli till en hävstång att använda mot vissa länder, förutsatt att detta sker utan att behövande får lida. Sverige ska sträva efter att koordinera dessa insatser tillsammans med andra EU-länder, för maximal effekt.

9.4 Anhöriginvandring

9.4.1 Skärpta krav

Det finns tillfällen då familjer splittras eller kärlek uppstår över nationsgränser. Som ett familjevänligt parti ser Sverigedemokraterna det givetvis som önskvärt att var och en får leva nära sina närmaste familjemedlemmar. Samtidigt finns en insikt om att dagens kravlösa och svagt reglerade anhöriginvandring belastar det svenska samhället bortom vad som är rimligt. Sverigedemokraterna vill därför skärpa det nuvarande regelverket, genom att införa ett försörjningsansvar för anhöriginvandring och familjeåterförening.
I enlighet med den tillfälliga lagen finns ett generellt försörjningsansvar som Sverige­demokraterna vill permanenta. Vi vill dessutom utvidga det efter de rekommendationer som återfinns i EU:s familjeåterföreningsdirektiv. Detta gäller särskilt kravet att familjemedlemmen ska ordna med en heltäckande sjukförsäkring för den första tillståndstiden i Sverige. Slutligen vill Sverigedemokraterna införa krav på medverkan i integrationsåtgärder, dels för referenten innan familjemedlemmen kommer till Sverige, dels för familjemedlemmen efter ankomsten.

Sverigedemokraterna ser allvarligt på brottslighet, och vill därför också införa ett vandelskrav för både referenten i Sverige och för familjemedlemmen som vill flytta till Sverige. Det ska stå klart att båda parterna är ostraffade och skuldfria, så att det finns goda förutsättningar för dem att kunna leva tillsammans i Sverige, i samklang med det svenska samhället.

9.4.2 Fler DNA-test för att styrka släktskap

Många länder i världen saknar fortfarande fungerande folkbokföringssystem. I andra länder har systemen regelbundet utsatts för stora störningar. Följden är att det ofta är alltför lätt att lura Migrationsverket att ett släktskap föreligger mellan en referentperson i Sverige och en familjemedlem utomlands. Sverigedemokraterna vill där utöka den existerande rätten till DNA-test för att styrka släktskap, så att det blir norm i de fall där det inte framstår som uppenbart obehövligt.

9.4.3 Tillfälliga uppehållstillstånd huvudregeln

Liksom tidigare nämnt avser Sverigedemokraterna med tiden avskaffa permanenta uppehållstillstånd, och istället övergå till ett system med tidsbundna tillstånd, som regelbundet måste förlängas tills medborgarskap kan beviljas. På så sätt kan Sverige i högre grad följa upp tidigare tillståndsärenden, beivra fusk och skenäktenskap, uppmuntra till medverkan i integrationsinsatser, motverka våld i relationer, och vid behov återkalla tillstånd och utvisa personer.

9.4.4 Förbättrad möjlighet till återkallande av uppehållstillstånd

I nuläget har Migrationsverket liten möjlighet att kontrollera huruvida det finns skäl att återkalla ett uppehållstillstånd, eller besluta om att återkalla ett uppehållstillstånd. Problemen bottnar dels i bristande kommunikation mellan myndigheter, dels i den oerhörda arbetsbörda som Migrationsverket ständigt lider av. Därmed upptäcks exempelvis sällan uppenbara skenäktenskap, och om de upptäcks blir ärendena om återkallande liggande.

Sverigedemokraterna anser att situationen är oacceptabel, och vill prioritera återkallandet av uppehållstillstånd. För det första ska lagstiftningen ses över, så att utlänningar som kommit hit på falska grunder eller använt sig av kryphål får sitt uppehållstillstånd återkallat, och utvisas. För det andra ska kommunikationen mellan myndigheterna avsevärt förbättras. De vattentäta skotten måste rivas ned. Slutligen ska myndigheterna, främst Migrationsverket, tillföras resurser och instruktioner för att prioritera ärenden om återkallande av uppehållstillstånd.

I enlighet med rekommendationen i EU:s ovannämnda familjeåterföreningsdirektiv öppnar Sverigedemokraterna för att tillåta Migrationsverket att vid behov genomföra hembesök, när det finns välgrundade misstankar om vilseledande information eller skenäktenskap. Intrånget i privatlivet står väl i proportion till rättsstatens behov av kontroll över invandring och beivrandet av kriminalitet, inte minst när det gäller människohandel och tvångsäktenskap.

9.5 Arbetskraftsinvandring

9.5.1 Kompetens och utbildning i fokus

Den svenska ekonomin är en av världens mest avancerade, med hög konkurrenskraft, höga kompetenskrav, och hög utbildningsnivå. År för år har utrymmet på arbetsmark­naden för personer med låg utbildning minskat, särskilt för arbetstagare som dessutom har svaga kunskaper i eller är dåligt orienterade i den svenska kulturen. Detta syns tydligt i arbetslöshetsstatistiken i Sverige, där de flesta arbetslösa, i synnerhet de långtidsarbetslösa, är lågutbildade och invandrare. Det måste därmed betraktas som orimligt att den största delen av arbetskraftsinvandringen de senaste åren varit just lågutbildade. Sverigedemokraterna vill att denna utveckling omedelbart stoppas, genom att utlänningslagstiftningen skrivs om för att fokusera på behovsprövad arbetskraftsinvandring av högutbildade.

Sverigedemokraterna välkomnar EU-direktivet om så kallade blåkort, som ska förbättra möjligheten för högkvalificerad arbetskraft att flytta till EU. Direktivet riktar in sig på högkvalificerad arbetskraft med hög inkomst, finansierad sjukförsäkring, och arbetsvillkor i linje med det som i övrigt krävs enligt nationell lagstiftning. Däremot är det beklagligt att det svenska systemet för arbetskraftsinvandring, med låga krav och dålig uppföljning, helt har motarbetat blåkortssystemet, som ju fått sådan positiv effekt i exempelvis Tyskland. Sverigedemokraterna vill anpassa svensk lagstiftning för att i bättre omfattning draga nytta av den högkompetenta, ofta nyexaminerade arbetskraft som alltmer söker sig till Europa via blåkortssystemet.

9.5.2 Mer kontroll

Dessvärre förekommer alltmer fusk på den svenska arbetsmarknaden när det gäller utländsk arbetskraft. Svartarbete, människohandel, lönedumpning, och hänsynslöst utnyttjande av människor i nöd blir tyvärr vanligare, samtidigt som systemet för arbetskraftsinvandring undergrävs mer och mer. Sverigedemokraterna vill därför skärpa lagstiftningen och tillföra resurser i syfte att förbättra möjligheterna att exempelvis kontrollera kollektivavtal, inbetald skatt och löneutbetalningar automatiskt via Skatteverkets databaser, men även genom fler arbetsplatsbesök. Straffen för att anställa illegal arbetskraft måste höjas och en informationskampanj inledas i exempelvis byggbranschen och hotell- och restaurangnäringen.

Såsom vid andra former av invandring vill Sverigedemokraterna också införa en vandelsprövning för utlänningar som vill arbeta i Sverige. Som en del av ansöknings­processen ska de uppvisa handlingar från hemlandets myndigheter som styrker att de inte begått brott, och därför kan förväntas leva ett laglydigt liv i Sverige.

9.5.3 Fri rörlighet inom EES

Sverige är idag en del av EU. Detta innebär bland annat gemensamma regler för rörlighet inom unionen och övriga EES. Tyvärr har vi sett hur den nuvarande rörelsefriheten missbrukas genom att allt fler EES-medborgare i en svag ekonomisk situation söker sig till Sverige för bättre levnadsvillkor, då deras hemland inte förmå ta ansvar för sina medborgare. Detta har för Sveriges del resulterat i en kraftig ökning av tiggeri i mer eller mindre organiserad form, men också brottslighet orsakat av bland annat baltiska ligor. Detta är inte och har aldrig varit syftet med den fria rörligheten inom unionen.

Den dåvarande regeringen beslutade 2014 att i praktiken släppa kravet på att EES-medborgare skulle registrera sig hos Migrationsverket. Följden blev att Sverige idag endast i liten omfattning vet hur många och vilka EES-medborgare som vistas i riket. Därför vill Sverigedemokraterna återinföra kravet på registrering, för en bättre översikt av invandringen från andra EU-länder. Genom registreringen kommer också polisen ha möjlighet att kontrollera vistelsetid i landet, och utvisa de personer som missbrukar den fria rörligheten.

Det råder ingen tvekan om att den fria rörlighetens problem i Sverige dels beror på undermålig svensk lagstiftning, men också att fel begåtts i respektive EU-land. Sverigedemokraterna anser därför att Sverige måste sätta större press på EU-länder som inte tar ansvar för sina egna medborgare. I vissa fall kan även straffåtgärder på EU-nivå bli aktuella. Sålunda kan Sverige bidra till ett bättre samhälle både i vårt eget land och i andra länder.

10 Utrikes- och biståndspolitik

10.1 Bistånd som gör nytta – med de mest utsatta i fokus

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att tillerkänna alla nationer samma grund­läggande fri- och rättigheter som vi kräver för vår egen nation. Vi anser vidare att grundläggande mänskliga fri- och rättigheter är universella, lika viktiga och gällande för alla människor. Sverigedemokraternas långsiktiga mål med biståndspolitiken är att mottagarländerna ska kunna ta ekonomiskt och humanitärt ansvar för sin befolkning och respektera grundläggande demokratiska och mänskliga rättigheter. I dagens värld behöver fler människor i utvecklingsländer få ett hopp om en ljusare framtid i sitt eget land. Genom att bidra till utveckling kan vi också förebygga konflikter och skapa bättre förutsättningar för internationell fred och säkerhet.

En sådan förändring är tidskrävande och behöver i första hand komma inifrån, drivas av inhemska krafter och individer som har en förståelse för och kunskap om lokala förutsättningar. Mot den bakgrunden vill Sverigedemokraterna verka för en bistånds­politik som skapar förutsättningar för människor i fattigdom och förtryck att förbättra sina levnadsvillkor utifrån deras grundläggande behov i den omedelbara vardagen. Fokus bör ligga på fattigdomsbekämpning och att barnens bästa ska få stå i centrum.

Genom en grundlig översyn av ineffektivt bistånd, större koncentration av biståndet till de minst utvecklade länderna och färre inriktningar kan vi effektivisera utvecklings­biståndet. Bistånd ska inte handla om givarens ideologiska utgångspunkt, utan om effektiva och ändamålsenliga satsningar där varje krona ska göra så mycket nytta som möjligt. Av samma anledning kommer vi fortsatt slopa regeringens avräkningar för flyktingmottagande i Sverige.

10.2 Anpassad biståndsram

Den del av biståndsramen som överstiger det av FN rekommenderade 0,7 % av BNI måste alltid vägas mot de behov som finns under andra utgiftsområden. Under mandat­perioden 20142018 budgeterade Sverigedemokraterna för det största biståndsanslaget av alla riksdagspartier. Vi konstaterar dock att Sverige nu är på väg in i en delvis annan situation.

Behoven av investeringar inom vården, rättsväsendet, försvaret och äldreomsorgen är idag mycket påtagliga. Samtidigt kan en stor del av kostnaderna inom offentlig sektor hänföras till invandring från länder som traditionellt mottagit bistånd från Sverige. Att mäta biståndsramen som en kvot av BNI är också ett något trubbigt instrument som exempelvis inte tar hänsyn till var Sverige befinner sig i konjunkturcykeln. Under en högkonjunktur kan utgifterna öka dramatiskt samtidigt som vi vet att en lågkonjunktur står för dörren. Mot den bakgrunden föreslår Sverigedemokraterna en lägre biståndsram om 0,75 % av BNI för 2019.

Den lägre biståndsramen innebär breda besparingar, men även fortsatta satsningar inom biståndets kärnområden som humanitärt stöd, vatten, sanitet och flyktinghjälp. Utanför biståndsverksamheten föreslår vi besparingar på Sidas förvaltningskostnader och flyktingkostnader. Inom biståndsverksamheten föreslår vi besparingar på området demokrati och mänskliga rättigheter, inkl. jämställdhet och förvaltning samt vissa av världsbankens instrument.

I linje med våra övergripande prioriteringar föreslår vi också satsningar på kärnstödet till de stora multilaterala humanitära organisationerna som Vaccinalliansen GAVI, Unaids och Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria, UNHCR och Unicef. Det samlade svenska biståndet enligt vårt förslag ligger något under utfallet från 2016. Biståndet genom Sida och Sidas förvaltningskostnader ligger något under utfallet för 2015.

11 En inkluderande arbetsmarknad

Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik vilar på en pragmatisk grund och vi låser inte fast oss i traditionella högervänsterpositioneringar. Dagens arbetsmarknad förändras i snabb takt och från politiskt håll anser vi att man bör lämna tidigare låsningar. Löntagarnas trygghet behöver prioriteras, samtidigt som förutsättningar behövs för ett bra företagsklimat med extra fokus på småföretagarna. Dessa två inriktningar är på intet vis motpoler.

En väl fungerande arbetsmarknadspolitik bör innehålla få men effektiva insatser som syftar till att arbetssökande erhåller reguljära anställningar. Idag ser vi en tudelad arbetsmarknad. Utrikes födda har en alarmerande hög arbetslöshet jämfört med inrikes födda. De kommande åren kommer därav handla om att öka sysselsättningen på ett sätt som präglas av långsiktighet. Det måste bli ett slut med användandet av kortsiktiga lösningar som varken gagnar samhälle eller individ.

Samtidigt som man ser en tudelning inom gruppen arbetssökande så ser vi att de svenska företagen står inför en annan allvarlig problematik. Drygt sju av tio företag har svårt att hitta rätt medarbetare. Detta visar en undersökning från Svenskt Näringsliv.  Sedan 1999 har Svenskt Näringsliv återkommande kartlagt kompetensbehovet hos sina medlemsföretag. Av de företag som velat anställa personal de senaste sex månaderna uppger drygt sju av tio att de har haft svårt att göra det. Det är en ökning med 16 procentenheter sedan förra mätningen 2016. Och när det gäller misslyckade rekryte­ringsförsök har de ökat från knappt 20 till nära 27 procent. Konsekvenserna av detta är allvarliga. Företagen hindras i sin expansion. Från politiskt håll måste vi verka för starka och internationellt konkurrenskraftiga företag.

11.1 Avveckla Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form

Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik vilar på en pragmatisk grund och vi låser inte fast oss i traditionella högervänsterpositioneringar. Dagens arbetsmarknad förändras i snabb takt och från politiskt håll anser vi att man bör lämna tidigare låsningar. Löntagarnas trygghet behöver prioriteras, samtidigt som förutsättningar behövs för ett bra företagsklimat med extra fokus på småföretagarna. Dessa två inriktningar är på intet vis motpoler.

En väl fungerande arbetsmarknadspolitik bör innehålla få men effektiva insatser som syftar till att arbetssökande erhåller reguljära anställningar. Idag ser vi en tudelad arbetsmarknad. Utrikes födda har en alarmerande hög arbetslöshet jämfört med inrikes födda. De kommande åren kommer därav handla om att öka sysselsättningen på ett sätt som präglas av långsiktighet. Det måste bli ett slut med användandet av kortsiktiga lösningar som varken gagnar samhälle eller individ.

Samtidigt som man ser en tudelning inom gruppen arbetssökande så ser vi att de svenska företagen står inför en annan allvarlig problematik. Drygt sju av tio företag har svårt att hitta rätt medarbetare. Detta visar en undersökning från Svenskt Näringsliv. Sedan 1999 har Svenskt Näringsliv återkommande kartlagt kompetensbehovet hos sina medlemsföretag. Av de företag som velat anställa personal de senaste sex månaderna uppger drygt sju av tio att de har haft svårt att göra det. Det är en ökning med 16 procentenheter sedan förra mätningen 2016. Och när det gäller misslyckade rekryte­ringsförsök har de ökat från knappt 20 till nära 27 procent. Konsekvenserna av detta är allvarliga. Företagen hindras i sin expansion. Från politiskt håll måste vi verka för starka och internationellt konkurrenskraftiga företag.

11.2 Lärlingsanställningar

Sverigedemokraterna vill utreda möjligheten att införa en form av lärlingsanställningar. Internationellt finns flera olika varianter av framgångsrika former för detta. Vi vill se över möjligheten att skapa en svensk modell, efter de förutsättningar som finns på den svenska arbetsmarknaden. Detta arbete bör ske tillsammans med arbetsmarknadens parter. Utgångspunkten för oss är att de som deltar i denna utbildningsinsats ska kunna kombinera gymnasiestudier med möjligheten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Insatsen ska kunna erhållas efter behov och inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande. Vår ståndpunkt är att deltagarnas ersättning under tiden i insatsen ska bestå av en procentsats av den av parterna överenskomna ingångslönen. Arbetsgivarna ska erhålla ett handledarstöd under tiden individen deltar i insatsen.

11.3 Jämställdhet

Anslaget utökas med 50 miljoner kronor för att stärka arbetet för kvinnofrid, och för att därtill förstärka och utvidga jourverksamheter. Våldsutsatta män och personer utsatta för hedersförtryck bör ha någonstans att vända sig, varför särskilda stödjourer med specialistkompetens anpassade efter deras situation bör utökas i antal. Inom anslaget omfördelas också en del befintliga resurser från så kallad jämställdhetsbudgetering- och integrering till just brottsoffer- och jourverksamhet.

11.4 Lagen om anställningsskydd, utöka undantagen i turordningsreglerna

Sverigedemokraterna vill se ett positivt företagsklimat och vi inriktar oss särskilt på småföretagen som vi anser vara ryggraden i svenskt näringsliv. Det är inom små­företagen som de nya jobben skapas men det är också småföretagen som är mest konjunkturkänsliga. Sverigedemokraterna har flera förslag som syftar till att stärka småföretagens konkurrenskraft. Inom ramen för arbetsmarknadspolitiken vill vi utöka undantagen i turordningsreglerna och förespråkar fem undantag istället för dagens två. Detta ska gälla för företag med upp till tio anställda.

11.5 Höj taket för ersättning vid arbetslöshet

Sverigedemokraterna anser att ersättningsnivåerna för de första hundra dagarna i arbetslöshet bör höjas från dagens tak på 910 kronor per dag till 1 200 kronor per dag. Detta skulle leda till ökad ekonomisk trygghet för den arbetssökande under de första månaderna i arbetslöshet samtidigt som reformen skapar tydliga incitament till jobbsökande då taket i ersättningsnivån därefter sänks till dagens 760 kronor per dag

11.6 Inrätta en obligatorisk, skattefinansierad och allmän arbetslöshetsförsäkring

Sverigedemokraterna värnar om löntagarna. Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet ska vara lika självklart som ekonomisk trygghet vid sjukdom. För att skapa förutsättningar för detta bör arbetslöshetsförsäkringen bli helt statligt finansierad och rent administra­tivt övertas av Försäkringskassan. Idag är arbetslöshetsförsäkringen skattefinansierad till cirka 90 procent, den finansieras således inte av medlemsavgifter. Utifrån detta så är det inte mer än rätt att alla löntagare ges möjlighet att ta del av denna trygghet vid arbetslöshet. Kraven för att få ersättning ska kvarstå i nuvarande form men kravet på medlemskap i a-kassa ska avvecklas. Denna reform tillsammans med det höjda taket för ersättning kommer medföra ökade kostnader för de offentliga finanserna men det kommer också öka tryggheten för löntagarna vilket ligger helt i linje med vår politiska vision om ett tryggt och sammanhållet Sverige.

11.7 Personer med funktionsförmåga som medför nedsatt arbetsförmåga

Delaktighet handlar om möjligheten för alla, oavsett funktionsförmåga, att vara delaktiga i samhällets alla områden, till exempel arbetsmarknaden, i skolan och offentliga miljöer. Sverigedemokraterna anser att det är viktigt att alla ska kunna delta på arbetsmarknaden utifrån sin funktionsförmåga. Lönebidrag och andra åtgärder, insatser och program som finns att tillgå för att detta ska vara möjligt ska således kvarstå och i vissa delar utökas.

11.8 Yrkeshögskolan och matchningen på arbetsmarknaden

Det råder en allvarlig brist på arbetskraft inom praktiska yrkessektorer. Alltför många utbildar sig på teoretiska linjer, ibland med klent resultat, samtidigt som alltför få går praktiska yrkesutbildningar. Därför behöver strömmen av studenter som lämnar gymnasiet och grundskolan styras om så att fler går en praktisk yrkesutbildning.

11.9 Stimulera privata investeringar i småföretag

Sverigedemokraternas politik gynnar både stora och små företag, men eftersom mycket tyder på att många arbeten kan skapas i mindre företag, krävs nytänkande vad gäller ägande. Ägande av företag ska inte vara förbehållet en elit, dessutom är privata tillgångar ett viktigt instrument för ekonomisk utveckling. En betydande del av svenskarnas förmögenhet är uppbunden i offentliga och privata fonder inom främst pensionssystemen. För företagandet i Sverige utgör detta ett hinder då det finns ett samband mellan den privata förmögenhetsbildningen och volymen av egenföretagande. Studier har visat på att  nästan 70 procent av finansieringen vid företagsstarter och expansion av nya företag utgörs av eget kapital.

Sverigedemokraterna vill därför genom informationsåtgärder och ekonomiska incitament stimulera till ökat ägande av svenska företag samt ökade investeringar i nystartade och befintliga mindre bolag.

11.10 Sänkta inkomstskatter

Sverigedemokraterna budgeterar för substantiella skattelättnader på inkomst av tjänst liksom på inkomst av tidigare tjänst, det vill säga pension. I grunden avskaffas därmed själva begreppet inkomst av pension och menar att skattesatsen ska vara densamma vare sig arbetet utförs idag eller för många år sedan genom att utforma ett jobbskatteavdrag för både inkomst av tjänst och pension. Sverige har idag ett förhållandevis högt skatte­tryck i ett internationellt perspektiv. Kännetecknande är också att dessa skatter tas ut redan från tämligen låga inkomstnivåer.

Sverigedemokraterna satsar 25 miljarder kronor årligen på att dels öka jobbskatte­avdraget, dels inkludera samtliga beskattningsbara pensionsinkomster i det. Det innebär samtidigt att det förhöjda grundavdraget för äldre slopas, eftersom det är mindre omfattande än jobbskatteavdraget.

Fördelningsmässigt faller en sådan reform ut enligt följande, baserat på såväl inkomst- som åldersgrupper.

Tabell 6 Fördelningseffekter per inkomstdecil, förändring i ekonomisk standard, 2019

Källa: RUT 2018:1087.

Som framgår av tabell 6 riktas fokus mot låg- och medelinkomsttagare. Detta bedöms öka drivkraften att arbeta som mest eftersom det blir mer lönande att ta exempelvis ett lägre betalt arbete eller ett deltidsarbete, vilket vi vet empiriskt ofta leder till ett riktigt heltidsarbete.

 

 

Tabell 7 Fördelningseffekter per åldersgrupp, förändring i ekonomisk standard, 2019

RUT: 2018:1087.

Som framgår av tabell 7 så medför det förändrade jobbskatteavdraget till de största inkomstförändringarna för individer äldre än 75 år. Därutöver sker en inkomstökning som är relativt större desto högre upp i åldern som individen kommer.

12 Kultur och sammanhållning

För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhälls­bygget. Kulturen ska vara livskraftig och tillgänglig. Ledord i vår politik på området är sammanhållning, tillgänglighet och folkhälsa. Sverigedemokraterna eftersträvar särskilt att göra kulturen lätt att nå för barn, gamla och funktionsnedsatta. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen därmed också är unik och värd att värna, vårda och visa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre och djupare rotad än dagens mångkultur och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle som formats i Sverige och kännetecknat vårt land. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som vill befrämja en positiv samhällsutveckling och nationell sammanhållning. Svensk kultur ska erkännas och kultur- och kunskapsinstitu­tioner med bildningsuppdrag tillåtas få vara just bildningsinstitutioner.

12.1 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Sverigedemokraterna satsar i denna budget på ett fortsatt brett kulturfokus. Kultur och folkhälsa genom friluftsliv, idrott och kultur i vård och omsorg samt, tillgänglighet till och vård av kulturarvets former och kulturmiljöer samt kulturell hänsyn i samhälls­planering och kultur från vaggan till graven. Även den samiska kulturen uppmärk­sammas i och med långsiktiga satsningar. Samtidigt vill vi särskilt uppmärksamma de reformer som syftar till att stärka det kulturella kittet i samhället och kulturens samman­fogande roll. Satsningar görs på insatser som är ägnade åt att bevara och levandegöra det svenska kultur- och naturarvet. Vidare är det viktigt att kulturen kommer nära medborgarna och därför stöds ansatser, som syftar till att fördela kulturen något mindre centraliserat och något mer regionalt och lokalt. I detta ligger även satsningar på barn, unga och funktionsnedsatta. Sverigedemokraterna anslår extra medel till friluftslivet och tillskjuter även medel till idrott för äldre. Anslagen till idrotten ska även inrymma pris- och löneomräkning, samt insatser för parasporten. Sverigedemokraterna satsar också på att öppna och tillgängliggöra museer för fler. Av principiella skäl och i tider av stora behov inom välfärden sänker vi däremot anslag som inriktar sig på mångkultur och snäva och polariserande integrationsåtgärder.

Dessutom minskas anslagen till organisationer som baseras på kön och etnicitet. Det borde vara självklart att föreningar som uppbär någon form av offentligt stöd också måsta öppna för allmänheten. Vi justerar anslag inom detta område till följd av skarpare reglering och kontroll av att de verksamheter som uppbär statsbidrag delar det svenska samhällets grundläggande demokratiska värderingar. Det är uppenbart och glädjande att regeringen väljer att ta intryck och följa flera Sverigedemokratiska budgetsatsningar sedan tidigare. Avseende till exempel kulturmiljövård och samiska frågor, även om det inte är tillräckligt. Samtidigt är det tydligt att regeringen i sin iver att skryta med historiska satsningar tillför omfattande och omotiverade anslagsökningar inom spridda anslagsområden avseende subventioner till samtidskonsten och vänsterorienterade synsätt och integrationsåtgärder inom folkbildning. Sverigedemokraterna strävar efter en sammanhållning för nationen som helhet och motsätter oss öronmärkta och riktade medel för ett postnationellt och vänsterorienterat synsätt på integration.

12.2 Hela Sverige – kultur räknas

Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. På detta fundament vilar också partiets syn på kultur och kulturpolitik. För oss spelar kulturen en central roll för sammanhållning och hållbar utveckling för nationen. Kulturen är en byggsten och en bärande balk för hur stabilt tillit och välfärd kan upprätthållas mellan människor och till myndigheter och institutioner. Kulturen binder samman det svenska samhället och väver in invandrare i vår kollektiva gemenskap och det kollektiva minnet. Kultur är odling, som får oss att växa som människor och som behöver gro i storstad och landsbygd för att bilda gemensamma referenspunkter och låta hela Sverige leva – stad och land, hand i hand. Kultur är trygghet och tradition, levande odling och ambition, sociala koder som förenar och särskiljer, seder och bruk som tecknar en bild av vilka vi är. Landskap, artefakter och miljöer som gemensamt bildar det kollektiva minnet av vårt förflutna. Sammantaget förmedlar alltsammans bilden av Sverige och svenskheten – från äldre generationer till nu levande i förvaltande för morgondagens medborgare. Sverigedemokraterna driver flera reformer för nystart för Sverige och däribland insatser för att knyta ihop stad och land, unga och gamla och inte minst invandrare och majoritetssamhället. Begreppen medborgare och medborgarskap är centrala. Vi har sedan länge talat om vikten av att uppvärdera medborgarskapet och kräva mer av den som vill uppgå i den svenska nationen. Medborgarskapet har i vårt land alltmer kommit att urvattnas och handla mer om ett dokument och en uppsättning rättigheter än ett erkännande baserat på strävan att bli svensk och att man gjort sin plikt för att därefter kräva sin rätt. Genom att kräva mer för att dela ut det, blir belöningen och känslan för medborgarskapet desto större när den nya medborgaren väl får det i sin hand. Formerna för utbyggda medborgarskapsprov gällande språkkrav, test i samhälls­orientering och kulturell förståelse är något som snarast bör utredas och implementeras. Sammanhållning är nämligen mer än en mottagningsceremoni och sysselsättning. Medborgarskapet i Sverige är inte heller en självklar rättighet, utan ett privilegium, en handling som erkänner längtan och prestation, kräver plikt, men också ger rättigheter och möjligheter. Medborgarskapet är öppet för den som söker och uppnår det, oavsett bakgrund, men förbehållet den som först har uppfyllt krav och förpliktelser, alltså ett erkännande om att man blivit en del av den svenska nationen, kulturellt och territoriell och ett kvitto på att man tagit seden dit man kommit och knutit sin lojalitet till landet. Sverigedemokraternas mål är att hela Sverige behöver samlas, medborgarskapet uppvärderas och medborgarandan stärkas. I det arbetet är kultur en nyckel.

12.3 Kyrkoantikvarisk ersättning – ett löfte från stat till kyrka

I samband med Svenska kyrkans separation från staten år 2000 avtalades att kyrko­miljöerna är kyrkans fastigheter och att det är kyrkan som ska stå för förvaltning, vård och underhåll. Samtidigt slog man fast att Sveriges kyrkomiljöer är vårt lands mest omfattande kulturarv och en viktig del av vårt kollektiva minne, oavsett om man är troende eller icke-troende. Kyrkan står mitt i byn, bokstavligt och mentalt. Idag är den kyrkoantikvariska ersättningen 460 miljoner kronor, en nivå stödet har legat på en tid. Samtidigt kan man konstatera att behovet av kyrkoantikvarisk ersättning är stort ute i församlingarna och att den statliga nivån utgör en förhållandevis liten del av de totala vård- och underhållskostnaderna. Till stor del bekostas vården av de kulturhistoriska miljöerna av kyrkoavgiften, vilken också ska täcka kyrkans ordinarie verksamhet.
I många församlingar är ekonomin och fastighetsfrågan ett växande problem och man kan tvingas välja mellan god själavård eller vård och underhåll av kyrkan. Det är en ohållbar situation. Oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller ej, så menar Sverigedemo­kraterna att det är tid för staten att ta ett utökat ansvar och höja den kyrkoantikvariska ersättningen ordentligt. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten anser vi också att man bör ta ett helhetsgrepp vad gäller ersättningen samt bredda och fördjupa dess användningsområden. Därför syftar ökningen också till att möjliggöra insatser för bevarande av det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier. 

12.4 Kulturlots och Sverigecenter – länk mellan arv och fritid

Sverigedemokraterna anser att vi behöver kultur för att inte bara överleva, utan leva ett fullgott liv. Vi behöver kulturen för att den binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital, social tillit mellan människor och mellan individer och institu­tioner. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa olika former av verksamheter fyller ett viktigt syfte och utför vital kulturell och bildande verksamhet.

Samtidigt saknas det idag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli gestaltad, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och den sociala tilliten driver Sverigedemokraterna satsningen kulturlotsar och Sverigecenter, en landsomfattande kulturpolitisk reform för sammanhållning och vitalisering av kulturlivet. Runtom i Sveriges kommuner ska det finnas en lokal kulturlots, en funktion som har till uppgift att samla in, marknadsföra och samordna hur man inom skola, äldreomsorg, kulturskola, bibliotek och civil­samhälle, kan använda det lokala kulturarvets olika former för kunskapsförmedling, konstnärligt utövande och inte minst för att trygga och stärka relationen till lokal historia och gemenskap. Detta såväl mellan invandrare och majoritetssamhället, som mellan lärare och elev, äldre och yngre och inte minst för kommunens besöksnäring. Jämte en landsomfattande etablering av kulturlotsar, anslår Sverigedemokraterna medel för inrättandet av ett flertal så kallade Sverigecenter i de mest utpräglade parallellsam­hällena och förortsmiljöerna som ett första steg. Intentionen är att dessa center ska synliggöra och förmedla information om det svenska samhället, den svenska kulturen och ortens lokala kulturarv, för möjligheten för nyanlända att knyta an till majoritets­samhället och för att generellt sett stärka den lokala identiteten och sammanhållningen. Det finns idag ett behov av kulturlotsar och institutioner som förmedlar vad Sverige och den lokala orten har att erbjuda.

Kulturlotsen fyller flera syften: som samordnande roll mellan det lokalhistoriska kulturarvet i bild, form, musik, litteratur eller andra konstformer å ena sidan och å andra sidan för att lotsa in invandrare i svensk och lokal kultur, värderingar och samhälls­orientering. Kulturlotsen kan också genom de kommunala kulturarenorna och verksam­heterna av idag vitalisera kulturlivet och tillgängliggöra kulturarvet för dagens medborgare och i nya former. Intentionen är att kulturlotsen ska fungera som resurs såväl gentemot offentliga verksamheter som föreningslivet och samordna till exempel lokalhistoriska portaler för ny tillgänglighet, bidra till medborgarskapsceremonier som på riktigt erbjuder den invandrade att bli en del av lokalsamhällets kultur och identitet, samt samordna möten mellan generationer baserade på samtal, berättande eller andra former av erfarenhetsutbyte om liv och leverne i trakten förr och nu. Kulturlotsen skulle också ha en samverkansfunktion gentemot den kommunala kulturmiljökompetensen, vilken vi vill förstärka i många kommuner genom stimulansbidraget för kulturmiljökompetens.

Det ligger för många landsbygdskommuner stor potential i att använda sitt lokala kultur- och naturarv som resurs i landsbygdsutveckling och för kultur- och naturturism. Det finns exempel på kommuner som framgångsrikt organiserat ”tidsresor” där man får uppleva bygdens historia i samverkan med kommun, näringsliv och föreningsliv. Man nyttjar digital teknik för att skapa en helhetsupplevelse vid fysiska kulturminnen och lantbrukare och andra landsbygdsföretagare nyttjar platsens historia i sin verksamhet. En kulturlots skulle därför också ha en roll att fylla för samordning och utveckling inom dessa områden över hela landet. Sammantaget menar vi att denna funktion fyller ett tomrum och skapar likvärdighet i förutsättningar över hela landet.

12.5 ROT och FOND – för bevarande och främjande av svenskt kulturarv 

Flera av Sverigedemokraternas insatser på kulturområdet syftar till att knyta samman det som i ett kluvet land glider isär; invandrare och majoritetssamhälle, unga och äldre, stad och land, historia och framtid. Med detta i åtanke kan flera av våra kulturarvs­reformer sammanfattas i Sverigesamlingen. Det är inte bara sammanhållningen mellan nu levande svenskar, stad och land, minnen och framtid som behöver stärkas, utan också den historiska länken mellan det som tidigare generationer lämnat efter sig i form av miljöer och artefakter, vilket vi har ett ansvar att förvalta för morgondagens släktled. Det är viktigt att trygga och vårda. Som steg på vägen i strävan efter att trygga det svenska kulturarvet, det kollektiva minnet och den nationella och lokala identiteten runtom i landet förordar vi en kraftig utökning av stödet till bevarandet, underhållet och levandegörandet av det traditionella, folkkära kulturarvet. Sverigedemokraterna vill därför inrätta en särskild fond dit privatpersoner, organisa­tioner, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör kulturarvet. En del av det här är också att svenskt kulturarv bör förmedlas och nå de miljöer som idag står längst ifrån det, såsom de förorter som idag utgör parallellsamhällen. Utöver att bidra med rena ekonomiska medel skulle en särskild kulturarvsfond också skicka en tydlig signal om att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv. Vi stärker i vår budget även medlen för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bland annat genom ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer. Vad gäller kulturmiljön anslås fortsatt generellt ökade medel till kulturmiljövården och riktade medel till Riksantikvarieämbetet för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen.

12.6 Kanon för kunskap

För att hela Sverige ska ha förståelse och insikt om Sveriges kulturella arv och identitet förordar Sverigedemokraterna införandet av en nationell kulturkanon i landets skolor. En förteckning av landets viktigaste kulturella verk med särskild betydelse i den svenska historien och bilden av Sverige. De svenska pärlorna av musikaliska verk, litteratur, film, konst, teater och andra kulturformer väljs ut av en bred kommitté bestående av en så bred demokratisk förankring som möjligt. Exempelvis kan berörda myndigheter, medborgare, professionen, politiker och civilsamhället och andra berörda aktörer ingå. I vårt förslag skulle denna kanon sammanställas under utförande av Statens kulturråd och därifrån sedan samordnas med utbildningsväsendet. Förteck­ningen förmedlas i skolundervisningen och bildar en gemensam referensbas mellan invandrare och svenskar, unga och gamla och bygger nationell gemenskap och stabilitet. Betydelsen av införandet av en nationell kulturkanon är idag stor, dels med tanke på ett ökat avstånd mellan unga och gamla, dels mot bakgrund av att så många invandrare har kommit till Sverige de senaste åren, utan någon kvalitativ kulturell introduktion.

Danmark har även infört en kanon för immateriellt kulturarv, som de kallar Danmarkskanon. Kanonen är ett bildningsprojekt som syftar till att skapa debatt och medvetenhet om vad ”vi” i form av danskhet, handlar om. För att danskarna bättre ska känna sig själva och sina förutsättningar och på så vis stärka danskarnas kulturella medvetenhet och identitet. Detta för att tydliggöra vad som är viktigt i det danska samhället. Framtagandet av kanonen gav medborgarna möjlighet att lägga förslag och rösta fram de samhällsvärderingar som danskarna upplever definierar dem. Sverige bör påbörja ett arbete med att ta fram en egen immateriell kanon. En sådan kanon skulle kunna underlätta för de som söker bli en del av det svenska samhället att förstå det svenska samhället.

Sverigedemokraterna betraktar Sverige som en del av en kulturell och språklig gemenskap med våra nordiska grannländer och ser stora värden i en fördjupad och förstärkt förståelse för våra språk, vår historia och våra samhällssystem över de nordiska gränserna, vilket skapar stark nordisk nytta. Därför förespråkar vi också framtagandet av en nordisk kulturkanon i de nordiska skolorna.

12.7 Datorspel – en ny kulturscen som bidrar till ett starkare kulturliv

Den svenska datorspelsindustrin är vida omtalad och det råder inga tvivel om att Sverige har goda förutsättningar att låta den svenska och nordiska datorspelsbranschen ta stor plats och förmedla fler budskap. Vi tror att en nyckel till att väcka den yngre generationens intresse för vårt land, Norden och vår historia, är att möta dem på den kulturella arena de befinner sig på. Sverige och Norden har en rik historia och vackra naturmiljöer och genom att stimulera datorspelsbranschen att skapa spel som uppvisar historiska miljöer, kultur och natur i vår region, så låter vi en form av moderna kulturskapare som annars inte ryms i det kulturpolitiska fältet ta ett större ansvar och kan dessutom förmedla svensk kultur och natur till målgrupper som annars står långt ifrån det, både genom en spelupplevelse och i undervisningssyfte. Sverigedemokraterna avser att politiskt och ekonomiskt stimulera en sådan utveckling, inte minst genom att se över möjligheterna till ett nytt institut som kan samordna en större och mer långsiktig insats enligt dessa intentioner. Ambitionen är att ett sådant institut även ska vara en brygga mellan svenska datorspelsbranschen och staten och arbeta för att synliggöra eventuella hinder branschen möter för att utveckla sin verksamhet så att dessa hinder kan arbetas bort. De kan även hjälpa branschen att samarbeta med andra kulturella näringar och kulturområden. På så vis vill vi att institutet aktivt ska arbeta för att främja den svenska datorspelsindustrin i stort och kunna vara en stödfunktion för branschen i kultur- och näringsfrågor. Sverigedemokraterna avsätter i årets budget medel till Statens kulturråd för att de ska ta fram en lämplig utformning av ett institut i samråd med berörda aktörer. Utöver det avser vi verka för att det nordiska spelsamarbetet återupptas och att det nordiska samarbetet på spelområdet utvecklas. Genom att stimulera nordiska datorspel och nordiskt innehåll främjar vi både en modern kulturell och kreativ näring samtidigt som den kan förmedla vår historia på ett nytt och levande sätt.

Målet bör vara att infrastrukturen för hela spelutvecklingen ska finnas i Sverige och att vi ska vara långsiktigt världsledande. Det innebär att vi ska ha världens skickligaste programmerare, manusförfattare, grafiker och tonsättare för detta. Svenska orkestrar och konstnärer ska få uppdrag från såväl svenska som utländska spelföretag. Därför bör institutet främja att svenska kulturutövare används i svenska spelproduktioner. På så vis kan vi säkra att spelindustrin enkelt kan samarbeta och hitta nödvändig kompetens på dessa områden, samtidigt som det kan bidra till att konst- och kulturskapare får fler och nya inkomstkällor. Det finns en stor potential i att utveckla nya datorspel som hämtar inspiration och tillvaratar vår historia på liknande sätt man i andra delar av Europa utvecklat och använt lokala sägner och symboler, vilka i sin tur blivit populära även i andra delar av världen.  

12.8 Öppna museer i både stad och land

Sveriges samlade kulturarv är hela nationens gemensamma arv, glädje och ansvar. Landets historia har lämnat spår i form av kulturmiljöer, artefakter och berättelser över hela Sverige, från norr till söder. Därför är tillgången till vår historia viktig såväl landsbygden som i storstaden och i alla små och medelstora orter däremellan. Sverigedemokraterna föreslår inrättandet av en fond vi kallar Öppna museer. En satsning som riktar sig till hela landet, både till statliga och regionala museer och stiftelser. Fonden ska kunna användas för att antingen delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Kriterierna för att få beviljat stöd ska vara att tillgängliggöra museet och dess samlingar för att främja historisk förståelse. Museerna känner bäst sin verksamhet och för en del upplevs entréavgifter som ett stort hinder, för andra brist på resurser för att tillgängliggöra samlingarna på fler och nya sätt. I det här förslaget involveras museerna själva i arbetet med att tillgängliggöra våra kulturskatter och även stiftelser såsom Nordiska museet, och Àjtte (Svenskt fjäll- och samemuseum) samt länsmuseerna får möjlighet att äska medel ur fonden. I linje med att stärka tillgången till kultur i fler delar av landet anslår vi också ökade medel till Riksteatern och Institutet för språk- och folkminnen. En avsikt med öppna museer och de ökade anslagen till andra kulturinstitutioner är att höja ambitionsnivån i att marknadsföra, väcka intresset för och synliggöra landets kultur och kulturarv för barn, unga och nyanlända, så att hela landet rotar sig i Sveriges historia och framväxt.

12.9 En tillgänglig idrottsrörelse – för hälsa och livskvalitet

Ett av Sverigedemokraternas kulturpolitiska ledord är tillgänglighet. Att tillgängliggöra kultur, medier, trossamfund och fritid är en förutsättning för att främja livskvalitet och folkhälsa. En grupp som ibland kan ha sämre tillgång än andra grupper är funktionsnedsatta. Sverigedemokraterna stödjer sedan tidigare åtgärder för att anpassa icke-statliga kulturlokaler så att de blir åtkomliga för funktionsnedsatta och anslår även extra medel för detta. Då vi är av uppfattningen att alla individer själva vet bäst vilken kulturell utövning de föredrar tillskjuter vi även medel till Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. I syfte att organisationer som företräder funktionsnedsatta ungdomar ska kunna äska medel för kulturella verksamheter som de själva väljer. Medlen ska kunna täcka allt från lan-spel till utomhusaktiviteter av eget val. Vi anser även att det behövs en större översyn av behoven för parasporten och allas tillgång till idrottsutövande. Ett led i det är att vi genom det statliga stödet till idrotten vill stimulera idrottsrörelsen att göra en nationell bedömning av ekonomiska och verksamhetsmässiga behov för att upprätta ett nationellt para-sportotek. Vi är öppna för att framöver skjuta till de resurser parasporten efterfrågar. För att på så sätt möjliggöra ett sportotek, på nationell nivå, med den idrottsutrustning som inte sällan kan vara kostsam för den enskilde med funktionsnedsättning, men som från nationell nivå skulle kunna erbjudas att prova för allas tillgång till sport.

12.10 Trossamfund och etniska föreningar

Sverige vilar på en tusenårig kristen grund och Svenska kyrkan har som folkkyrka och trossamfund ännu en majoritet av Sveriges invånare som medlemmar. Samtidigt finns många andra trossamfund, sedan längre eller kortare tid också etablerade över landet och samlar många medlemmar. Sverigedemokraterna ser i grunden positivt på trossamfundens roll och engagemang i det civila samhället och anser det vara motiverat att understödja. Samtidigt är en viktig faktor för att det allmänna stödet för offentliga bidrag till det civila samhället ska kunna upprätthållas, att detta stöd fördelas på ett ansvarsfullt sätt. Tyvärr har det de senaste åren visat sig att våldsbejakande samfund, föreningar och organisationer som uppmanar till lagbrott och som inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper, som exempelvis stödet för yttrandefrihet och mötesfrihet, mäns och kvinnors lika värde, har kunnat erhålla skattefinansierat stöd, vilket naturligt­vis är oacceptabelt. Vi menar att det är uppenbart att såväl regelverket som tillsynen måste skärpas så att våldsbejakande och icke-demokratiska organisationer inte ska kunna erhålla skattefinansierat stöd. Organisationer som fjärmar sig och sina med­lemmar ifrån, snarare än närmar sig, majoritetssamhället genom att inte leva upp till kraven om demokrati och jämställdhet på tillfredsställande sätt bör inte finansieras med gemensamma resurser. Det gäller såväl trossamfund som organisationer bildade på etnisk grund. 

Vi vill särskilt understryka behovet av att man på allvar ser över vilka organisationer som får skattefinansierat stöd, samt hur regelverk och kontroller kan skärpas, jämte fördelning av ökade resurser och bättre metoder för polisen och Myndigheten för stöd till trossamfund att kunna samverka och implementera detta arbete. Vägen är samtidigt lång till dess att förslag om framtidens finansiering och granskningssystem är implementerade. Därför anslår vi i ett höjt anslag till SST för att förstärka arbetet med granskning och tillsyn. Samtidigt tillför vi också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) ökade anslag för en motsvarande förstärkning av deras gransknings- och utvärderingsarbete kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de av staten ställda kraven och verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.

12.11 Friluftsliv för folkhälsa och omsorg om arv och miljö

Sverige har ett omfattande och rikt friluftsliv. Miljoner svenskar och däribland hundratusentals barn är medlemmar i någon av de friluftsorganisationer som finns över hela landet. Många nyttjar den svenska naturen genom sportutövande, turism och rekreation. Det svenska friluftslivet fyller också en viktig funktion för att knyta ihop kultur- och naturarv och fyller en pedagogisk funktion för förståelsen att dessa ofta hänger ihop och är beroende av vår omsorg. Att synliggöra vårt samlade kultur- och naturarv är något vi sverigedemokrater ser som mycket viktigt. Vårt naturarv för oss närmare de människor som levt i, formats av och brukat detta land över seklerna, och friluftslivet kan stärka vår relation till den miljö vi vistas i under vår levnadstid. Ett hem vi gemensamt delar, kännetecknar vårt land och lämnats oss att förvalta för morgon­dagens medborgare. Genom att skjuta till resurser för att bevara, bruka och utveckla naturarvet och friluftslivet kan det också användas som en metod för att främja god folkhälsa såväl bland barn, unga, medelålders och äldre. Det kan också skapa förståelse och en känsla för landet hos nya, invandrade svenskar. Forskning visar att natur och friluftsliv har en stärkande och läkande effekt vid ohälsa och här tror vi att såväl forskningsinsatser som friluftslivet kan spela en större roll än idag. Med anledning av ovanstående föreslår vi en kraftig anslagshöjning till friluftslivet.

12.12 Tillgängliga språk- och folkminnen

Institutet för språk- och folkminnen bedriver ett viktigt arbete med att vårda, samla in och visa språk- och folkminnen. Man är en brygga mellan generationers berättelser, minnen och dialekter och fyller en viktig funktion för det kollektiva minnet om svunna tider. Sverigedemokraterna budgeterar sedan tidigare för att bland annat höja ambitions­nivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kultur­arvet och för bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlands­svenska minoriteternas kulturarv, men det är överlag viktigt att stärka institutets arbete.

Dessutom har vi anslagit medel för att man ska kunna finnas i hela landet och åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och de nordliga länen. Särskilt för att bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Sverige har ett stort antal museer i olika former och med olika uppdrag. Vi kan blicka ut över en flora av institutioner, aktörer och organisationer från lokal till nationell nivå som värnar, vårdar och visar vårt lands rika kulturarv. Däribland både offentliga verksamheter, som civilsamhällets alla starka grenar. Det ska vi vara stolta över. Samtidigt finns det grupper som idag har svårt att ta del av det svenska kulturarvet. Inte minst kan det vara försvårande för personer med funktionsnedsättning såsom döva, blinda, dövblinda och teckenspråkiga. Det finns runtom i landet en rad specialmuseer, men till skillnad från våra nordiska grannländer Norge och Finland så har Sverige inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där till exempel döva, syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kunde också fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov, så vill vi som ett första steg i ett synliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen att låta institutet samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta, i samråd med Forum för levande historia. Därför ökar vi anslagen till institutet i syfte att kunna tillsätta resurser för att utföra detta arbete. 

12.13 Kulturell hänsyn i dagens och morgondagens samhällsbyggnad

Ett område som knyter samman vår historia med nutid och framtid är Sveriges kulturmiljöer. Det är inte minst en fråga som hamnat i fokus de senaste åren då vattendelare som förslaget till nytt Nobel Center fört upp kulturmiljöfrågorna till nationell debatt. Vilken hänsyn samhällsbyggnaden ska ta till omgivande bebyggelse, estetisk harmoni och medborgarförankring har diskuterats runtom i landet. Metoder som Cultural Planning existerar, men alltför ofta saknas det kulturella perspektivet i samhällsbyggnadsprocesser och kommunerna saknar ofta professionell kulturmiljö- eller antikvarisk kompetens. Samtidigt varnar aktörer för att betydande kulturmiljöer rivs över landet och att kommunalt förtroendevalda inte alltid inser värdet av det som kan gå förlorat även om tjänstemän informerar och förordar kulturhistorisk hänsyn. Ibland är situationen den omvända. Alldeles oavsett är tillståndet oroväckande. Kommunerna har en central roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen samt med hänsyn till kulturmiljölagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Vi driver flera reformförslag för såväl förstärkta samrådsprocesser, medborgarförankring och kompetensutveckling och stöd till kommunerna, som lagstiftning för att trygga skyddet för Sveriges kulturmiljöer.

Landets kulturhistoriska miljöer är ett värdefullt arv och ska ses som en resurs och inte som ett hinder i samhällets utveckling. Sverigedemokraterna tar de här frågorna på allvar och vill se såväl möjligheter som krav på att värna och vårda dessa miljöer. Som ett första steg på vägen förordar vi sedan tidigare ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner i syfte att man i kommuner där man saknar, alternativt har behov av förstärkning av, ska kunna tillsätta kulturmiljökompetens. Sverigedemokraterna anser vidare att varje kommun i landet bör ha någon form av kommunalt arkitekturprogram på plats, något som endast ett litet fåtal kommuner har i dagsläget. Arkitekturprogram av nämnda slag har potential att vara betydelsefulla redskap när det gäller att nå förbättrad arkitektonisk kvalitet och estetisk hållbarhet över hela Sverige. Stat och kommun har ett ansvar som byggnadsvårdare i samhällsbygget och för dess historiska och estetiska miljöer.

Tabell 8 Kyrkoantikvarisk ersättning

År

Regeringens förslag

Sverigedemokraterna

2008

395 mkr

2009

465 mkr

2010

460 mkr

2011

460 mkr

+10 mkr

2012

460 mkr

+50 mkr

2013

460 mkr

+50 mkr

2014

460 mkr

+50 mkr

2015

460 mkr

+100 mkr

2016

460 mkr

+100 mkr

2017

460 mkr

+100 mkr

2018

460 mkr

+440 mkr

Figur 9

Källa: Årsredovisning för staten.

13 Förskola, utbildning, forskning

13.1 Reformera skolan och möjliggör höjning av skolresultaten

Ett fungerande utbildningssystem är en direkt förutsättning inte bara för kultur och demokrati, utan också för hela kunskapssamhället. Hur vi lyckas hantera den tilltagande segregationen i samhället beror i hög grad på hur väl skolan fungerar. Grundskola, gymnasium och högre utbildning lotsar unga människor in i samhället och in på arbetsmarknaden. I en situation där stora grupper i samhället står utanför både arbetsmarknaden och det svenska samhället, ett utanförskap som dessutom tenderar att gå i arv, hamnar skolan i fokus. Tyvärr är skolans nuvarande utveckling inte uppmuntrande. Svenska elevers resultat har försämrats drastiskt, även om de senaste Pisaresultaten visade en liten uppgång. Uppgången är låg och kunskapsresultaten hos svenska elever ligger mycket lägre än i början av 1990-talet och lägre än hos elever i många andra länder. Den negativa utvecklingen gör att vi får färre toppstudenter, den genomsnittliga nivån sjunker och segregationen ökar, liksom antalet elever med mycket bristfälliga kunskaper. Dessutom visar undersökningar att svenska elever har en försämrad psykisk hälsa.

Figur 10

 

Källa: Folkhälsomyndigheten, Skolverket, OECD. Resultat i Pisa och TIMSS 19952015, svenska grundskoleelevers genomsnittliga poäng.

Sedan flera år befinner sig Sverige i en akut migrationskris, som varje år fyller på systemet med tiotusentals elever som inte kan svenska och som inte sällan kommer från socioekonomiskt svaga familjer. Effekterna av migrationsvågen 2015 syntes inte i den senaste Pisamätningen men kommer att synas i kommande mätningar.

Sammanfattningsvis finns stor anledning till oro för det svenska skolsystemet, samtidigt som kommunernas ekonomi sätts under ytterligare stor press. Grundskolan behöver ha staten som huvudman vilket ger kommunerna och skolorna mer jämlika förhållanden. Likvärdighet i verksamhet enligt satta kvalitetsnormer behöver kontrolleras i högre grad. Arbetsmiljön behöver förbättras bland annat genom satsningar på lärarkåren så att lärare får ökade möjligheter i sin profession. Skolhälsovården behöver stärkas. Grundskola och gymnasium behöver reformeras och utbildningsinsatserna behöver ses över för unga vuxna som behöver vidareutbilda sig.

13.2 Förskolan utgör grunden och vägen in i det svenska samhället

Förskola och skola utgör för barn och unga något av det viktigaste i tillvaron, vid sidan av umgänge med nära och kära. Här läggs grunden för barnens framtid. Förskolan behöver vara trygg och arbetsmiljön god för barn och personal. Verksamheten ska för barnen innebära goda förutsättningar till en bra start med möjligheter till lek, motorisk utveckling och bra kost. Det ska vara attraktivt att arbeta med barn. För personalen behövs bland annat förbättrade arbetsvillkor. Förskolebarn behöver förberedelse för sin senare skolgång och få förutsättningar att inlemmas i det svenska samhället. Pedagogiken ska bedrivas på vetenskaplig grund och verksamheten drivas helt med svenska språket.

Segregationen ökar i samhället, särskilt i utsatta områden. För att barn ska ges möjlighet att ingå i det svenska samhället är det helt nödvändigt med obligatorisk förskola för barn i utsatta områden med två föräldrar födda utomlands. Där ska de ges möjlighet att ta del av vår svenska kultur, språk och värderingar. Jämlikhet är en av de grundläggande värderingarna i Sverige. Därför ska slöja inte användas i svensk förskola. 

13.3 Förberedelseskola och hantering av hedersproblematik

Det märks tydligt att nyanlända elever har specifika behov. Det gäller inte minst kunskaper i svenska, som är en förutsättning för att tillgodogöra sig annan utbildning. Nyanlända elever behöver också undervisning om svenska lagar, normer och regler, rättigheter och skyldigheter. Det är uppenbart för samtliga inblandade att dagens inslussningssystem har misslyckats kapitalt. Därför krävs en helt ny strategi på området.

Sverigedemokraterna förespråkar införandet av en förberedelseskola i statlig regi med nationell läroplan, vilken bör bygga på de rekommendationer som Skolverket redan utgivit. Fokus ska ligga på det svenska språket och kunskap om det svenska samhället. Skolverket ska även bidra till att ta fram lämpligt material och garantera att denna verksamhet fungerar likvärdigt över hela landet och att elever inte överförs till vanliga klasser innan de kan följa undervisningen. Genom att avskaffa modersmålsundervisning och istället erbjuda dessa lärare arbete i förberedelseskolan (tillsammans med behöriga lärare) utnyttjar vi befintliga resurser på ett mycket bättre sätt. Förberedelseskolan kommer att hysa såväl förberedelseklasser som kompletterande stödundervisning. Den nya verksamheten kommer att ligga i egna lokaler, avskilt från skolans ordinarie verksamhet.

Innan en elev förs över har man kontakttid i tilltänkt klass för att säkerställa att eleven kan följa med i undervisningen. Dessutom utförs, före överflyttning, ett digitalt nationellt prov i svenska, utformat av Skolverket, för den årskurs som skall påbörjas, för att säkerställa att eleven kan följa undervisningen. På så vis erhålls likvärdig standard i alla kommuner istället för det godtycke som råder idag. Läraren i den mottagande klassen får på sätt en mer kunskapsmässigt homogen grupp, vilket förbättrar arbetsmiljön för alla i skolan och främjar studiero och undervisningens kvalitet. Efter skoldagen förblir förberedelseskolan tillgänglig för de överflyttade elever som känner att de behöver extra stöd med det egna språket som referens. Detta är möjligt eftersom förberedelseskolan alltså har knutit till sig tvåspråkig personal, enligt ovan. På så vis kommer överflyttade elever också i kontakt med nyanlända elever och blir en inspirationskälla för dessa.

Hedersproblematiken ökar i Sverige, den gör sig gällande på flera håll i samhället, även i skolan. Problematiken kommer i konflikt med svenska grundläggande värderingar, praxis och i vissa fall även konflikt med svensk lag. För att kunna hantera problemen, motverka hederskultur i skolan och hjälpa elever i utsatt situation så ska hedersproblematik ingå i lärarutbildningen och utgöra obligatorisk fortbildning för skolpersonal i utsatta områden.

13.4 Skola för ökad ordning

Skolan är en plats för undervisning. Både lärare och elever har rätt till arbetsro. Elever som inte klarar av den ordinarie undervisningen placeras i jourklasser där de får hjälp av personal med särskild kompetens. Erfarenhet från utlandet visar att denna åtgärd i sig gör att de flesta elever förstår att klassrummet är till för studier. Den mindre andel elever som inte gör det får alltså på detta vis särskilt stöd i jourklasser. Elever som begår allvarliga övergrepp i skolmiljö ska gå i pliktskola. Parallellt med detta vill Sverigedemokraterna öppna upp för statligt övertagande av dysfunktionella skolor. Där det krävs bör staten tillsätta en särskilt erfaren skolchef som ges befogenheter för att få ordning på hela verksamheten.

13.5 Karriärtjänster för lärare

Antalet elever i grundskolan blir större och i takt med ökande elevkullar förvärras lärarbristen. Det behöver vara attraktivt att vara lärare. Det saknas i dagsläget cirka 7 000 behöriga lärare och intresset att söka till landets lärarutbildningar är ljumt. Yrket är inte attraktivt på grund av en för dålig löneutveckling och på många håll helt oacceptabel arbetsmiljö.

Figur 11

 

Källa: SCB, ökning av antal barn i grundskolan. Antal barn i åldrarna 715 år, 20002012 och prognos 20132025.

Inrättande av karriärtjänster för lärare innebär kraftiga lönelyft och större ansvar för lärare som stannar och utvecklas i yrket. Reformen är inspirerad av den framgångsrika Singapore-modellen och utgår från en karriärstege med arton nivåer, där de har sex nivåer i varje ämne och man alltså har ”nivå 1” när man är utexaminerad från lärarhög­skolan. Varje steg kräver i sig fortbildning, erfarenhet, samt att man är beredd att axla ytterligare ansvar och stödja sina kollegor. Det innebär att lärare som kommit längre utövar mentorskap gentemot mindre erfarna kollegor. Varje ny nivå berättigar till ett ordentligt lönelyft vilket går hand i hand med nya åtaganden. Det innebär bland annat att de mest ambitiösa lärarna kommer att uppmanas att arbeta med de klasser som är i störst behov av deras yrkesskicklighet. Idag har utsatta skolor stora problem med hög personalomsättning. Förslaget innebär att elever och lärare i dessa skolor får stöd av särskilt kompetenta lärare.

13.6 Åtgärda akut lärarbrist och främja undervisning på landsbygden

Många behöriga lärare arbetar med annat än undervisning. Denna grupp utgör en betydande potential när en fungerande skola ska upprätthållas de närmsta åren. Det är en fördel att dessa personer har erfarenheter från arbetslivet utanför skolans värld. Sveriges skolor ska formas till attraktiva arbetsplatser, vad gäller löneutveckling och arbetsmiljö, så att dessa lärare vill återvända. Förslagen gällande karriärtjänster kan ses som en viktig del av detta. Bristen på behöriga lärare är särskilt stor i matematik, teknik och naturvetenskapliga ämnen. Det finns en intressant potential i form av människor med masterexamen i matematik och tekniska eller naturvetenskapliga ämnen vilket motsvarar mycket av det som marknaden efterfrågar och som utgör en grund för vidareutveckling av näringar med framtidsutsikter. En satsning ska göras på så kallad ”kringpersonal”, som till exempel vaktmästare, IT-personal, administratörer och kuratorer, vilket gör att lärare kan fokusera på undervisning.

Det är av vikt att människor bor och lever i hela Sverige och att skolverksamhet i hela riket har nödvändiga resurser, lärare och personal. Det råder brist på lärare i glesbygd. För att bidra till att åtgärda detta ska examinerade lärare som tar anställning i glesbygd få en del av sin studieskuld avskriven under den tid de arbetar i glesbygd. Det finns ett stort värde i att bevara bygdeskolorna. Ett särskilt stöd till glesbygdsskolor behöver inrättas, där skolor med lågt elevunderlag under maximalt 3 år ska kunna ansöka om medel för att klara fortsatt skolverksamhet.

13.7 Fritidshem

Fritidshemsverksamhet är viktig utanför skoltid för elever. Den ger under kontrollerade former skolbarn möjlighet till givande fritid, gemenskap med andra skolelever samt visst stöd av personal. Fritidshemsverksamheten ska också kunna utgöra ett visst komplement till skolan för elever som behöver stöd i sin läxläsning. För väl fungerande fritidshemsverksamhet behöver personaltätheten ökas så att en personal ansvarar för maximalt 20 barn. 

13.8 Gymnasium

13.8.1 Tvåårigt gymnasium och återinförande av ämnesbetyg

Människor med praktisk utbildning är på många håll en bristvara på arbetsmarknaden. Det råder en allvarlig brist på arbetskraft inom praktiska yrkessektorer. De tvååriga praktiska gymnasieprogrammen med minskat teoretiskt innehåll ska återinföras. Den som så vill kan sedan bygga på sin 2-åriga utbildning med ett tredje år och därigenom stärka sin teoretiska profil. Vi vill återinföra ämnesbetyg. I introduktionsprogrammet Språkintroduktion behöver olika nivåer enligt elevernas förkunskaper införas.

13.9 Teknikbrygga

Idag väljer många ungdomar gymnasieprogram som inte leder till arbete. Genom en så kallad teknikbrygga vill vi ge dessa ungdomar en andra chans att bli anställningsbara i industrin eller vidareutbilda sig inom teknik eller naturvetenskap. Detta innebär att man under två terminer stärker sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man erbjuds en termins finansierad praktik hos en lokal industri. De första terminerna bör styras upp i gängse kommunal regi medan staten skjuter till medel för praktikperioden.

13.10 Högre utbildning

13.10.1 Samhällsrelevans

Syftet med utbildning är att den ska förbereda för livet och leda till arbete. Det behövs en allmän effektivisering av högskolorna med förväntningen att de bättre ska matcha sitt utbildningsutbud mot näringslivets behov av kompetens. Istället för att resurstilldel­ningssystemet baseras enbart på parametrar som helårsstudenter (HÅS) och helårs­prestationer (HÅP) i form av fullgjorda studieresultat, bör vi införa ett nytt finansie­ringssystem som är mer kvalitetsdrivande än vårt nuvarande system.

Sverigedemokraterna vill försäkra sig om att utbildningarna håller tillräckligt hög kvalitet internationellt och att kvaliteten inte blir lidande av att lärosätena anstränger sig för att enbart plocka in så många studenter som möjligt. Det finns indikationer på att kvaliteten gått ned på vissa utbildningar då lärosätena i sin jakt på helårsprestationer och ökat antal utbildningsplatser sänkt kraven. Sverigedemokraterna vill se ett nytt finansie­ringssystem där kvaliteten på utbildningarna värnas i mycket högre grad. En sådan utredning, där ett nytt system tas fram, bör snarast startas.

Syftet med reformen är att den högre utbildningen ska äga större samhällsrelevans och också förse arbetsmarknaden med den arbetskraft som behövs vid sidan av det bredare uppdraget att leda Sverige i en tätposition vad gäller forskning och relevant utbildad arbetskraft efter samhällets behov.

13.10.2 Ekonomiska incitament till studier

Sverigedemokraterna vill rikta ekonomiska incitament till såväl studenter som lärosäten som fokuserar på arbetsmarknadens nuvarande och framtida behov. För den individuella studenten vill Sverigedemokraterna införa en slags utbildningspott som ska öronmärkas för ett förhöjt studiebidrag åt de studenter som väljer att läsa en utbildning till yrken där det finns och kommer att finnas ett påvisbart kompetensunderskott. Det innebär att de som väljer att studera vissa utbildningar kommer att medges ett högre studiebidrag motsvarande +1 000 kronor per månad. Regeringen beslutar hur dessa medel fördelas efter samråd med relevanta parter. Detta ekonomiska incitamentssystem avser i första hand eftergymnasiala utbildningar där yrkeshögskolan skall ingå. I framtiden kan även praktiska gymnasieutbildningar där det råder stor brist på arbetskraft komma ifråga. Utgångspunkten i Sverigedemokraternas förslag är också att ingen student – alldeles oavsett vilken inriktning man väljer på sina studier – ska få det sämre ställt jämfört med idag.

13.10.3 Mer undervisningstid

Den lärarledda undervisningstiden har över tid minskat även om en utplaning kan ha skett det sista decenniet. I vilket fall är den lärarledda tiden för liten och svenska högskolestudenter får minst undervisningstid i Europa. Detta även taget i beaktande att ny kommunikationsteknik gjort entré i våra läromiljöer som minskar direkt lärare–elev-interaktion. För lite lärarledd undervisningstid påverkar utbildningarnas kvalitet starkt negativt. Denna trend måste brytas, dels genom att mer pengar satsas på undervisningen i syfte att öka lärartiden per student, dels genom att det så kallade produktivitetsavdraget avskaffas.

13.10.4 Översyn av lärarutbildningar

Sverigedemokraterna anser att landets lärarutbildningar ska underkastas en grundlig översyn. Enligt OECD håller stor del av lärarhögskolorna i Sverige inte måttet. På många håll ersätter lärarlösa lektioner och gruppredovisningar ordinarie undervisning och riktiga examina. Detta är slöseri med unga människors tid och ett sabotage av framtida lärares utbildning. De lärarutbildningar som inte klarar rimliga kvalitetskrav bör läggas ned så att de lärosäten som klarar av att hålla en hög kvalitet i utbildningen kan prioriteras. Man måste dessutom ha likvärdiga bedömningar mellan lärarhög­skolorna för att säkra undervisningens kvalitet. Det innebär standardiserad examinering som synkroniseras mellan olika lärosäten. Vidare måste ett samordnat nationellt system för digitala hjälpmedel i skolundervisningen tas fram och implementeras och inträdesprov till lärarutbildningen ska införas.

13.11 Forskning

13.11.1 Kvalitet, prioriteringar

Basanslagen behöver ökas för de högskolor där det bedrivs högkvalitativ, behovsdriven och samhällsnyttig forskning. Regeringen beslutar hur dessa medel fördelas efter samråd med högskolornas kvalitetsansvariga och de organ som finns för utvärdering. För att Sverige skall hävda sig i den internationella konkurrensen behövs satsningar på traditionella framgångsområden och de områden som är förknippade med våra naturresurser.

Energiområdet och elförsörjning är ett viktigt område för Sverige. Kärnkraften står för nära 50 % av vår elförsörjning. Kärnkraft är ett energislag som ger stor mängd energi per insats. Inom energiforskningen bör kärnkraftsforskning prioriteras, det gäller kärnteknik, slutförvar och kärnkraftssäkerhet.

13.11.2 Statligt forskningsinstitut

Av historiska skäl kanaliserar Sverige mellan 85 och 90 procent av sina offentligt finansierade forskningssatsningar genom universitet och högskolor. Det är en relativt hög siffra ur ett både internationellt och nordeuropeiskt perspektiv, Danmark ligger dock ännu högre. Sverigedemokraterna vill i högre utsträckning finansiera forskning genom ett statligt forskningsinstitut. Exempel på detta finns i Finland (VTT), Nederländerna (TNO) och Tyskland (Fraunhofer). Sverige har redan ett embryo till ett tekniskt institut – Rise (Research Institute of Sweden), ett paraply som samlar till exempel SP, CBI och Innventia. Rise är statens ägarbolag för delägande i svenska industriforskningsinstitut, som samarbetar med institutens övriga ägare från industri­sidan kring struktur- och ägarfrågor. Syftet är att förnya och förstärka institutens roll i det svenska innovationssystemet. Sverigedemokraterna vill öppna upp för att Rise ska kunna utöka sin verksamhet och utveckla kvalitén i sina satsningar som ett led i vår strävan att främja företagsnära, tillväxtdrivande forskning.

14 Försvar och säkerhet

Sedan riksdagsinträdet 2010 och även tidigare har Sverigedemokraterna förespråkat kraftiga höjningar av försvarsanslagen, en återgång till ett invasionsförsvar och en återgång till utbildning av värnpliktiga. Idag, 2018, är dessa tre ståndpunkter majoritets­åsikter i riksdagen. Vi står också för bevarande av en trovärdig alliansfrihet från stormakterna och vill få ett avtal om ömsesidigt militärt stöd med Finland till stånd. En trygg, defensiv linje motverkar spänningen i Östersjöområdet mellan Atlantpakten och Ryssland-Kina. För att möjliggöra en alliansfri linje krävs en omfattande upprustning av det svenska försvaret och helst ett försvarsförbund med Finland.

Ett rustat Sverige-Finland skulle innebära en betydande militär tröskel för en eventuell angripare. Om en stormakt skulle angripa oss konventionellt skulle de lida märkbara förluster och stå försvagade inför andra stormakter. Samtidigt kan ingen vara orolig för att Sverige-Finland skulle ha offensiva planer.

Vi bestämmer idag vilket försvar vi vill ha om tio år, vilket oundvikligen innebär en period av sårbarhet. Den närmast totala nedrustning Sverige har utsatts för av oansvariga regeringar kommer att ta tid att vända, på grund av de långa ledtiderna för materielsystemen och på grund av bristen på kvalificerad personal. Ekonomin är däremot inget oöverstigligt problem; Sveriges och Finlands gemensamma BNP är exempelvis 58 procent av stormakten Rysslands. Dessutom kan vi, tack vare vår framgångsrika försvarsindustri, köpa många materielsystem av den egna försvars­industrin till gagn för vår egen samhällsekonomi.

Ingen kärnvapenmakt kan angripa Sverige med kärnvapen utan att begå ett mycket svårt krigsbrott. Vi ser med oro på regeringens alltför långtgående närmande till Atlantpakten och den anspänning det redan börjar skapa i Östersjön, med ökad krigsrisk som följd. Svensk utrikespolitik handlar i hög grad om att bistå andra länder. Militär förmåga tillsammans med diplomatisk smidighet bör vara våra främsta verktyg.

14.1 Försvarsmaktens materiel och övningar

Försvarsmakten har, bland annat på grund av ett felbalanserat försvarsprisindex, varit underfinansierad i årtionden vilket har lett till ett uppdämt behov av materielbeställ­ningar. Man måste nu komma ikapp, både vad gäller materielsystem, ammunition och drivmedel. För att nå fram till det målet förstärker Sverigedemokraterna Försvars­maktens anslag för övningar och materielinköp med 18 miljarder under budgetperioden i enlighet med det budgetäskande som Försvarsmakten har lagt fram.

Olyckligtvis är Försvarsmaktens eget budgetunderlag inte tillräckligt. Enligt bedömningar från Ekonomistyrningsverket är kostnaderna för investeringsplanen underfinansierade på grund av obalanser i beräkningsgrunden. För att inte skapa underskott i materielbudgeten förstärker Sverigedemokraterna materielbudgeten med ytterligare 8,3 miljarder under budgetperioden.

14.2 Utbildning av värnpliktiga och officerare

Det var ett skadligt experiment att avbryta utbildningen av värnpliktiga, vilket fick många negativa effekter. Sålunda kunde förbanden inte fyllas på, antalet kontrakterade var för få och många avbröt kontrakten i förtid. Dessutom försvårades rekryteringen till andra positioner i försvaret och folkförankringen försvann. För att underlätta expan­sionen av värnpliktssystemet ger Sverigedemokraterna utökade anslag till Totalför­svarets rekryteringsmyndighet i enlighet med deras budgetunderlag.

Det verkliga nålsögat för en expansion av försvaret är officersutbildningen. För att främja officersrekryteringen förstärker Sverigedemokraterna försvarshögskolans anslag med 100 miljoner kronor.

14.3 Totalförsvaret och MSB

Ironiskt nog är Sverige, som hade ett så omfattande civilt försvar, det enda land i Norden som lagt ned det civila försvaret. Det militära försvaret klarar sig inte i krig utan det civila försvaret. Nu ska Sverige återuppsätta det civila försvaret. Det är viktigt att det blir ordentligt gjort med beredskapslager, driftvärn och civila befälhavare. För att kunna återuppbygga det civila försvaret förstärker vi anslaget till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap i enlighet med myndighetens budgetäskande.

15 Bostäder

15.1 Framförhållning i bostadspolitiken

Ett hem är grunden för ett tryggt liv och i förlängningen är en fungerande bostadspolitik en förutsättning för ett välmående samhälle. Det ska finnas ett boende för alla, oavsett ekonomi. Sverigedemokraterna lägger stor vikt vid att barn får en stabil uppväxt, unga ges goda förutsättningar att både bo och studera och att anpassade och trygga boende­former tillhandahålls våra äldre. Bostadspolitiken ska skapa förutsättningar för människor att bo och leva i de bostadsformer som passar den egna livssituationen bäst. Sverigedemokraternas vision är ett fungerande samhälle där alla människor bor trivsamt på den plats de önskar och det är lätt att flytta och hitta ny bostad.

Antalet otrygga och utsatta områden i Sverige ökar, bostadsområdena blir allt mer trångbodda och segregationen breder ut sig. Under en lång tid har det har saknats framförhållning i bostadspolitiken vilket har lett till en allvarlig bostadsbrist och trångboddhet. Detta har främst drabbat nybildade familjer, studenter och unga som söker sin första bostad. Samtidigt har det blivit svårare att finansiera sitt boende på grund av nyproduktionens höga hyror och marknadens prisutveckling. Den excep­tionellt höga migrationen till Sverige är uppenbart en av de tyngsta orsakerna till bostadsbristen. Med Sverigedemokraternas migrationspolitik skulle färre människor söka sig till Sverige och förutsättningarna att bygga nya bostäder i proportion till behovet skulle därmed kraftigt förbättras. En ansvarsfull migrationspolitik är den viktigaste men långt ifrån den enda åtgärden som Sverigedemokraterna föreslår för att komma till rätta med bostadsbristen. Sverigedemokraterna ser ett behov av långsiktig planering för tillgång på bostäder, regelförenklingar inom byggprocessen och samspel med infrastrukturen. Vidare behövs breda åtgärder för att aktivera flyttkedjan. Här är samtidigt en trygg boendemiljö, gemenskap och kultur viktiga delar där den estetiska utformningen av bostäderna binder samman dessa och skapar en hållbar helhet.

15.2 Boendemiljö

Boendemiljön är viktig för att skapa trivsel och hemkänsla för invånarna. Vår omgiv­ning påverkar oss mycket, vilket ska vara en prioriterad aspekt vid bostadsbyggande och områdesplanering. Att bygga vackert är en viktig inriktning i vår bostadspolitik och där vi även ska se till att bevara Sveriges rika byggnadstradition. Ett sätt att värna det kulturella och estetiska arvet kan vara att införa en så kallad kulturell planering. Det är i korthet en metod som i samhällsbyggnadsfrågor sätter fokus på den unika platsens förutsättningar, historia och den omgivande bebyggelsestrukturen.

15.3 Integration på bostadsområdet

Med en ökad tillgång på bostäder och lägre kostnader i både inköp och hyra, ges fler möjlighet till eget boende, ansvar, minskad trångboddhet och delaktighet i samhället. Kombinerat med en stram migrationspolitik medförande en avstannad asylinvandring och anhörighetsinvandring till asylsökande, samt en successivt ökande återvandring,  kommer på sikt att skapa balans på bostadsmarknaden åter nås. Integrationen försvåras idag av EBO-lagen, en lag som ger asylsökande rätt att bosätta sig var de vill i landet under tiden som deras asylansökan prövas. Under alltför många år har Sverige tagit emot fler migranter än vad samhället har klarat av. Bostadsområden har blivit allt mer överbefolkade och därmed segregerade vilket lett till att utanförskapet har förstärkts och trångboddheten blivit allt värre. EBO-lagen har gjort att vissa kommuner fått svårt att upprätthålla det allmänna kommunala ansvaret då fler bor i lägenheterna och bostads­områdena än vad de är avsatta för. Detta försvårar för många kommuner att anpassa samhällsservicen efter befolkningen vilket går ut över kvaliteten inom skola och vård. Trångboddheten ökar slitaget på lägenheter, leder till ökat fusk med bostadsbidrag, svarthandel med andra-, tredje- och fjärdehandskontrakt eller försäljning av hyreskontrakt och har skapat inlåsningseffekter. Ett första steg är att avskaffa EBO-lagen samt införa lägenhetsregister och möjliggöra för fastighetsägare att reglera antalet boende i en lägenhet.

15.4 Ökad trygghet i förorterna

Polisen har pekat ut 61 utsatta områden i Sverige, där otryggheten är extra stor. Utformningen av miljonprogramsområdena, vilka är en betydande andel av de utsatta områdena, gör det svårt för polisen att närvara utan att samtidigt utsätta sig för stora risker. Bostadsområdenas utformning vad gäller torg, skolor, parkeringar, gångbroar och annat är planerat på ett sätt som försvårar spaning och närvaro för polisen och där reträttvägar enkelt kan blockeras. Kontinuerlig polisnärvaro försvåras då polisingripan­den ofta leder till våldsamma upplopp med bilbränder och stenkastning som följd. Här föreslår vi att en nationell handlingsplan tas fram som en handbok för landets kommuner att identifiera otrygga områden i alla landets tätorter och tillgodose deras behov av åtgärder för ökad trygghet. Trygghetsgivande belysning och utökad kameraövervakning är två exempel på åtgärder som kan ingå i handlingsplanen. Sverigedemokraterna lyfter även fram behovet av områdesplanering i berörda utsatta kommuner.

15.5 Regional bostadsplanering och investeringsbidrag för äldrebostäder

För att stat, region och kommun ska kunna planera tillsammans för bostadsbyggande, infrastruktur och kollektivtrafik, behövs en regional planering. Regionen kan i somliga fall bidra med kompetens, som t.ex. mindre pendlingskommuner inte alltid själva kan uppbringa. En regional översiktsplanering ska samtidigt fortfarande innebära att beslutanderätten ligger på kommunal nivå vad gäller byggande av bostäder. Vidare behövs en bostads- och infrastrukturberedning som långsiktigt kan skapa bättre förutsättningar för ökat bostadsbyggande.

Behov av ny- eller ombyggnation av äldre bostäder i särskilda boenden, samt trygghetsboenden är växande. För att möta behovet för den kommande åldrande befolkningen tillför vi kommunerna ett investeringsbidrag.

15.6 Ökad konkurrens och finansiering av bostäder

Behovet av ökad konkurrens är påtagligt och en ökad anbudskonkurrens mellan byggbolagen skulle kunna minska byggkostnaderna. En utredning behövs för att öka konkurrensen mellan byggbolagen och för att se över förutsättningarna för byggbolag att finansiera större byggprojekt.

En del av att öka utbudet av bostäder är att ge möjlighet till eget ägt boende. Finansieringen av bostäder kan ske på en rad olika sätt där staten behöver underlätta för bostadsköpen. För att långsiktigt skapa bättre förutsättningar för gemene man att äga sin bostad behövs en utredning om olika finansieringsalternativ. Det finns en rad olika förslag att titta närmare på så som en översyn av bolånetaket för de mindre kapital­krävande bostäderna, inriktning på bankernas totala utlåning kan ges större fokus för att ge mer flexibilitet mot kravet på bolånetak, startlån till förstagångsköpare och avdrags­gillt bostadssparande. Vidare vill vi underlätta för fler flyttkedjor inom bostadsbeståndet genom slopat tak och tidsgränsen för användande av uppskovsbeloppet.

För att stabilisera bostadsmarknaden har vi föreslagit en nedtrappning av ränteavdraget med en procent om året samtidigt som vi kompenserar hushållen med skattesänkningar på arbetsinkomster.

15.7 Fler studentbostäder

På de flesta av Sveriges högskole- och universitetsorter råder brist på studentbostäder, vilket riskerar att slå mot utbildningsväsendet och kompetensförsörjningen. Utöver storstadsregionernas kompetensbehov för tillväxtföretag behövs möjligheten att kunna studera för dem som bor på mindre orter och där kompetensen behövs för att företag ska kunna verka och därmed motverka utflyttning. Sverigedemokraterna vill underlätta byggandet av studentbostäder genom att utöka det statliga stimulansbidraget till kommunerna.

16 Transport

Vi ser positivt på de olika trafikslagen och deras syfte i att tillgodose både medborgares och näringslivets behov av resor och transporter. Sverigedemokraternas strategi för en heltäckande infrastruktursatsning omfattar därför såväl järnväg, flyg, väg och sjöfart, samt informationsteknik. De olika trafikslagen och infrastrukturerna relaterar inbördes till varandra och bör därför vara inkluderande i en heltäckande transport- och infrastruk­turplanering.

I ett väl fungerande och hållbart samhälle så bör det skapas rätt förutsättningar för att alla trafikslag ska kunna samverka optimalt, oavsett om vi talar om leveranser av produkter till en lokal butik på den svenska landsbygden, frakt av fordon till den internationella gruvindustrin eller internationell passagerartrafik. Även central myndighetsutövning och viktiga samhällsfunktioner som exempelvis försvar, sjukvård och polis är i stort behov av alla trafikslag med tillhörande infrastruktur. Utöver de olika trafikslagens roll i samhället vill vi även lyfta fram vikten av god digital infrastruktur. Digitaliseringen är grundbulten i dagens samhälle och vi menar att även digital informationsöverföring och digital infrastruktur ska planeras och samverka med övriga trafikslag för att generera bästa möjliga samhällsnytta.

16.1 En järnväg som inte spårar ur

Den svenska järnvägen är ryggraden i infrastrukturen för miljontals arbetspendlare och för industrins logistik genom att förse fabriker och företag med råvaror och vidare­transporterar förädlade produkter. Trots järnvägens stora betydelse för nationen i sin helhet så orsakar järnvägen, på grund av bristande funktionalitet och kraftigt eftersatt underhåll, årligen merkostnader i miljardklassen. Därutöver överskrider efterfrågan, i dagsläget, befintlig kapacitet. Vi menar dessutom att underfinansierade framtida kostsamma projekt i form av höghastighetståg, kommer resultera i ännu mer eftersatt underhåll i den befintliga järnvägen. Vi prioriterar därmed att rusta upp den redan befintliga järnvägsinfrastrukturen.

16.2 Marknadspott

Vi vill införa en marknadspott för investeringar utöver den ordinarie budgetramen. Marknadspotten, som Trafikverket ges mandat att använda, syftar till att snabbt kunna nyttjas för att bygga bort uppkomna flaskhalsar som står i vägen för betydande investeringar inom näringslivet. Förslaget ligger i linje med vad som lyfts fram av Näringslivets Transportråd.

16.3 Förbättrat kontaktledningssystem

Sverige har ett av Europas sämst underhållna kontaktledningssystem och det står för ca 20 procent av alla driftsstörningar i infrastrukturen jämfört med c:a 9 procent i övriga EU-länder. Denna avvikelse påvisar att genomgripande åtgärder är nödvändiga i den befintliga infrastrukturen för att säkerställa tågens elförsörjning och därmed minska driftstoppen. Därför vill vi som ett första steg stärka upp kontaktledningssytemet för att förhindra nedrivna kontaktledningar och andra fel på kontaktledningssystemet.

16.4 Med flyget lyfter Sverige

Sverige är ett till ytan stort, men glesbefolkat land med stort exportberoende. Flyget är därför viktigt ur många hänseenden. Vi ser exempelvis flygets roll i norra Sverige där övriga kommunikationer inte alltid är ett gott alternativ. Vi ser även företag med intressen utspridda över landet. Utländska investerare och multinationella företag med filialer i Sverige är beroende av flyget för att kunna fortsätta att utveckla sina verksam­heter. Flyget är idag det mest rimliga alternativet för interkontinentala resor, och dagens globaliserade värld kräver goda kommunikationer. Flyget är även en viktig del gällande turism då allt fler människor reser till och från Sverige, men för Sverige och svenska företag på den internationella marknaden är flyget ovärderligt.

16.5 Nej till flygskatt

Flygskatten syftar till att reducera utsläpp av växthusgaser och verka för en minskning av flygresandet i en regional, europeisk och global kontext. Vid resor ifrån en svensk flygplats är skatten generellt ifrån 60-, 250- till 400 kronor beroende på destination. Även efter att flygskatten nu har införts beräknas antalet flygresenärer att öka, även om ökningen dämpas relativt. Av de resor som uteblir kommer en del att byta transportslag. Syftet med flygskatten, att minska utsläppen av växthusgaser, blir därmed mindre tydligt. Den minskning av växthusgasutsläpp som kan åstadkommas genom en svensk flygskatt är mycket små ur ett globalt perspektiv samtidigt som konsekvenserna för vissa delar av Sverige blir dramatiska. Nyttan med flygskatten står därmed inte i proportion till de negativa konsekvenserna. Flygsektorn ingår redan i det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter och finansierar därmed redan införande av utsläppsreducerande teknik. Eftersom systemet är marknadsbaserat åstadkoms maximal reduktion till lägsta möjliga kostnad. Dessutom är Sveriges utsläpp av växthusgaser per capita redan bland de lägsta inom OECD. Vi vill därmed avskaffa den införda flygskatten och vi vill även se över driftstödet som är kopplat till merkostnader som uppstått till följd av flygskatten, samt administrativa kostnader.

16.6 Investeringsstöd till flygplatser

Vi ser ett behov för både små och stora flygplatser att bygga ut kapaciteten, för att möjliggöra trafik av större flygplan. För att tillgodose Sveriges internationella konkurrenskraft behöver vi kunna hantera framtidens trafikvolymer och kommande generationers behov av flyginfrastruktur. Trenden är att trafiken ökar. Konkurrens, nya tekniker och klimathänsyn gör att trafiken till allt större del sker med större flygplan. Arlandas betydelse som Sveriges största flygplats är särskilt stor. Arlanda är ett nav för nationella och internationella affärsresor och utgör därmed samtidigt ett nav i Sverige som tillväxtmotor. Utöver detta är Arlanda ett nav för turism, forskning och utbildning samt diplomatiska relationer.

16.7 Ökad säkerhet inom flyget

Sverige och särskilt flygindustrin har den senaste tiden fått uppleva en ny typ av s.k. ideologisk brottslighet, där förövaren förhindrar flyg ifrån att lyfta genom att aktivt och uppsåtligt motsätta sig flygpersonalens anvisningar och gällande säkerhetsrutiner.

Vi vill utöka resurserna till polisen på flygplatser. Vi behöver även utforma nya logistiska och säkerhetslösningar för att underlätta resandet till exempelvis USA, men även för att ha beredskap att möta nya hinder och krav som kan bli aktuella i samband med att Storbritannien lämnar EU.

16.8 Den rätta vägen

Det svenska vägnätet är jämte järnvägen ryggraden i svensk ekonomi och dagligt förekommande i vanliga människors vardag för transporter av gods och personer. Det är därmed av största vikt att vägnätet och tillhörande infrastruktur håller den höga standard som medborgarna kan förvänta sig i förhållande till inte minst det höga skattetrycket i Sverige. Vi menar att underhåll och investeringar även fortsättningsvis bör hålla hög standard och ska ta höjd för exempelvis befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och ökad säkerhet för trafikanter, samtidigt som vi aktivt motarbetar nya typer av brottslighet på våra svenska vägar. Vi kan dock konstatera att det svenska vägnätet har lidit av ett eftersatt underhåll på många områden och under lång tid.

16.9 Stärka den svenska åkerinäringen

Svensk åkerinäring är en av grundpelarna för vår ekonomi. Sedan EU-inträdet har dock åkeribranschen utsatts för en ökande konkurrens från övriga medlemsländer. På senare tid har gränsöverskridande trafik i praktiken avreglerats genom att obefintliga kontroller vid gränsen och brister i kompetens, resurser och juridiska möjligheter på våra svenska vägar, särskilt gällande den tunga trafiken, fått till följd att svenska regler inte efterlevs. Vi avser därmed att införa en särskild polisenhet vars uppgift är att kontrollera gränsöverskridande tung trafik och säkerställa att bl.a. cabotageregler efterföljs. Cabotagetransporter innebär att en utländsk bil åker över gränsen och lossar inom Sverige. Ekipaget har sedan rätt att utföra tre ytterligare transporter inom Sverige under högst sju dagar, innan det måste återvända över den svenska gränsen. Det har dock framkommit att över 2 000 lastbilar aldrig lämnar Sverige utan kontinuerligt bedriver olaglig inrikestrafik. Dessa lastbilar och åkerier följer inte alltid svenska regler eller säkerhetsföreskrifter och snedvrider därmed konkurrensen i förhållande till svenska åkerier. Vi vill snarast införa mer rättvisa villkor inom vägtransportområdet.

16.10 Ny specialenhet för kontroll av yrkesmässig trafik

Vi avsätter medel för att möta det akuta behovet gällande införandet av en ny specialutbildad enhet på minst 500 tjänstemän med polisiära befogenheter. För att klara kompetenstillskottet behövs utbildningsplatser motsvarande 50 personer om året. Vi vill dessutom införa ett elektroniskt system för tung trafik, likt det tyska LKW-Maut-systemet. Systemet betalas delvis av utländska åkare och bygger på att transpondrar monteras i de lastbilar som avser utföra transporter i Sverige. Syftet är att myndig­heterna enkelt ska kunna kontrollera färdväg och antal dygn ett utländskt ekipage befunnit sig i landet. Detta säkerställer att avgifter betalas och att cabotageregler samt kör- och vilotidsdirektivet efterlevs.

16.11 Stadsmiljöavtal

Vi ser positivt på att kommuner fortsatt kan söka stöd för att stärka kollektivtrafik och exempelvis satsningar på ökat cyklande. Vi ställer oss dock frågande gällande s.k. motprestationer i form av bostadsbyggande. Vi menar att avtalet i stället mer ska riktas mot realistiska trafikåtgärder som förbättrar framkomligheten i städerna, samt att cykelbanor i stadsmiljö bör vara en kommunal angelägenhet. Vi vill därmed vara återhållsamma med s.k. subventionerat bostadsbyggande.

16.12 Nej till kilometerskatt/ekoskatt

En ytterligare skatt baserad på avstånd, det vill säga en skatt som betalas av åkerierna för varje avverkad kilometer, är planerad. Detta kan bli nådastöten för många svenska åkerier då det kan innebära en fördubbling av skattetrycket av trafikspecifika skatter.

Oavsett benämning på den nya skatten och vad den kommer att kallas i slutändan, så följer detta tyvärr den negativa trenden med ökade kostnader för medborgare och företag, åkerier i detta fall. Sverigedemokraterna motsäger sig därför kilometerskatten.

16.13 Riktat stöd för kommunala vägar

Många kommuner är för närvarande ekonomiskt ansträngda. Satsningar och skicket på de kommunala vägarna skiljer sig också därefter och i förhållande till det statliga vägnätet. Vi befarar att denna skillnad kommer att öka ytterligare i takt med att kommunerna beläggs med allt mer ökade kostnader. Vi föreslår därför ett riktat stöd till kommuner för upprustning av vägar.

16.14 Sjöfart

Genom vårt läge kan Sveriges geografiska karaktär närmast liknas vid en ö uppe i norr. Vi har en vidsträckt kuststräcka med över 50 hamnar och det mest effektiva sättet att frakta bl.a. varor till och från Sverige är därmed med fartyg. Att frakta gods på vattnet är effektivt både ur ett miljöperspektiv och genom att man friger plats på vägar och järnvägar. Sjöfarten är mycket viktig, särskilt för den svenska industrin och näringslivet i sin helhet. Inte minst gäller det för exportnäringarna, bl.a. inom gruv- och skogsindu­strierna. Svensk sjöfart behöver rätt förutsättningar för att vara konkurrenskraftig på den internationella marknaden. I dag har flera svenska rederier valt att flagga ut sina fartyg till andra länder med mer fördelaktiga skatteregler för att få konkurrensfördelar.

16.15 Sjöfartsmiljard

Vi vill i ett första steg utreda möjligheterna att anslagsfinansiera Sjöfartsverket. Vi vill därmed bl.a. göra det möjligt att lyfta bort kostnaden för farledsavgifter och isbrytning ifrån den svenska sjöfarten.

Sverige och Finland är länder som tillämpar farledsavgifter. Finland halverade sina farledsavgifter när SECA-direktivet infördes för att inte kostnaden skulle skena iväg för sjöfarten. Sjöfartsverket har i Sverige istället infört en ny avgiftsmodell som drabbat redarna hårt. Somliga har drabbats av ca 200 % höjning av farledsavgifterna. Vi vill att man ser över Sjöfartsverkets roll och organisation för att på sikt sänka eller avskaffa farledsavgifterna i svenska vatten. Vi menar att om redare får mer rimliga kostnader så kommer antalet transporter på vattenvägarna att öka. Sjöfarten som trafikerar Sverige betalar farledsavgifter som bekostar bland annat isbrytningen i farlederna. För att stärka sjöfarten och fortsätta med den mycket efterfrågade sjöfartsmiljarden minskar Sverige­demokraterna bland annat farledsavgifterna genom att kostnaden för isbrytningen tas bort och i stället åläggs staten.

16.16 Tonnage/”blå skatt”

Svensk sjöfart har stora tillväxtmöjligheter i och med tonnageskatten som nu är införd. Det är dock olyckligt att finansieringen av tonnageskatten delvis tas från sjöfartsstödet, vilket motverkar syftet med tonnageskattesystemet. Syftet är att behålla fartyg under svensk flagg och försöka öka antalet fartyg i det svenska registret. Svenska sjöfarts­branschen är positiv till tonnageskatten men vill se att fler fartyg kan få möjligheten att välja om de vill omfattas av den s.k. blå skatten.

16.17 Investeringsbidrag för säkra hamnar

För att få mer plats och effektivare flöden i hamnar så vill vi exempelvis utnyttja mer torrhamnar s.k. dryports i större omfattning. Genom att man snabbt flyttar containern i väntan på tull tar den inte upp onödig plats i hamnarna. Ska det fungera optimalt så bör torrhamnarna säkerhetsklassas enligt gällande ISPS-regelverk som infördes av USA efter terrordåden 9/11. Säkerhetsklassningen bygger på ett skalskydd med övervakning och utbildad personal. Vi ser uppförandet av alkobommar vid våra hamnar som något positivt och att det hjälper till att öka trafiksäkerheten ute på våra vägar. Genom att placera ut alkobommar vid hamnar där det finnas fordonstrafik sänder man ut proaktiva signaler gällande vad som accepteras angående alkohol och framförande av fordon. Vi anser att det är viktigt att följa upp detta gällande bl.a. placering och hur många bommar som är effektivt, för att införandet av ytterligare alkobommar ska generera största möjliga nytta. Vi avsätter ett investeringsbidrag för att förbättra logistiken och öka säkerheten i dryports, samt ett ytterligare investeringsbidrag för att förbättra logistiken vid alkobommar.

16.18 Farledsfördjupningar i Göteborgs och Luleå hamn

För att kunna utnyttja sjöfartens framtida kapacitet maximalt måste farlederna vara tillräckligt djupa för de nya och större fartyg som byggs. Vi vill i sammanhanget särskilt prioritera Göteborgs hamn, som är i behov av fördjupning för att klara av den kommande direkttrafiken av de större fraktfartygen. Även Malmporten, av särskild strategisk betydelse för gruvnäringen, är i behov av farledsfördjupningar. Vi avsätter medel för att ytterligare stärka finansieringen av dessa fördjupningar.

16.19 Eco-bonus

Satsningen innebär en tillfällig möjlighet till överflyttning av transporter från väg till sjöfart. Satsningen sträcker sig endast till år 2020 och kommer inte i större utsträckning generera överflyttningar från väg till sjöfart, då sjöfarten samtidigt belastas med likvärdiga höjningar i andra änden genom ökade avgifter. Vi ställer oss i grunden positiva till satsningar på sjöfart, men anser att satsningar ska vara varaktiga över en längre tid och reella genom att inte samtidigt belasta sjöfarten med nya avgifter. Våra satsningar på en riktig sjöfartsmiljard är därmed mer varaktig och mindre administrativt betungande. Våra satsningar genererar minskade kostnader och är därmed mer konkurrenskraftiga för sjöfarten i sin helhet utan att det ställs administrativa krav från EU. Därmed avser vi att ta bort det tillfälliga eco-bonussystemet.

17 Energi och miljö

17.1 En miljöpolitik för Sverige och omvärlden

Miljö är ett mångfacetterat begrepp som kan användas i många olika sammanhang. Sverigedemokraterna anser att naturen ska bevaras och förvaltas på ett sätt som balanserar och tar hänsyn till samhällets olika intressen. Människors hälsa, bevarande av ekosystem, biologisk mångfald och ett varierat landskap är viktiga aspekter, liksom samhällsekonomin i stort och möjligheterna att bo och verka på landsbygden. Allt hänger ihop.

Det är av fundamental betydelse att bevara de skönhetsvärden som är inbäddade i Sveriges natur och växlande geografi. Det kan innebära att naturen behöver skyddas från mänsklig påverkan, men i vissa fall är det just samspelet mellan natur och människa som upprätthåller det kulturlandskap vi vill bevara.

Sverigedemokraterna bejakar i princip det moderna samhället och den tekniska utvecklingen, som både kan förbättra människors liv och hälsa och dessutom kan reducera människans negativa miljöpåverkan. Samtidigt måste man vara uppmärksam på att människor och ekosystem påverkas av samhällsutvecklingen. I vissa fall måste man av försiktighetsskäl dra i bromsen och ibland måste man aktivt arbeta med att bevara och återställa naturvärden.

17.2 Besparingar på miljöområdet

Sverigedemokraternas förslag till budget för Allmän miljö- och naturvård ligger klart lägre än den rödgröna övergångsregeringens förslag. Detta ska ses i kontexten att miljöbudgeten har ökat mycket kraftigt sedan 2015, från 5,3 miljarder till det som nu föreslås, 11,8 miljarder. Denna skenande kostnadsutveckling återspeglar inte ansvarsfull hushållning med skattebetalarnas medel och innebär inte heller några speciella fördelar för miljön.

Sverigedemokraterna motsätter sig framför allt ineffektiva klimatsatsningar och omfattande inköp av skog, som inte ligger i linje med traditionerna i svenskt skogsbruk. Även på andra områden är Sverigedemokraterna mer återhållsamma än övergångsregeringen med utgifterna, relativt den ansvarslösa politik vi nu ser.

17.3 En konservativ klimatpolitik

Sverigedemokraterna applicerar försiktighetsprincipen på diskussionen om klimat­förändringar och utsläpp av växthusgaser. EU har genom ett beslut i Europeiska rådet åtagit sig att till 2030 minska de sammanlagda utsläppen av växthusgaser med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivåer, vilket är ett lämpligt riktmärke även på nationell nivå. Innan detta mål är uppnått är det inte meningsfullt att sätta upp nya, mer ambitiösa mål, i synnerhet om man inte har någon trovärdig plan för hur de ska uppnås.

Man kan och bör sträva efter detta mål på många olika sätt. Sverige har sedan 1990 också varit mycket framgångsrikt med att minska sina utsläpp, som redan är mycket låga för ett industrialiserat land med stora avstånd och stora behov av uppvärmning. Enligt Naturvårdsverkets statistik för 2016 ligger Sveriges bruttoutsläpp (inklusive utrikes transporter) på 63 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket ungefär motsvarar de globala utsläppen per capita. Detta kompenseras emellertid till 70 procent av växande skogar, varför Sveriges nettoutsläpp ligger mycket långt under de globala utsläppen per capita, vilket förvisso inte utgör en anledning att inte sträva efter ytterligare utsläppsminskningar.

Sverigedemokraternas politik utgår dock från det faktum att det ur ett globalt perspektiv inte spelar någon roll var en utsläppsminskning sker. Därför fördelar vi ytterligare medel till internationella klimatåtgärder, exempelvis genom den så kallade Clean Development Mechanism (CDM), för att stödja utvecklingsländer i deras arbete att begränsa sitt beroende av fossila bränslen. Detta bedöms av riksdagens utrednings­tjänst (dnr 2018:1185) vara mellan 2,4 och 5,9 gånger så kostnadseffektivt som det så kallade klimatklivet (fokus på utsläppsminskningar inom Sveriges gränser), som har kostat skattebetalarna miljardbelopp.

Därför avvisas också flera av övergångsregeringens symboliska men kostsamma satsningar på klimatområdet.

Samtidigt måste man understryka kärnkraftens roll i arbetet med att minska Sveriges beroende av fossila bränslen. Vill man exempelvis öka inslagen av eldrift måste mer el produceras, samtidigt som hushåll och industri måste tillförsäkras driftsäker, kostnadseffektiv elproduktion.

17.4 Minskat beroende av fossila bränslen i transportsektorn

Sverigedemokraterna bejakar utvecklingen mot ett gradvis minskat beroende av fossila bränslen i transportsektorn. Detta handlar både om Sveriges internationella åtaganden att minska utsläppen av växthusgaser och om att dämpa beroendet av oljeimport. Dessa målsättningar måste dock ligga inom ramarna för vad som är praktiskt genomförbart, annars riskerar man att hamna i en återvändsgränd med ineffektiva, kostsamma lösningar eller i värsta fall kontraproduktiva lösningar, som endast exporterar utsläppen till andra länder.

Därför förhåller vi oss avvaktande till de andra partiernas massiva satsningar på importerade biodrivmedel och förordar istället en kvotplikt på fem procents inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel. Detta är en nivå där vi anser att den svenska konsumtionen kan baseras på inhemska eller åtminstone europeiska, avfallsrelaterade råvaror. Vi vill också bevara och i möjlig mån utveckla produktionen av biogas från avfall.

Sverigedemokraterna emotser för övrigt teknikens och marknadens utveckling mot mer el- och vätgasdrift, stödjer utvecklingen av laddinfrastruktur för elbilar samt finansierar en svensk vätgasstrategi. Denna utveckling bör dock ske gradvis, så att man inte ger upphov till nya miljöproblem, eller förorsakar omotiverat höga kostnader.

17.5 Forskning och utveckling

Många miljöfrågor är globala till sin natur och bör sålunda lösas globalt. Medan andra partier talar om livsstilsförändringar (vilket inte ens deras egna ledande företrädare kan leva upp till på ett trovärdigt sätt) säger Sverigedemokraterna forskning och utveckling.

All erfarenhet säger att modern teknik har potentialen att ge människor, världen över, bättre livsförutsättningar, samtidigt som naturens resurser tas tillvara på ett mer effektivt sätt och det ekologiska fotavtrycket per capita minskar.

Här bör man även ha Sveriges storlek i åtanke. Minskningar av utsläpp i Sverige kommer aldrig att vara avgörande i ett globalt sammanhang. Utveckling och export av miljövänlig teknik har potential att göra betydligt större nytta i ett helhetsperspektiv.

Sverigedemokraterna förordar därför en satsning på innovativ miljöteknik till förmån för global utveckling, där hänsyn tas både till människors hälsa och internationella miljömål. Här föreligger dessutom en uppenbar möjlighet att stärka svensk exportindustri, inte minst skogsindustrin kan ytterligare stärka sina positioner inom den växande bioekonomin.

Sverigedemokraterna vill dessutom öka anslagen till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggnad (Formas).

17.6 Insatser för marin miljö och arbete mot plast i haven

Övergödning och döda bottnar i Östersjön kräver myndigheternas kontinuerliga uppmärksamhet. Sverigedemokraterna prioriterar åtgärder för marin miljö i vårt närområde, vilket kan involvera arbete för att förbättra, bevara, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer.

Vi ser också att Sverige ytterligare kan stärka sin roll i det internationella arbetet mot plast i haven. Av allt att döma kommer endast en ytterst liten del av plasten i haven från Sverige, varför vi även i denna fråga ser det som mer kostnadseffektivt att satsa pengarna där de gör som störst nytta.

17.7 Sanering av förorenad mark

Sverige har omkring 80 000 förorenade områden i behov av sanering, varav över 1 000 anses utgöra hög risk för människors hälsa och miljö. Detta är en miljöskuld från det förflutna som behöver regleras och ett prioriterat område i Sverigedemokraternas budget.

17.8 Ansvarsfull politik för Sveriges skog

Den föregående regeringen ville undandra ytterligare enorma arealer skogsmark från brukande, vilket även sätter ett betydande avtryck i övergångsregeringens budgetförslag.

Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom denna snabba utökning av arealerna skyddad skog. Det är ett ineffektivt sätt att skydda arter, det är ett slöseri med skattemedel, det begränsar möjligheterna till det brukande av skogen som utgör en basverksamhet för en stor del av Sveriges lantbrukare och en viktig källa till arbets­tillfällen på landsbygden, det minskar volymerna av virke tillgängliga för en av våra viktigaste exportindustrigrenar skogsindustrin, det minskar möjligheterna till successivt ersättande av fossila material och bränslen med biobaserade från skogen och det innebär inte sällan begränsning av skogsägares äganderätt i en grad och på sätt som närmar sig övergrepp. Vi vill ha ett tillfälligt stopp för såväl utökat formellt skydd av skog som för identifiering och registrering av nyckelbiotoper.

Under stopperioden förordar vi en noggrann utredning av vad som skyddats hittills, vad som kan behöva ytterligare skyddas och vad som är i tillräckligt hög grad skyddat. Under den tid som arealerna skyddad skog inte utökas, bör även de fall där ersättningsfrågor inte är lösta, kunna slutföras. Viss omfördelning av skyddade arealer kan också komma ifråga, varvid viss areal avförs från skydd, medan annan tillförs. Beträffande nyckelbiotoperna, har dessa genom statens, skogsskötselcertifieringssystemens och skogsföretagens förskyllan kommit att skapa en låsning som drabbar skogsägare, skogsindustri, landsbygd och i förlängningen samhället i stort. Staten bör, lämpligen genom Skogsstyrelsen, bidra till att bringa parterna samman under tiden för moratoriet och ta fram en lösning.

En del av de mycket stora belopp som sparas på att inte utöka arealen skyddad skog ytterligare, bör användas till att ge Skogsstyrelsen medel för att stödja skogsägare i utvecklingen av deras skogsbruk i enlighet med den svenska modellen för hänsynsfull skogsskötsel.

Vi anslår också extra medel till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för forskning och utveckling inom skogsbruket.

17.9 Sveriges landsbygder

Svensk landsbygdspolitik under de senaste decennierna är ett enormt misslyckande, vilket har inneburit förlorad service och förlorade arbetstillfällen. Över tid har utflyttningen eroderat landsbygdens befolkningsunderlag och bidragit till överhettade bostadsmarknader och överbelastad infrastruktur i storstäderna. En aktiv och konstruktiv landsbygdspolitik är alltså en nationell angelägenhet.

Grunden för en levande landsbygd är ett livskraftigt näringsliv, som genererar arbetstillfällen och skatteintäkter. Men även staten har en viktig funktion för att hela Sverige ska hänga samman. De landsbygdsnära näringarna, framförallt jordbruk och skogsbruk, är med sina respektive långa förädlingskedjor av fundamental betydelse inte bara för landsbygden, utan för hela Sveriges ekonomi.

17.10 Prioritera svenskt jordbruk

Sveriges självförsörjningsgrad, alltså värdet på de livsmedel vi producerar i relation till konsumtionen, har sjunkit dramatiskt sedan EU-inträdet och ligger idag på ungefär 50 procent, en oacceptabelt låg nivå.

Sverigedemokraterna vill höja återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk så att svenska bönder ligger på samma (låga) skattenivå som danska bönder. Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknad som sina danska grannar och Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån kring olika insatsvaror ska vara densamma.

Sverigedemokraterna budgeterar också för en betesersättning för betande kor på 1 000 kronor per mjölkko och år. Detta är ett sätt att kompensera för den konkurrens­nackdel som svenska mjölkbönder har gentemot andra länder på den inre marknaden, till följd av ett mer ambitiöst djurskydd och beteskravet. Dessutom stärks finansieringen för Livsmedelsverket genom att ytterligare budgetmedel avsätts för satsningen på en konkurrenskraftig livsmedelssektor.

17.11 Torkan under 2018

Det ingår i förutsättningarna för jordbruk att vädret varierar från år till år. Under ett bättre år bygger man upp beredskap att hantera ett sämre år, denna verklighet är lantbrukare väl förtrogna med. En anledning till att konsekvenserna av årets torka blev så allvarliga var att många jordbrukare hade alltför små marginaler för att hantera en kris, vilket i sin tur beror på dålig lönsamhet, generellt sett. Vi poängterar därför att sänkt dieselskatt och betesersättning är permanenta satsningar.

Sverigedemokraternas sänkning av dieselskatten ger den största positiva förändring­en för lantbrukets konkurrenssituation och lönsamhet. Men alla branscher kommer inte att kunna dra stor nytta av den direkt. På längre sikt kan man förvänta sig att sänkningen sekundärt leder till bl.a. minskade foderpriser, vilket även andra branscher kan dra nytta av. Förändrad offentlig upphandling kommer också att förbättra efterfrågan på svenskt lantbruks produkter och lantbrukets lönsamhet. Men på kort sikt behöver vissa branscher som inte träffas särskilt mycket av vare sig dieselskattesänkningen eller djurvälfärdsersättningen stöd för att företag inte ska gå i konkurs. Det gäller gris-, fjäderfä- och äggproducenter men även andra mindre branscher, som är föremål för ytterligare stöd i Sverigedemokraternas budget för 2019.

17.12 Fiske och vattenbruk

Fisk är ett bra livsmedel. Svenskfångad och svenskodlad fisk uppfyller alla krav på hållbarhet, kvalitet och spårbarhet. Därför bör man agera för att bevara och utveckla den svenska fiskerinäringen i harmoni med långsiktigt hållbara bestånd. Sverigedemo­kraterna budgeterar för ett höjt strukturstöd, för att utveckla och förstärka det svenska fisket. Även vattenbruk, alltså fiskodling, har en utvecklingspotential. Det handlar om att tillföra resurser och stödja den nationella utvecklingsplan som tagits fram av näringen tillsammans med berörda myndigheter.

17.13 Nej till bonus–malus

Från och med den första juli år 2018 ändrades beskattningen för personbilar så att fordon med högre utsläpp av koldioxid får en högre skatt medan bilar som drivs med elektricitet eller har mycket låga utsläpp av koldioxid får en reducerad skatt eller i vissa fall även en bonus. Förändringarna gäller under fordonets första 3 år i trafik och syftar till att stimulera nyinköp av bilar med låga utsläpp.

Det är dock inte klarlagt att de bilar som kommer att åtnjuta bonus ger de effekter för klimat eller miljö som utlovats och även om så vore fallet så är kostnadseffek­tiviteten för att minska utsläpp av växthusgaser mycket låg. Därför avskaffas reformen som går under beteckningen bonus–malus och beskattningen av personbilar återgår till det regelverk som gällde år 2017. Den offentligfinansiella effekten blir en förstärkning av statskassan med 100 miljoner kronor år 2019 vilket ökar till 700 miljoner kronor år 2021 enligt riksdagens utredningstjänst (2018:1286).

18 Rikets styrelse

18.1 Minskat anslag till Regeringskansliet

Sedan budgeten 2013/14 har anslaget till Regeringskansliet ökat med över en miljard kronor. Detta trots att den långsiktiga trenden visar att antalet avgjorda regeringsärenden mer eller mindre stått stilla sedan dess. Vi anser därmed att Regeringskansliet kan och ska effektivisera sin verksamhet och förordnar därför ett reducerat anslag.

18.2 Myndighetsöversyn

Sverigedemokraterna ser stora effektivitetsvinster inom den statliga offentliga sektorn. Idag uppgår antalet olika myndigheter till över 400 stycken. Samtidigt som det finns en stor potential med skalfördelar och marginalkostnader vid en översyn av antalet och storleken av de befintliga myndigheterna. För en kostnadseffektiv statsapparat vill vi därför genomföra en översyn av antalet myndigheter och pröva deras behov mot varandra.

19 Skatter och subventioner

19.1 Sänkta arbetsgivaravgifter

Den så kallade allmänna löneavgiften inom ramen för de sociala avgifterna på arbete har inget specifikt område i de offentliga trygghetssystem som den avser finansiera, utan är en extra skattekostnad på arbete, vilken i synnerhet drabbar de små företagen. Den allmänna löneavgiften utgör cirka en tredjedel av de totala arbetsgivaravgifterna på 31,42 procent. Allmänna löneavgiften har höjts successivt och ligger idag på 10,72 procent. Denna löneskatt uppfattas som djupt orättvis av många företagare och hämmar deras incitament och möjligheter till att nyanställa. 

Sverigedemokraterna vill gå i motsatt riktning och helt avskaffa den allmänna löneavgiften för samtliga företag för de tre första anställda som baseras på ett takbelopp om 300 000 kronor i lön per anställd. Det skulle motsvara en skattelättnad på närmare 96 000 kronor årligen för ett småföretag med tre anställda. De företag med en högre lönesumma än 300 000 per anställd eller fler anställda än tre, betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet. På så vis skapar vi inte bara besparingar för egenföretagare men även kraftiga incitament för att nyanställa.

Tillsammans med det kraftigt lindrade sjuklöneansvaret för mindre företag kan detta antas medföra mycket positiva möjligheter för de minsta företagen att växa sig större och anställa fler.

Avdrag för den allmänna löneavgiften upp till ett takbelopp på 300 000 kronor i lön per anställd som gäller för småföretag med upp till tre anställda.

19.2 Slopat sjuklöneansvar för småföretagare

Sverigedemokraternas ambition är att göra det både billigare och enklare att anställa. Det är därmed vår avsikt att reformera sjuklöneansvaret på så vis att mikro- och småföretagens börda lindras. För att undvika tröskeleffekter föreslås att varje företag får göra avdrag för sina sjuklönekostnader upp till 31 000 kronor för 2019. Ett mikroföretag slipper således helt att betala sjuklönekostnader. Även större företag med personal, som är mindre benägen än genomsnittet att sjukskriva sig, kan undslippa sjuklönekostnader helt. Reformen minskar sjuklönekostnaderna för företagare med totalt drygt 3 miljarder kronor.

Ett lindrat och i flera fall helt avskaffat sjuklöneansvar bedöms ha en mycket positiv inverkan på sysselsättningen. I en rapport från företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.

19.3 Avskaffad särskild löneskatt för äldre

I budgetpropositionen för 2016 införde regeringen en särskild löneskatt för äldre som frivilligt eller av ekonomiskt tvång väljer att kvarstanna på arbetsmarknaden. Det var en gravt ogenomtänkt och kontraproduktiv reform. Samtliga långtidsprognoser pekar på att nuvarande pensionssystem inte är hållbart i bemärkelsen att löntagaren får den pension man förväntar sig, såvida individen inte förlänger sitt arbetsliv. Vad gäller den yngsta generationen som träder ut på arbetsmarknaden nu, alltså 90-talisterna, talar nuvarande trender för att pensionen kommer att uppgå till mindre än hälften av slutlönen[1]. Eftersom den rödgröna regeringen slopade möjligheten till att spara privat till pension är alla blivande pensionärer mer beroende av att det offentliga pensionssystemet också levererar ­– vilket det enligt samstämmiga prognoser inte kommer att göra. Enkelt uttryckt innebär det att vi behöver arbeta längre alternativt acceptera en betydligt lägre ekonomisk standard vid pension, givet att pensionssystemet ska vara autonomt i förhållande till statsbudgeten.

En rimlig utgångspunkt är enligt Sverigedemokraternas mening att ge äldre positiva snarare än negativa incitament att stanna kvar på arbetsmarknaden frivilligt. Att straffbeskatta äldre på arbetsmarknaden är ur denna kontext rent ut sagt vansinnigt. Sverigedemokraterna vill därför slopa den särskilda löneskatten på äldre.

Det är viktigt att förstå att äldre (i detta fall definierat som 65+) inte är en homogen grupp. Många har haft påfrestande jobb och har svårt att fortsätta arbeta, vilket det offentliga måste respektera och förhålla sig till. Många är samtidigt väldigt pigga och krya och vill gärna ha en fot kvar på arbetsmarknaden ytterligare ett par år. Detta måste innebära en ökad flexibilitet och en ökad respekt för individen, snarare än ett isolerat fokus på själva pensionsåldern. Sverigedemokraterna förespråkar vissa utökade rättigheter för en senior medborgare som väljer att stanna kvar efter ordinarie pensionsålder. I likhet med att vi vill ge vårdnadshavare för små barn möjlighet att arbeta deltid ner till 50 procent vill Sverigedemokraterna göra det möjligt även för äldre att arbeta deltid. Istället för att över dagen gå från heltid till ingenting kan man komma överens med arbetsgivaren att arbeta ett par dagar i veckan, möjligen för att agera mentor åt en yngre förmåga och därigenom kunna kombinera det bästa av två världar, inklusive en högre pension.

19.4 Förändrat RUT

RUT-avdraget är ett välbeprövat och i stor utsträckning självfinansierat avdrag som dels har medfört att branscher med mycket svart arbetskraft har blivit lagliga, dels att flera lågutbildade och utrikesfödda getts en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Fördelningspolitiskt så har bidraget framförallt gynnat utrikesfödda kvinnor som har gått från bidrag till arbete och ofta startat egna företag med anställda. Sverigedemo­kraterna budgeterar därför för att utvidga dagens RUT-avdrag till att omfatta nästintill samtliga tjänster som utförs i eller i angränsning till bostaden. Ett omfattande HEM-avdrag medför att komplicerade gränsdragningar undviks, där man exempelvis idag inte kan få ett avdrag för att flytta möbler på samma våning men däremot kan få det för att flytta mellan våningar.

Sverigedemokraterna avser även att höja taket på avdraget till 50 000 kronor per år för personer under 65 år samt till 100 000 kronor per år för personer över 65 år. Detta möjliggör dels att familjer ges en större möjlighet att ta del av tjänster så som läxläsning, dels att pensionärer ges en större möjlighet att använda sig av avdraget för att få hjälp med dagliga saker som att laga mat, flytta möbler eller städa.

Samtidigt anser Sverigedemokraterna att RUT-avdraget men även ROT-avdraget ska begränsas till arbeten utförda inom Sverige, till skillnad från dagens situation. De avdragsgilla förmånerna påverkar statsbudgeten och bör därmed rimligen användas för att gynna nationell arbetskraft och kompetens.

19.5 ROT-avdrag för hemlarm

Sverigedemokraterna vill utvidga dagens ROT-avdrag till att även gälla installation och abonnemang av hemlarm. Det allt osäkrare samhällsklimatet med ett högt antal inbrottsstölder medför att fler bör ges incitament och den ekonomiska möjligheten att installera och använda sig av ett hemlarm. Därför budgeterar vi för en trygghets-ROT.

19.6 Återställ beskattningen av investeringssparkonto och kapitalförsäkring

Regeringens straffbeskattning på vanligt folks småsparande genom de två höjningarna av schablonbeloppet på investeringssparkonto och kapitalförsäkring är olycklig ur flera perspektiv. Det blir mindre lönsamt att spara, samtidigt som lånande är kraftigt skattesubventionerat genom ränteavdragen, vilket i sig är en ohållbar princip. Därutöver skapar det en stor osäkerhet kring en vanlig och populär sparform som nyttjas av knappt två miljoner svenskar att inte bara en utan två gånger på kort tid höja skatten på den. Dessutom ser många sparformen som ett alternativt pensionssparande, vilket försämras när en allt större avgift går till skatten vilket inte använder den fulla potentialen av den positiva ränta-på-ränta effekten. Det offentliga ålderspensionssystemet levererar inte och framtida pensioner kommer att understiga hälften av slutlönen. Regeringen har tidigare helt slopat möjligheten att spara privat i en pensionsförsäkring, vilket lett till att många istället vänt sig till just kapitalförsäkring eller investeringssparkonto. Med de skattepålagor som regeringen, med passivt stöd från alliansen, har infört samt den osäkerhet som dessa medför för framtiden innebär det att möjligheten att påverka sin egen pension numera är kraftigt begränsad. Sverigedemokraterna därför att återställa den senaste skattehöjningen på ISK och Kfsk.

19.7 Allemanspension

Det offentliga ålderspensionssystemet kommer inte att leverera tillräckligt höga pensioner. Dagens 80- och 90-talister kommer i många fall inte att nå upp ens till hälften av sin slutlön i pension. Även om alltfler omfattas av någon slags tjänstepension så kommer även denna grupp att nå upp till endast omkring 6070 procent av slutlönen. Ungefär var fjärde svensk pensionssparade privat när det fanns en sådan möjlighet men många slutade helt när möjligheten försvann.

Idag saknas i praktiken helt och hållet möjligheter och incitament att spara till sin egen pension. Det riskerar att leda till stora inkomstklyftor längre fram. Samtidigt var det gamla systemet inte helt optimalt. I princip fanns det bara starka incitament att pensionsspara privat om ens lön låg över någon av brytpunkterna i skatteskalan.

Därför föreslår vi ett helt nytt och skattemässigt väldigt gynnsamt system för privat pensionssparande. Enkelt baseras det på hur det nuvarande systemet för tjänstepension är uppbyggt:

Inget skatteavdrag sker när själva sparandet äger rum men heller ingen beskattning när man väl tar ut sitt sparkapital i form av pension. Istället utgår en låg schablon­beskattning motsvarande 15 procent av föregående års statslåneränta per år, precis som för tjänstepensionen (motsvarande 0,08 procent för 2018, att jämföra med 0,45 procent för ett vanligt investeringssparkonto).

Pengarna kan tas ut tidigast från 55 års ålder och under en period om minst 5 år, även det i likhet med tjänstepensionen. Ett premietak sätts som motsvarar ett prisbas­belopp, motsvarande 45 500 kronor för 2018.

Systemet är givetvis fullt frivilligt och den som vill gå i pension något tidigare behöver då möjliggöra för detta genom att spara mer intensivt under sin förvärvsarbetande tid. Samtidigt ger det stora incitament till samtliga löntagargrupper (även under 1:a brytpunkten). En person som pensionssparar 800 kronor i månaden till sig själv och förvärvsarbetar i 30 år kommer att öka sin pension med 45 000 kronor per år givet normala antaganden om avkastning, vilket i många fall är tillräckligt för att komma upp i minst 80 procent av slutlönen i pension. Det ska även finnas möjlighet att spara direkt från födseln, främst då av föräldrar eller mor- och farföräldrar som så vill.

Det är rimligt att det finns ett inslag av individuellt ansvar, i synnerhet för dem som vill gå i pension något tidigare, men det förutsätter i sådana fall att politiken tillhanda­håller rätt sorts verktyg, möjligheter och incitament.

Förslaget väntas minska de statliga intäkterna från konsumtionsskatter med 1,5 miljarder kronor per år.

19.8 Avskaffad sjukvårdsskatt

Under 2018 införde den rödgröna regeringen tillsammans med passivt stöd från Alliansen en förmånsbeskattning på privata sjukvårdsförsäkringar. Förslaget har kommit att beröra upp emot en halv miljon löntagare och egenföretagare. Privata sjukvårdsförsäkringar som ger tillgång till privat sjukvård vid sidan av den ordinarie offentliga vården har medfört en avlastning från vårdköerna. En ökad beskattning på privat sjukvård kan medföra att allt fler väljer att ställa sig i de ordinarie vårdköerna och på så sätt ytterligare belasta den redan problemfyllda offentliga vården med längre väntetider. Sverigedemokraterna motsätter sig därför sjukvårdsskatten då vi inte ser dess positiva samhällsekonomiska nytta för en mer jämlik vård.

19.9 Avskaffad kemikalieskatt

Den så kallade kemikalieskatten innebär en punktskatt på elektronik och vitvaror. Skatten baseras på varans vikt och tar liten hänsyn till de faktiska omständigheter som skulle kunna leda fram till en exponering av kemikalier. Efter ett år med kemikalie­skatten i bruk så vittnar vi idag om konsekvenserna av den näringslivsfientliga politik som den rödgröna regeringen har infört.

En undersökning publicerad av HUI Research visar på att kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel med uteblivna intäkter på 5,6 miljarder kronor. Istället så har effekterna av skatten, som uppgår till som högst 320 kronor per vara, medfört att var tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor[2]. De uteblivna intäkterna har försämrat förutsättningarna för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har förflyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige. Följden blir att svenska arbetstillfällen går förlorade, vilket innebär mindre intäkter från arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och bolagsskatt, vilket enligt allt sunt förnuft kommer göra Sverige fattigare.

19.10 Nedtrappat ränteavdrag med 1 p.e. per år under en femårsperiod

Den nuvarande utformningen av ränteavdraget är problematisk på flera sätt, eftersom det är principiellt olyckligt att staten utformar system där man subventionerar lånande medan man straffbeskattar sparande. Samtidigt bidrar det nuvarande systemet till att bygga upp obalanser i den finansiella stabiliteten, just eftersom det blir så billigt att låna. Flertalet tunga instanser som IMF, OECD och det finanspolitiska rådet har kritiserat de höga ränteavdragen i samband med den höga skuldsättningen bland svenska hushåll. Däremot gäller det att träda fram oerhört försiktigt, eftersom att helt sonika slopa ränteavdraget vore mycket oklokt. Det vore direkt orättvist mot hushållen: eftersom de har agerat utifrån de av politikerna uppsatta premisserna. Samtidigt skulle det snarast bidra till att orsaka precis det man försöker förhindra – en finansiell kris. Sverigedemokraterna anser att varje krona i förändrat ränteavdrag ska växlas mot en inkomstskattelättnad på arbetsinkomster för hushållen.

Vårt konkreta förslag går ut på att trappa ner ränteavdragen från nuvarande 30 till 25 procent under en femårsperiod, alltså med motsvarande 1 procentenhet per år, för att därefter göra en grundlig analys av den privata skuldsättningens utveckling och trend.
I kombination föreslår vi påtagliga skattesänkningar på arbetsinkomster på motsvarande 29 miljarder kronor per år, som riktas mot låg-/medelinkomsttagare som medför att de allra flesta hushåll blir nettovinnare på reformerna. På decilnivå blir alla vinnare, men vissa enstaka hushåll med mycket höga inkomster (som därmed inte gynnas lika kraftigt av det ökade inkomstintervallet) och samtidigt mycket hög skuldsättning kan i teorin bli nettoförlorare. Dessa hushåll tenderar dock att inte vara lika känsliga eftersom de har högre marginaler. Sammantaget stärker således Sverigedemokraternas modell hushållens ekonomi samtidigt som den inte riskerar den finansiella stabiliteten.

19.11 Återställande av vissa momssatser

Ordinarie momssats i Sverige är 25 procent, men flertalet varor och tjänster har nedsatta momssatser, antingen till 12 eller 6 procent, därtill är vissa varor och tjänster helt momsbefriade. Överlag är det Sverigedemokraternas mening att en skatteväxling mellan moms och arbetsinkomster vore gynnsam för Sverige eftersom sysselsättningseffekten blir mer påtaglig av sänkta skatter på arbetsinkomster. Många momsnedsättningar får dessutom karaktären av ett regelrätt branschstöd vilket av uppenbara skäl inte är helt optimalt i en marknadsekonomi. Ett tydligt exempel på sådant är den nedsatta momsen på restaurang- och cateringtjänster samt på hämtmat. Denna nedsatta, så kallade, krogmoms infördes av den tidigare alliansregeringen i en förhoppning att restaurang­branschen skulle kunna anställa flertalet unga och nyanlända, alltså en regelrätt arbetsmarknadsåtgärd. I en rapport från Konjunkturinstitutet framkommer dock att 1 0003 000 nya tjänster skulle skapas av den nedsatta restaurangmomsen, samtidigt som den belastar de offentliga finanserna med omkring 5,5 miljarder kronor årligen, alltså en genomsnittlig kostnad på 1,85,4 miljoner kronor per skapat nytt jobb[3]. I denna budget återställer Sverigedemokraterna dessa båda momssatser och använder istället utrymmet åt att sänka skatten på arbetsinkomster för främst låg- och medelinkomst­tagare. Vi föreslår även att en parlamentarisk utredning med adjungerade experter tittar vidare på frågan om att ytterligare växla skatter mellan konsumtion och arbetsinkomster och att en sådan utredning främst tar sikte på fördelningspolitiska effekter.

19.12 Biodrivmedel

Sverige har en av världens högsta andelar av förnybara drivmedel i vägtransportsektorn. Under sommaren år 2018 övergick tidigare system med skattenedsättning på biodriv­medel till en reduktionsplikt vilket tvingar drivmedelsleverantörer att blanda in en viss andel förnybart drivmedel.

Storleken på förutvarande skattenedsättning varierade men för höginblandad HVO tillverkad från tallolja, ett drivmedel som ökat kraftigt sedan år 2012, uppgick den under första halvåret år 2018 till 5,94 kr/liter. Syftet med skattenedsättningen var dels att reducera utsläppen av växthusgaser samt att Sverige skulle agera föregångsland och inspirera andra att följa vårt exempel. Huruvida de biodrivmedel som används i Sverige verkligen ger upphov till sagda reduktion av växthusgasutsläpp är dock vetenskapligt ifrågasatt. Flera rapporter pekar ut vissa av de alternativ som åtnjuter skattenedsättning i Sverige som orsakande högre växthusgasutsläpp än de fossila drivmedel de ersätter! Den svenska skattenedsättningen var ur detta perspektiv både orimlig och kontra­produktiv liksom den reduktionsplikt som nu trätt i kraft. Även för de biodrivmedel som verkligen reducerar utsläpp av växthusgaser så är skattenedsättning ett kostnadsineffek­tivt styrmedel, exempelvis är det klart dyrare att reducera växthusgasutsläpp via biodriv­medel än med det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter.

Den reduktionsplikt som gäller från i juli 2018 baserar sig på schablonvärden för växthusgasreduktion för biodrivmedel och är utformad för att nå kostnadseffektivitet. Dock räknas inte indirekta utsläpp in i schablonen vilket gör att även fortsättningsvis biodrivmedel utan faktisk klimatnytta kommer att premieras. Dessvärre är tillgången på sådana biodrivmedel som ger en stor reduktion av växthusgaser (inkluderat indirekta utsläpp) mycket låg. Sverigedemokraterna föreslår därför att nivån för reduktionsplikten sänks kraftigt så att enbart biodrivmedel med fullgoda klimategenskaper premieras. Samtidigt resulterar denna förändring också i en prisreduktion för konsumenten på minst 70 öre/liter drivmedel för både bensin och diesel.

19.13 Sänkt SINK-skatt

Sverigedemokraterna motsatte sig höjningen av den särskilda inkomstskatten (SINK) från 20 % till 25 % för individer som är bosatta utomlands. Skatten slår särskilt hårt mot många pensionärer som uppburit sin pension från arbete i offentlig sektor, eller tjänstepension från privat sektor och på ålderns höst väljer att spendera tid utomlands. Regeringens skattehöjning har medfört att många individer valt att istället gå över till en beskattning enligt inkomstskattelagen trots att de varken bor i Sverige eller utnyttjar de svenska välfärdsfunktionerna. Sverigedemokraterna motsätter sig en straffbeskattning för bland annat pensionärer som flyttar utomlands och budgeterar därmed för att bevara dagens skattesats.

 


20 Tabeller per utgiftsområde

20.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

2019

2020

2021

2:2

Riksdagens förvaltningsanslag

+10

+10

+10

2:4

Riksdagens ombudsmän (JO)

+25

+25

+25

3:1

Sametinget

+5

+5

+5

4:1

Regeringskansliet m.m.

–450

–500

–550

5:1

Länsstyrelserna m.m.

+6

+6

+6

6:3

Datainspektionen

+25

+25

+25

6:4

Valmyndigheten

+3

+3

+10

6:5

Stöd till politiska partier

–19

–19

–19

7:2

Åtgärder för den nationella minoriteten romer

–15

–2

–2

8:1

Mediestöd

–102

–224

–337

8:2

Myndigheten för press, radio och tv

 

–3

–3

9:1

Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information

–18

–19

–20

 

Summa

–530

–693

–850

20.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

 

Nya anslag

 

 

 

2:1

Lönekostnader i staten

+477

+225

+340

2:2

KPI effekt

 

–1 800

–1 800

 

Summa

+477

–1 575

–1 460

20.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Skatteverket

+95

+100

+105

1:2

Tullverket

+410

+465

+520

1:3

Kronofogdemyndigheten

+45

+45

+45

 

Summa

+550

+610

+670

 

Specificering av anslagsförändringar

 

 

 

1:1

Ökad rättssäkerhet i skatteförfarandet mot företag

+25

+25

+25

1:1

Fler skattekontroller med förbättrad träffsäkerhet

+45

+50

+55

1:1

Ökad kvalitet i folkbokföringen

+25

+25

+25

1:2

Ökade resurser till arbetet med att motverka utförsel av stöldgods

+100

+110

+120

1:2

Höjd ambitionsnivå för brottsbekämpning och gränsskydd

+50

+75

+100

1:2

Höjd ambitionsnivå för effektiv handel

+30

+30

+30

1:2

Ökade kostnader för it-utveckling och drift

+30

+30

+30

1:2

Kompensation för underfinansiering

+200

+220

+240

1:3

Ökad satsning emot överskuldsättning

+25

+25

+25

1:3

Samverkan emot organiserad brottslighet

+20

+20

+20

20.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Polismyndigheten

+3 290

+4 970

+6 820

1:2

Säkerhetspolisen

+110

+115

+120

1:3

Åklagarmyndigheten

+160

+235

+325

1:4

Ekobrottsmyndigheten

+60

+80

+110

1:5

Sveriges Domstolar

+250

+550

+560

1:6

Kriminalvården

+750

+1 160

+1 615

1:7

Brottsförebyggande rådet

+14

+5

+22

1:10

Brottsoffermyndigheten

+10

+11

+18

1:11

Ersättning för skador på grund av brott

+125

+135

+145

 

Summa

+4 769

+7 261

+9 735

20.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:3

Nordiskt samarbete

+10

+10

+10

1:9

Svenska institutet

+10

+10

+10

 

Summa

+20

+20

+20

20.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Förbandsverksamhet och beredskap

+3 829

+4 829

+6 429

1:2

Försvarsmaktens insatser internationellt

–55

–472

–833

1:3

Anskaffning av materiel och anläggningar

+3 237

+3 711

+6 365

1:4

Forskning och teknikutveckling

+200

+250

+300

1:6

Totalförsvarets rekryteringsmyndighet

+36

+81

+101

1:7

Officersutbildning m.m.

+100

+100

+100

1:8

Försvarets radioanstalt

+10

+10

+10

1:9

Totalförsvarets forskningsinstitut

+5

+5

+5

2:6

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

+139

+201

+207

 

Summa

+7 501

+8 715

+12 684

 

Specificering av anslagsförändringar

 

 

 

1:1

Ökning av anslaget i enlighet med FM budgetunderlag

+2 100

+3 200

+5 000

1:1

Kompensation för omfördelning av anslag

+729

+729

+729

1:1

Del av ESV:s rekommendationer

+1 000

+900

+700

1:2

Avveckling av Afghanistaninsatsen

–55

–55

–55

1:2

Gradvis avveckling av Maliinsatsen

 

–417

–833

1:2

Ny, mer begränsad Maliinsats

 

 

+55

1:3

Ökning av anslaget i enlighet med FM budgetunderlag

+1 000

+1 900

+4 700

1:3

Del av ESV:s rekommendationer

+2 237

+1 811

+1 665

1:4

Ökning av anslaget i enlighet med FM budgetunderlag

+50

+75

+75

1:4

Förstärkning av FoU i enlighet med synpunkter från FM

+150

+175

+225

1:6

Ökning av anslaget i enlighet med TRM budgetunderlag

+36

+81

+101

1:7

Utökad officersutbildning

+100

+100

+100

1:8

Stöd till expanderad verksamhet

+10

+10

+10

1:9

Stöd till expanderad verksamhet

+5

+5

+5

2:6

Ökning av anslaget i enlighet med MSB budgetunderlag

+139

+201

+207

20.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Biståndsverksamhet

–11 093

–10 992

–12 513

1:2

Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)

–200

–200

–200

1:6

Utvärdering av internationellt bistånd

+20

+20

+20

 

Summa

–11 273

–11 172

–12 693

20.8 Utgiftsområde 8 Migration

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Migrationsverket

+200

–545

–2 095

1:2

Ersättningar och bostadskostnader

–1 392

–2 367

–3 671

1:3

Migrationspolitiska åtgärder

–58

–38

–38

1:4

Domstolsprövning i utlänningsmål

–489

–890

–415

1:5

Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål

–213

–314

–204

1:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

–216

–371

–348

1:9

Tillfälligt stöd till kommuner för ensamkommande unga asylsökande m.fl.

–195

 

 

 

Nya anslag

 

 

 

2:1

Avvisningar (inkl förvarsplatser)

+1 000

+1 000

+1 000

2:2

Återvandring

+800

+1 200

+1 600

 

Summa

–563

–2 325

–4 172

 

20.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:4

Tandvårdsförmåner

+400

+400

+400

1:6

Bidrag till folkhälsa och sjukvård

+2 537

+3 795

+3 544

1:8

Bidrag till psykiatri

+552

+718

+1 132

4:2

Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet

+25

+25

+25

4:4

Kostnader för statlig assistansersättning

+1 926

+1 666

+1 984

4:5

Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet

+450

+2 451

+2 463

8:1

Socialstyrelsen

+70

+70

+70

8:2

Inspektionen för vård och omsorg

–15

–15

–15

 

Summa

+5 945

+9 110

+9 603

20.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Sjukpenning och rehabilitering m.m.

+545

+897

+966

1:2

Aktivitets- och sjukersättningar m.m.

+800

+800

+800

1:3

Merkostnadsersättning och handikappersättning

+30

+30

+30

1:6

Bidrag för sjukskrivningsprocessen

+100

+100

+100

 

Nya anslag

 

 

 

3:1

Sjuklön för småföretag

+3 000

+3 000

+3 000

 

Summa

+4 475

+4 827

+4 896

 

Specificering av anslagsförändringar

 

 

 

1:2

Stärka garantinivån

+300

+300

+300

1:2

Höja taket bostadstillägget

+200

+200

+200

1:2

Bibehållen ersättning vid återgång till arbete

+100

+100

+100

20.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

2019

2020

2021

1:1

Garantipension till ålderspension

+7 400

+7 500

+7 800

1:3

Bostadstillägg till pensionärer

–700

–600

–600

1:4

Äldreförsörjningsstöd

 

 

 

 

Summa

+6 700

+6 900

+7 200

 

 


20.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Barnbidrag

–5 500

–5 600

–5 600

1:2

Föräldraförsäkring

+2 123

+2 318

+2 358

1:3

Underhållsstöd

 

+100

+200

1:5

Barnpension och efterlevandestöd

–80

–80

–80

1:8

Bostadsbidrag

+5 200

+5 300

+5 300

 

Nya anslag

 

 

 

2:0

Bidrag till förstföderskor

+1 000

+1 000

+1 000

 

Summa

+2 743

+3 038

+3 178

 

Specificering av anslagsförändringar

 

 

 

1:1

Minskning av barnbidrag

–4 700

–4 800

–4 800

1:1

Minskning av flerbarnstillägg

–800

–800

–800

1:2

Stärka föräldraförsäkringen

+1 100

+1 100

+1 100

1:2

Höja taket från 10 till 12 prisbasbelopp

+600

+600

+600

1:2

10 graviditetsdagar

+320

+340

+350

1:2

Tillfällig föräldrapeng vid mödravårdsbesök

+100

+100

+100

20.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Etableringsåtgärder

–238

–173

–73

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

–3 299

–4 924

–7 828

1:3

Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare

–3 708

–3 077

–2 724

1:4

Hemutrustningslån

–203

–203

–203

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

–62

–127

–128

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

+50

+50

+50

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

–41

–77

–78

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

–28

–28

–28

4:1

Åtgärder mot segregation

–478

–478

–478

4:2

Delegationen mot segregation

–11

–23

–23

 

Nya anslag

 

 

 

 

Obligatorisk förskola

+203

+203

+203

 

Summa

–7 815

–8 857

–11 311

 

Specificering av anslagsförändringar

 

 

 

 

 

 

 

 

3:1

Utökade antal hedersjourer

 

 

 

3:1

Nationellt centrum för kvinnofrid

 

 

 

 


20.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader

–1 864

–3 457

–5 246

1:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

+862

+983

+1 093

1:3

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser

–4 285

–8 364

–12 562

1:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

+941

+954

+955

1:12

Nystartsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar

 

–4 757

–4 757

2:1

Arbetsmiljöverket

+77

+78

+77

2:6

Myndigheten för arbetsmiljökunskap

+3

+4

+4

 

Nya anslag

 

 

 

2:8

Kompetensförstärkning/upphandling

+2 000

+3 000

+4 000

 

Lärlingsanställningar

+250

+500

+500

 

Summa

–2 017

–11 060

–15 937

20.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:2

Studiemedel

–291

–258

–239

1:7

Studiestartsstöd

–909

–909

–909

 

Nya anslag

 

 

 

1:10

Utbildningspott Kompetensunderskott (1 000 kr)

+100

+200

+300

1:11

Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd

+220

+220

+220

 

Summa

–880

–747

–628

20.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Statens skolverk

+25

+25

+25

1:2

Statens skolinspektion

+200

+200

+200

1:4

Sameskolstyrelsen

–9

 

 

1:5

Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet

+250

+250

+250

1:19

Bidrag till lärarlöner

–2 457

–2 442

–2 442

1:21

Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling

–1 500

–1 500

–1 500

2:54

Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

–9

–9

–9

2:58

Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå

–10

–10

–10

3:1

Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

–200

–200

–200

 

Nya anslag

 

 

 

5:1

Matreform förskola

+100

+100

+100

5:2

Stöd till glesbygdsskolor

+300

+300

+300

5:3

Slopat karensavdrag förskola

+300

+300

+300

6:1

Matreform grundskola och fritids

+200

+200

+200

6:2

Nationell databank SYV grundskola

+25

+25

+25

6:3

SYV grundskolan

+50

+50

+50

6:4

Slopat karensavdrag grundskola och fritids

+200

+200

+200

6:5

Jourklass/skola

+100

+100

+100

6:6

Förberedelseskola

+50

+50

+50

6:7

Samverkanssatsningar

+250

+250

+250

6:8

Pliktskola grundskolan

+100

+100

+100

6:9

Extern rättning nationella prov grundskolan

+100

+100

+100

6:10

Ökad persontäthet fritidshem

+400

+400

+400

6:11

Stödpersonal

+1 000

+1 000

+1 000

7:1

SYV gymnasiet

+50

+50

+50

7:2

Teknikbrygga

+340

+340

+340

8:1

Ökad lärartäthet och undervisningstimmar högre utbildning

+250

+250

+250

8:2

Avskaffa produktivitetsavdraget

+215

+215

+215

8:3

Nationella prov lärarutbildningen

+25

+25

+25

8:4

Ökat basanslag

+200

+200

+200

8:5

Tekniskt forskningsinstitut

+125

+125

+125

 

Summa

+670

+694

+694

20.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Statens kulturråd

+22

+8

+8

1:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete

–310

–262

–37

1:3

Skapande skola

+80

+90

+90

1:4

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet

+20

+20

+20

1:5

Stöd till icke-statliga kulturlokaler

+15

+15

+15

1:6

Bidrag till regional kulturverksamhet

–69

–69

–69

1:7

Myndigheten för kulturanalys

 

 

 

2:1

Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner

–14

–14

–14

2:2

Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål

–25

–25

–25

2:3

Statens musikverk

+6

+6

+6

3:1

Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter

–30

–30

–30

3:2

Myndigheten för tillgängliga medier

 

 

 

3:3

Institutet för språk och folkminnen

+11

+11

+11

4:1

Statens konstråd

–20

–20

 

4:2

Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön

 

 

 

4:3

Nämnden för hemslöjdsfrågor

+5

+5

+5

4:4

Bidrag till bild- och formområdet

–12

–12

–12

5:1

Konstnärsnämnden

 

 

 

5:2

Ersättningar och bidrag till konstnärer

–93

–93

–93

6:1

Riksarkivet

 

 

 

7:1

Riksantikvarieämbetet

+64

+64

+64

7:2

Bidrag till kulturmiljövård

+5

+5

+5

7:3

Kyrkoantikvarisk ersättning

+440

+440

+440

7:4

Bidrag till arbetslivsmuseer

 

 

 

8:1

Centrala museer: Myndigheter

–84

–84

–84

8:2

Centrala museer: Stiftelser

+10

+10

+10

8:3

Bidrag till vissa museer

+5

+5

+5

8:4

Forum för levande historia

 

 

 

9:1

Myndigheten för stöd till trossamfund

+5

+5

+5

9:2

Stöd till trossamfund

–41

–41

–41

10:1

Filmstöd

–106

–213

–213

11:1

Sändningar av TV Finland

+1

+1

+1

11:2

Forskning och dokumentation om medieutvecklingen

 

 

 

11:3

Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet

 

 

 

11:4

Statens medieråd

 

 

 

11:5

Stöd till taltidningar

 

 

 

12:1

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

+8

+8

+8

12:2

Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet

–13

–13

–13

12:3

Särskilda insatser inom ungdomspolitiken

 

 

 

13:1

Stöd till idrotten

–85

–85

–85

13:2

Bidrag till allmänna samlingslokaler

–20

–20

 

13:3

Stöd till friluftsorganisationer

+65

+65

+65

13:4

Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer

–15

–15

–15

13:5

Insatser för den ideella sektorn

–123

–123

 

14:1

Bidrag till folkbildningen

–770

–770

–740

14:2

Bidrag till tolkutbildning

–28

–28

–28

14:3

Särskilda insatser inom folkbildningen

–170

–140

 

14:4

Särskilt utbildningsstöd

 

 

 

15:1

Spelinspektionen

 

 

 

 

Nya anslag

 

 

 

 

Kulturarvs-ROT

+160

+160

+160

 

Kulturarvsfond

+100

+100

+100

 

Skapande äldreomsorg

+35

+35

+35

 

Öppna museer

+140

+140

+140

 

Kulturreservat

+32

+32

+32

 

Stimulansbidrag kulturmiljökompetens

+50

+50

+50

 

Stimulansbidrag kultur i vården

+35

+35

+35

 

Kulturlotsar och Sverigecenter

+295

+295

+295

 

Summa

–419

–451

+107

 


20.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

2019

2020

2021

1:2

Omstrukturering av kommunala bostadsföretag

–70

–65

–65

1:3

Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad

–39

–30

–30

1:6

Lantmäteriet

+25

+50

+50

1:7

Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer

–150

–750

–750

1:8

Stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande

–800

–800

–800

1:9

Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande

 

–1 050

–2 250

1:11

Innovativt och hållbart byggande

–45

–65

–75

 

Nya anslag

 

 

 

3:1

Regional bostadsplanering

+25

+50

+50

3:2

Tillgänglighetsanpassning av bostäder

+25

+25

+25

 

Summa

–1 029

–2 635

–3 845

20.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

2019

2020

2021

1:1

Regionala tillväxtåtgärder

+500

+500

+500

1:2

Transportbidrag

+20

+20

+20

 

Summa

+520

+520

+520

20.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

2019

2020

2021

1:1

Naturvårdsverket

–206

–215

–215

1:2

Miljöövervakning m.m.

–53

–38

–20

1:3

Åtgärder för värdefull natur

–200

–200

–200

1:4

Sanering och återställning av förorenade områden

+10

+20

+40

1:5

Miljöforskning

 

–15

–15

1:7

Avgifter till internationella organisationer

–10

–10

–10

1:8

Klimatbonus

–1 240

–1 630

–2 150

1:9

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

–10

–10

–5

1:11

Åtgärder för havs- och vattenmiljö

+50

+50

+50

1:12

Insatser för internationella klimatinvesteringar

+500

+500

+500

1:14

Skydd av värdefull natur

–1 218

–800

–800

1:15

Havs- och vattenmyndigheten

 

 

 

1:16

Klimatinvesteringar

–1 590

–990

–800

1:17

Elbusspremie

–100

–100

–100

1:18

Investeringsstöd för gröna städer

–100

–100

–100

1:19

Elfordonspremie

–350

–350

 

1:20

Industriklivet

–150

–125

–100

2:2

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning

+25

+30

+35

 

Nya anslag

 

 

 

2.3

Innovativ miljöteknik inklusive träbaserad

+500

+500

+500

2.4

Åtgärder mot plast i haven

+50

+50

+50

2.5

Laddinfrastruktur

+100

+100

+100

 

Summa

–3 992

–3 333

–3 240

20.21 Utgiftsområde 21 Energi

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

2019

2020

2021

1:1

Statens energimyndighet

–38

–38

–38

1:2

Insatser för energieffektivisering

+117

+117

+117

1:3

Stöd för marknadsintroduktion av vindkraft

–10

–10

–10

1:5

Planeringsstöd för vindkraft

–85

–70

–70

1:7

Energiteknik

–975

–535

–10

1:9

Avgifter till internationella organisationer

+1

+1

+1

1:10

Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning

–90

–65

 

 

Nya anslag

 

 

 

2:1

Forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft

+150

+150

+150

2:2

Investeringsstöd biogas

+75

+75

+75

2:3

Vätgasstrategi

+100

+100

+100

 

Summa

–755

–275

+315

20.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Utveckling av statens transportinfrastruktur

+345

+1 095

+1 145

1:6

Ersättning avseende icke statliga flygplatser

–50

–50

–50

1:12

Transportstyrelsen

–10

–10

–10

 

Nya anslag

 

 

 

3:1

Marknadspott

+1 000

+1 000

+1 000

3:2

Farledsfördjupning

+250

+250

+250

3:3

Satsning på sjöfart

+1 000

+1 000

+1 000

 

Summa

+2 535

+3 285

+3 335

 


20.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Skogsstyrelsen

–35

–35

–35

1:2

Insatser för skogsbruket

–200

–50

–50

1:5

Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder

+5

+5

+5

1:7

Ersättningar för viltskador m.m.

+5

+5

+5

1:8

Statens jordbruksverk

 

 

+70

1:12

Stödåtgärder för fiske och vattenbruk

+25

+25

+25

1:14

Livsmedelsverket

+20

+20

+20

1:15

Konkurrenskraftig livsmedelssektor

+20

+20

+20

1:23

Sveriges lantbruksuniversitet

+20

+30

+40

1:24

Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning

+10

+10

+10

 

Nya anslag

 

 

 

2.1

Djurvälfärdsersättning

+320

+320

+320

2.2

Åkermarksinventering

+2

+17

+17

2.3

Ytterl. åtgärder efter torkan 2018 till stöd för gris-, fjäderfä- och äggproducenter m.fl.

+300

 

 

2.4

Växtförädling för nordiska växtförhållanden

+5

+5

+5

 

Summa

+497

+372

+452

20.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Verket för innovationssystem

–37

–37

–37

1:2

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling

–437

–437

–437

1:4

Tillväxtverket

+20

+20

+20

1:5

Näringslivsutveckling

–264

–192

–143

1:6

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

+10

+10

+10

1:7

Turistfrämjande

+31

+31

+31

1:8

Sveriges geologiska undersökning

+11

+11

+11

1:9

Geovetenskaplig forskning

+4

+4

+4

1:12

Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

+1

+1

+1

1:14

Konkurrensforskning

+2

+2

+2

1:20

Bidrag till företagsutveckling och innovation

+81

+191

+191

 

Nya anslag

 

 

 

3:1

Forum för exponentiella teknologier

+10

+10

+10

3:2

Starta-eget-bidrag för yrkesverksamma

+275

+325

+325

 

Summa

–293

–61

–12

 


20.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

Miljoner kronor

 

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

1919

1920

1921

1:1

Kommunalekonomisk utjämning

–30 309

–34 370

–35 992

1:4

Stöd med anledning av flyktingsituationen

–5 000

–3 000

 

1:5

Bidrag för arbete mot långtidsarbetslöshet

–500

–500

 

 

Nya anslag

 

 

 

2:1

Beredskap nedläggning av vissa insatser

+3 000

+3 000

+3 000

2:2

Kompensation stat->kommun rätt till heltid

+7 200

+7 500

+7 800

2:3

Glasögonbidrag

+60

+60

+60

2:4

Kompensation neddragningar av riktade statsbidrag/generellt tillskott till kommunerna

+10 000

+12 000

+14 000

 

Summa

–15 549

–15 310

–11 132

 

Samtliga utgiftsområden

–8 264

–13 642

–12 369

 

21 Statsbudgeten och den offentliga sektorn

21.1 Utgiftstak för staten

Miljoner kronor

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

2019

2020

2021

Takbegränsade utgifter

–7 713

–13 142

–11 869

Budgeteringsmarginal

4 457

–54 434

–62 123

Utgiftstak för staten

–12 170

–67 576

–73 992

21.2 Statsbudgetens inkomster

Miljoner kronor

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

2019

2020

2021

Direkta skatter på arbete

–19 108

–16 607

–17 024

Indirekta skatter på arbete

–2 203

–20 922

–20 375

Skatt på kapital

+1 683

+4 082

+5 667

Skatt på konsumtion och insatsvaror

+10 427

+10 912

+10 849

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

–9 571

–22 905

–21 253

     avgår skatter från andra sektorer

–30 307

–34 732

–36 406

Statens skatteintäkter (periodiserat)

–39 878

–57 637

–57 659

Periodiseringar

±0

±0

±0

Statens skatteinkomster (kassamässigt)

–39 878

–57 637

–57 659

Övriga inkomster (kassamässigt)

–2 400

–2 440

–2 420

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

–42 278

–60 077

–60 079

 

21.3 Statsbudgetens saldo och statsskuld

Miljoner kronor

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

2019

2020

2021

Statsbudgetens inkomster

–42 278

–60 077

–60 079

     därav inkomster av försåld egendom

±0

±0

±0

Statsbudgetens utgifter

–7 713

–13 142

–11 869

     därav statsskuldsräntor

±0

±0

±0

     Riksgäldskontorets nettoutlåning

±0

±0

±0

     kassamässig korrigering

±0

±0

±0

Statsbudgetens saldo

–34 565

–46 935

–48 210

Statsskuld vid årets slut

+34 565

+81 500

+129 709

21.4 Den offentliga sektorns finanser

Miljoner kronor

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

2019

2020

2021

Offentlig sektors inkomster

–11 969

25 707

24 087

Offentlig sektors utgifter

+18 210

+6 810

+2 690

Finansiellt sparande i offentlig sektor

–30 179

–32 517

–26 777

     Staten

–34 565

–46 935

–48 210

     Ålderspensionssystemet

+1 172

+2 336

+2 523

     Kommunsektorn

+3 214

+12 082

+18 910

 

 

 

 

Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)

0,6 %

1,4 %

2,1 %

21.5 Kommunsektorns finanser

Miljoner kronor

 

Avvikelse från regeringen (SD)

 

2019

2020

2021

Kommunal inkomstskatt

+30 309

+34 370

+35 992

Kapitalinkomster och övriga inkomster

±0

±0

±0

Statsbidrag under UO 25

–15 549

–15 310

–11 132

     därav ekonomiska regleringar

30 309

34 370

35 992

Statsbidrag från övriga utgiftsområden

–5 328

–4 075

–6 157

Inkomster totalt

+9 432

+14 985

+18 703

Utgifter

+6 218

+2 903

–207

Finansiellt sparande i kommunsektorn

+3 214

+12 082

+18 910


21.6 Förslag till utgiftsramar 2019

Tusental kronor

Utgiftsområde

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1

Rikets styrelse

14 901 645

−530 200

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

17 315 466

+477 000

3

Skatt, tull och exekution

11 402 533

+550 000

4

Rättsväsendet

46 342 859

+4 769 000

5

Internationell samverkan

2 362 277

+20 000

6

Försvar och samhällets krisberedskap

56 190 704

+7 501 078

7

Internationellt bistånd

44 945 140

−11 273 000

8

Migration

13 573 430

−563 149

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

78 122 185

+5 945 000

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

97 657 012

+4 475 000

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

34 450 476

+6 700 000

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

97 332 203

+2 743 000

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

18 486 483

−7 815 324

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

76 814 772

−2 016 502

15

Studiestöd

25 022 956

−880 000

16

Utbildning och universitetsforskning

81 347 211

+670 000

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

15 994 531

−418 692

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

6 972 123

−1 029 000

19

Regional tillväxt

3 496 525

+520 000

20

Allmän miljö- och naturvård

11 836 248

−3 992 000

21

Energi

3 594 947

−755 000

22

Kommunikationer

59 456 655

+2 535 000

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

19 787 281

+497 000

24

Näringsliv

7 266 717

−293 000

25

Allmänna bidrag till kommuner

115 892 772

−15 549 000

26

Statsskuldsräntor m.m.

25 155 200

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

40 913 834

±0

Summa utgiftsområden

1 026 634 185

−7 712 788

Minskning av anslagsbehållningar

−11 289 117

±0

Summa utgifter

1 015 345 068

−7 712 788

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

3 628 408

±0

Kassamässig korrigering

0

±0

Summa

1 018 973 476

−7 712 788


21.7 Förslag till utgiftsramar 20202021

Miljoner kronor

Utgiftsområde

Avvikelse från regeringen (SD)

 

 

2020

2021

1

Rikets styrelse

−693

−850

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

−1 575

−1 460

3

Skatt, tull och exekution

+610

+670

4

Rättsväsendet

+7 261

+9 735

5

Internationell samverkan

+20

+20

6

Försvar och samhällets krisberedskap

+8 715

+12 684

7

Internationellt bistånd

−11 172

−12 693

8

Migration

−2 325

−4 172

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

+9 110

+9 603

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

+4 827

+4 896

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

+6 900

+7 200

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

+3 038

+3 178

13

Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

−8 857

−11 311

14

Arbetsmarknad och arbetsliv

−11 060

−15 937

15

Studiestöd

−747

−628

16

Utbildning och universitetsforskning

+694

+694

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

−451

+107

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik

−2 635

−3 845

19

Regional tillväxt

+520

+520

20

Allmän miljö- och naturvård

−3 333

−3 240

21

Energi

−275

+315

22

Kommunikationer

+3 285

+3 335

23

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

+372

+452

24

Näringsliv

−61

−12

25

Allmänna bidrag till kommuner

−15 310

−11 132

26

Statsskuldsräntor m.m.

±0

±0

27

Avgiften till Europeiska unionen

±0

±0

Summa utgiftsområden

−13 142

−11 869

Minskning av anslagsbehållningar

±0

±0

Summa utgifter

−13 142

−11 869

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

±0

±0

Kassamässig korrigering

±0

±0

Summa

−13 142

−11 869


21.8 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2019

Tusental kronor

Inkomsttitel

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen (SD)

1100 Direkta skatter på arbete

679 003 646

−19 108 000

1111 Statlig inkomstskatt

60 986 320

+217 000

1115 Kommunal inkomstskatt

753 505 825

+30 309 000

1120 Allmän pensionsavgift

128 702 343

−2 000

1130 Artistskatt

0

±0

1140 Skattereduktioner

−264 190 842

−49 632 000

 

 

 

1200 Indirekta skatter på arbete

607 653 447

−2 203 000

1210 Arbetsgivaravgifter

590 840 638

+281 000

1240 Egenavgifter

13 125 974

−4 000

1260 Avgifter till premiepensionssystemet

−40 845 788

±0

1270 Särskild löneskatt

49 838 573

−2 480 000

1280 Nedsättningar

−5 814 273

±0

1290 Tjänstegruppliv

508 323

±0

 

 

 

1300 Skatt på kapital

271 461 659

+1 683 000

1310 Skatt på kapital, hushåll

68 755 765

+900 000

1320 Skatt på företagsvinster

143 189 230

+1 473 000

1330 Kupongskatt

8 158 094

±0

1340 Avkastningsskatt

6 396 030

−790 000

1350 Fastighetsskatt

32 112 092

+100 000

1360 Stämpelskatt

12 850 448

±0

 

 

 

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

595 936 447

+10 427 000

1410 Mervärdesskatt, hushåll

460 758 700

+12 460 000

1420 Skatt på alkohol och tobak

27 090 665

±0

1430 Skatt på energi och miljö

52 170 422

−200 000

1440 Koldioxidskatt

23 059 691

+1 360 000

1450 Övriga skatter på energi och miljö

4 171 346

−1 853 000

1470 Skatt på vägtrafik

22 093 901

−1 340 000

1480 Övriga skatter

6 591 722

±0

 

 

 

1500 Skatt på import

7 125 058

±0

1600 Restförda och övriga skatter

21 505 121

−370 000

1700 Avgående poster, skatter till EU

−7 125 059

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

2 175 560 319

−9 571 000

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

−1 038 636 295

−30 307 000

Statens skatteintäkter (periodiserat)

1 136 924 024

−39 878 000

1900 Periodiseringar

8 365 786

±0

 

 

 

1000 Statens skatteinkomster

1 145 289 810

−39 878 000

Övriga inkomster (kassamässigt)

−47 790 257

−2 400 000

2000 Inkomster av statens verksamhet

32 536 178

−2 400 000

3000 Inkomster av försåld egendom

5 000 000

±0

4000 Återbetalning av lån

716 774

±0

5000 Kalkylmässiga inkomster

14 194 000

±0

6000 Bidrag m.m. från EU

12 521 658

±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

−112 758 867

±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

0

±0

 

 

 

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

1 097 499 553

−42 278 000

21.9 Beräkning av statsbudgetens inkomster 20202021

Miljoner kronor

Inkomsttitel

Avvikelse från regeringen (SD)

 

2020

2021

1100 Direkta skatter på arbete

−16 607

−17 024

1111 Statlig inkomstskatt

+780

+866

1115 Kommunal inkomstskatt

+34 370

+35 992

1120 Allmän pensionsavgift

+362

+414

1130 Artistskatt

±0

±0

1140 Skattereduktioner

−52 119

−54 296

 

 

 

1200 Indirekta skatter på arbete

−20 922

−20 375

1210 Arbetsgivaravgifter

−14 565

−14 057

1240 Egenavgifter

−3 817

−3 818

1260 Avgifter till premiepensionssystemet

−190

−220

1270 Särskild löneskatt

−2 350

−2 280

1280 Nedsättningar

±0

±0

1290 Tjänstegruppliv

±0

±0

 

 

 

1300 Skatt på kapital

+4 082

+5 667

1310 Skatt på kapital, hushåll

+2 960

+4 760

1320 Skatt på företagsvinster

+1 812

+1 597

1330 Kupongskatt

±0

±0

1340 Avkastningsskatt

−790

−790

1350 Fastighetsskatt

+100

+100

1360 Stämpelskatt

±0

±0

 

 

 

1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror

+10 912

+10 849

1410 Mervärdesskatt, hushåll

+13 260

+13 430

1420 Skatt på alkohol och tobak

+10

+10

1430 Skatt på energi och miljö

+138

+306

1440 Koldioxidskatt

+1 630

+1 720

1450 Övriga skatter på energi och miljö

−1 906

−1 947

1470 Skatt på vägtrafik

−2 220

−2 670

1480 Övriga skatter

±0

±0

 

 

 

1500 Skatt på import

±0

±0

1600 Restförda och övriga skatter

−370

−370

1700 Avgående poster, skatter till EU

±0

±0

Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)

−22 905

−21 253

1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer

−34 732

−36 406

Statens skatteintäkter (periodiserat)

−57 637

−57 659

1900 Periodiseringar

±0

±0

 

 

 

1000 Statens skatteinkomster

−57 637

−57 659

 

 

 

Övriga inkomster (kassamässigt)

−2 440

−2 420

2000 Inkomster av statens verksamhet

−2 440

−2 420

3000 Inkomster av försåld egendom

±0

±0

4000 Återbetalning av lån

±0

±0

5000 Kalkylmässiga inkomster

±0

±0

6000 Bidrag m.m. från EU

±0

±0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

±0

±0

8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

±0

±0

 

 

 

Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)

−60 077

−60 079

 

 


22 Utredningar från riksdagens utredningstjänst

 

RUT 2018:830 Garantipension för flyktinginvandrare

RUT 2018:832 Restaurangmoms

RUT 2018:833 Skatt på kemikalier

RUT 2018:834 Sjuklönekostnader

RUT 2018:835 Arbetslöshetsförsäkringen

RUT 2018:837 Milersättning

RUT 2018:838 Moms på hämtmat

RUT 2018:840 Ränteavdrag

RUT 2018:841 Garantipension och BTP

RUT 2018:842 Avdrag för den allmänna löneavgiften

RUT 2018:850 ISK/kapitalförsäkringsskatten

RUT 2018:856 Särskilda löneskatten för äldre

RUT 2018:910 Aktivitetsersättning och sjukersättning

RUT 2018:931 Fastighetsskatt vindkraft

RUT 2018:1116 Höjt bostadstillägg

RUT 2018:1117 Avskaffa flerbarnstillägget

RUT 2018:1119 Vårdnadsbidraget

RUT 2018:1120 Förstföderskebidrag

RUT 2018:1121 Garantinivån i sjukersättningen

RUT 2018:1155 Ersättningen i föräldraförsäkringen

RUT 2018:1157 Indexering av underhållsstödet

RUT 2018:1159 Efterlevandestödet

RUT 2018:1163 Skatten på drivmedel

RUT 2018:1165 RUT-avdraget

RUT 2018:1169 Skattereduktion för fackföreningsavgiften

RUT 2018:1174 Studieskuldsavdrag för examinerade lärare

RUT 2018:1184 Barnbidraget

RUT 2018:1229 Personaltätheten på fritidshemmen

RUT 2018:1256 Sänka SINK

RUT 2018:1280 Karensavdraget för personal som arbetar i förskola

RUT 2018:1281 Karensavdraget för grundskollärare och fritidspedagoger

RUT 2018:1286 Bonus–malus

RUT 2018:1287 Förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringen

RUT 2018:1289 Ny mineralersättning

RUT 2018:1312 Statlig finansiering praktik

RUT 2018:1337 Produktivitetsavdraget

RUT 2018:1357 Allemanspension

RUT 2018:1376 Schablon assistansersättningen

RUT 2018:1430 Riktad lönesatsning till Sveriges poliser

RUT 2018:1458 Graviditetspenning

RUT 2018:1571 Moms på livsmedel

RUT 2018:1574 Ändrat jobbskatteavdrag

RUT 2018:1619 Rätt till heltid

RUT 2018:1624 Riksbudgettabell för flygskatt


 

 

Oscar Sjöstedt (SD)

 

Jimmie Åkesson (SD)

Mattias Bäckström Johansson (SD)

Mattias Karlsson i Norrhult (SD)

Paula Bieler (SD)

Carina Ståhl Herrstedt (SD)

Julia Kronlid (SD)

Aron Emilsson (SD)

Sven-Olof Sällström (SD)

Richard Jomshof (SD)

 

 


[1] Swedbank, 2017 https://www.svtstatic.se/imagecms/svtse/1499304658/nyheter/inrikes/article14367064.
svt/BINARY/Swedbank:%20Många%20har%20orealistiska%20förväntningar%20på%20pensionen.

[2] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/miljoskatt-slar-hardare-an-vantat-mot-handeln.

[3] http://www.konj.se/download/18.2de531e0151549bd68280c1c/1448976342751/Specialstudie-46-kort-och-langsiktiga-effekter-av-sankt-restaurangmoms.pdf.