Motion till riksdagen
2018/19:1061
av Adnan Dibrani (S)

Trafikskadeförsäkring


 

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga stärkt skydd för trafikskadade vid rättsprocesser och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Alla motordrivna fordon som framförs i trafik måste ha trafikförsäkring. Försäkringen ska ge ersättning för personskador hos den som är inblandad i en eventuell olycka. Trafikskador är inte sällan svåra att bedöma eftersom de kan drabba exempelvis nacken och ge upphov till smärta som är svår att mäta. Obehag och nedsatt arbetsförmåga kan också komma långt efter det att själva olyckan inträffade. Därför är det inte ovanligt att den som drabbats av en trafikolycka hamnar i tvist med försäkringsbolaget om ersättning.

Under 2017 omkom totalt 253  i trafiken och cirka 4 400 personer blev allvarligt skadade. Cyklister och bilister står för cirka 80 procent av de 4 400 allvarligt skadade i trafiken. Nästan 80 procent av de allvarligt skadade cyklisterna skadades i en singelolycka. En förutsättning för att minska antalet allvarligt skadade är därför att förbättra säkerheten för cyklister och för dom som färdas i personbil.

Försäkringens särskilda slag gör att den får en offentlighetskaraktär och bör därför behandlas med extra varsamhet när det kommer till rättssäkerhet. Trafikskadenämnden finns till för att den ersättning som utgår till den som skadats är rättvis och skälig utifrån gällande lagstiftning och praxis. Enda sättet att överklaga nämndens beslut är att inleda en civilrättslig process. Detta är idag förknippat med stora ekonomiska risker för den enskilde.

I det fall som rättegången dömer till försäkringsbolagets fördel åläggs den som drabbats av trafikolyckan att betala rättegångskostnaderna. Skulle den enskilde få rätt i tingsrätten och försäkringsbolaget överklagar till hovrätten är risken stor för att den enskilde av ekonomiska skäl inte vågar fullfölja en rättslig prövning eftersom den enskilde vid förlust blir tvungen att betala kostnaden för båda rättegångarna. Om den enskilde vinner i tingsrätten och hovrätten men förlorar i Högsta domstolen får hen betala rättegångskostnaderna i alla tre instanserna. Detta fungerar givetvis avskräckande och många advokater avråder sina klienter från civilrättslig prövning just eftersom det är förknippat med stora ekonomiska risker.

Bristerna i dagens system torde vara uppenbara och bör ses över så att vi får ett rättssäkert system som inte tvingar eller avskräcker enskilda från att driva process mot exempelvis försäkringsbolag. Att den möjligheten finns är en viktig rättssäkerhetsprincip.

 

 

Adnan Dibrani (S)