Socialutskottets betänkande

2018/19:SoU18

 

Reglering av alkoglass m.fl. produkter

Sammanfattning

Utskottet ställer sig, med en mindre ändring av redaktionell karaktär, bakom regeringens förslag om ändringar i bl.a. alkohollagen, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen om psykiatrisk tvångsvård, smittskyddslagen, radio- och tv-lagen samt järnvägslagen.

De lagändringar som utskottet tillstyrker innebär bl.a. att det införs en ny definition av vissa alkoholhaltiga preparat, ”alkoholhaltiga preparat som ur konsumtionssynpunkt är att jämställa med alkoholdrycker eller annars kan antas användas som berusningsmedel”. Dessa preparat ska benämnas ”alkoholdrycksliknande preparat” och så långt det är möjligt regleras på samma sätt som alkoholdrycker. Regleringen omfattar bl.a. försäljning, partihandel, marknadsföring, servering och tillsyn. Lagändringarna innebär även bl.a. att de straffbestämmelser i alkohollagen som gäller för alkohol­haltiga drycker i fråga om olovlig försäljning, olovligt innehav, olovligt anskaffande och olovlig hantering också ska avse alkoholdrycksliknande preparat. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att Systembolagets försöksverksamhet med hemleveranser bör avslutas och i stället införas som en del av Systembolagets ordinarie verksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Ändringarna i radio- och tv-lagen föreslås dock träda i kraft den 2 juli 2019.

Utskottet anser att riksdagen bör avslå motionsyrkandena.

I betänkandet finns en reservation (M).

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:59 Reglering av alkoglass m.fl. produkter.

Två yrkanden i en följdmotion.

 

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Reglering av alkoglass m.fl. produkter

Reservation

Vissa frågor om reglering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat, punkt 2 (M)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Följdmotionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i alkohollagen (2010:1622),

2. lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

3. lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.,

4. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter,

5. lag om ändring i lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg,

6. lag om ändring i ordningslagen (1993:1617),

7. lag om ändring i sjölagen (1994:1009),

8. lag om ändring i järnvägslagen (2004:519) med den ändringen att orden "eller preparat" ska införas i 10 kap. 6 § före "i strid med",

9. lag om ändring i luftfartslagen (2010:500),

10. lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696),

11. lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),

12. lag om ändring i lagen (1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus,

13. lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall,

14. lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga,

15. lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård,

16. lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel,

17. lag om ändring i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor,

18. lag om ändring i smittskyddslagen (2004:168).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:59 punkterna 1–18.

 

2.

Vissa frågor om reglering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat

Riksdagen avslår motion

2018/19:3064 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.

 

Reservation (M)

Stockholm den 16 maj 2019

På socialutskottets vägnar

Acko Ankarberg Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Acko Ankarberg Johansson (KD), Camilla Waltersson Grönvall (M), Ann-Christin Ahlberg (S), Johan Hultberg (M), Mikael Dahlqvist (S), Karin Rågsjö (V), Ulrika Heindorff (M), Dag Larsson (S), Lina Nordquist (L), Christina Östberg (SD), Pernilla Stålhammar (MP), Michael Anefur (KD), Mats Wiking (S), Clara Aranda (SD), Sofia Nilsson (C), Ann-Christine From Utterstedt (SD) och Lena Emilsson (S).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:59 Reglering av alkoglass m.fl. produkter.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Utskottet noterar att smittskyddslagen i regeringens förslag till riksdagsbeslut punkt 18 har ett felaktigt SFS-nummer. Det korrekta SFS-numret återges i utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. Lagförslagen har granskats av Lagrådet.

En motion har väckts med anledning av propositionen. Förslagen i motionen finns i bilaga 1.

Vid sammanträdet den 10 april 2019 lämnade statssekreterare Maja Fjaestad, Socialdepartementet, med medarbetare information om Europeiska kommissionens yttrande om reglering av alkoglass m.fl. produkter.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen förslag till vissa ändringar i alkohollagen (2010:1622). Enligt förslagen införs en ny definition av vissa alkoholhaltiga preparat: ”alkoholhaltiga preparat som ur konsumtionssynpunkt är att jämställa med alkoholdrycker eller annars kan antas användas som berusningsmedel”. Dessa preparat ska benämnas ”alkoholdrycksliknande preparat” och så långt det är möjligt regleras på samma sätt som alkoholdrycker. Regleringen omfattar bl.a. försäljning, partihandel, marknadsföring, servering och tillsyn. Systembolaget ska anförtros försäljningen av de alkoholdrycksliknande preparaten. För att de alkoholdrycksliknande preparaten ska regleras på liknande sätt som alkoholdrycker vid marknadsföring i radio och tv lämnas förslag till ändringar i radio- och tv-lagen (2010:696).

I propositionen föreslås även att de straffbestämmelser i alkohollagen som gäller för alkoholhaltiga drycker i fråga om olovlig försäljning, olovligt innehav, olovligt anskaffande och olovlig hantering också ska avse alkoholdrycksliknande preparat. Även i fråga om övriga lagar såsom lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, sjölagen (1994:1009), järnvägslagen (2004:519), luftfartslagen (2010:500) och ordningslagen (1993:1617) ska ändringar göras i straffbestämmelserna på motsvarande sätt. De bestämmelser som avser förverkande av alkoholdrycker i såväl alkohollagen som den särskilda lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. samt i övriga lagar som redogjorts för ovan ska omfatta även alkoholdrycksliknande preparat.

Vidare föreslås att författningsrubriken till lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ersätts med lagen om förverkande av alkohol m.m. och att följdändringar görs i elva lagar som har hänvisningar till nämnda lag.

I propositionen görs även bedömningen att Systembolagets försöks-verksamhet med hemleveranser bör avslutas och systemet införas som en del av Systembolagets ordinarie verksamhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019. Ändringarna i radio- och tv-lagen förslås dock träda i kraft den 2 juli 2019.

Utskottets överväganden

Reglering av alkoglass m.fl. produkter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag med en mindre ändring av redaktionell karaktär och avslår motionsyrkanden om regleringen av alkoholhalten i alkoholdrycker och alkohol­drycksliknande preparat samt om regler och förhållningssätt vid introduktion av nya produkter på marknaden.

Jämför reservationen (M).

Propositionen

Alkoholhaltiga preparat på den svenska och internationella marknaden

Alkoholhaltigt preparat är inte något enhetligt begrepp, utan betecknar en produkt med en alkoholhalt som överstiger 2,25 volymprocent och som inte är teknisk sprit, en alkoholdryck eller ett läkemedel enligt de definitioner som finns för dessa produkter. Med utgångspunkt i de produkter som redan nu finns på den svenska marknaden samt de som lanserats i andra länder och därmed kan komma att introduceras även i Sverige menar regeringen att alkohol­haltiga preparat kan delas in i tre olika kategorier.

Den första kategorin omfattar alkoholhaltiga preparat som inte är avsedda att förtäras. Bland annat kan nämnas parfym, vissa färger, förtunningar, rengöringsmedel, kosmetika och köldbärare för kylanläggningar. Vidare förekommer olika brännvätskor och bilvårdsmedel samt etanolhaltiga drivmedel som E85. Dessa typer av preparat berörs inte ytterligare i denna proposition.

Den andra kategorin av produkter omfattar alkoholhaltiga preparat avsedda att förtäras, vilka faller in under definitionen i alkohollagen, och där försäljningen såvitt känt inte har orsakat vare sig folkhälso- eller andra problem och där det inte finns skäl att förvänta sig en sådan utveckling. Bland dessa finns produkter som är avsedda för livsmedelsindustrin, såsom essenser (aromer) av olika slag, liksom alkoholhaltiga produkter som är avsedda att säljas till konsument.

Regeringen anför att det pågår en produktutveckling och att nya eller förändrade produkter har lanserats i Sverige och internationellt. I Sverige lanserades för ett antal år sedan en isglass med en alkoholhalt på ca 5 volymprocent. Produkten såldes i dagligvaruhandeln. Systembolaget har även fått förfrågningar om att sälja gelatiniserade produkter men då sagt nej med motiveringen att Systembolaget endast säljer alkoholdrycker och inte gelatin med sprit. Denna produkt har dock, såvitt känt, inte lanserats i dagligvaruhandeln i Sverige.

Båda dessa produkter, som kan hänföras till en tredje kategori, faller in under definitionen av alkoholhaltiga preparat i alkohollagen, men till skillnad från produkterna i kategori två kan dessa i allt väsentligt jämställas med alkoholdrycker och har en alkoholhalt som gör det möjligt att förtäring leder till berusning. Det finns även andra produkter som kan hänföras till kategori tre, vilka dock ännu, såvitt känt, inte har lanserats i Sverige. Ett exempel på en sådan produkt är Liquor Whipped, dvs. grädde som blandats med alkoholhaltig dryck och har en alkoholhalt på 14 volymprocent. Andra exempel är oliver förstärkta med alkohol där varje oliv enligt tillverkaren har en alkoholhalt motsvarande en ”shot”, sannolikt ca 2,5 cl spritdryck, och gelégodis i olika varianter med smak av exempelvis whisky med en alkoholhalt på 6,4 volymprocent. Andra exempel är alkohol i pulverform som även kan pressas till tabletter. Dessa produkter kan ha en alkoholstyrka på upp till 96 volymprocent.

Reglering av alkoholhaltiga preparat

Definition m.m.

I propositionen gör regeringen bedömningen att den typ av alkoholhaltiga preparat som är avsedda att förtäras, och som i allt väsentligt kan jämställas med alkoholdrycker eller annars kan antas användas som berusningsmedel, kräver en reglering som går utöver den som redan finns i alkohollagen. Det krävs därför en ny definition av dessa preparat för att skilja dem från de övriga som inryms i definitionen i 1 kap. 10 § alkohollagen.

De preparat som faller in under den nya definitionen bör så långt det är möjligt regleras på samma sätt som alkoholdrycker. När det gäller övriga alkoholhaltiga preparat avsedda att förtäras där en fortsatt – i princip fri – handel är oproblematisk är dagens definition fortsatt lämplig och tillräcklig.

Regeringen föreslår att den nya termen ”alkoholdrycksliknande preparat” ska föras in i alkohollagen. Med alkoholdrycksliknande preparat avses alkoholhaltiga preparat som ur konsumtionssynpunkt är att jämställa med alkoholdrycker eller annars kan antas användas som berusningsmedel. Den nya definitionen ska framgå av en ny bestämmelse, 1 kap. 10 a §, i alkohol­lagen.

Det första ledet i definitionen syftar till att fånga upp produkter som upp-visar stora likheter med alkoholdrycker, som t.ex. alkoholhaltig isglass eller slush, vilka kan sägas motsvara en fryst drink, eller olika typer av jello-shots. Det kan även vara fråga om produkter som snarast har karaktären av någon typ av alkoholhaltigt tilltugg som t.ex. gelégodis eller oliver med hög alkoholhalt.

Det andra ledet i definitionen syftar till att fånga upp produkter som innebär att konsumenten kan berusa sig på samma sätt som med alkoholdrycker. Avsikten är inte att alla produkter med ett alkoholinnehåll över 2,25 volym­procent ska innefattas i definitionen utan det måste göras en helhetsbedömning utifrån vilken typ av produkt det är, produktens användningsområde, förväntade konsumtionsmönster, produktens övriga innehåll etc. En utgångspunkt kan enligt regeringen vara när det blir möjligt, och om det framstår som troligt, att någon kan ”äta sig berusad”. I sammanhanget bör även barns särskilda sårbarhet beaktas.

För att ytterligare försöka urskilja karaktärsdrag hos alkoholhaltiga pre-parat som bör omfattas av den nya definitionen föreslår regeringen att det i lagtext också ska uppställas kriterier som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om en produkt faller in i den aktuella kategorin eller inte. Kriterierna, som inte är uttömmande uppräknade i bestämmelsen, utgår från egenskaper hos de alkoholhaltiga preparat som är kända på marknaden i dag och som ur konsumtionssynpunkt kan jämställas med alkoholdrycker eller annars kan antas användas som berusningsmedel. De preciserade kriterierna har betydelse för båda leden i den generella definitionen – både om preparatet kan jämställas med alkoholdrycker och om preparatet kan användas som berusningsmedel.

Kriterierna föreslås framgå av ett andra stycke i den nya bestämmelsen 1 kap. 10 a § alkohollagen och är

  1. preparatets sammansättning och smak
  2. om preparatet genom upptining, kylning, avskiljning av beståndsdelar eller tillförsel av vätska går att omvandla till en alkoholdryck eller
  3. hur preparatet marknadsförs.

En importör eller tillverkare som är tveksam till om ett nytt alkoholhaltigt preparat kan säljas i livsmedelsbutiker eller inte kan vända sig till Systembolaget och rådgöra med bolaget, alternativt ansöka om att bolaget ska ta in preparatet i sitt sortiment.

Regeringen anser även att Folkhälsomyndigheten i sin roll som tillsyns­myndighet på alkoholområdet bör ha till uppgift att ge vägledning om vilka alkoholhaltiga preparat som ur konsumtionssynpunkt är att jämställa med alkoholdrycker eller som annars kan antas komma att användas som berus­ningsmedel. Myndighetens instruktion kan behöva ses över i denna del.

Vidare anser regeringen att alkoholhaltiga preparat som ur konsumtions­synpunkt är att jämställa med alkoholdrycker eller annars kan antas användas som berusningsmedel, dvs. sådana produkter som faller in under den nya föreslagna definitionen i 1 kap. 10 a § alkohollagen, ska regleras på ett sätt som är analogt med dagens reglering av alkoholdrycker. För att uppnå en sådan ordning föreslår regeringen att ett nytt andra stycke införs i 1 kap. 1 § alkohollagen där det framgår att lagen även gäller marknadsföring, införsel, import och handel med alkoholdryckslikande preparat. Med detta tillägg läggs grunden för att åstadkomma en reglering analog med den som gäller för alkoholdrycker. Det innebär i stora drag att det även i fortsättningen blir tillåtet att utan krav på anmälan eller tillstånd sälja alkoholhaltig glass och andra preparat som innehåller upp till 2,25 volymprocent alkohol i vanlig dagligvaruhandel. Dessa preparat är inte att anse som alkoholhaltiga preparat (1 kap. 10 § första stycket). Försäljning av alkoholhaltiga preparat som faller in under den nya definitionen kan endast ske på Systembolaget. Servering av de alkohol­drycksliknande preparaten kan endast ske på restauranger med serverings­tillstånd.

Vissa bestämmelser som i dag gäller för de alkoholhaltiga preparaten ska inte tillämpas på de alkoholdrycksliknande preparaten. I 1 kap. 10 a § alkohollagen införs ett tredje stycke där det föreskrivs att bestämmelserna i 6 kap. 6–9 §§ och 10 § 3 inte ska vara tillämpliga på de alkoholdrycksliknande preparaten.

Allmänna bestämmelser om försäljning, partihandel, detaljhandel m.m.

I propositionen föreslår regeringen att de allmänna bestämmelserna om försäljning som anges i 3 kap. alkohollagen ska omfatta handeln med alkoholdrycksliknande preparat.

När det särskilt gäller åldersgränsen innebär regeringens förslag att alkoholdrycksliknande preparat inte får säljas eller annars lämnas ut till den som inte har fyllt 20 år (3 kap. 7 § alkohollagen). Åldersgränsen kommer att gälla på Systembolaget. I dagligvaruhandeln blir det enligt regeringens förslag inte aktuellt med någon åldersgräns eftersom de preparat som faller in under den nya definitionen endast får säljas via Systembolaget. En åldersgräns på 18 år införs vid servering genom en ändring i 3 kap. 7 § andra stycket.

Vidare föreslås att bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§ alkohollagen ändras så att partihandel med skattepliktiga alkohol­drycksliknande preparat regleras på samma sätt som för alkoholdrycker. Regeringen föreslår även att privatinförsel av de alkoholdrycksliknande preparaten ska regleras på samma sätt som för alkoholdrycker. Regeringen föreslår även att alkohollagens reglering av servering i 8 kap. alkohollagen ska omfatta de alkoholdrycksliknande preparaten.

Som framgår ovan ska Systembolaget enligt regeringens förslag anförtros försäljningen av de alkoholdrycksliknande preparaten. En sådan ordning uppnås genom ändring i 5 kap. alkohollagen. Regeringen bedömer att avtalet mellan staten och Systembolaget liksom förordningen med instruktion för Alkoholsortiments­nämnden bör ses över och om så krävs ändras så att de även omfattar dessa preparat.

Regeringen anför att ett statligt handelsmonopol hela tiden måste leva upp till kraven på icke-diskriminering. Det svenska detaljhandelsmonopolet för alkoholdrycker övervakas också i enlighet med överenskommelsen vid Sveriges anslutning till EU, och Konkurrensverket utövar tillsyn över detaljhandelsmonopolet när det gäller dess icke-diskriminerande funktionssätt och rapporterar till Europeiska kommissionen två gånger om året. Systembolaget har utarbetat en sortimentsmodell som kontinuerligt utvärderas och justeras. Regeringen kan konstatera att Systembolagets sortiments­modeller har varierat över tid men inte vid något tillfälle har ansetts strida mot artikel 37.1 i EUF-fördraget. Systembolaget har således lång erfarenhet av att utarbeta och tillämpa en icke-diskriminerande sortimentsmodell för alkoholdrycker som uppfyller de höga krav som uppställs i praxis. Regeringen bedömer därför att bolaget har den kunskap och erfarenhet som krävs för att utarbeta en motsvarande modell för de alkoholdrycksliknande preparat som enligt det aktuella förslaget ska omfattas av Systembolagets ensamrätt.

Alkoholhaltiga preparat som kan innebära särskilda hälsorisker

Regeringen föreslår att villkoret för att en vara ska ha färdigställts för slutlig användning för att kunna utgöra ett alkoholhaltigt preparat tas bort ur 1 kap. 10 § alkohollagen.

Regeringen kan konstatera att det är osäkert om produkter som t.ex. alkoholhaltigt pulver och alkoholhaltiga tabletter omfattas av definitionen av alkoholhaltigt preparat i nuvarande 1 kap. 10 § alkohollagen på grund av villkoret att det ska vara en ”vara som färdigställts för slutlig användning”. Alkoholhaltigt pulver ska normalt tillsättas vätska före förtäring för att det ska bli en alkoholhaltig dryck, vilket görs i konsumentledet. Även om det inte går att fastställa med säkerhet finns det därmed vissa skäl som talar för att pulvret inte är färdigställt för slutlig användning. Alkoholhaltiga tabletter som är avsedda att förtäras genom att intas direkt av konsumenten skulle möjligen vara att anse som färdigställda för slutlig användning. Om alkoholhaltigt pulver dyker upp på den svenska marknaden är det troligt att denna osäkerhet kommer att leda till stora tillämpningssvårigheter. Det finns en risk att pro-dukten får säljas helt fritt.

Genom att ta bort ovannämnda rekvisit i bestämmelsen kommer alkohol-haltigt pulver, tabletter och andra liknande produkter att ingå i begreppet alkoholhaltigt preparat enligt nuvarande definition.

När alkoholhalten på alkoholhaltigt pulver fastställs bör det enligt regeringens mening vara halten i pulvret som är avgörande, inte vad det blir för alkoholhalt vid framställande av dryck efter det att konsumenten fått tillgång till pulvret.

Vidare föreslås i propositionen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat som behövs till skydd för liv eller hälsa.

Marknadsföringsfrågor

Regeringen gör bedömningen att de regler om marknadsföring som ska gälla alkoholdrycksliknande preparat bör utgå från samma skyddsbehov som gäller för alkoholdrycker och bör arbetas in i redan existerande bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker i 7 kap. alkohollagen.

Regeringen föreslår att det särskilda måttfullhetskravet för marknadsföring av alkoholdrycker även ska avse alkoholdrycksliknande preparat. Regeringen förslår vidare att de regler i alkohollagen som begränsar marknadsföring gentemot barn och unga även ska avse alkoholdrycksliknande preparat.

När det gäller marknadsföring i radio och tv föreslår regeringen att förbud mot kommersiella annonser i tv-sändningar, beställ-tv, radiosändningar samt satellitsändningar som gäller alkoholdrycker även ska gälla för de alkohol­drycksliknande preparaten. Program i ljudradiosändning, tv-sändning, sökbar text-tv eller i beställ-tv ska inte få sponsras av någon vars huvudsakliga verksamhet är att tillverka eller sälja alkoholdrycksliknande preparat.

Slutligen föreslår regeringen att de regler i 7 kap. alkohollagen om varuprover och gåvor, framställning i bild samt informationstext som avser alkoholdrycker även ska omfatta alkoholdrycksliknande preparat.

Organisation för tillsyn

Regeringen gör bedömningen att alkoholdrycksliknande preparat bör regleras på motsvarande sätt som alkoholdrycker i fråga om tillsyn.

Folkhälsomyndigheten bör fortsätta att ha det övergripande tillsynsansvaret, vilket nu även innefattar införsel och import av de alkoholdrycksliknande preparaten samt av partihandel med preparaten enligt 4 kap. 3 § alkohollagen.

Regeringen föreslår vidare att kommunerna och Polismyndigheten ska ha tillsyn över servering av alkoholdrycksliknande preparat.

Straffbestämmelser m.m.

Regeringen föreslår att de straffbestämmelser i alkohollagen som gäller för alkoholdrycker i fråga om olovlig försäljning, olovligt innehav, olovligt anskaffande och olovlig hantering även ska avse alkoholdrycksliknande preparat.

I alkohollagen ändras brottsrubriceringarna olovligt innehav av alkohol­drycker, olovligt anskaffande av alkoholdrycker och olovlig dryckeshantering till olovligt innehav av alkohol, olovligt anskaffande av alkohol respektive olovlig hantering av alkohol.

I fråga om lagen om straff för vissa trafikbrott, lagen om säkerhet vid tunnelbana och spårväg, sjölagen, järnvägslagen och luftfartslagen ska straffbestämmelserna ändras så att den som har framfört en farkost efter att ha intagit alkohol i så stor mängd att alkoholkoncentrationen i blodet eller utandningsluften uppgår till minst föreskrivet värde ska dömas till ansvar.

Vidare läggs de alkoholdrycksliknande preparaten till i vissa bestämmelser i järnvägslagen och ordningslagen eftersom dessa preparat ska regleras på samma sätt som alkoholdrycker.

Bestämmelserna om förverkande av alkoholdrycker i alkohollagen, lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m., ordningslagen och järnvägslagen ska omfatta även alkoholdrycksliknande preparat. Enligt lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ska alkohol kunna förverkas i samband med s.k. fylleribrott. Termen alkohol omfattar all form av alkohol oavsett form och volymprocent. Lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ska benämnas lagen om förverkande av alkohol m.m.

Följdändringar

Eftersom rubriken till lagen om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m. ersätts med lagen om förverkande av alkohol m.m. ändras hänvisningarna till denna lag förutom i alkohollagen, ordningslagen och järnvägslagen även i smittskyddslagen, lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor, lagen om förbud mot vissa dopningsmedel, lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, lagen om vård av missbrukare i vissa fall, lagen om kontroll av berusningsmedel på sjukhus och narkotikastraff-lagen.

Beskattningsfrågor

Regeringen bedömer att alkoholen i alkoholdrycksliknande preparat redan omfattas av befintliga regler för alkoholskatt. Regeringen avser att vid behov återkomma i övriga skattefrågor.

Systembolagets hemleveranser

I propositionen anför regeringen att en hörnsten i den svenska alkoholpolitiken är att all detaljhandel med alkoholdrycker ska ske via Systembolaget. Det innebär att Systembolaget behöver anpassa sin verksamhet efter konsumenternas förändrade inköpsmönster – såsom ökad e-handel och utnyttjande av möjligheten till hemleverans – liksom det ökade intresset för småskaliga och närproducerade produkter samt regeringens ambitioner att öka den svenska livsmedelsproduktionen samtidigt som folkhälsouppdraget upprätthålls.

Mot denna bakgrund anser regeringen att Systembolagets försöks­verksamhet med hemleveranser bör avslutas och systemet införas som en del av Systembolagets ordinarie verksamhet.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2019. Stadigvarande serveringstillstånd för spritdrycker som har meddelats före ikraftträdandet ska omfatta även alkoholdrycksliknande preparat.

Ändringarna i radio- och tv-lagen ska dock träda i kraft den 2 juli 2019.

Tillkännagivande om tobak

I propositionen Ny lag om tobak och liknande produkter (prop. 2017/18:156) föreslog regeringen en ny lag om tobak och liknande produkter som ersätter tobakslagen (1993:581) och lagen (2017:425) om elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. Riksdagen behandlade förslagen i propositionen i betänkande 2018/19:SoU3 och tog ställning till dem genom beslut den 12 december 2018 (rskr. 2018/19:61). I propositionen föreslogs bl.a. nya bestämmelser om marknadsföring av tobaksvaror. Riksdagen beslutade dock att inte anta dessa bestämmelser. Som en följd av detta tog riksdagen bort ett antal bestämmelser från den föreslagna lagen utan att omnumrera lagen.

Riksdagen har tillkännagett för regeringen vad utskottet anför om att regeringen senast den 19 mars 2019 bör återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet, omnumreringar i lagtexten och eventuella ytterligare följdändringar (bet. 2018/19:SoU3 punkt 4 c, rskr. 2018/19:61). Enligt utskottet ska det vara tillåtet att visa bilder på tobaksförpackningar på en webbplats för handel på internet, trots att det inte har utfärdats något utgivningsbevis.

I den nu aktuella propositionen anförde regeringen att de formella kraven kring beredning av nya lagförslag innebär att regeringen inte skulle hinna lämna några lagförslag till den 19 mars 2019. Regeringen avser i stället att återkomma till riksdagen om tillkännagivandet. Tillkännagivandet är alltså inte slutbehandlat. När det gäller frågan om marknadsföring av tobaksvaror finns det enligt regeringen anledning att tydliggöra att det även framöver är tillåtet att tillhandahålla tobaksvaror för försäljning på internet. Till följd av riksdagens beslut att behålla tobakslagens reglering av marknadsföring är rättsläget för vad som är tillåten marknadsföring på internet fortfarande oklart. Tills regeringen återkommer om tillkännagivandet får det ankomma på rättstillämpningen att pröva vilken typ av marknadsföring som är tillåten vid internetförsäljning av tobaksvaror.

Motionen

I motion 2018/19:3064 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkande 1 föreslås ett tillkännagivande om att Systembolagets detaljhandelsmonopol ska omfatta alkoholdrycker och alkoholhaltiga preparat som är att jämställa med alkoholdrycker eller kan antas användas som berusningsmedel med en alkoholhalt som överstiger 3,5 procent. Produkter som har en alkoholhalt över 3,5 procent ska således enbart få inhandlas av den som har fyllt 20 år, medan motsvarande produkter som innehåller en alkoholhalt upp till 3,5 procent eller lägre ska få inhandlas av den som har fyllt 18 år. I yrkande 2 föreslås ett tillkänna­givande om att regeringen bör genomföra en översyn av vilka regler och förhållningssätt som ska gälla för nya produkter som introduceras på marknaden.

Utskottets ställningstagande

Den svenska alkoholpolitikens övergripande mål är att främja folkhälsan. Alkohollagen med tillhörande författningar syftar till att motverka alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar genom att all hantering av alkohol ska vara tydligt reglerad och att handlingar som bryter mot gällande bestämmelser är straffbelagda. Utskottet delar regeringens uppfattning att det för att kunna upprätthålla ett högt förtroende för den svenska alkoholpolitiken både i befolkningen och EU-rättsligt krävs att lagstiftningen utformas på ett systematiskt och sammanhängande sätt i syfte att uppnå målet.

Utskottet välkomnar därför regeringens lagförslag om reglering av alkoglass m.fl. produkter och anser att riksdagen av de skäl som anges i propositionen bör anta förslagen, dock med en mindre ändring av redaktionell karaktär i förslaget om ändring i järnvägslagen. Denna ändring är av sådan beskaffenhet att Lagrådets granskning skulle sakna betydelse. Utskottet delar även regeringens bedömning att hemleveranser bör införas som en del av Systembolagets ordinarie verksamhet.

När det gäller motionsyrkandet om en varutypsneutral reglering av alkoholhaltiga produkter – dvs. att Systembolagets detaljhandelsmonopol ska omfatta alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat med en alkoholhalt som överstiger 3,5 procent – finner utskottet ingen anledning att föreslå någon åtgärd från riksdagen. Utskottet anser inte heller att något initiativ bör tas i syfte att genomföra en översyn av alkoholmarknaden med inriktning mot att tydliggöra vilka regler och förhållningssätt som ska gälla för nya produkter som introduceras på marknaden. Motion 2018/19:3064 (M) yrkandena 1 och 2 bör avslås.

Reservation

 

Vissa frågor om reglering av alkoholdrycker och alkoholdrycksliknande preparat, punkt 2 (M)

av Camilla Waltersson Grönvall (M), Johan Hultberg (M) och Ulrika Heindorff (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2018/19:3064 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.

 

 

Ställningstagande

Vi anser att det krävs en reglering av oreglerade alkoholhaltiga preparat såsom alkoglass och alkoholhaltigt pulver som är att jämställa med alkoholhaltiga drycker eller annars kan antas kunna användas som berusningsmedel.

Vi föreslår en varutypsneutral reglering av alkoholhaltiga produkter som är avsedda att förtäras. Det innebär att Systembolagets detaljhandels­monopol ska omfatta alkoholdrycker och alkoholhaltiga preparat som är att jämställa med alkoholdrycker eller antas kunna användas som berusnings­medel med en alkoholhalt som överstiger 3,5 procent. Produkter som har en alkoholhalt överstigande 3,5 procent ska enbart inhandlas av den som fyllt 20 år, medan motsvarande produkter som har en alkoholhalt upp till 3,5 procent eller lägre ska inhandlas av den som har fyllt 18 år. Regeringen bör återkomma med ett förslag i enlighet med detta.

Den svenska alkoholpolitiken är inkonsekvent. Vi anser därför att regeringen bör genomföra en översyn av alkoholmarknaden med inriktning mot att tydliggöra och ta ställning till vilka regler och förhållningssätt som ska gälla för nya produkter som introduceras på marknaden.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:59 Reglering av alkoglass m.fl. produkter:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i alkohollagen (2010:1622).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter.

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:1157) om säkerhet vid tunnelbana och spårväg.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i ordningslagen (1993:1617).

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i sjölagen (1994:1009).

8.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i järnvägslagen (2004:519).

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i luftfartslagen (2010:500).

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i radio- och tv-lagen (2010:696).

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64).

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1985:12) om kontroll av berusningsmedel på sjukhus.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall.

14.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

15.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård.

16.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel.

17.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor.

18.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i smittskyddslagen (2001:168). 

Följdmotionen

2018/19:3064 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M):

1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Systembolagets detaljhandelsmonopol ska omfatta alkoholdrycker och alkoholhaltiga preparat som är att jämställa med alkoholdrycker eller kan antas användas som berusningsmedel med en alkoholhalt som överstiger 3,5 procent och tillkännager detta för regeringen.

2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av vilka regler och förhållningssätt som ska gälla för nya produkter som introduceras på marknaden och tillkännager detta för regeringen.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag