|
|
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Sammanfattning
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre. Förslaget lämnas i enlighet med ett tillkännagivande från riksdagen den 12 december 2018. En särskild löneskatt om 6,15 procent tas sedan den 1 januari 2016 ut på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. En sådan särskild löneskatt tas även ut på bl.a. inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som vid årets ingång inte har fyllt 65 år, men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
I betänkandet finns en reservation (V) och en motivreservation (M, SD, KD).
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:82 Avskaffad särskild löneskatt för äldre.
Ett yrkande i en följdmotion.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Propositionens huvudsakliga innehåll
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
1.Avskaffad särskild löneskatt för äldre (V)
2.Avskaffad särskild löneskatt för äldre – motiveringen (M, SD, KD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
Avskaffad särskild löneskatt för äldre |
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:82 och avslår motion
2018/19:3055 av Tony Haddou m.fl. (V).
Reservation 1 (V)
Reservation 2 (M, SD, KD) – motiveringen
Stockholm den 7 maj 2019
På skatteutskottets vägnar
Jörgen Hellman
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jörgen Hellman (S), Per Åsling (C), Niklas Wykman (M), Hillevi Larsson (S), Tony Haddou (V), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Patrik Lundqvist (S), Hampus Hagman (KD), Anna Vikström (S), Joar Forssell (L), Eric Westroth (SD), Rebecka Le Moine (MP), Kjell Jansson (M), Sultan Kayhan (S), Jörgen Berglund (M) och Johnny Skalin (SD).
Ärendet och dess beredning
Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att till regeringen överlämna finansutskottets betänkande Statens budget 2019 Rambeslutet, med anmälan att riksdagen samma dag bifallit bl.a. reservation 5 under punkt 2 i utskottets förslag till riksdagsbeslut (bet. 2018/19:FiU1 s. 137–140, rskr. 2018/19:62). Av reservationen framgår att Moderaterna och Kristdemokraterna bl.a. föreslår att riksdagen ska tillkännage att regeringen ska återkomma med förslag om avskaffad särskild löneskatt för äldre. Reglerna ska träda i kraft den 1 juli 2019. Genom förslagen i propositionen bedömer regeringen att tillkännagivandet är tillgodosett i den delen.
Bakgrund
En särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster infördes i samband med 1991 års skattereform. Skatten skulle i sin ursprungliga utformning tas ut på alla inkomster som inte grundar rätt till socialförsäkringsförmåner. Skattesatsen var beräknad så att den skulle motsvara skatteinslaget i socialavgifterna, dvs. svara mot den del av socialavgifterna som inte ger någon motsvarande socialförsäkringsförmån. Den särskilda löneskatten är i dag 24,26 procent. För personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. är födda 1938 eller senare, gäller enligt socialavgiftslagen (2000:980) att bara ålderspensionsavgiften och inte övriga socialavgifter ska betalas på lön och andra avgiftspliktiga inkomster. Av denna anledning gällde före 2007 att särskild löneskatt skulle betalas på lön och annan ersättning för arbete till dessa personer och på inkomst av aktiv näringsverksamhet som dessa personer hade. Med hänsyn till att ålderspensionsavgift betalades togs dock särskild löneskatt ut med 16,16 procent i stället för med 24,26 procent. För personer som är födda 1937 eller tidigare och som därmed inte omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet togs särskild löneskatt ut med 24,26 procent.
År 2007 slopades den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare (prop. 2006/07:1). År 2008 slopades den särskilda löneskatten även för personer födda 1937 och tidigare (prop. 2007/08:24).
År 2016 återinfördes den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Den särskilda löneskatten återinfördes också på vissa inkomster som ligger till grund för egenavgifter enligt 3 kap. 3–8 §§ socialavgiftslagen, bl.a. aktiv näringsverksamhet.
Skyldigheten att betala särskild löneskatt på dessa inkomster gäller för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år och för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken (prop. 2015/16:1). Den särskilda löneskatten på dessa ersättningar och inkomster är i dag 6,15 procent oavsett om personen omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet eller inte.
Propositionens huvudsakliga innehåll
En särskild löneskatt om 6,15 procent tas sedan den 1 januari 2016 ut på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. En sådan särskild löneskatt tas även ut på bl.a. inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som vid årets ingång inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. I propositionen föreslår regeringen att den särskilda löneskatten på dessa ersättningar och inkomster ska avskaffas. Förslaget lämnas i enlighet med ett tillkännagivande från riksdagen den 12 december 2018. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller förslaget att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre.
Jämför reservation 1 (V) och motivreservation 2 (M, SD, KD).
Propositionen
Närmare beskrivning av regeringens förslag
Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år ska avskaffas. Regeringen föreslår vidare att löneskatten på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken ska avskaffas.
Den nu gällande särskilda löneskatten på löner och annan ersättning för personer som har fyllt 65 år samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. för personer som har fyllt 65 år eller inte fyllt 65 år men som har uppburit hel ålderspension infördes den 1 januari 2016. Den 12 december 2018 beslutade riksdagen att till regeringen överlämna finansutskottets betänkande Statens budget 2019 Rambeslutet, med anmälan att riksdagen samma dag bifallit bl.a. reservation 5 under punkt 2 i utskottets förslag till riksdagsbeslut (bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). Enligt reservationen ska riksdagen tillkännage att regeringen ska återkomma med förslag om ändringar i skatte- och avgiftsregler, bl.a. om att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre. Reglerna ska enligt tillkännagivandet träda i kraft den 1 juli 2019. Mot bakgrund av riksdagens tillkännagivande föreslår regeringen att den särskilda löneskatten på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år avskaffas. Regeringen föreslår även att den särskilda löneskatten avskaffas på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den 1 juli 2019. Bestämmelserna i sina nya lydelser ska tillämpas på lön eller annan ersättning för arbete som betalas ut efter den 30 juni 2019 samt på vissa inkomster i näringsverksamhet m.m. som tas emot efter samma datum. Om beskattningsåret för vissa inkomster i näringsverksamhet m.m. omfattar tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 30 juni 2019 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.
Konsekvensanalys
Offentligfinansiella effekter
Den offentligfinansiella effekten av förslaget har beräknats i finansutskottets betänkande 2018/19:FiU1 och är därmed enligt regeringen beaktad i inkomstberäkningen för 2019–2021. Förslaget innebär att skatteutgifterna för nedsatt löneskatt för anställda och egenföretagare som fyllt 65 år samt för egenföretagare som inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension ökar.
Effekter för företag
Förslaget innebär att företagen inte längre kommer att betala den särskilda löneskatten om 6,15 procent på anställdas löner och annan ersättning för personer som fyllt 65 år.
Som beskrevs vid införandet av den särskilda löneskatten för äldre 2016 (prop. 2015/16:1) tenderar en förändring av den särskilda löneskatten att övervältras på lönekostnader, vinster och priser. Övervältringsprofilen förväntas vara annorlunda för den del av den särskilda löneskatten som läggs på lön jämfört med den del som läggs på inkomst av näringsverksamhet.
Motsvarande antaganden för avskaffandet av den särskilda löneskatten på lön som de som gjordes vid införandet 2016 innebär att skattesänkningen på kort sikt delvis kan antas övervältras på lönerna. Den del av avskaffandet som inte övervältras på löner leder till högre vinster för företagen. På längre sikt antas att hela den avskaffade särskilda löneskatten på lön övervältras på lönekostnaderna i form av högre löner för hela löntagarkollektivet (inte enbart de som påverkas av förändringen). Med dessa antaganden kommer vissa företags lönekostnader att minska på kort sikt. Om och hur mycket den kortsiktiga lönekostnaden minskar för ett företag beror på ålderssammansättningen hos företagets anställda. Företag utan anställda över 65 år påverkas inte av förslaget. Avskaffandet av den särskilda löneskatten för personer med inkomster av aktiv näringsverksamhet m.m. förväntas leda till en ökning av inkomst av näringsverksamhet.
Effekter på individer och fördelningseffekter
De personer som gynnas av förslaget är ägare av företag med anställda som är äldre än 65 år. De kommer på kort sikt att göra större vinster till följd av att de inte behöver betala den särskilda löneskatten på äldre anställdas löner. Förslaget gynnar också personer med aktiv näringsverksamhet som är över 65 år eller 65 år och yngre men som tar ut hel allmän ålderspension. Dessa personer kommer inte längre att behöva betala den särskilda löneskatten på egen inkomst av näringsverksamhet. Dessutom gynnas äldre löntagare som vill arbeta mer än de redan gör eftersom förslaget kan öka efterfrågan på deras arbetskraft. Dessa personer återfinns i högre grad i den övre halvan av inkomstfördelningen än i den nedre. Sammantaget väntas förslaget därmed innebära att personer med högre ekonomisk standard gynnas i något större utsträckning än personer med lägre ekonomisk standard.
Effekter på sysselsättningen
Förslaget bedöms minska arbetskostnaden för äldre till följd av att skattesänkningen förväntas övervältras på hela löntagarkollektivets löner. Som en följd förväntas efterfrågan på äldre arbetskraft öka. Storleken på sysselsättningsökningen av förslaget är dock enligt regeringen svår att förutsäga.
Effekter på jämställdheten mellan kvinnor och män
Generellt sett är män överrepresenterade som företagare och fler män än kvinnor över 65 år arbetar. Detta indikerar att män i högre utsträckning än kvinnor kan komma att gynnas av förslaget att avskaffa den särskilda löneskatten. Förslaget kan därmed innebära att den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män minskar något.
Effekter för myndigheter och de allmänna förvaltningsdomstolarna
Förslaget kommer att innebära merkostnader för Skatteverket i fråga om såväl informationsinsatser som anpassning av olika system. Skatteverket beräknar att engångskostnaden för anpassningar av datasystemen samt uppdateringar av blanketter och informationsmaterial uppgår till ca 690 000 kronor. Tillkommande utgifter för Skatteverket ska hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.
För de allmänna förvaltningsdomstolarna bedöms förslaget inte få några effekter.
Övriga effekter
Förslaget bedöms inte ha några betydande effekter för miljön. För den offentliga sektorn innebär förslaget, liksom för företagen, att lönekostnaden minskar för anställda som är äldre än 65 år.
Motionen
I motion 2018/19:3055 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkar motionärerna att propositionen ska avslås. Motionärerna anför att förslaget beräknas försvaga de offentliga finanserna med drygt 1 miljard kronor och öka den ekonomiska ojämlikheten. Motionärerna anför vidare att de som gynnas av förslaget är ägare av företag med anställda som är äldre än 65 år. De kommer att göra högre vinster eftersom de inte längre behöver betala den särskilda löneskatten på äldre anställdas löner. Dessutom kommer äldre löntagare att gynnas eftersom efterfrågan på deras arbetskraft kommer att öka när den blir billigare. Eftersom dessa personer till största delen återfinns i den övre halvan av inkomstfördelningen finns det enligt motionärerna en risk att förslaget kommer att öka den ekonomiska ojämlikheten. Slutligen anför motionärerna att förslaget också kommer att öka de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor eftersom de flesta äldre som arbetar är män. Motionärerna föreslår därför att förslaget av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl ska avslås.
Utskottets ställningstagande
Förslaget att slopa den särskilda löneskatten för äldre kommer enligt regeringens bedömning att minska arbetskostnaden för äldre eftersom skattesänkningen förväntas övervältras på hela löntagarkollektivets löner. Detta kommer i sin tur att medföra att efterfrågan på äldre arbetskraft kommer att öka.
Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning. Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet propositionen.
|
1. |
av Tony Haddou (V).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:3055 av Tony Haddou m.fl. (V) och
avslår proposition 2018/19:82.
Ställningstagande
I motion 2018/19:3055 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkar vi att propositionen ska avslås. Regeringens förslag att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre beräknas försvaga de offentliga finanserna med drygt 1 miljard kronor och öka den ekonomiska ojämlikheten. Vi anser att de som gynnas av förslaget är ägare av företag med anställda som är äldre än 65 år. De kommer att göra högre vinster eftersom de inte längre behöver betala den särskilda löneskatten på äldre anställdas löner. Dessutom kommer äldre löntagare att gynnas eftersom efterfrågan på deras arbetskraft kommer att öka när den blir billigare. Eftersom dessa personer till största delen återfinns i den övre halvan av inkomstfördelningen finns det enligt vår mening en risk att förslaget kommer att öka den ekonomiska ojämlikheten. Vi anser vidare att förslaget kommer att öka de ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor eftersom de flesta äldre som arbetar är män. Vi föreslår därför att förslaget av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl ska avslås.
|
2. |
Avskaffad särskild löneskatt för äldre – motiveringen (M, SD, KD) |
av Niklas Wykman (M), Boriana Åberg (M), David Lång (SD), Hampus Hagman (KD), Eric Westroth (SD), Kjell Jansson (M), Jörgen Berglund (M) och Johnny Skalin (SD).
Ställningstagande
Andelen äldre kommer att öka kraftigt under de närmaste decennierna och Sverige står inför en demografisk utmaning. Vi lever i genomsnitt 20 år efter pensioneringen, vilket är en fantastisk utveckling. Men det kräver också en förändring i synen på ålder. Sverige har inte råd att säga nej till den resurs som de äldres kompetens utgör, utan politiken måste tvärtom se till att de som orkar och vill får möjlighet att arbeta längre upp i åldrarna. Det är viktigt att politiken förstår och respekterar att äldre inte är en homogen grupp människor med samma behov och önskemål. Det behöver skapas fler vägar för att underlätta för människor att leva det aktiva liv de vill leva. Många vill stanna kvar ett eller flera år längre på arbetsmarknaden. Det stärker både den offentliga ekonomin och den enskildes ekonomi – men ger även möjlighet att fortsätta att ta del av en arbetsgemenskap. Det ska politiken skapa förutsättningar för genom lägre skatter som ger arbetsgivare större möjligheter att ge goda villkor för den som stannar kvar på arbetsmarknaden lite längre i slutet av yrkeslivet. Den som vill fortsätta sitt yrkesverksamma liv efter 65 års ålder och de arbetsgivare som bättre vill ta vara på de äldres erfarenhet och kunskap ska uppmuntras att göra så. Det är därför nödvändigt att det skapas möjligheter för äldre att fortsätta sitt yrkesverksamma liv och fortsätta att göra en arbetsinsats.
När det gäller sysselsättningseffekter konstaterar vi att den slopade särskilda löneskatten för äldre och införandet av det förhöjda jobbskatteavdraget för äldre 2007 sammantaget ledde till en sysselsättningsökning, dvs. en samlad positiv sysselsättningseffekt. Slopandet av den särskilda löneskatten för äldre kommer därför att ha positiva effekter på efterfrågan på äldre arbetskraft.
Vad gäller utformningen av propositionen tycker vi att det är anmärkningsvärt att regeringens förslag i propositionen är så bristfälligt motiverat och underbyggt. Vi stöder förslaget att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre den 1 juli 2019.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2018/19:82 Avskaffad särskild löneskatt för äldre:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.
2018/19:3055 av Tony Haddou m.fl. (V):
Riksdagen avslår proposition 2018/19:82 Avskaffad särskild löneskatt för äldre.
Bilaga 2
