|
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Sammanfattning
Utskottet föreslår att riksdagen anvisar anslag för 2019 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, som totalt uppgår till 15 781 531 000 kronor. Därmed tillstyrker utskottet delvis motionsyrkanden från Moderaterna och Kristdemokraterna, delvis regeringens förslag till anslag. Utskottet tillstyrker vidare övriga förslag från regeringen, som bl.a. gäller förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden inom utgiftsområde 17, om medelsfördelning för 2019 för Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt förslag om nytt mål för spelmarknaden. Övriga motionsyrkanden som behandlas i betänkandet avstyrks.
I betänkandet finns två reservationer (SD och L) och fem särskilda yttranden (S, SD, C, V, L och MP). Ledamöterna från Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet avstår från ställningstagande när det gäller anslagsbeslutet och redovisar i stället sina överväganden i särskilda yttranden.
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Behandlade förslag
Proposition 2018/19:1 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.
Ett tjugotal yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2018/19.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
Kulturområdesövergripande verksamhet
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet (1:4)
Stöd till icke-statliga kulturlokaler (1:5)
Bidrag till regional kulturverksamhet (1:6)
Myndigheten för kulturanalys (1:7)
Skapande äldreomsorg (99:3, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag kultur i vården (99:8, förslag om nytt anslag)
Kulturlotsar och Sverigecenter (99:9, förslag om nytt anslag)
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner (2:1)
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål (2:2)
Litteraturen, läsandet och språket
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter (3:1)
Myndigheten för tillgängliga medier (3:2)
Institutet för språk och folkminnen (3:3)
Bildkonst, arkitektur, form och design
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön (4:2)
Nämnden för hemslöjdsfrågor (4:3)
Bidrag till bild- och formområdet (4:4)
Ersättningar och bidrag till konstnärer (5:2)
Bidrag till kulturmiljövård (7:2)
Kyrkoantikvarisk ersättning (7:3)
Bidrag till arbetslivsmuseer (7:4)
Kulturarvs-ROT (99:1, förslag om nytt anslag)
Kulturarvsfond (99:2, förslag om nytt anslag)
Kulturreservat (99:5, förslag om nytt anslag)
Stimulansbidrag för kulturmiljökompetens (99:7, förslag om nytt anslag)
Centrala museer: Myndigheter (8:1)
Centrala museer: Stiftelser (8:2)
Bidrag till vissa museer (8:3)
Forum för levande historia (8:4)
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål (8:5)
Öppna museer (99:4, förslag om nytt anslag)
Allmänt stöd för museer (99:12, förslag om nytt anslag)
Myndigheten för stöd till trossamfund (9:1)
Sändningar av TV Finland (11:1)
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen (11:2)
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet (11:3)
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (12:1)
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet (12:2)
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken (12:3)
Politik för det civila samhället
Bidrag till allmänna samlingslokaler (13:2)
Bidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer (13:4)
Insatser för den ideella sektorn (13:5)
Äldrelyftet (99:10, förslag om nytt anslag)
Bidrag till folkbildningen (14:1)
Bidrag till tolkutbildning (14:2)
Särskilda insatser inom folkbildningen (14:3)
Särskilt utbildningsstöd (14:4)
Utskottets samlade ställningstagande till anslagsfördelning och bemyndiganden
Kredit på public service-kontot
Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB
1.Mål för kulturpolitiken, punkt 8 (SD)
2.Mål för kulturpolitiken, punkt 8 (L)
1.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (S, V, MP)
2.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (SD)
3.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (C)
4.Anslag inom utgiftsområde 17, punkt 1 (L)
5.Kredit på public service-kontot, punkt 4 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
Bilaga 2
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Bilaga 3
Regeringens och motionärernas förslag till beställningsbemyndiganden
Bilaga 4
Utskottets anslagsförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Anslag inom utgiftsområde 17 |
a) Anslagen för 2019
Riksdagen anvisar, med de anslagsvillkor som utskottet anger, anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 enligt utskottets förslag i bilaga 4.
Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 7 och motionerna
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 1 och
2018/19:2939 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkandena 1–3, 5 och 6 samt
avslår motionerna
2018/19:377 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 5,
2018/19:642 av Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) yrkande 1,
2018/19:644 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2018/19:1120 av Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkande 24,
2018/19:1286 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2,
2018/19:1647 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1,
2018/19:2058 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6,
2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2,
2018/19:2631 av Per Lodenius m.fl. (C),
2018/19:2690 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 12 och 13,
2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4,
2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkandena 2, 6, 8 och 9,
2018/19:2939 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4 och
2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. (L).
b) Bemyndiganden om ekonomiska åtaganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom den tidsperiod som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 8.
|
2. |
Medelstilldelning för 2019 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB |
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2019 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 016 800 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 942 300 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 436 400 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 3.
|
3. |
Kredit på rundradiokontot |
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 000 000 kronor för att täcka ett underskott på rundradiokontot.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 4.
|
4. |
Kredit på public service-kontot |
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 000 000 kronor för att täcka ett underskott på public service-kontot.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 5.
|
5. |
Lån till Kungliga Operan AB |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 1.
|
6. |
Lån till Kungliga Dramatiska teatern AB |
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 2.
|
7. |
Mål för spelmarknaden |
Riksdagen godkänner det mål för spelmarknaden som regeringen föreslår.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
|
8. |
Mål för kulturpolitiken |
Riksdagen avslår motionerna
2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1 och
2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (L)
Utskottet föreslår att ärendet avgörs trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.
Stockholm den 14 december 2018
På kulturutskottets vägnar
Christer Nylander
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Christer Nylander (L)*, Vasiliki Tsouplaki (V)*, Lawen Redar (S)*, Lotta Finstorp (M), Hans Hoff (S)*, Annicka Engblom (M), Lars Mejern Larsson (S)*, Per Lodenius (C)*, Ann-Britt Åsebol (M), Angelika Bengtsson (SD)*, Anna Wallentheim (S)*, Roland Utbult (KD), Åsa Karlsson (S)*, Jonas Andersson i Linköping (SD)*, Anna Sibinska (MP)* och Viktor Wärnick (M).
* Avstår från ställningstagande under punkt 1, se särskilda yttranden.
I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2018/19:1 i de delar som gäller utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid och ett antal motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018/19. Regeringens förslag till riksdagsbeslut finns i bilaga 1. Motionsförslagen finns också i bilaga 1.
I bilaga 2 och 3 finns en sammanställning av regeringens förslag till anslag för 2019 och beställningsbemyndiganden samt de avvikelser från dessa som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår i sina anslagsmotioner. Utskottets förslag till anslagsfördelning finns i bilaga 4.
I propositionen anförs att särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering (prop. 2018/19:1 utg.omr. 17 s. 19–20). Utgångspunkten för förslagen i propositionen har varit den budget som riksdagen har beslutat för 2018 efter förslag i budgetpropositionen för 2018. Vidare har vissa generella justeringar av anslagen gjorts i enlighet med vad som redovisas i propositionen. Regeringen har avstått från att redovisa den framtida politiska inriktningen för utgiftsområdet.
Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna har under ärendets beredning lämnat ett gemensamt alternativt förslag till anslagsfördelning. Förslaget baseras på partiernas budgetmotioner.
Under beredningen av ärendet har information lämnats från Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet.
Rambeslutsprocessen
Budgetprocessen innebär bl.a. att riksdagen i ett första steg genom ett beslut fastställer en utgiftsram för varje utgiftsområde. Utgiftsramen anger det belopp som utgiftsområdets anslag högst får uppgå till (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Riksdagen beslutade den 12 december 2018 att fastställa utgiftsramar enligt ett förslag som lagts fram i en gemensam reservation av Moderaterna och Kristdemokraterna (prop. 2018/19:1, bet. 2018/19:FiU1, rskr. 2018/19:62). För utgiftsområde 17 fastställdes utgiftsramen för 2019 till 15 781 531 000 kronor. I detta betänkande föreslår kulturutskottet för riksdagen hur anslagen för utgiftsområdet ska fördelas inom utgiftsområdesramen. Riksdagens ställningstagande till anslag för utgiftsområdet ska göras genom ett beslut (11 kap. 18 § riksdagsordningen).
Uppföljning av regeringens resultatredovisning
Enligt budgetlagen (2011:203) ska regeringen i budgetpropositionen lämna en redovisning av de resultat som har uppnåtts i verksamheten i förhållande till de mål som riksdagen har beslutat. I propositionen lämnar regeringen en sådan redovisning. Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering har regeringen dock avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.
I utskottens uppgifter ingår att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut (4 kap. 8 § regeringsformen). Som en del i utskottens uppföljning ingår att behandla den resultatinformation som regeringen presenterar. Riksdagen har beslutat om riktlinjer för bl.a. den löpande uppföljningen av regeringens resultatredovisning (framst. 2005/06:RS3, bet. 2005/06:KU21). Av riktlinjerna framgår att riksdagen beställer och tar emot information om resultatet av statens verksamhet.
Utskottet har mot den bakgrunden gått igenom regeringens resultat-redovisning för utgiftsområde 17 i budgetpropositionen.
Betänkandet har disponerats så att regeringens resultatredovisning behandlas först. Därefter behandlar utskottet de förslag i budgetpropositionen och de motionsförslag som gäller anslag inom utgiftsområde 17. Efter det behandlas regeringens övriga förslag i budgetpropositionen. Slutligen behandlas två motionsförslag som väckts under allmänna motionstiden 2018/19 som gäller målen för kulturpolitiken.
I enlighet med kraven i budgetlagen (2011:203) lämnar regeringen i propositionen en resultatredovisning i förhållande till de av riksdagen beslutade målen.
Mot bakgrund av de principer som tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering har regeringen dock avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten.
Inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid finns följande mål för olika delområden:
– Mål för den nationella kulturpolitiken (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145)
– Mål för politiken för litteratur och läsfrämjande (prop. 2013/14:3, bet. 2013/14:KrU4, rskr. 2013/14:117)
– Mål för en nationell språkpolitik (prop. 2005/06:2, bet. 2005/06:KrU4, rskr. 2005/06:89)
– Mål för statliga insatser till stöd för den kommunala kulturskolan (prop. 2017/18:164, bet. 2017/18:KrU9, rskr. 2017/18:312).
– Mål för arkitektur-, form- och designpolitiken (prop. 2017/18:110, bet. 2017/18:CKrU1, rskr. 2017/18:316)
– Mål för den statliga arkivverksamheten (prop. 1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:225)
– Mål för det statliga kulturmiljöarbetet (prop. 2012/13:96, bet. 2012/13:KrU9, rskr. 2012/13:273)
– Mål för det statliga stödet till trossamfund (prop. 1998/99:124, bet. 1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45)
– Mål för filmpolitiken (prop. 2015/16:132, bet. 2015/16:KrU11, rskr. 2015/16:289)
– Mål för medieområdet (prop. 2014/15:1 utg.omr. 17, bet. 2014/15:KrU1, rskr. 2014/15:96)
– Mål för ungdomspolitiken (prop. 2013/14:191, bet. 2013/14:KrU9, rskr. 2014/15:354)
– Mål för politiken för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195)
– Mål för den statliga idrottspolitiken (prop. 2008/09:126, bet. 2008/09:KrU8, rskr. 2008/09:243)
– Mål för friluftslivspolitiken (prop. 2009/10:238, bet. 2010/11:KrU3, rskr. 2010/11:37 och 2010/11:38)
– Mål för folkbildningspolitiken (prop. 2013/14:172, bet. 2013/14:KrU8, rskr. 2014/15:379)
– Mål för tillsyn över spelmarknaden (prop. 2002/03:93, bet. 2002/03:KrU8, rskr. 2002/03:212).
Utskottets bedömning
Utskottet konstaterar att regeringen har avstått från att redovisa sina slutsatser av de presenterade resultaten mot bakgrund av att propositionen har beslutats av en övergångsregering. Utskottet menar att resultatredovisningen i sig är ett viktigt underlag för utskottens beredning av budgetpropositionen.
När det gäller resultatredovisningen för utgiftsområde 17 skulle en utökad användning av tidsserier underlätta utskottets resultatanalys. Utskottet noterar även att majoriteten av delområdena saknar resultatindikatorer och att regeringen tar upp att resultaten av statens insatser kan vara svåra att avgränsa från andra offentliga insatser som är samverkande inom kulturområdet. Ekonomistyrningsverket har också gjort bedömningen att kvantitativa mått bör kompletteras med analyser och utvärderingar (rapport 2017:46). Mot bakgrund av detta menar utskottet att det finns skäl för utskottet att fördjupa dialogen med Regeringskansliet bl.a. för att ytterligare utveckla mätmetoder för utgiftsområde 17.
Utskottet konstaterar vidare att det pågår en kontinuerlig dialog mellan riksdagen och regeringen om utvecklingen av den ekonomiska styrningen. Utskottet anser att det är viktigt att utvecklingsarbetet kring den ekonomiska styrningen fortsätter och välkomnar därför de ändringar i förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag som regeringen beslutat om i år (prop. 2018/19:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor). Utskottet menar att myndigheternas bidrag till analyser och bedömningar av verksamhetens resultat i relation till bl.a. riksdagsbundna mål kan bidra till det bredare resonemang som utskottet tidigare efterfrågat om vilka prestationer som åstadkommits och de effekter som regeringen bedömer att dessa prestationer har lett till (prop. 2017/18:1, bet. 2017/18:KrU1). Utskottet delar även regeringens målsättning att det är viktigt att värna myndigheternas kärnverksamhet och beakta olika förutsättningar och verksamheter när styrningen utvecklas.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt utskottets förslag i bilaga 4 och lämnar de bemyndiganden som regeringen har begärt. Därmed bifaller riksdagen delvis motionsyrkanden om anslagsfördelning från Moderaterna och Kristdemokraterna och bifaller delvis förslagen om anslagsfördelning i budgetpropositionen. Riksdagen bifaller regeringens förslag till bemyndiganden. Övriga här behandlade motionsyrkanden avslås.
Jämför särskilt yttrande 1 (S, V, MP), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).
Allmänt om regeringens och motionärernas budgetförslag för 2019
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid består av 15 delområden och 50 anslag. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2019 att utgiftsramen för utgiftsområdet ska uppgå till 15 994 531 000 kronor (prop. 2018/19:1). Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av propositionen med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Utgångspunkt för förslagen har varit den budget som riksdagen beslutat för 2018.
Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna föreslår i sina respektive budgetmotioner en utgiftsram för 2019 som understiger regeringens med 228 000 000 kronor, 418 692 000 kronor respektive 872 500 000 kronor. Liberalerna föreslår i sin budgetmotion en utgiftsram som överstiger regeringens med 387 000 000 kronor. Centerpartiet har i sin budgetmotion inga anslagspåverkande förslag inom utgiftsområdet.
Ledamöterna från Moderaterna och Kristdemokraterna har under ärendets beredning lämnat ett gemensamt alternativt förslag till anslagstilldelning. Förslaget baseras på partiernas budgetmotioner.
Anslaget får användas för Statens kulturråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 55 461 000 kronor. Anslaget räknas upp med 361 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 55 822 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 22 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en nationell samordnare för kulturkanonarbete, 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut och 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsar. Motionärerna vill att anslaget ska minskas med 10 miljoner kronor till nationellt kulturskolecentrum. Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar även i motion 2018/19:1647 yrkande 1 om att låta ta fram en svensk kulturkanon. I motion 2018/19:644 yrkande 1 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att regeringen ser över möjligheterna och formerna för ett spelinstitut.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 55 822 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 589 284 000 kronor, vilket inkluderar en ökning med 10 miljoner kronor till följd av ändring av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018.
Enligt tillämpningen av principerna vid utformningen av budgetpropositionen föreslår regeringen att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 40 miljoner kronor för kulturverksamhet i vissa bostadsområden inte genomförs, utan att medel tillförs även för 2019.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 578 684 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 miljoner kronor 2020.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2018/19:2939 yrkandena 1 och 2 att anslaget ska minskas med 148 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 100 miljoner kronor avser kulturskolan, 40 miljoner kronor främjandet av kulturverksamhet i vissa bostadsområden och 8 miljoner kronor uppmärksammandet av Ingmar Bergman 100 år.
I kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 309 840 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser bl.a. 225 miljoner kronor för satsningen biblioteksverksamhet i hela landet samt satsningen på kulturverksamhet i förortsområden och interkulturell verksamhet. Sverigedemokraterna vill också att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor för insatser riktade mot samisk kultur.
I kommittémotion 2018/19:2904 yrkande 1 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska minskas med 365 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Kristdemokraterna avvisar fortsatt tidigare satsningar på förstärkning av biblioteksverksamheten i hela landet om 225 miljoner kronor, 100 miljoner kronor för främjandet av låga taxor i den kommunala musik- och kulturskolan och 40 miljoner kronor för främjandet av kulturverksamheter i vissa bostadsområden.
Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 att anslaget ska ökas med 410 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser 200 miljoner kronor till kulturaktörer som breddar sin publik och 200 miljoner kronor för en riktad bibliotekssatsning som bl.a. omfattar ökade inköp för litteratur och trygghetssatsningar. Motionärerna föreslår att totalt 115 miljoner kronor förs över från anslagen 2:2, 3:1, 4:2, 4:4 och 5:2 till anslaget 1:2 till förmån för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken. Motionärerna står inte bakom satsningen på den kommunala musik- och kulturskolan om 100 miljoner kronor och avvisar 5 miljoner kronor till Bergmanåret.
Utskottets ställningstagande
De kommunala kulturskolorna erbjuder tusentals barn och ungdomar en viktig och bred verksamhet som är tillgänglig och av hög kvalitet. Utskottet menar dock att det är kostsamt och ineffektivt att via riktade statsbidrag motivera kommuner att öka tillgängligheten genom sänkta avgifter. Det riskerar att gynna privilegierade grupper och kan på längre sikt leda till ett system där stat och kommuner får ett gemensamt ansvar för kulturskolornas verksamheter. Anslaget bör därför minskas med 100 miljoner kronor 2019–2021.
Vidare noterar utskottet att det 2019 är 101 år sedan Ingmar Bergman föddes och att de medel som avsattes under 2018 för högtidlighållandet därför bör upphöra. Givet detta föreslår utskottet att anslaget ska minskas med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
De principer som regeringen tillämpat vid utformningen av proposition 2018/19:1 leder till att regeringens satsning på kulturverksamhet i vissa bostadsområden fortsatt föreslås få medel för 2019. Utskottet kan dock konstatera att satsningen enbart avsåg perioden 2016–2018 och föreslår därför att anslaget ska minskas med 40 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Enligt utskottet bör anslaget sammantaget minskas med 148 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för 2019. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning om 430 684 000 kronor till anslaget för 2019.
I ärendet har information inhämtats från Kulturdepartementet.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Skapande skola för barn i förskola, förskoleklass, grundskola och motsvarande skolformer. Anslaget får även användas för statsbidrag till andra verksamheter som syftar till att stärka kultur i skolan. Vidare får anslaget användas för utgifter för administration, främjande, uppföljning och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 187 825 000 kronor. Enligt tillämpningen av principerna vid utformningen av budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget ska minskas med 760 000 kronor fr.o.m. 2019 för att finansiera motsvarande ökning av anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer. Regeringen bedömer inte att minskningen påverkar den verksamhet som finansieras under anslaget i någon större omfattning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 187 065 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att i högre utsträckning anlita professionella kulturskapare i Skapande skola.
Roland Utbult m.fl. anför i kommittémotion 2018/19:2904 yrkandena 1 och 9 att Kristdemokraterna värnar Skapande skola men bedömer att anslaget ska minskas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag.
Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 att anslaget ska ökas med 57 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att bygga ut Skapande skola till att omfatta gymnasieskolan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 187 065 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Roland Utbult m.fl. (KD) och Christer Nylander m.fl. (L).
Anslaget får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 45 153 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 45 153 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser ny teknik, bl.a. digital, för att förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 45 153 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslaget från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till icke-statliga kulturlokaler för ändring, tillbyggnad och handikappanpassning av sådana lokaler.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 852 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 852 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 9 miljoner kronor 2020–2021.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 15 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för satsningar på tillgänglighetsanpassning av icke-statliga kulturlokaler.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 9 852 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till regionala och lokala kulturverksamheter inom följande områden:
– professionell teater-, dans- och musikverksamhet
– museiverksamhet och museernas kulturmiljöarbete
– bibliotek-, läs- och litteraturfrämjande verksamhet
– professionell bild- och formverksamhet
– regional enskild arkivverksamhet
– filmkulturell verksamhet
– främjande av hemslöjd.
Anslaget får användas för utgifter för tidsbegränsade utvecklingsinsatser samt för bidrag till det civila samhället och de professionella kulturskaparnas medverkan i arbetet med att ta fram och genomföra regionala kulturplaner.
Anslaget får även användas för Kungl. bibliotekets genomförande av det samlade ansvaret för statens stöd och samordning inom biblioteksväsendet.
Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scen-konstområdet samt för Statens kulturråds arbete med bedömning, uppföljning och främjande inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 486 368 000 kronor. Anslaget räknas upp med 14 819 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 501 187 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 55 miljoner kronor 2020–2021.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska minskas med 68 532 000 i förhållande till regeringens förslag. Den beräknade minskningen är en följd av Sverigedemokraternas förändrade fokus på kulturpolitiken, omprioriteringar och avvecklat offentligt stöd till i första hand uppenbart mångkulturalistiska verksamheter.
Roland Utbult m.fl. (KD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 yrkandena 1 och 6 att anslaget minskas med 28 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill minska anslaget med 53 miljoner kronor för den musikaliska scenkonsten. Vidare vill motionärerna tillföra anslaget 25 miljoner kronor som en förstärkning av kultursamverkansmodellen.
För att stärka förnyelsen av kulturpolitiken föreslår Christer Nylander m.fl. (L) i kommittémotion 2018/19:2958 att anslaget ska ökas med 110 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att förstärka kultursamverkansmodellen. Motionärerna föreslår vidare att anslaget ska minskas med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. Totalt föreslår motionärerna en ökning av anslaget i förhållande till regeringens förslag med 107 miljoner kronor. I partimotion 2018/19:2058 föreslår Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 6 att det nationella stödet fördelas med större förtroende för de lokala och regionala kompetenserna inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 1 501 187 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Roland Utbult m.fl. (KD) och Christer Nylander m.fl. (L). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för Myndigheten för kulturanalys förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 14 714 000 kronor. Anslaget räknas upp med 158 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 14 858 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 14 858 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 35 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag: Skapande äldreomsorg. Motionärerna vill förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den tidigare regeringen initierade 2011 och göra satsningen till ett permanent anslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att landstingen ska bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper och föreslår att 35 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för stimulansbidrag som främjar utveckling av och arbete inom området.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att 295 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för en landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet. Motionärerna menar att det saknas en funktion som synliggör, marknadsför och samordnar den lokala kulturen och kulturarvet. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet föreslår Sverigedemokraterna därför kulturlotsar och Sverigecenter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Kungliga Operan AB, Kungliga Dramatiska teatern AB, Riksteatern (ideell förening), Stiftelsen Dansens Hus, Stiftelsen Drottningholms Slottsteater, Unga Klara och Voksenåsen AS. Anslaget får även användas för kvalitetsstärkande insatser inom scenkonstområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 071 049 000 kronor. Anslaget räknas upp med 13 617 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 084 666 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen beräknar att anslaget för 2019 ska fördelas enligt följande:
– Operan med 499 496 000 kronor
– Dramaten med 244 342 000 kronor
– Riksteatern med 276 542 000 kronor
– Dansens Hus med 24 419 000 kronor
– Drottningholms Slottsteater med 12 677 000 kronor
– Voksenåsen med 10 858 000 kronor
– Unga Klara med 16 332 000 kronor.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minskas med 14 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna avvisar regeringens förslag om att införa en nationell barn- och ungdomsscen vid Unga Klara. Sverigedemokraterna tillför vidare 1 miljon kronor vardera till Operan och Dramaten för att utreda möjligheten att fortsätta att utveckla och bredda arbetet med barnscenerna.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 att anslaget ska minskas med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag avseende Unga Klara som nationell barn- och ungdomsscen.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. en minskning av anslaget med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 1 084 666 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Roland Utbult m.fl. (KD) och Christer Nylander m.fl. (L).
Regeringen har även lämnat ett förslag till bemyndigande som innebär att Operan ges möjlighet att ta upp ett lån i Riksgälden för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Operan samt ett förslag till bemyndigande som innebär att Dramaten ges möjlighet att ta upp ett lån i Riksgälden för investeringar i ett nytt övermaskineri. Dessa förslag behandlas nedan.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till det fria kulturlivet, arrangörer, fonogramverksamhet och vissa andra aktörer av kulturpolitiskt intresse inom teater, dans och musik. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 213 614 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 213 614 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 167 miljoner kronor 2020–2021.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minskas med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna avvisar satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Kristdemokraterna avvisar regeringens satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. en minskning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Liberalerna avvisar satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten under anslaget till förmån för en satsning under anslaget 1:2 som ska vara tillgängligt för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av regeringens föreslagna satsning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 213 614 000 kronor till anslaget för 2019. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Roland Utbult m.fl. (KD) och Christer Nylander m.fl. (L). Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till bemyndigande.
Anslaget får användas för Statens musikverks förvaltningsutgifter och för utgifter för statsbidrag till musiklivet. Anslaget får även användas för utgifter som uppkommer till följd av att Stiftelsen Svenska rikskonserter avvecklas, såsom pensionskostnader som regleras retroaktivt.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 116 767 000 kronor. Anslaget räknas upp med 999 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 117 766 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska ökas med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår att Statens musikverk tillförs medel för att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet. Av dessa medel föreslås att 1,5 miljoner kronor avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 117 766 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till litteratur, kulturtidskrifter, läsfrämjande och ett litteraturpris till Astrid Lindgrens minne. Anslaget får även användas för utgifter för administration, uppföljning, främjande och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 205 735 000 kronor, vilket inkluderar en ökning med 50 miljoner kronor till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 155 735 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 40 miljoner kronor 2020–2021.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2939 av Lotta Finstorp m.fl. yrkandena 1 och 3 en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för bibliotekens arbete med att nå ungdomar från socioekonomiskt svaga miljöer.
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 en minskning av anslaget med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna föreslår att medel för bl.a. internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstöd till litteratur sänks. Inom anslaget föreslås att bidraget för kulturtidskrifter minskas med 3 miljoner kronor.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten avvisas.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. en minskning av anslaget med 8 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till förmån för en satsning under anslaget 1:2 som ska vara tillgänglig för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Kulturen tillhör alla. Fokus bör särskilt ligga på alla barns och ungas rätt till kultur eftersom det ofta är i unga år som intresset för kultur och konstnärligt skapande bäst kan tillvaratas och stimuleras. Ett levande kulturliv breddar möjligheterna för livslångt lärande och bildningsresor.
Utskottet menar därför att det är viktigt att unga får stimulans till läsande och då inte minst unga från grupper som i lägre grad tar del av olika kulturyttringar. Sådana insatser är viktiga inte minst för språkutvecklingen. För att möjliggöra för elever att kunna ta del av alla kulturella skatter måste också litteraturen tillgängliggöras för bredare grupper. Biblioteken har i detta sammanhang en nyckelroll genom sitt samarbete med skolan där alla barn och ungdomar dagligen befinner sig.
Anslaget bör därför ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för 2019 för bibliotekens arbete med att nå ungdomar från socioekonomiskt svaga miljöer. För 2020–2021 bör anslaget ökas med 25 miljoner kronor. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning om 160 735 000 kronor för 2019.
I ärendet har information inhämtats från Kulturdepartementet.
Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för Myndigheten för tillgängliga mediers förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 121 756 000 kronor. Anslaget räknas upp med 1 426 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 123 182 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 123 182 000 kronor till anslaget för 2019.
Anslaget får användas för Institutet för språk och folkminnens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till terminologiskt arbete.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 67 045 000 kronor. Anslaget räknas upp med 553 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 67 598 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ökas med 11 miljoner i förhållande till regeringens förslag. Av detta belopp tillförs 5 miljoner kronor för att bl.a. höja ambitionsnivån vad gäller arbetet med Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet samt bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. 5 miljoner kronor avser en förstärkning av myndighetens arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige sedan avvecklandet av Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Umeå (Daum). Dessa insatser föreslås för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Sverigedemokraterna föreslår vidare att 1 miljon kronor avsätts för ett uppdrag till myndigheten att i samråd med Forum för levande historia samla in och bygga upp en kunskapsbas kring synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för personer med funktionsnedsättning.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att säkra terminologiarbetet under en övergångsperiod i samband med att ansvaret för terminologifrågor flyttas till Institutet för språk och folkminnen när Terminologicentrum avvecklas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 67 598 000 kronor till anslaget för 2019. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Christer Nylander m.fl. (L).
Anslaget får användas för Statens konstråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 30 745 000 kronor. Anslaget räknas upp med 496 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 31 241 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att de avvisar förslaget att Statens konstråd ska bli ett nav för kunskapsutveckling för offentlig konst.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 31 241 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Statens konstråds utgifter för konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 42 947 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 947 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten minskas.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. en minskning av anslaget med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till förmån för en satsning under anslaget 1:2 som ska vara tillgänglig för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 42 947 000 kronor till anslaget för 2019. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Roland Utbult m.fl. (KD) och Christer Nylander m.fl. (L).
Anslaget får användas för Nämnden för hemslöjdsfrågors förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Svenska Hemslöjdsföreningars Riksförbund, rikshemslöjdskonsulenternas verksamhet och för projekt inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 11 611 000 kronor. Anslaget räknas upp med 40 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 11 651 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag i syfte att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse för och sprida kunskap om äldre hantverksmetoder och traditionell svensk folkkonst.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 11 651 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom bild- och formområdet, utställare, konsthantverkskooperativ samt utrustningsbidrag till kollektivverkstäder. Anslaget får även användas för statsbidrag till folkparkerna och vissa samlingslokalhållande organisationer för konstförvärv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 40 069 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 40 069 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 14 miljoner kronor 2020.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minskas med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna menar att finansieringen av samtidskonsten bör bli mer självfinansierad och ställer sig därför inte bakom regeringens satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten dras ned.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. en minskning av anslaget med 12 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till förmån för en satsning under anslaget 1:2 som ska vara tillgänglig för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 40 069 000 kronor till anslaget för 2019. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Roland Utbult m.fl. (KD) och Christer Nylander m.fl. (L). Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till bemyndigande.
Anslaget får användas för Konstnärsnämndens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 21 954 000 kronor. Anslaget räknas upp med 177 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 22 131 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2939 av Lotta Finstorp m.fl. yrkandena 1 och 4 en ökning av anslaget med sammanlagt 25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Moderaterna föreslår att anslaget ska ökas med 20 miljoner kronor för arbetsstipendier för konstnärer och med 5 miljoner kronor till nyskapande kultur i form av stöd till Kulturbryggan. I kommittémotion 2018/19:2862 av Lotta Finstorp m.fl. (M) yrkande 4 framhålls vikten av riktat stöd för nya konstnärer i början av deras yrkesverksamma gärning. Moderaterna framför vidare att ambitionen är att löpande förbättra Kulturbryggan och på sikt bygga ut reformen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 22 131 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Lotta Finstorp m.fl. (M).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag och ersättningar till konstnärer och upphovsmän inom bild-, form-, musik-, teater-, dans-, ord- och filmområdet. Anslaget får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten, inklusive för det särskilda beslutsorganet Kulturbryggan.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 459 296 000 kronor.
Regeringen har godkänt den överenskommelse som träffats med Sveriges Författarförbund, Föreningen Svenska Tecknare och Svenska Fotografers Förbund om biblioteksersättningens grundbelopp (Ku2017/00285/KO). Enligt överenskommelsen höjs grundbeloppet för 2019. Anslaget ökas därför med 1 760 000 kronor fr.o.m. 2019.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett fast nominellt belopp, och regeringen föreslår att anslaget ökas med 6 041 000 kronor enligt tidigare beräkningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 467 097 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 196 miljoner kronor 2020–2029.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minskas med 93 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget minskas i linje med Sverigedemokraternas principiella hållning att den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering anser Sverigedemokraterna att det bör genomföras olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till följd av att satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten dras ned.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. en minskning av anslaget med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag till förmån för en satsning under anslaget 1:2 som ska vara tillgänglig för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av regeringens föreslagna satsning på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 467 097 000 kronor till anslaget för 2019. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD), Roland Utbult m.fl. (KD) och Christer Nylander m.fl. (L). Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag till bemyndigande.
Anslaget får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 397 785 000 kronor. Anslaget räknas upp med 5 398 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 403 183 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. att anslaget ska minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 403 183 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Christer Nylander m.fl. (L).
Anslaget får användas för Riksantikvarieämbetets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till organisationer inom kulturmiljöområdet, till utgifter för statsbidrag till löner för arbetsledare inom ramen för Kulturarvs-IT samt för det svenska bidraget till Europeana. Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av Riksutställningar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 270 200 000 kronor. Anslaget räknas upp med 4 601 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 274 801 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att återföra tidigare minskade medel och för att förstärka verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska även täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver föreslås riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Den föreslagna satsningen inkluderar 5 miljoner kronor som öronmärks för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (99:2) samt 1 miljon kronor öronmärkta för en utredning och framtagandet av en långsiktig strategi för landets kulturreservat (99:5). Motionärerna föreslår också att det inom ramen för anslaget ska ske en samordning och administration av kulturlotsar och Sverigecenter i samarbete med Statens kulturråd (99:9).
Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 att anslaget ska minskas med 1 miljon kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 274 801 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Christer Nylander m.fl. (L).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till kulturmiljövård. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till hembygdsmuseer och ideella kulturarvsverksamheter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 270 542 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 270 542 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 90 miljoner kronor 2020–2022.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag på grund av otillräcklig uppräkning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 270 542 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för kyrkoantikvarisk ersättning enligt kulturmiljölagen (1988:950) i samband med vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena. Den kyrkoantikvariska ersättningen får användas till kyrko-byggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser och ska fördelas av Svenska kyrkan efter samråd med myndigheter inom kulturmiljöområdet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 460 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 460 miljoner kronor till anslaget för 2019.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska ökas med 440 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Utöver en generell ambitionshöjning när det gäller basverksamheten syftar ökningen särskilt till att möjliggöra insatser för bevarande av bl.a. det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 460 miljoner kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till arbetslivsmuseer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 8 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 8 miljoner kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 8 miljoner kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna yrkar i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 160 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag: Kulturarvs-ROT. Anslaget ska användas för ett öronmärkt ROT-avdrag för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionerna
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att 100 miljoner kronor anvisas för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Kulturarvsfonden ska kunna bevilja medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet utifrån ansökningar från bl.a. privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner. Även Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkar i motion 2018/19:377 yrkande 5 om inrättandet av en kulturarvsfond.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Patrick Reslow m.fl. (SD).
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 32 miljoner kronor ska öronmärkas i ett eget anslag som garanterar och uppvärderar betydelsen av reservatsformen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att 50 miljoner kronor införs som stimulansbidrag till Sveriges kommuner för att tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnadsförvaltningar som saknar eller behöver stärka kulturmiljökompetensen. Likaså yrkar Jonas Andersson i Linköping m.fl. (SD) i motion 2018/19:642 yrkande 1 om en förstärkning av kommunernas kulturmiljökompetens. Även Roger Hedlund m.fl. (SD) yrkar i kommittémotion 2018/19:1120 yrkande 24 om en förstärkning av kommunernas kulturmiljökompetens.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl., Jonas Andersson i Linköping m.fl. och Roger Hedlund m.fl. (samtliga SD).
Anslaget får användas för förvaltningsutgifter för följande centrala museer som är myndigheter:
– Statens historiska museer
– Nationalmuseum
– Naturhistoriska riksmuseet
– Statens museer för världskultur
– Statens maritima och transporthistoriska museer
– Statens centrum för arkitektur och design
– Statens försvarshistoriska museer
– Moderna museet.
Anslaget får även användas av nämnda myndigheter för utgifter för statsbidrag till ändamål inom museiområdet.
Vidare får anslaget användas för utgifter vid avvecklingen av myndigheten Livrustkammaren och Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 266 887 000 kronor.
Enligt de principer som regeringen tillämpat vid utformningen av propositionen föreslår regeringen att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med ca 23 miljoner kronor för Nationalmuseum inte genomförs. I enlighet med principerna föreslår regeringen även att den tidigare beräknade ökningen av anslaget med 1 024 000 kronor för 2019 genomförs.
Regeringen föreslår vidare att anslaget ska minskas med 120 000 kronor för 2019 för att finansiera statliga utställningsgarantier. Regeringen bedömer att minskningen inte påverkar den verksamhet som finansieras under anslaget i någon större utsträckning. Vidare innebär en teknisk korrigering att regeringen föreslår att anslaget ska minskas med 4 118 000 kronor.
Anslaget räknas upp med 28 884 000 kronor i pris- och löneomräkning.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 300 793 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen beräknar att anslaget för 2019 ska fördelas enligt följande:
– Statens historiska museer med 166 092 000 kronor
– Nationalmuseum med 225 224 000 kronor
– Naturhistoriska riksmuseet med 185 627 000 kronor
– Statens museer för världskultur med 191 384 000 kronor
– Statens maritima museer med 186 246 000 kronor
– Statens centrum för arkitektur och design med 59 683 000 kronor
– Statens försvarshistoriska museer med 123 394 000 kronor
– Moderna museet med 163 143 000 kronor.
Under 2017 uppgick intäkterna för uppdragsverksamheten vid Vasamuseet till ca 152 miljoner kronor, för den arkeologiska uppdragsverksamheten vid Statens historiska museer till ca 133 miljoner kronor och Cosmonovas uppdragsverksamhet vid Naturhistoriska riksmuseet till ca 15 miljoner kronor.
Motionerna
Lotta Finstorp m.fl. (M) föreslår i kommittémotion 2018/18:2939 yrkandena 1 och 5 att anslaget ska minskas med 80 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser reformen fri entré på statliga museer.
I kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 84 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna föreslår ett nytt anslag, Öppna museer (99:4), till vilket de 80 miljoner kronor som regeringen satsar på fri entré inordnas. Sverigedemokraterna föreslår även att 10 miljoner kronor förs till anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser. Sverigedemokraterna föreslår att stödet till Statens museer för världskultur ska minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Motionärerna föreslår vidare att stödet till Statens historiska museer med Livrustkammaren, Skoklosters slott och Stiftelsen Hallwylska museet ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 2 miljoner kronor särskilt ska gå till Livrustkammarens verksamhet. Motionärerna vill att stödet till Statens maritima museer ska ökas med 3 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vidare föreslår motionärerna att stödet till Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet och Statens försvarshistoriska museer ska ökas med 2 miljoner kronor vardera i förhållande till regeringens förslag.
I kommittémotion 2018/19:2904 yrkande 1 avvisar Roland Utbult m.fl. (KD) regeringens satsning på fri entré för vuxna till statliga museer om 80 miljoner kronor.
Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 att anslaget ska minskas med totalt 94 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna välkomnar de museer som vill erbjuda fri entré att självständigt fatta beslut om det. Motionärerna föreslår därför ett nytt anslag för att finansiera bidrag som kan sökas av statligt finansierade museer och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer (99:12). Anslaget 8:1 ska därför minskas med 80 miljoner kronor. Liberalerna avvisar fortsatt regeringens satsning om 8 miljoner kronor för att stärka en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning vid Statens historiska museer och Statens museer för världskultur. Motionärerna menar att detta rimligen är samtliga museers kärnuppdrag. Liberalerna föreslår vidare att anslaget ska minskas med 6 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av en justerad pris- och löneomräkning.
Utskottets ställningstagande
Sedan fri entré-reformen infördes i början av 2016 har riksdagen antagit museilagen (2017:563). Lagen innehåller bestämmelser om det allmänna museiväsendet dvs. statliga, regionala och kommunala museer samt andra museer där mer än hälften av ledamöterna är utsedda av stat, kommun eller landsting (1 §). Enlig lagen ska ett museum utifrån sitt ämnesområde bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning (4 §). Detta är viktiga uppgifter som museerna arbetar aktivt med. Fri entré omfattar enbart fasta utställningar vid de statliga centrala museerna varav flertalet är placerade i Stockholm alternativt i andra större städer såsom Göteborg, Linköping och Malmö. Utskottet menar att reformen riskerar att bidra till en snedvridning av de ekonomiska förutsättningarna för det allmänna museiväsendets olika aktörer.
Efter ca tre år med fri entré-reformen finns det heller inga tydliga tecken på att reformen har gett rätt förutsättningar för att nå nya grupper, t.ex. barnfamiljer med låga inkomster och ovana museibesökare, vilket var ett av de uttalade skälen för reformen. Utskottet vill också påpeka att barn och unga hade fri entré till statliga museer även före reformen.
Enligt utskottet bör fri entré-reformen avvecklas under våren 2019. Barn och unga ska i likhet med vad som tidigare gällde ha fri entré. Anslaget bör därför minskas med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för 2019. För åren 2020 och 2021 beräknas anslaget minska med 80 miljoner kronor per år till följd av att fri entré-reformen avslutas. Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning om 1 240 793 000 kronor till anslaget för 2019.
I ärendet har information inhämtats från Kulturdepartementet.
Anslaget får användas för statsbidrag till följande centrala museer som är stiftelser:
– Nordiska museet
– Skansen
– Tekniska museet
– Arbetets museum.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 258 707 000 kronor. Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp och regeringen föreslår att anslaget ska ökas med 3 987 000 kronor enligt tidigare beräkningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 262 694 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen beräknar att anslaget för 2019 ska fördelas enligt följande:
– Nordiska museet med 120 468 000 kronor
– Skansen med 74 675 000 kronor
– Tekniska museet med 49 068 000 kronor
– Arbetets museum med 18 483 000 kronor.
Under 2017 uppgick avgiftsintäkterna för de fyra museerna till ca 253 miljoner kronor. Av detta belopp svarade Skansen för ca 167 miljoner kronor.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen avser en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 262 694 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till museer och liknande institutioner.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 75 519 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 75 519 000 kronor till anslaget för 2019.
Enligt tillämpningen av principerna vid utformningen av budgetpropositionen kommer det tidigare beräknade tillskottet om 20 miljoner kronor för perioden 2019–2021 för driftsstöd till ett nytt Nobelcenter inte att genomföras. Anslaget ökas därför inte i enlighet med tidigare redovisade beräkningar.
Regeringen beräknar att anslaget för 2019 ska fördelas enligt följande:
– Dansmuseet med 10 454 000 kronor
– Millesgården med 4 189 000 kronor
– Thielska galleriet med 6 144 000 kronor
– Föremålsvården i Kiruna med 15 025 000 kronor
– Nobelmuseet med 4 952 000 kronor
– Svensk Form med 4 713 000 kronor
– Röhsska museet med 502 000 kronor
– Strindbergsmuseet med 581 000 kronor
– Judiska museet med 3 102 000 kronor
– Bildmuseet med 743 000 kronor
– Zornsamlingarna med 204 000 kronor
– Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum med 1 500 000 kronor
– Riksförbundet Sveriges museer med 1 500 000 kronor
– Sveriges Fängelsemuseum med 1 500 000 kronor
– Prins Eugens Waldemarsudde med 12 410 000 kronor
– Form/Design Center med 3 000 000 kronor
– Rörelsernas museum med 5 000 000 kronor.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar regeringens förslag om 5 miljoner kronor till Rörelsernas museum. Motionärerna föreslår att anslaget tillförs 5 miljoner kronor för nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije, att 2 miljoner kronor tillförs Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum samt att 3 miljoner kronor tillförs Zornsamlingarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 75 519 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för Forum för levande historias förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för såväl prissumma som omkostnader för prisutdelning, avseende ett pris för humanitära och demokratifrämjande insatser. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till den fond som inrättats av Task Force for International Cooperation on Holocaust Education, Research and Remembrance, fr.o.m. 2013 benämnt International Holocaust Remembrance Alliance.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 45 926 000 kronor. Anslaget räknas upp med 534 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 46 459 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:2904 yrkandena 1 och 2 föreslår Roland Utbult m.fl. (KD) att anslaget ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för ett uppdrag att informera om den våldsbejakande islamismens brott.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 46 459 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för utställningsgarantier. Anslaget får även användas för utgifter för inköp av kulturföremål som har sådant konstnärligt, historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de införlivas med offentliga samlingar.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 080 000 kronor.
Enligt tillämpningen av principerna vid utformningen av budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget ska ökas med 120 000 kronor för 2019 för att finansiera ersättning i enlighet med förordningen (1998:200) om statliga utställningsgarantier. Vidare innebär principerna att den tidigare beräknade minskningen av anslaget med 1 miljon kronor fr.o.m. 2019 genomförs.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 200 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 200 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att 140 miljoner kronor avsätts till ett nytt anslag för att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv. Satsningen riktar sig till hela landet, både till statliga och till regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera och synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Motionen
Christer Nylander m.fl. (L) föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 att stödet till fri entré blir frivilligt genom att 95 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för bidrag som kan sökas av statligt finansierade museer och utställningsverksamheter samt läns- och regionmuseer.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner inte skäl att bifalla förslag om ett nytt anslag och avvisar därmed motionsförslag från Christer Nylander m.fl. (L).
Anslaget får användas för Myndigheten för stöd till trossamfunds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 12 631 000 kronor. Anslaget räknas upp med 167 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 12 799 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund. Medlen är öronmärkta för att stärka myndighetens arbete med tillsyn, granskning och uppföljning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 12 799 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till trossamfund. Anslaget får även användas för utgifter för Skatteverkets avgiftshjälp.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 81 919 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 81 919 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 46 miljoner kronor 2020–2021.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minskas med 41 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Anslaget ska enligt motionärerna minskas för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt, samt för de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet och för minskade administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 yrkandena 1 och 8 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna framhåller att trossamfunden i många avseenden har en viktig roll att fylla. Det utökade stödet ska enligt motionärerna bl.a. användas till att förstärka skyddet av religiösa byggnader som t.ex. synagogor. Även i motion 2018/19:2690 yrkande 12 framhåller Roland Utbult m.fl. (KD) att stödet till trossamfunden bör öka.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 81 919 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för statsbidrag till utveckling, produktion, visning och spridning av film samt till filmkulturell utveckling.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 567 144 000 kronor, vilket inkluderar en ökning med 15 miljoner kronor till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018.
Enligt tillämpningen av principerna vid utformningen av budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget ökas med 10 miljoner kronor 2019. I budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 17 avsnitt 3.6.1) beräknade regeringen att ett tillskott om 10 miljoner kronor skulle göras fr.o.m. 2019 för bevarandet av filmarvet i Ingmar Bergmans namn. Därmed bedömde regeringen riksdagens tillkännagivande (bet. 2015/16:KrU11 punkt 20, rskr. 2015/16:289) som slutbehandlat. För att regeringens bedömning om slutbehandling av tillkännagivandet fortsatt ska vara giltig ökas anslaget därför med 10 miljoner kronor fr.o.m. 2019.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 562 144 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 en minskning av anslaget med 106 250 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom att höjningen av filmstödet finansieras med en höjning av mervärdesskatten på biobiljetter. Inom anslaget tillför Sverigedemokraterna vidare 2,5 miljoner kronor till filmstöd för samisk film. Detta stöd föreslås hanteras av Samiska filminstitutet.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 av Roland Utbult m.fl. yrkande 1 en minskning av anslaget med 182,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att finansiera bl.a. satsningar på kultursamverkansmodellen och Forum för levande historia.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 562 144 000 kronor till anslaget för 2019. Utskottet avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Sverigefinska Riksförbundet för sändningar av TV Finland.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 9 721 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 9 721 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Aron Emilsson m.fl. (SD) föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 att anslaget ska ökas med 1 055 000 kronor i förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 9 721 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för information om forskningsresultat för att utarbeta mediestatistik och dokumentera ägar- och marknadsförhållanden inom svenska massmedier vid den svenska avdelningen av Nordiskt in-formationscenter för Medie- och Kommunikationsforskning (Nordicom).
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 3 817 000 kronor. Anslaget räknas upp med 25 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 3 842 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 3 842 000 kronor till anslaget för 2019.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till Europeiska audiovisuella observatoriet.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 483 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 483 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 483 000 kronor till anslaget för 2019.
Anslaget får användas för Statens medieråds förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 22 310 000 kronor. Anslaget räknas upp med 215 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 22 525 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 22 525 000 kronor till anslaget för 2019.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till taltidningar. Anslaget får även användas för vissa förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 50 556 000 kronor, vilket inkluderar en minskning med 4 miljoner kronor till följd av förslag i proposition 2018/19:2 Höständringsbudget för 2018.
Enligt tillämpningen av principerna vid utformningen av budgetpropositionen föreslår regeringen att anslaget ska minskas med 5,1 miljoner kronor för 2019 för att finansiera ökade kostnader för vissa myndigheter för att hantera den nya public service-avgiften (prop. 2017/18:261). Vidare innebär principerna att anslaget ska minskas med 4,5 miljoner kronor för 2019 för att finansiera en ökning av anslaget 10:1 Filmstöd. Regeringen bedömer att minskningarna inte kommer att påverka den verksamhet som finansieras under anslaget i någon större utsträckning eftersom de senaste årens digitalisering av taltidningsverksamheten har lett till lägre kostnader för staten.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 44 956 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning om 44 956 000 kronor till anslaget för 2019.
Anslaget får användas för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 43 813 000 kronor, vilket inkluderar en ökning med 3 miljoner kronor till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018. Anslaget räknas upp med 1 248 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 42 061 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 en ökning av anslaget med 7,6 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit. Myndigheten tillförs medel så att organisationer som företräder ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna ansöka om medel för kulturella aktiviteter och för att anpassa lokaler. Motionärerna förslår även medel för förstärkning av gransknings- och utvärderingsarbete kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de krav som staten ställer och verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 42 061 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till ungdomsorganisationer. Anslaget får vidare användas för utgifter för statsbidrag och visst övrigt stöd till nationell och internationell ungdomsverksamhet för ungdomspolitikens genomförande. Anslaget får även användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 243 440 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 243 440 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 212 miljoner kronor 2020.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 2 att anslaget ska minskas med 13 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. I detta ligger en minskning av anslaget till följd av att Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att avveckla det skattefinansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige som ett led i arbetet för att motverka segregation i samhället. Vidare ingår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor för att tillgängliggöra och anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 243 440 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig vidare bakom regeringens förslag om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för särskilda insatser inom ungdomspolitiken. Anslaget får användas för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 85 miljoner kronor, vilket inkluderar en ökning med 50 miljoner kronor till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 35 miljoner kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 35 miljoner kronor till anslaget för 2019.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till idrotten. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till specialidrott inom gymnasieskolan, idrottsforskning och insatser mot dopning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 1 964 311 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 1 954 311 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
I kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 2 föreslås att anslaget ska minskas med 84,5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna stöder inte regeringens satsningar på integrationsåtgärder i utanförskapsområden, eftersom det enligt motionärerna inte ligger i idrottens uppdrag. Däremot vill motionärerna stärka barn- och ungdomsidrotten och svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft samt genomföra en fortsättning på en permanentad elitsatsning. Detta bör enligt motionärerna ske genom en omprioritering inom anslaget. Motionärerna budgeterar också för att anslaget ska stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre. Även Angelika Bengtsson m.fl. (SD) framhåller i kommittémotion 2018/19:1286 yrkandena 1 och 2 att stödet till elitsatsningen bör återupptas samt att ytterligare åtgärder bör vidtas i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag och betonar idrottsrörelsens viktiga roll i samhället. Även i motion 2018/19:2690 yrkande 13 framhåller Roland Utbult m.fl. (KD) vikten av satsningar på idrott och att det generella stödet till idrotten bör öka.
Liberalerna avvisar i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. regeringens olika öronmärkta bidrag till idrotten med 116 miljoner kronor och höjer samtidigt anslaget med motsvarande belopp till det generella stödet.
Utskottets ställningstagande
Idrott innebär gemenskap och stärker människors fysiska hälsa. Anslaget bör ökas med 20 miljoner kronor 2019–2021 för en satsning på ett Äldrelyft där träning för äldre lyfts fram. Äldrelyftet ska syfta till att ge fler äldre chansen till fysisk aktivitet och träning och därigenom förbättra livskvaliteten, öka hälsan, minska risken för fallolyckor och samtidigt främja gemenskap och ge möjlighet att få ett sammanhang. Medlen ska fördelas i samverkan med de nationella pensionärsorganisationerna.
Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 1 974 311 000 kronor till anslaget för 2019.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till allmänna samlingslokaler. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till Bygdegårdarnas Riksförbund, Folkets Hus och Parker och Riksföreningen Våra Gårdar för organisationernas information, rådgivning, utvecklingsarbete och arbete gällande ansökningar om statligt stöd.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 52 164 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 52 164 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen anger att i förhållande till beräknad anslagsnivå för 2019 i budgetpropositionen 2018 innebär tillämpningen av de principer som använts vid utformningen av denna budgetproposition att tidigare beräknad ökning av anslaget för 2019 inte genomförs.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 44 miljoner kronor 2020–2021.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minskas med 20 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna motsätter sig regeringens ökning från tidigare år för att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden. Motionärerna påtalar att satsningen är storstadscentrerad och att Sverigedemokraterna vill vara hela Sveriges parti.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. att anslaget ska minskas med 30 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna påtalar att samlingslokaler är en kommunal angelägenhet och att stöd till samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta områden bör minskas med detta belopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 52 164 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Christer Nylander m.fl. (L). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Stöd till friluftsorganisationer (13:3)
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till friluftsorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 47 785 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 47 785 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ökas med 65 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag för att friluftslivets organisationer ska kunna utveckla sitt arbete. Av dessa tillförs 5 miljoner kronor för att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse för och omsorg om svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 47 785 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD).
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer i enlighet med lagen (2010:473) om statligt stöd till riksdagspartiernas kvinnoorganisationer.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 15 miljoner kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 15 miljoner kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 15 miljoner kronor 2020.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 15 miljoner kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för bidrag till forskning samt annan kunskapsutveckling som avser det civila samhället. Anslaget får även användas för utgifter för uppföljning och annan verksamhet för genomförandet av politiken för det civila samhället samt för sådana administrativa utgifter som är en förutsättning för genomförandet av insatser inom området.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 151 758 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 151 758 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska minskas med 123 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ställer sig inte bakom regeringens tidigare satsningar på området då de inte anser att argumenten för ökningarna varit tillräckligt tydliga.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill lyfta fram att ofrivillig ensamhet bland äldre är ett stort problem och att breda reformer måste genomföras för att motverka den ofrivilliga ensamheten, som har stora hälsokonsekvenser bland äldre. Det civila samhällets verksamheter och inte minst pensionärsorganisationerna, gör enligt utskottet goda insatser för att främja gemenskap och motverka ensamhet och isolering bland äldre.
Anslaget bör därför ökas med 20 miljoner kronor 2019–2021. Medlen ska gå till föreningar och organisationer för arbete och verksamhet som syftar till att bryta äldres ensamhet och isolering.
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 171 758 000 kronor till anslaget för 2019.
I ärendet har information inhämtats från Kulturdepartementet.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att 30 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för en idrottssatsning för äldre. Medlen ska enligt motionärerna gå till idrottsrörelsens aktiviteter för att få fler äldre att motionera.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom en satsning på idrott för äldre men föreslår att medel i stället anvisas under anslaget 13:1 Stöd till idrotten.
Ensamhetssatsning (99:11, förslag om nytt anslag)
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att 20 miljoner kronor anvisas till ett nytt anslag för ensamhetssatsningar som ska gå till pensionärsorganisationerna.
Utskottets ställningstagande
Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom en satsning för att motverka ensamhet för äldre men föreslår i stället att medel anvisas under anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn.
Anslaget får användas för utgifter för statsbidrag till folkbildningen. Anslaget får även användas för statsbidrag till Föreningen Nordiska Folkhögskolan i Genève samt för utgifter för statsbidrag i form av det särskilda verksamhetsstödet till SISU Idrottsutbildarna. Vidare får anslaget användas för utgifter för utvärdering av folkbildningen samt för utgifter avseende bidrag till teckenspråkstolkutbildning.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 4 358 183 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 4 348 183 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Moderaterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2939 yrkandena 1 och 6 av Lotta Finstorp m.fl. att anslaget ska minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Minskningen avser Studieförbundens insatser för att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan.
I kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. föreslår Sverigedemokraterna att anslaget ska minskas med 770 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna vill dra ned på de extra medel som anslogs i budgeten för 2018 till fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna på folkhögskolorna. Motionärerna vill vidare ändra villkoren för bidragsgivningen på så sätt att uppenbart samhällssplittrande mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter som präglas av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna uppbära statligt stöd. Vid sidan av detta gör motionärerna bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag med anledning av att motionärerna avvisar den satsning som görs på föräldrars delaktighet i lärandet i skolan. Kristdemokraterna har sin egen satsning för att involvera alla föräldrar i sina barns skolgång inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. att anslaget ska minskas med 50 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna avvisar öronmärkning av medel för att utbilda föräldrar i läxläsning, och understryker att folkbildningens själva idé är att vara fri och frivillig och att staten bör vara ytterst försiktig med att beställa olika utbildningar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill understryka den viktiga uppgift som folkbildningen har, men konstaterar att anslaget till folkbildningen ökat kraftig under de senaste åren. Utskottet bedömer att det är rimligt att göra en mindre minskning av anslaget. Anslaget bör minskas med 50 miljoner kronor 2019–2021. Minskningen avser satsningen för att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan.
Utskottet ställer sig därmed bakom en medelstilldelning på 4 298 183 000 kronor till anslaget för 2019.
I ärendet har information inhämtats från Utbildningsdepartementet.
Anslaget får användas för statsbidrag till tolkutbildning. Anslaget får i begränsad omfattning även användas för utgifter för administration, utveckling, utvärdering och rekryteringsfrämjande insatser.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 59 331 000 kronor. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 59 331 000 kronor till anslaget för 2019.
Regeringen begär vidare ett bemyndigande av riksdagen om att under 2019 för anslaget få besluta om bidrag som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 140 miljoner kronor 2020–2024.
Motionen
I kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 föreslår Aron Emilsson m.fl. (SD) att anslaget ska minskas med 28 225 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar på grund av dagens omfattande invandring, men föreslår en sänkning då Sverigedemokraternas politik för sammanhållning och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att minska behovet av kontakttolkar.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 59 331 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD). Utskottet ställer sig även bakom förslaget om ett bemyndigande.
Anslaget får användas för utgifter för att genomföra insatser för att stärka kunskaper i svenska, om samhället och främja deltagande i samhällslivet för asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men bor kvar i anläggningsboende.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 190 miljoner kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor efter beslut till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 170 miljoner kronor till anslaget för 2019.
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 yrkande 2 av Aron Emilsson m.fl. att anslaget ska upphöra. Motionärerna motsätter sig att regeringen öronmärker medel för nyanlända, vilket gäller inte bara personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande. Motionärerna anser att denna form av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar enligt motionärerna att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser i anspråk som kan behövas i annan svenskundervisning.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2904 yrkande 1 av Roland Utbult m.fl. att anslaget ska minskas med 109 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag, varav 95 miljoner kronor med anledning av Kristdemokraternas breda satsning på asylprogram inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 170 miljoner kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Roland Utbult m.fl. (KD).
Anslaget får användas för utgifter för särskilt utbildningsstöd som ges till folkhögskolor och universitet och högskolor samt för analyser av och utveckling av folkhögskolornas och lärosätenas lärmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 187 711 000 kronor.
Anslaget beräknas fr.o.m. 2017 med ett bestämt nominellt belopp, och regeringen föreslår att anslaget ökas med 2 627 000 kronor enligt tidigare beräkningar.
Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 190 338 000 kronor till anslaget för 2019.
Motionen
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2018/19:2958 av Christer Nylander m.fl. att anslaget ökas med 10 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Medlen ska gå till att öka möjligheterna att erbjuda eftergymnasial utbildning för unga med intellektuell funktionsnedsättning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 190 338 000 kronor till anslaget för 2019 och avvisar därmed motionsförslag från Christer Nylander m.fl. (L).
Anslaget får användas för Spelinspektionens förvaltningsutgifter.
Propositionen
Anslaget uppgår innevarande år till 72 284 000 kronor, vilket inkluderar en ökning av anslaget efter beslut till följd av förslag i proposition 2017/18:99 Vårändringsbudget för 2018 med 19 miljoner kronor och förslag i proposition 2018/19:2 Höständringsbudget för 2018 med 2,5 miljoner kronor. Anslaget föreslås öka med 23 miljoner kronor till följd av införandet av spellagen (2018:1138). Anslaget räknas upp med 478 000 kronor i pris- och löneomräkning. Regeringen föreslår att riksdagen anvisar 74 262 000 kronor till anslaget för 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom en medelstilldelning på 74 262 000 kronor till anslaget för 2019.
Särskilda principer har tillämpats vid utformningen av budgetpropositionen för 2019 med anledning av att den har beslutats av en övergångsregering. Utgångspunkten för förslagen har varit den budget som riksdagen beslutade för 2018. Att en övergångsregering är bunden av vissa principer fråntar dock inte riksdagen vare sig rätten eller ansvaret att besluta om statens budget. Våra grundlagar är tydliga om var finansmakten vilar. Det är riksdagen som har befogenheten att besluta om skatter och statens utgifter. Utskottet konstaterar att vissa partier trots detta valt att avstå från att lägga fram egna budgetförslag i riksdagen i årets budgetprocess.
Sverige kan dock inte vänta på reformer. Vi behöver stärka svensk ekonomi, jobbskapande och grundfunktioner i samhället. Som framkommit ovan har riksdagen den 12 december 2018 fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 17 till 15 781 531 000 kronor, vilket är en minskning med 213 000 000 kronor i förhållande till den utgiftsram som regeringen föreslagit. Utskottets förslag till anslagsfördelning inom den fastställda utgiftsramen framgår ovan. Förslagen innebär att utskottet ställer sig bakom det förslag till anslagsfördelning som Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat under beredningen i utskottet och som gäller anslagen 1:2, 3:1, 8:1, 13:1, 13:5 och 14:1. När det gäller övriga anslag inom utgiftsområdet ställer sig utskottet bakom regeringens förslag.
Sammanfattningsvis innebär detta att utskottet delvis tillstyrker motionsyrkanden i Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotioner och avstyrker regeringens förslag till anslagsfördelning i motsvarande delar. Utskottet tillstyrker i övrigt regeringens förslag till anslagsfördelning (prop. 2018/19:1 punkt 7). Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden inom utgiftsområde 17 (prop. 2018/19:1 punkt 8). Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till medelstilldelning för 2019 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 016 800 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 942 300 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 436 400 000 kronor.
Propositionen
Riksdagen beslutade den 14 november 2018 om en ny lag för finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst (prop. 2017/18:261, bet. 2018/18:KrU2, rskr. 2018/19:24). Den nya individuella public service-avgiften kommer att tas in av Skatteverket, och avgiftsintäkterna kommer att föras över till ett särskilt konto i Riksgäldskontoret som förvaltas av Kammarkollegiet. Kammar-kollegiet kommer att ansvara för att betala ut medel från kontot till verksamhet som finansieras med public service-avgift. Utbetalningarna ska stämma överens med den tilldelning av avgiftsmedel som riksdagen beslutat om.
Regeringen föreslår att de tre programföretagen för 2019 tilldelas sammanlagt 8 395 500 000 från public service-kontot. Enligt förslaget ska de samlade medlen fördelas med 3 016 800 000 kronor till Sveriges Radio AB, med 4 942 300 000 kronor till Sveriges Television AB och med 436 400 000 kronor till Sveriges Utbildningsradio AB.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelstilldelning från public service-kontot till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB (punkt 3).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett underskott på rundradiokontot.
Propositionen
I och med de beslut som riksdagen fattat om en ny finansieringsmodell av public service kommer statens avtal med Radiotjänst i Kiruna AB att sägas upp (prop. 2017/18:261, bet. 2018/19:KrU2, rskr. 2018/19:24). Verksamheten kommer därmed successivt att avvecklas under 2019 och rundradiokontot avslutas. Avvecklingen innebär bl.a. att de återstående avgiftsärenden som är kopplade till rundradiokontot ska hanteras.
Regeringen föreslår därför att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett underskott på rundradiokontot.
Regeringen uppger att rundradiokontot hade ett underskott på 219 miljoner kronor vid ingången av 2018. För att hantera återstående avgiftsärenden menar regeringen att det krävs att en kredit beviljas fram till dess att kontot avslutas. När kontot avslutas förs det eventuella underskottet över till det nya public service-kontot.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en kredit på rundradiokontot för att hantera återstående avgiftsärenden och att eventuellt underskott förs över till public service-kontot när rundradiokontot avslutas (punkt 4). Utskottet vill i sammanhanget referera till vad som anfördes i betänkande 2018/19:KrU2 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service om vikten av att avgiftsmedlen varken över- eller understiger den medelstilldelning som riksdagen beslutar för programföretagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett underskott på public service-kontot.
Jämför särskilt yttrande 5 (SD).
Propositionen
I samband med att en ny finansieringsmodell för public service införs kommer Radiotjänst i Kiruna AB (Rikab) att avvecklas och rundradiokontot att avslutas (prop. 2017/18:261, bet. 2018/19:KrU2, rskr. 2018/19:24). Det underskott som beräknas återstå på rundradiokontot kommer därmed att föras över till public service-kontot. Regeringen menar därför att public service-kontot bör beviljas en kredit för att hantera underskottet från det tidigare finansieringssystemet för public service.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 miljoner kronor för att täcka ett underskott på public service-kontot. Den nyttjade krediten ska återbetalas inom ramen för public service-kontot.
I proposition 2017/18:261 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service gör regeringen bedömningen att underskottet på rundradiokontot på ett par års sikt kommer att täckas av de medel som kommer att komma in från obetalda radio- och tv-avgifter enligt nuvarande system. Enligt uppgift från Kronofogdemyndigheten har myndigheten de senaste åren drivit in ca 157–158 miljoner kronor per år i obetalda radio- och tv-avgifter. Preskriptionstiden för obetalda radio- och tv-avgifter är fem år.
Regeringen bedömer även att intäkterna från public service-avgifterna de kommande åren blir något högre än vad som krävs för att täcka programföretagens medelstilldelning. Regeringens bedömning är att även detta skapar förutsättningar för att hantera underskottet från rundradiokontot.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en kredit på public service-kontot för att hantera återstående avgiftsärenden (punkt 5). Utskottet vill i sammanhanget referera till vad som anfördes i betänkande 2018/19:KrU2 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service om vikten av att avgiftsmedlen varken över- eller understiger den medelstilldelning som riksdagen beslutar för programföretagen.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 miljoner kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 miljoner kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 1).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 miljoner kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 miljoner kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 2).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det mål för spelmarknaden som regeringen föreslår.
Propositionen
Regeringen föreslår att målet för området ska vara en sund och säker spelmarknad under offentlig kontroll som värnar intäkterna till det allmänna och som ger goda förutsättningar för allmännyttig ideell verksamhet att erhålla finansiering genom intäkter från spel. De negativa konsekvenserna av spelande ska minskas och det ska råda hög säkerhet i spelen. Spel om pengar ska omfattas av ett starkt konsumentskydd och inte kunna missbrukas för kriminell verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att målet för spelmarknaden behöver ses över med anledning av den av riksdagen beslutade nya inriktningen på spelmarknaden (prop. 2017/18:220, bet. 2017/18:KrU8, rskr. 2017/18:363), där statens monopol delvis ersätts av ett konkurrensutsatt licenssystem.
Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att det nya spelpolitiska målet, liksom den nya spelregleringen, bör vara långsiktigt hållbart för att skapa förutsägbarhet för aktörerna på spelmarknaden. Dessutom bör som regeringen påpekar spellagens (2018:1138) grundläggande krav på spel återspeglas i målet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till mål för spelmarknaden (punkt 6).
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår två motionsyrkanden om kulturpolitiska mål.
Jämför reservation 1 (SD) och 2 (L).
Motionerna
Sverigedemokraterna föreslår i kommittémotion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. yrkande 1 att riksdagen beslutar att anta följande nya kulturpolitiska mål att gälla fr.o.m. den 1 januari 2019.
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskultur ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
– främja kulturvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
– främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
– knyta ihop kultur, hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
– väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
– särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning
– säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
– främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Liberalerna anför i kommittémotion 2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. yrkande 1 att de nationella målen för kulturpolitiken bör vara frihet, mångfald och kvalitet. En renodling av dessa begrepp som mål skulle både täcka in dagens mål och erbjuda verktyg för att nå målen.
Utskottets ställningstagande
De nu gällande nationella kulturpolitiska målen beslutades av riksdagen i december 2009 (prop. 2009/10:3, bet. 2009/10:KrU5, rskr. 2009/10:145).
Målen är att kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
– främja alla möjlighet till kulturupplevelser, bildning och till att utveckla sina skapande förmågor
– främja kvalitet och konstnärlig förnyelse
– främja ett levande kulturarv som bevaras, används och utvecklas
– främja internationellt och interkulturellt utbyte och samverkan
– särskilt uppmärksamma barns och ungas rätt till kultur.
Utskottet finner inte skäl att ändra de kulturpolitiska mål som riksdagen antog i december 2009. Utskottet avstyrker därför motionsförslag från Aron Emilsson m.fl. (SD) och Christer Nylander m.fl. (L).
|
1. |
av Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1 och
avslår motion
2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1.
Ställningstagande
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, politiken och samhällsbygget. Kulturen ska vara livskraftig och till för alla. Ledord i vår politik på området är tillgänglighet och folkhälsa.
Vi ser kultur som en viktig beståndsdel genom livets alla skeden, men vi gör också riktade satsningar för att särskilt tillgängliggöra kulturen för barn, gamla och personer med funktionsnedsättning. För oss är det också självklart att Sverige är unikt och att den svenska kulturen också är unik och värd att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen är betydligt äldre än mångkulturen, och vi vill särskilt belysa dess betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle vi lever i. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en förutsättning för alla som vill främja en positiv samhällsutveckling.
Av de kulturpolitiska målen bör det tydligt framgå att staten har ett ansvar för att skapa goda grundvillkor för kultursektorn, men just samtidskulturen bör i något högre utsträckning än i dag stimuleras att stå på egna ben.
Med dessa tre aspekter i åtanke – kulturens roll för samhället, individuell livskvalitet och arbetsmarknadens förutsättningar – föreslår Sverigedemokraterna att de nuvarande nationella målen för kulturpolitiken ska upphävas och ersättas av följande nationella kulturpolitiska mål:
Kulturen ska binda samman Sveriges förflutna med nutid och framtid, förvalta landets historia och arv samt stärka gemenskapen i samhället och den nationella identiteten. Möjlighet till kulturupplevelser ska finnas för individer i alla livets skeden. Kulturen ges möjlighet att spela en stor roll för hälsan och för att knyta ihop natur- och kulturvård. Kulturhistorisk hänsyn och kulturell planering ska vara en integrerad del av stads- och samhällsbyggnadsfrågor. Det ska finnas god tillgång till kulturella utbildningar och kulturinstitutioner av hög kvalitet samt ett fungerande regelverk anpassat till kulturskaparnas särskilda arbetsvillkor. Samtidskulturen ska uppmuntras att i något högre utsträckning stå på egna ben.
För att uppnå målen ska kulturpolitiken
• främja kulturarvsvårdande insatser och stödja projekt som syftar till kulturarvets och den nationella identitetens bevarande, stärkande och levandegörande
• främja möjligheter till deltagande i kulturlivet och kulturupplevelser för individer i olika livsskeden
• knyta ihop kultur och hälsa och banden mellan natur- och kulturvård
• väva samman den kulturella sektorn med samhällsbyggnad, regional utveckling och tillväxt
• särskilt beakta förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning
• säkerställa en god infrastruktur med fungerande regelverk för kultursektorn och de däri verkande kulturarbetarna
• främja en hög grad av självständighet och självförsörjning inom samtidskulturen.
Vad vi har anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Därmed bör riksdagen bifalla motion 2018/19:2375 (SD) yrkande 1. Riksdagen bör avslå motion 2018/19:2037 (L) yrkande 1.
|
2. |
av Christer Nylander (L).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i reservationen och tillkännager detta för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion
2018/19:2037 av Christer Nylander m.fl. (L) yrkande 1 och
avslår motion
2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl. (SD) yrkande 1.
Ställningstagande
Liberal kulturpolitik syftar till människors förståelse och utveckling. Kulturpolitiken ska sträva efter att människor lär sig mer om sig själva, sin personlighet, sin förmåga, sina fördomar, sitt sammanhang, sitt samhälle, sin samtid och sin framtid. I mötet med kvalitetskultur växer man som människa.
Målen för kulturpolitiken bör utgå från frihet, mångfald och kvalitet. Genom att renodla dessa begrepp som mål täcks många av dagens mål och verktyg för att nå dem också in.
Frihet
För Liberalerna är kulturens frihet helt central. Ett öppet samhälle behöver litteratur, konst och andra kulturella uttryck som provocerar och utmanar. Andra vill göra kulturen till verktyg för att främja ett hållbart samhälle, jämställdhet, integration – mål som vi i Liberalerna i och för sig delar, men om vi börjar använda kulturen som verktyg för sådant som är gott, öppnar vi också för dem som vill använda den i andra syften. Medan andra strävar efter att den enskilda människan ska stanna med sin grupp välkomnar liberaler att individen överraskar och utmanar gruppen.
Kulturen bidrar självklart till många av de mål som vi vill nå med politiken, men kulturpolitiken får aldrig vara instrumentell. Kulturen ger människor verktyg att tänka själva och det är själva grunden för liberalismen.
Mångfald
Kulturpolitiken ska syfta till att kulturen får växa, förändras och präglas av många olika åsikter, uttryckssätt och aktörer. En liberal kulturpolitik är en garant för kulturell mångfald och utveckling i hela landet samtidigt som kulturarvet hålls levande.
Sverige ska vara öppet, välkomnande och intresserat av omvärlden och söka sig utåt. Detta är särskilt viktigt på kulturens område där de internationella impulserna alltid varit avgörande. Denna öppenhet och mångfald är viktig i sig, men också för vårt välstånd. Det vi i dag känner som svenskt kulturarv har skapats i ett intimt samtal och utbyte med omvärlden.
Kvalitet
Kvalitet är nyckelordet i Liberalernas kulturpolitik. Målet innebär att kulturell kvalitet, professionalism och skapandefrihet blir vägledande för kulturpolitiken utan hänsyn till vad som enbart är kommersiellt gångbart. Principen om armlängds avstånd ska gälla och säkras. Kulturpolitiken ska värna kulturens eget värde gentemot rena nyttoändamål.
Vi menar att alla statliga bidrag och anslag till institutioner, kulturskapare, fria grupper etc. ska vara utformade på ett sätt som bidrar till långsiktig kvalitetsutveckling. Särskilda utvärderingsgrupper bör tillsättas på respektive område för att utvärdera kvalitetsaspekter. Internationellt deltagande i dessa grupper bör eftersträvas.
Vad jag nu anfört bör riksdagen ge regeringen till känna. Riksdagen bör därmed bifalla motion 2018/19:2037 (L) yrkande 1. Motion 2018/19:2375 (SD) yrkande 1 bör avslås.
|
1. |
|
|
|
Vasiliki Tsouplaki (V), Lawen Redar (S), Hans Hoff (S), Lars Mejern Larsson (S), Anna Wallentheim (S), Åsa Karlsson (S) och Anna Sibinska (MP) anför: |
Den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november 2018 var beslutad av en övergångsregering. Särskilda principer tillämpades därför vid utformningen av propositionen, där utgångspunkten var den av riksdagen beslutade budgeten för 2018. Riksdagen har genom sitt beslut den 12 december 2018 i det första steget av budgetprocessen gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi vill ha genom att bifalla Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. De utgiftsramar som beslutats och som nu gäller i det andra steget i budgetprocessen är andra än de vi förespråkat. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17.
Moderaternas och Kristdemokraternas kulturbudget innebär en anslagssänkning om 213 miljoner kronor, vilket särskilt drabbar utvecklings-stödet för kulturskolan och reformen fri entré på statliga museer. Vi befarar att tusentals elevplatser på kulturskolan drabbas samt att vi utestänger musei-ovana besökare från våra statliga museer.
Efter valet hösten 2018 röstade fler än hälften av den nyvalda riksdagens ledamöter nej på frågan om statsministern hade tillräckligt stöd i riksdagen. Detta trots att de rödgröna partierna utgör det största blocket med 144 mandat mot de borgerliga partiernas 143 mandat. Med anledning av detta entledigades samtliga statsråd och Sverige styrs av en övergångsregering. Eftersom någon ny regering ännu inte har tillträtt uppehåller de entledigade statsråden sina befattningar som en övergångsregering, i enlighet med regeringsformens bestämmelser.
Detta är första gången som en övergångsregering lämnar en budgetproposition till riksdagen. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Någon särskild reglering om hur en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering ska utformas finns inte.
I en promemoria från Statsrådsberedningen har vissa riktlinjer utfärdats för det praktiska arbetet i Regeringskansliet under en övergångsregeringsperiod. Konstitutionsutskottet har vid granskningar av en övergångsregerings befogenheter hänvisat till dessa riktlinjer. Enligt riktlinjerna bör en övergångsregering endast avgöra löpande eller brådskande ärenden. Vidare anges att en övergångsregering inte bör lägga fram propositioner som är politiskt kontroversiella eller som har en tydlig partipolitisk inriktning.
När det särskilt gäller en budgetproposition som lämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senaste beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall riksdagen inte beslutat om en ny budget. Vid framtagandet av denna proposition har regeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer av dess politiska inriktning. Med beaktande av detta har särskilda principer tagits fram för utformningen av denna proposition. Principerna har tagits fram efter kontakter med företrädare för regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
En övergångsbudget är ingen permanent lösning. Den tar sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den heller inte avsedd att göra. Den finns för att viktiga samhällsfunktioner, välfärden och myndigheter ska fungera ungefär som tidigare. Den behövs för att skapa stabilitet och är just en övergångsbudget i väntan på att en regering ska tillträda och presentera sin ekonomiska politik. Det är när en sådan proposition läggs fram av en nytillträdd regering, som det är rimligt att motionera som oppositionsparti.
Vi anser att regeringen har redogjort för principerna, som tagits fram efter den process som varit, på ett klargörande sätt och tillämpat dem lojalt i arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2019. Men det ska inte tolkas som att övergångsregeringens budgetproposition ger uttryck för våra partiers politiska prioriteringar. Frågan har därför väckts om vi i likhet med oppositionspartierna borde lägga fram budgetmotioner under den allmänna motionstiden. Vi har dock valt att avstå den möjligheten och redogör nedan för våra skäl till det beslutet.
I och med beredningen av övergångsregeringens förslag till statens budget har vi nu nått långt bortom den terräng där befintlig konstitutionell praxis kan ge vägledning. Hur riksdagens partier och ledamöter väljer att agera har inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken 2019 utan lägger också grund för konstitutionell praxis för liknande situationer i framtiden. Våra partier har alla gett uttryck för att i ett läge där landet leds av en övergångsregering måste riksdagsarbetet koncentreras mot att få på plats en handlingskraftig regering som åtminstone kan tolereras av en majoritet av ledamöterna.
Vi förväntade oss en ordnad och ansvarsfull process med övergångsbudgeten och anser alltjämt att den bör passera genom riksdagen som det var tänkt när lagstiftningen antogs och som de principer den är byggd på avser att säkerställa.
Mot detta har framförts att tillämpningen av principerna för en övergångsbudget får negativa konsekvenser för samhällsviktiga funktioner som riksdagen inte bara kan utan också bör korrigera. Det döljer det faktum att förhållandet mellan riksdag och regering är en delikat kombination av konstitutionella regler och upparbetad praxis. Det är fullt rimligt att vilja ändra på den relationen men det är knappast vad något parti har gett uttryck för vare sig nu eller i andra sammanhang. Det är inte rimligt att en övergångsregering, som inte kan avgå om den inte får igenom sin budget, ska uppdras att verkställa andra partiers ekonomiska politik.
En nytillträdd regering kommer att behöva lägga fram en extra ändringsbudget snarast med nödvändiga korrigeringar och det gäller oavsett vilket beslut riksdagen fattar i detta ärende. Det kan dessutom inte uteslutas att försök till sådana korrigeringar i riksdagsbehandlingen riskerar att förvärra problemen genom att skapa ryckighet och oklarhet i myndighetsstyrningen.
I debatten har det också påpekats att det inte är möjligt att i en extra ändringsbudget föreslå skattesänkningar. Detta stämmer när det gäller inkomstskatter, även om det inte är någon hemlighet att vi anser att investeringar i välfärd, klimat, rättsväsende och försvar måste gå före stora skattesänkningar. För oss är ökad jämlikhet centralt. Vi kan inte heller se att någon av de skattesänkningar som riksdagen nu beslutat om i första steget av budgetprocessen skulle vara så viktig att den trumfar behovet av att skapa en för landet långsiktigt hållbar konstitutionell praxis, snarare tvärtom.
Vi anser därför att lämpligaste praxis i lägen som detta är att riksdagspartierna bör ägna sig åt att bidra till att en regering kan tillträda och snarast lägga fram en extra ändringsbudget på riksdagens bord. I enlighet därmed anser vi det förslag som övergångsregeringen föreslår också borde bli riksdagens beslut.
När en ny regering kommit på plats, får partierna i riksdagen lägga fram sin egna ekonomiska politik, antingen som regeringsbildare, förhandlingspart eller opposition.
|
2. |
|
|
|
Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD) anför: |
För Sverigedemokraterna spelar kulturen en central roll i livet, politiken och samhällsbygget. Vi eftersträvar en bred och livskraftig svensk kulturpolitik där barns, äldres och funktionsnedsattas rätt till kultur särskilt beaktas. För oss är det självklart att vi i Sverige har ett unikt och värdefullt kulturellt arv som är värt att bevara och belysa. Den gemensamma svenska kulturen har hållit oss samman och utgjort grunden för framväxten av det demokratiska, fredliga och solidariska välfärdssamhälle som varit kännetecknande för vårt land under lång tid. Att stärka den nationella identiteten och kulturarvets ställning är således en angelägen uppgift för alla oss som värnar en hållbar förvaltarskapstanke och vill främja en positiv samhällsutveckling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den vi önskar, avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Sverigedemokraternas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Sverigedemokraternas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:1913 av Oscar Sjöstedt m.fl. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i motion 2018/19:2375 av Aron Emilsson m.fl.
Sverigedemokraternas budgetalternativ när det gäller utgiftsområde 17 innebär:
Kulturområdesövergripande verksamhet (1:1–1:7)
Under 2019 vill Sverigedemokraterna tillföra anslaget 1:1 Statens kulturråd 22 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Sverigedemokraterna tillför medel för att utarbeta och marknadsföra en nationell kulturkanon. Vidare tillför Sverigedemokraterna 2 miljoner kronor för att utreda formerna för ett spelinstitut samt 5 miljoner kronor för att samordna kulturlotsar (anslag 99:9). Vi minskar anslaget med 10 miljoner kronor för införandet av ett nationellt kulturskolecentrum eftersom vi anser det vara en kommunal angelägenhet och att regeringens uppdragsbeskrivning är otydlig.
Sverigedemokraterna minskar anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete med totalt 309 840 000 kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi vill tillföra ytterligare 5 miljoner kronor till samisk kultur. Vi avvisar regeringens satsning på förstärkning av biblioteksverksamheten om 225 miljoner kronor då vi anser att det är en kommunal verksamhet och har egna förslag för verksamheten. Sverigedemokraterna avvisar fortsatt föregående års satsningar på interkulturell verksamhet och satsningar på kulturverksamhet i förortsområdena eftersom vi har en annan och mer konstruktiv samt effektiv reformagenda för ökad sammanhållning än regeringens integrationspolitik.
Sverigedemokraterna gläder sig över regeringens tillfälliga satsning på förskolan på anslaget 1:3 Skapande skola. Samtidigt tror vi att behovet är större och anslår ytterligare 80 miljoner kronor. Vi vill framför allt att pengarna ska användas för att i högre utsträckning anlita professionella kulturskapare.
Vi vill tillföra anslaget 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser 20 miljoner kronor för att stödja projekt som syftar till att via nyttjande av ny teknik förbättra tillgängligheten på kulturområdet för personer med funktionsnedsättning. Projekten ska utföras parallellt och i samspel med kartläggningen av hur digital teknik kan användas för att tillgängliggöra kultur för denna grupp. Vi stöder vidare satsningen på 5 miljoner kronor för att möjliggöra en ny forskningsfunktion för gestaltad livsmiljö.
Sverigedemokraterna vill tillföra anslaget 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 15 miljoner kronor för utökade satsningar på tillgänglighetsanpassning. Av dessa kommer 10 miljoner kronor från vårt tidigare anslag, Särskilda satsningar för funktionsnedsatta.
Vi vill minska anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet med 68 532 000 kronor, delvis till följd av förändrat fokus för kulturpolitiken och avvecklat offentligt stöd till i första hand uppenbart mångkulturalistiska verksamheter. Vi ställer oss bakom satsningen på digitalt kompetenslyft via biblioteken om 25 miljoner kronor men avvisar satsningen om 25 miljoner kronor för att förstärka kultursamverkansmodellen.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Inom anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner avslår Sverigedemokraterna förslaget om att införa en nationell barn- och ungdomsscen Unga Klara om 16,2 miljoner kronor. Vi prioriterar andra satsningar för att stärka barns och ungas tillgång till kultur. Vi tillför 1 miljon kronor vardera till Operan och Dramaten för att utreda möjligheten att fortsätta utveckla och bredda arbetet med barnscenerna.
Sverigedemokraterna avvisar ökningen om 25 miljoner kronor till den fria scenkonsten inom anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål. Det är inte självklart att konsten blir mer fri genom ökad statlig subventionering
Vi vill tillföra anslaget 2:3 Statens musikverk 6 miljoner kronor i syfte att i ökad omfattning bevara, levandegöra och sprida det musikaliska kulturarvet som en viktig del av den traditionella, folkliga, svenska kulturen. 1,5 miljoner kronor av dessa medel avsätts för att förstärka och bättre samordna visarkiven i Sverige.
Litteraturen, läsandet och språket (3:1–3:3)
Anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter minskas med 30 miljoner kronor för bl.a. internationellt litteratursamarbete, litterära evenemang och efterhandsstödet till litteratur. Bidraget för kulturtidskrifter behålls till största delen, men minskas inom anslaget med 3 miljoner kronor.
Sverigedemokraterna tillför anslaget 3:3 Institutet för språk- och folkminnen 11 miljoner kronor. 5 miljoner kronor avser bl.a. en höjning av ambitionsnivån i arbetet med Unescos konvention om skydd för det immateriella kulturarvet samt bevarandet och levandegörandet av de estlandssvenska och finlandssvenska minoriteternas kulturarv. Dessutom anslås 5 miljoner kronor för att åter stärka institutets arbete och närvaro i Umeå och norra Sverige för att särskilt bevara och levandegöra de samiska och tornedalsfinska kulturarven. Det finns runtom i landet en rad specialmuseer, men Sverige har inget nationellt offentligt finansierat kulturarvscenter där t.ex. döva och syn- och hörselskadade kan ta del av samlad kunskap och kompetens, föremål och arkivalier, som visar dessa gruppers historiska arv. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ska naturligtvis i hög utsträckning vara en integrerad del i övriga museers verksamhet, men ett samlat center kan också fungera som resurs för övriga museer. För att få en god uppfattning om behov och omfattning vill vi som ett första steg i ett synliggörande och tillgängliggörande av kulturarvet för dessa grupper ge ett riktat uppdrag till Institutet för språk- och folkminnen att, i samråd med Forum för levande historia, samla in och bygga upp en kunskapsbas kring detta. Därför anslår vi 1 miljon kronor till institutet för att utföra detta arbete.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Sverigedemokraterna avvisar satsningen på anslaget 4:1 Statens konstråd på 20 miljoner kronor för att göra Statens konstråd till ett nav för kunskapsutveckling inom offentlig konst.
Vi vill tillföra anslaget 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 5 miljoner kronor för att, med särskilt fokus på barn och unga, intensifiera arbetet med att skapa intresse kring och sprida kunskap o, äldre hantverksmetoder och den traditionella svenska folkkonsten.
Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom regeringens satsning på 12 miljoner kronor till anslaget 4:4 Bidrag till bild- och formområdet i enlighet med vår inställning om att finansiering av samtidskonst bör bli mer självfinansierad.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 93 miljoner kronor. Vi ställer oss inte bakom satsningen på området utifrån vår principiella hållning att delar av den statliga subventioneringen av samtidskonst och samtidskonstnärer bör bli något mer återhållsam. I stället för vissa former av direkt subventionering genomför vi olika former av lättnader och bättre villkor för kulturskapare.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Sverigedemokraterna tillför anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet 64 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Ökningen rymmer dels en återföring av tidigare minskade medel, dels en förstärkning av verksamheten och kulturarvsforskningen i övrigt. Ökningen ska täcka ökade utgifter till följd av en ambitionshöjning kring basverksamheten, förbättrad tillgänglighet till fornminnen och intensifierade åtgärder mot kulturarvsbrottslighet. Därutöver anslår vi riktade medel för ett fortsatt och intensifierat arbete med att i olika former verka för att kartlägga, förebygga och begränsa skadorna på kulturlämningar i den svenska skogen. Anslagsökningen rymmer också 5 miljoner kronor öronmärkta för att täcka ökade administrativa kostnader i samband med inrättandet av en kulturarvsfond (se anslag 99:2) samt 1 miljon kronor öronmärkta för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för landets kulturreservat (se anslag 99:5). Inom den ökade ramen uppdras myndigheten också att tillsammans med Statens kulturråd samordna och administrera kulturlotsar och Sverigecenter (se anslag 99:9).
Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att skjuta till efterlängtade resurser för värnandet av våra gemensamma kulturmiljöer. Vi föreslår därför att anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag på grund av otillräcklig uppräkning.
Sverigedemokraterna föreslår en ökning om 440 miljoner kronor till anslaget 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning. Utöver en generell ambitionshöjning gällande basverksamheten anser vi att man bör ta ett helhetsgrepp om ersättningen och bredda och fördjupa dess användningsområden. Därför syftar ökningen också till att möjliggöra insatser för bevarande av det kyrkoantikvariska arvet i en bredare ambition, såsom det immateriella kyrkliga kulturarvet och förbättrad vård, digitalisering och tillgängliggörande av äldre kulturhistoriska inventarier.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Sverigedemokraterna vill minska anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med totalt 84 miljoner kronor. Stödet till Statens museer för världskultur minskas med 15 miljoner kronor som ett första steg i avvecklandet av det statliga stödet till Världskulturmuseet i Göteborg. Till förmån för vårt nya anslag, Öppna museer (99:4), drar vi under det här anslaget in de medel regeringen satsar på fri entré om 80 miljoner årligen. Stödet till Statens historiska museer med Livrustkammaren, Skoklosters slott med Stiftelsen Hallwylska museet tillskjuts 10 miljoner kronor, varav 2 miljoner ska gå till Livrustkammarens verksamhet. Statens maritima museer tillskjuts 3 miljoner kronor. Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet samt Statens försvarshistoriska museer tillförs 2 miljoner kronor vardera. Totalt omfördelas således 21 miljoner kronor inom anslaget. 10 miljoner kronor överförs till anslaget 8:2.
Anslaget 8:2 Centrala museer: Stiftelser tillförs 10 miljoner kronor från anslaget 8:1. Medlen syftar till en förstärkning om 5 miljoner kronor vardera till Stiftelsen Skansen och Stiftelsen Nordiska museet.
Inom anslaget 8:3 Bidrag till vissa museer avslår vi fortsatt regeringens satsning om ett nytt migration- och demokratimuseum (Rörelsernas museum) i Malmö om 5 miljoner kronor. Medel tillförs om ytterligare 2 miljoner kronor till Ájtte - Svenskt fjäll- och samemuseum och ytterligare 3 miljoner kronor till Zornsamlingarna. Dessutom anslår vi 5 miljoner kronor i nationellt verksamhetsstöd till det sydsamiska kulturcentret Gaaltije.
Stöd till trossamfund (9:1–9:2)
Vi tillför anslaget 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 5 miljoner kronor öronmärkta för tillsyn, granskning och uppföljning av trossamfunden. Vi ser ett behov av tätare och tydligare granskning och uppföljning av trossamfund och föreningar än i dag.
Vi minskar anslaget 9:2 Stöd till trossamfund med 41 miljoner kronor för att tills vidare frysa utbetalningar till de islamiska förbund som inte följer kraven på demokrati och jämställdhet på ett tillfredsställande sätt. Vi är också kritiska till de senaste årens svagt motiverade ökningar av stödet samt för att minska administrationskostnader för stöd till trossamfund.
Filmstöd (10:1)
Vi vill minska anslaget med totalt 106 250 000 kronor. Sverigedemokraterna ställer sig inte bakom att höjningen av filmstödet finansieras med en höjning av mervärdesskatten på biografbiljetter. Sverigedemokraterna tillför vidare 2,5 miljoner kronor till filmstöd för samisk film. Stödet bör hanteras av Internationella Samiska filminstitutet.
Medier (11:1–11:5)
Sverigedemokraterna vill öka anslaget 11:1 Sändningar av TV Finland med 1 055 000 kronor.
Ungdomspolitik (12:1–12:3)
Vi tillför anslaget 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 7,6 miljoner kronor för att organisationer som företräder ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna äska medel för kulturella verksamheter men även till att anpassa lokaler. Vi tillför också Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ökat anslag för en förstärkning av deras gransknings- och utvärderingsarbete kring hur mottagare av offentligt stöd lever upp till de av staten ställda kraven och om de verkar i enlighet med den svenska demokratins grundfundament.
Vi minskar anslaget 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet med 13 miljoner kronor. Detta är dels en minskning av anslaget till följd av att vi anser att det är rimligt att avveckla det skatte-finansierade stödet till invandrarföreningar som vilar på etnisk grund och vars verksamhet helt eller delvis syftar till att upprätthålla hemlandets kultur och identitet i Sverige och dels en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor för att tillgängliggöra och anpassa lokaler och föreningar för personer med funktionsnedsättning.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Sverigedemokraterna minskar medlen till anslaget 13:1 Stöd till idrotten med 84,5 miljoner kronor. Vi välkomnar inte de riktade anslagen för integrationsåtgärder i våra utanförskapsområden då det inte ingår i idrottens uppdrag. Vi anser att barn- och ungdomsidrotten, elitsatsningarna och idrott för äldre bör prioriteras. Vi omprioriterar inom anslaget för att stärka barn- och ungdomsidrotten, svenska idrottsutövares internationella konkurrenskraft och en fortsättning inom ramen för en permanentad elitsatsning. Vi budgeterar också för att anslaget årligen ska ta hänsyn till pris- och löneomräkning samt stärka projekt som bidrar till idrott och hälsofrämjande aktiviteter för äldre.
Vi ställer oss inte bakom regeringens ökning från förra året för att skapa föreningsdrivna mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden och minskar således anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 20 miljoner kronor. Vi menar att satsningen är storstadscentrerad och Sverigedemokraterna vill istället vara hela Sveriges parti.
Vi ökar anslaget 13:3 Stöd till friluftsorganisationer med 65 miljoner kronor. Sverigedemokraterna tror på friluftslivets betydelse för turismen, meningsfull fritidsaktivitet och för förståelsen för kultur- och naturvård, folkhälsa och som resurs i regional utveckling. Det är därför välkommet att regeringen sällat sig till denna linje och tillför efterlängtade anslagshöjningar. Samtidigt menar vi att regeringens ambitioner inte är tillräckliga, utan budgeterar ytterligare medel, varav 5 miljoner kronor avsätts med intentionen att ge friluftsorganisationerna utrymme att intensifiera sitt arbete med att höja medvetenheten hos medborgarna – i synnerhet barn och ungdomar – och deras förståelse och omsorg för svensk natur och det svenska immateriella kulturarvet relaterat till naturen.
Sverigedemokraterna anser att anslaget 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer bör upphöra då vi anser att det statliga stödet till de politiska partierna är väl tilltaget.
Vi minskar anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn med 123 miljoner kronor då vi menar att regeringens argument för anslagsökningen inte är tillräckligt tydliga.
Folkbildning (14:1–14:4)
Folkbildningen rymmer många goda delar. Som ett komplement till det offentligas utbildningsalternativ och som en väg till social gemenskap och spridare av lusten att lära har folkbildningen en viktig roll i vårt samhälle. Av den anledningen är det fullt rimligt att stat och samhälle stödjer denna sektor. Samtidigt är det naturligtvis rimligt att mottagare av statsbidrag uppfyller rimliga krav på kvalitet och samhällsnyttigt innehåll. Vi minskar anslaget 14:1 Bidrag till folkbildningen med 770 miljoner kronor. Minskningen härleds dels till att vi, i motsats till regeringen, inte anslår några medel för fler utbildningsplatser vid de allmänna kurserna, dels till förändrade villkor för bidragsgivningen som innebär att uppenbart samhällssplittrande, mångkulturalistiska verksamheter samt verksamheter präglade av politisk extremism eller ensidig politisk påverkan inte längre ska kunna få statligt stöd. Vid sidan av detta gör vi bedömningen att trycket på folkbildning sannolikt kommer att minska något som ett resultat av de mycket offensiva satsningar Sverigedemokraterna gör på nya jobb- och utbildningsplatser.
Likaså minskar vi anslaget 14:2 Bidrag till tolkutbildning med 28 225 000 kronor. Sverigedemokraterna ser i det korta perspektivet behov av tolkutbildningar på grund av den sedan en tid tillbaka omfattande invandringen. Vi föreslår en sänkning av anslaget då vi menar att vår politik för sammanhållning och ansvarsfulla invandringspolitik jämte skärpta krav på kunskaper i svenska språket kommer att göra att behovet av kontakttolkar minskar på sikt.
Vi motsätter oss också de medel som regeringen öronmärker för nyanlända, vilket inte bara gäller personer som fått uppehållstillstånd utan även asylsökande eftersom vi anser att den formen av etableringsinsatser inte bör riktas mot personer som ännu inte fått uppehållstillstånd. Det riskerar att ge otydliga signaler, urvattna medborgarskapet och ta resurser, som kan behövas i annan svenskundervisning, i anspråk. Vi minskar därmed anslaget 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen med 170 miljoner kronor.
Nya anslag
Vi avsätter 160 miljoner kronor för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bl.a. genom införandet av ett ROT-avdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer (anslag 99:1).
Vi avsätter 100 miljoner kronor för att inrätta en statlig kulturarvsfond. Till denna ska privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör det traditionella svenska kulturarvet (anslag 99:2).
Vi avsätter 35 miljoner kronor för att ge stöd till projekt som stärker äldre människors möjlighet till deltagande i kulturlivet (anslag 99:3). Vi vill således förstärka den engångssatsning på kultur för äldre som den förra regeringen initierade 2011 samt göra den till ett permanent anslag.
Sverigedemokraterna inför en fond med 140 miljoner kronor med syftet att tillgängliggöra museernas utställningar och arkiv (anslag 99:4). Satsningen riktar sig till hela landet, till både statliga och regionala museer och stiftelser. Fonden är ämnad att användas för att kunna delsubventionera införandet av fri entré, digitalisera eller synliggöra samlingar, utveckla kulturarvspedagogik eller för att marknadsföra och utveckla verksamheten. Målet ska vara att öppna och tillgängliggöra verksamheten för fler medborgare, då kulturarvet är vår gemensamma skatt som vi alla behöver kunskap om och känsla för.
32 miljoner kronor öronmärks i ett eget anslag, för att garantera medlen och uppvärdera betydelsen av denna reservatsform (anslag 99:5). Den långsiktiga ambitionen är att höja anslaget successivt. Utöver 32 miljoner kronor anslås 1 miljon kronor till anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetets för en utredning och framtagande av en långsiktig strategi för kulturreservaten.
Kommunerna har en viktig roll och ett stort ansvar att inom ramen för plan- och bygglagen och samhällsbyggnaden i stort värna, vårda och inkludera K-märkta byggnader och kulturmiljöer i stads- och samhällsplanering. Ett bekymmer är att möjligheterna och skyddet för kulturmiljöer inom rådande lagstiftning i dag inte är tillfredsställande. För att ta ett första steg på vägen inför vi ett stimulansbidrag till Sveriges kommuner om 50 miljoner kronor i syfte att kommuner där det saknas, alternativt finns behov av, förstärkning kan tillsätta kulturmiljökompetens vid plan- eller samhällsbyggnads-förvaltningarna (anslag 99:7).
Kultur har i dag en potential och roll inom fler samhällsområden än de traditionellt kulturpolitiska. Jämte kulturens inneboende egenvärde kan dess former i samspel med andra verksamheter skapa goda instrumentella värden. Modern forskning visar t.ex. att kulturkonsumtion och kulturellt utövande har stor inverkan på människors välmående och hälsa, och inte minst betydelse för rehabilitering av vissa sjukdomar. Kultur har en viktig roll att spela både i det förebyggande folkhälsoarbetet och inom ramen för sjukvård och omsorg. Sverigedemokraterna driver sedan tidigare linjen att landstingen bör bejaka kulturens hälsofrämjande egenskaper. För att främja utvecklingen och arbetet kring detta anslår vi 35 miljoner kronor för ett stimulansbidrag till landstingen (anslag 99:8).
Sverigedemokraterna är ett parti som menar allvar med att kulturen är en central del av livet, politiken och samhällsbygget. Vi behöver kultur för att inte bara överleva, utan för att leva ett fullgott liv. Vi behöver kultur för att det binder oss samman, skapar relationer och utvecklar vår livskvalitet. En särskilt viktig roll har kultur som tillväxtfaktor för ett starkt socialt kapital. I Sveriges kommuner finns generellt sett ett antal viktiga kulturinstitutioner såsom kulturskola, bibliotek och inte sällan ett varierat föreningsliv. Alla dessa olika former av verksamheter fyller sitt syfte och utför viktig kulturell förmedling. Samtidigt saknas det i dag en funktion som har till uppgift att synliggöra, marknadsföra och samordna den lokala kulturen och kulturarvet till att bli levandegjord, förmedlad och utövad i kommunens verksamheter och föreningsliv. För att stärka invandrares integration i det svenska samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet lanserar Sverigedemokraterna därför Kulturlotsen och Sverigecenter. En landsomfattande kulturpolitisk reform för integration och vitalisering av kulturlivet till vilken vi avsätter 295 miljoner kronor (anslag 99:9).
|
3. |
|
|
|
Per Lodenius (C) anför: |
Till dess att en ny regering tillträtt styrs Sverige av en övergångsregering. Övergångsregeringen har presenterat en övergångsbudget. Den har tagits fram utifrån ett antal principer, som stämts av med partierna i Alliansen. Centerpartiets bedömning är att budgetprocessen i stort avspeglar dessa principer. Det betyder inte att budgeten innehåller de reformer som Sverige behöver. Tvärtom är budgeten en prolongering av tidigare regeringars beslut. Det stora reformbehovet kvarstår. Centerpartiets samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:2610 av Annie Lööf m.fl. Centerpartiet har inga anslagspåverkande förslag inom utgiftsområde 17 och avstår därmed från ställningstagande.
Slut kulturklyftan
Engagemang som frodas i kulturliv, civilsamhälle och debatt är viktigt för att foga samman samhället. I vår vision har alla – oavsett bostadsort, bakgrund, funktionsnedsättning eller livssituation – möjlighet att delta i ett kulturliv som rymmer både professionellt buren kultur och amatörers skapande.
Sverige blir ett alltmer mångkulturellt land och detta skapar nya möjligheter. Kultur stärker människor självförtroende och gör att fler tar tillvara yttrandefriheten. Det i sin tur stärker delaktigheten och demokratin i vårt samhälle.
Kultur i hela landet
För att lyfta kulturlivet i hela landet vill Centerpartiet stärka och utveckla kultursamverkansmodellen så att regionerna får större inflytande. Vi vill också att regionerna samverkan med den nationella nivån tar fram en nationell kulturplan. Ytterligare ett sätt är att inrätta ett system för ett nationellt Kulturhuvudstadsår där en ny svensk stad vartannat år får statusen nationell kulturhuvudstad. Då kan också mindre städer få uppmärksamhet och chans att visa upp och särskilt utveckla sitt kulturliv. De nationella kulturinstitutionerna måste också sprida sin verksamhet i hela landet.
Vi vill inte att Sverige riskerar att klyvas genom att förutsättningarna för ett bra liv försämras på mindre orter. Därför har vi kämpat emot höjningen av moms på biobiljetter som hotar många biografer och den tillgängliga kultur de erbjuder. Momsen på biobiljetten måste återställas, men under den tid det tar att göra det, måste effekterna av höjningen snabbt bromsas på ett ändamålsenligt sätt. Därför vill Centerpartiet göra en satsning för kultur på landsbygden, mindre orter och i utanförskapsområden på bl.a. biografverksamhet genom kultursamverkansmodellen.
Ta tillvara civilsamhällets integrationskraft
Det civila samhället gör och har gjort stora insatser för nyanlända till Sverige. Vi vill ge goda och långsiktiga möjligheter för att bidra till integration. Inom exempelvis idrotten, friluftslivet och folkbildningen finns stor förmåga att skapa verklig integration när människor möts utifrån intresse och delar erfarenheter. Det skapar också nätverk som kan ge vägar till jobb.
Jämställd idrott
Idrott är bra både för det fysiska och psykiska välbefinnandet och det är viktigt att ta reda på orsakerna till att flickor slutar idrotta tidigare så att effektiva åtgärder kan sätta in. Det har också visat sig att spontanidrottsplatser lockar fler pojkar och män än flickor och kvinnor.
Vi vill se en nationell jämförelse av hur mycket medel som kommunerna fördelar till barn- och ungdomsidrott samt hur fördelningen ser ut för pojkar respektive flickor. Sammantaget vill vi att en utredning av vad som hindrar jämställd idrott genomförs, så att Riksidrottsförbundet utifrån det kan få ett tydligare uppdrag för att uppnå jämställdhet inom svensk idrott.
|
4. |
|
|
|
Christer Nylander (L) anför: |
Kulturen är en demokratisk rättighet. Det räcker inte med att veta var man kan hitta information, man måste också ha kunskap som gör att man kan orientera sig i en värld av påståenden; bildning, helt enkelt. Ett öppet samhälle behöver litteratur, konst och andra kulturella uttryck som provocerar och utmanar. Den liberala kulturpolitikens uppgift är inte att styra kulturen, utan att förbättra förutsättningarna för det konstnärliga skapandet och för individens bildning. För Liberalerna är kulturens frihet helt central. Kulturen ger människor verktyg att tänka själv, och det är själva grunden för liberalismen. Kvalitet är nyckelordet i Liberalernas kulturpolitik. Offentliga bidrag och anslag ska vara kvalitetsdrivande. Principen om armlängds avstånd ska gälla, dvs. det är kulturskapare och experter som fattar de konstnärliga besluten och inte politiker. Kulturpolitiken ska vidare slå vakt om såväl bredd som spets.
Eftersom riksdagsmajoriteten i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den jag önskar avstår jag från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 17. Liberalernas budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat.
Liberalernas samlade förslag när det gäller statens budget finns i partimotion 2018/19:2988. I den motionen finns också förslag till ram för utgiftsområde 17. Förslaget om anslag inom utgiftsområde 17 läggs fram i motion 2018/19:2958.
Liberalernas budgetalternativ ställs nedan mot regeringens förslag, och innebär följande när det gäller utgiftsområde 17:
Kulturövergripande verksamhet (1:1–1:7)
När det gäller den fria konsten ifrågasätter Liberalerna om konsten blir särskilt fri om medel fördelas på fem olika anslag; anslagen 2:2, 3:1, 4:2, 4:4 och 5:2. Vi anser därför att 115 miljoner kronor bör föras från dessa anslag till anslaget 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och görs tillgängliga för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken.
Liberalerna motsatte sig redan i budgetmotionen för 2018 att statliga medel skulle anvisas för jubileumsåret för Ingmar Bergman, och avvisar nu att 5 miljoner kronor anvisas för detta ändamål 2019. Liberalerna anser att den kommunala musik- och kulturskolan är en kommunal angelägenhet och ställer sig därför inte bakom statliga medel om 100 miljoner kronor till denna verksamhet. Liberalerna anser vidare att kulturpolitiken ska syfta till att fler får ta del av kvalitetskultur. Liberalerna vill därför införa en bonus i de statliga stöden till kulturen som går till de kulturaktörer som breddar sin publik. Kriterierna för bonusen anser vi bör utarbetas i nära dialog med kulturlivet. Vi föreslår att anslaget 1:2 ökas med 200 miljoner kronor för detta ändamål. Bibliotekens roll för att stärka läsningens och litteraturens ställning kan enligt Liberalerna inte överskattas. Liberalerna gör därför en riktad förstärkning av anslaget 1:2 med 200 miljoner kronor för att möjliggöra för ökade inköp av ny litteratur. Medlen ska också användas till trygghetssatsningar på de bibliotek som har problem med ordningsstörningar, hot och våld. Sammantaget innebär detta en ökning av anslaget 1:2 med 410 miljoner kronor.
Liberalerna anser att alla barn och unga ska få möta professionella kulturutövare i skolan och få se och höra, men också själva få utöva, t.ex. teater, film och musik. Vi anser därför att kultursatsningen Skapande skola bör byggas ut för att även omfatta gymnasiet, och vi avsätter 57 miljoner kronor för detta ändamål under anslag 1:3 Skapande skola.
Sverige behöver en kulturpolitik för hela landet. I detta har enligt Liberalerna kultursamverkansmodellen en nyckelroll. När modellen infördes tillfördes inga extra statliga medel, och den del som i praktiken fördelas till regionerna har heller inte ökat i samma takt som den regionala finansieringen. Detta har enligt Liberalerna bidragit till att det varit svårt att uppnå den förnyelse av kulturpolitiken som var ett av syftena med kultursamverkansmodellen. Liberalerna anser därför att 110 miljoner kronor bör avsättas för att förstärka modellen. Stödet bör fördelas med större förtroende för de lokala och regionala kompetenserna inom ramen för kultursamverkansmodellen. Anslaget 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet minskas vidare med 3 miljoner kronor med anledning av en justerad pris- och löneomräkning. Sammantaget innebär det att vi föreslår en ökning av anslaget 1:6 med 107 miljoner kronor.
Teater, dans och musik (2:1–2:3)
Liberalerna avvisar regeringens satsning under anslaget 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål med 25 miljoner kronor, till förmån för satsningar under anslaget 1:2 som ska vara tillgängligt för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Anslaget 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner justeras för pris- och löneomräkning och sänks därför med 3 miljoner kronor.
Litteraturen, läsandet och språket (3:1–3:3)
Liberalerna anser att anslaget 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter ska minskas med 8 miljoner kronor, till förmån för satsningar under anslaget 1:2 som ska vara tillgängligt för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
För att svenskan ska vara ett fullt ut samhällsbärande språk behöver det finnas en fackterminologi på svenska inom alla samhällsdomäner. Den svenska terminologiverksamheten är för närvarande inne i en stor omställningsprocess. Liberalerna anser att anslaget 3:3 Institutet för språk och folkminnen bör ökas med 2 miljoner kronor för att säkra terminologiarbetet under en övergångsperiod i samband med att ansvaret för terminologifrågor flyttas till Institutet för språk och folkminnen när Terminologicentrum avvecklas.
Bildkonst, arkitektur, form och design (4:1–4:4)
Liberalerna avvisar regeringens satsning under anslagen 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön och 4:4 Bidrag till bild- och formområdet med 10 respektive 12 miljoner kronor, till förmån för satsningar under anslaget 1:2 som ska vara tillgängligt för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Kulturskaparnas villkor (5:1–5:2)
Liberalerna avvisar regeringens satsning under anslaget 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer med 60 miljoner kronor, till förmån för satsningar under anslaget 1:2 som ska vara tillgängligt för kulturskapare inom samtliga områden inom kulturpolitiken som omfattas av satsningen på förbättrade förutsättningar för den fria konsten.
Arkiv (6:1)
Anslaget 6:1 Riksarkivet minskas med anledning av en justerad pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 miljoner kronor.
Kulturmiljö (7:1–7:4)
Anslaget 7:1 Riksantikvarieämbetet minskas med anledning av en justerad pris- och löneomräkning och sänks därför med 1 miljon kronor.
Museer och utställningar (8:1–8:5)
Liberalerna välkomnar att vissa museer vill erbjuda fri entré som ett sätt att öka människors tillgång till kulturarvet, men anser att det ska vara upp till respektive museum att avgöra om och hur det bör ske. Regeringens reform från 2016 omfattar bara vissa av de centrala museerna. Vi vill i stället utforma ett nytt anslag med ett sökbart bidrag tillgängligt för dels samtliga museer och utställningar som tar del av statens stöd till museer och utställningsverksamhet, dels läns- och regionmuseerna. Det innebär att vi minskar anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter med 80 miljoner kronor. Vi avvisar vidare fortsatt regeringens satsning om 8 miljoner kronor för att stärka en kunskapsbaserad och reflekterande historieskrivning vid Statens historiska museer och Statens museum för världskultur. Vi menar att detta redan är samtliga statliga museers kärnuppdrag. Anslaget minskas vidare till följd av en justerad pris- och löneomräkning och sänks därför med 6 miljoner kronor. Det innebär att vi sammantaget föreslår en minskning av anslaget 8:1 med 94 miljoner kronor.
Politik för det civila samhället (13:1–13:5)
Liberalerna vill främja en fri och självständig idrottsrörelse som fostrar människor i demokratiska värderingar och erbjuder alla möjlighet till positiva upplevelser av idrott. Liberalerna anser att statens idrottspolitik bör innebära tydligt formulerade mål och en skarp uppföljning av målen. Först i de fall det är tydligt att idrotten inte lever upp till de mål riksdagen har formulerat bör enligt vår uppfattning öronmärkta stöd övervägas, och då i första hand inom idrottsanslaget. Liberalerna avvisar mot denna bakgrund regeringens olika öronmärkta bidrag om 116 miljoner kronor under anslaget 13:1 Stöd till idrotten. Samtidigt vill vi höja det generella stödet till idrotten med motsvarande belopp.
Vi anser vidare att samlingslokaler är en kommunal angelägenhet, och avvisar därför stödet till samlingslokaler i socioekonomiskt utsatta områden och minskar anslaget 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler med 30 miljoner kronor.
Folkbildning (14:1–14:4)
Liberalerna avvisar det öronmärkta stödet, för att öka föräldrars delaktighet i lärandet i skolan, på 50 miljoner kronor under anslaget 14:1 Bidrag till folkbildning. Liberalerna anser vidare att folkbildningens möjligheter att erbjuda eftergymnasial utbildning för unga med intellektuell funktionsnedsättning bör öka och avsätter därför 10 miljoner kronor för detta ändamål under anslaget 14:4 Särskilt utbildningsstöd.
|
5. |
|
|
|
Angelika Bengtsson (SD) och Jonas Andersson i Linköping (SD) anför: |
Sverigedemokraterna har länge förespråkat en ny finansieringsmodell för radio och tv i allmänhetens tjänst. I flera år har vi kunnat se att rundradiokontot gått med underskott. Ett svar från övriga partier har varit att löpande höja TV- och radioavgiften, i stället för att i god tid ta ett helhetsgrepp om public service-bolagens långsiktiga finansiering och nödvändiga reformer.
När nu en ny skattefinansiering av public service är beslutad och ska implementeras föreslår regeringen kredit till rundradiokontot som förs över till det nya public service-kontot. Vi hade önskat att man redan för flera år sedan, då rundradiokontot länge gått med underskott, såg över en lösning.
Nu befinner vi oss i ett läge där det får anses som ofrånkomligt att stödja en kreditlösning i linje med den som presenterats. Detta för att public services verksamhet inte ska inledas med ett kraftigt finansiellt underskott.
Långsiktigt måste dock de reformer komma på plats som vi föreslagit i vår kommittémotion om public service-frågor, vilka delvis har bäring på långsiktiga kostnader för public service-bolagen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
1.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 126 000 000 kronor till Kungliga Operan AB för investeringar i vissa byggnadsanknutna inventarier som ägs av Kungliga Operan AB (avsnitt 4.5.1).
2.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om en låneram i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 70 000 000 kronor till Kungliga Dramatiska teatern AB för investeringar i ett nytt övermaskineri (avsnitt 4.5.1).
3.Riksdagen godkänner medelstilldelningen för 2019 från public service-kontot till Sveriges Radio AB med 3 016 800 000 kronor, till Sveriges Television AB med 4 942 300 000 kronor och till Sveriges Utbildningsradio AB med 436 400 000 kronor (avsnitt 13.5.6).
4.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 000 000 kronor för att täcka ett underskott på rundradiokontot (avsnitt 13.5.6).
5.Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som uppgår till högst 250 000 000 kronor för att täcka ett underskott på public service-kontot (avsnitt 13.5.6).
6.Riksdagen godkänner målet för spelmarknaden (avsnitt 17.2).
7.Riksdagen anvisar ramanslagen för budgetåret 2019 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt tabell 1.1.
8.Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2019 besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som anges i tabell 1.2.
Motioner från allmänna motionstiden 2018/19
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en kulturarvsfond och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kommunernas kulturmiljökompetens och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna och formerna för ett institut på spelområdet och tillkännager detta för regeringen.
24.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kommunernas kulturmiljökompetens och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en förnyad elitsatsning och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder i syfte att säkerställa äldres tillgång till idrott och fysisk aktivitet över hela landet och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ta fram en svensk kulturkanon och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att målen för kulturpolitiken bör vara frihet, mångfald och kvalitet och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta de kulturpolitiska mål som anges nedan att gälla från den 1 januari 2019 och tillkännager detta för regeringen.
2.Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
12.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka stödet till trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
13.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av satsningar inom idrottsrörelsen och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa goda förutsättningar för nyskapande kultur och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Forum för levande historia och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kultursamverkansmodellen och tillkännager detta för regeringen.
8.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om trossamfunden och tillkännager detta för regeringen.
9.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Skapande skola och tillkännager detta för regeringen.
1.Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
2.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete och tillkännager detta för regeringen.
3.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat anslag till bidrag till kultur och litteraturtidskrifter och tillkännager detta för regeringen.
4.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökat anslag till Konstnärsnämnden och tillkännager detta för regeringen.
5.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska anslaget 8:1 Centrala museer: Myndigheter och tillkännager detta för regeringen.
6.Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om minskat anslag till bidrag till folkbildningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Regeringens och motionärernas anslagsförslag
Anslag för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
||||||
|
|
|
|
M |
SD |
C |
KD |
L |
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
55 822 |
|
+22 000 |
|
|
|
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
578 684 |
−148 000 |
−309 840 |
|
−365 000 |
+410 000 |
|
|
1:3 |
Skapande skola |
187 065 |
|
+80 000 |
|
−10 000 |
+57 000 |
|
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
45 153 |
|
+20 000 |
|
|
|
|
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 852 |
|
+15 000 |
|
|
|
|
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
1 501 187 |
|
−68 532 |
|
−28 000 |
+107 000 |
|
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
14 858 |
|
|
|
|
|
|
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
1 084 666 |
|
−14 000 |
|
−8 000 |
−3 000 |
|
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
213 614 |
|
−25 000 |
|
−25 000 |
−25 000 |
|
|
2:3 |
Statens musikverk |
117 766 |
|
+6 000 |
|
|
|
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
155 735 |
+25 000 |
−30 000 |
|
−8 000 |
−8 000 |
|
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
123 182 |
|
|
|
|
|
|
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
67 598 |
|
+11 000 |
|
|
+2 000 |
|
|
4:1 |
Statens konstråd |
31 241 |
|
−20 000 |
|
|
|
|
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
42 947 |
|
|
|
−10 000 |
−10 000 |
|
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
11 651 |
|
+5 000 |
|
|
|
|
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
40 069 |
|
−12 000 |
|
−12 000 |
−12 000 |
|
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
22 131 |
+25 000 |
|
|
|
|
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
467 097 |
|
−93 000 |
|
−60 000 |
−60 000 |
|
|
6:1 |
Riksarkivet |
403 183 |
|
|
|
|
−1 000 |
|
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
274 801 |
|
+64 000 |
|
|
−1 000 |
|
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
270 542 |
|
+5 000 |
|
|
|
|
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
460 000 |
|
+440 000 |
|
|
|
|
|
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
8 000 |
|
|
|
|
|
|
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
1 300 793 |
−80 000 |
−84 000 |
|
−80 000 |
−94 000 |
|
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
262 694 |
|
+10 000 |
|
|
|
|
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
75 519 |
|
+5 000 |
|
|
|
|
|
8:4 |
Forum för levande historia |
46 459 |
|
|
|
+10 000 |
|
|
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
200 |
|
|
|
|
|
|
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
12 799 |
|
+5 000 |
|
|
|
|
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
81 919 |
|
−41 000 |
|
+10 000 |
|
|
|
10:1 |
Filmstöd |
562 144 |
|
−106 250 |
|
−182 500 |
|
|
|
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
9 721 |
|
+1 055 |
|
|
|
|
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
3 842 |
|
|
|
|
|
|
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
483 |
|
|
|
|
|
|
|
11:4 |
Statens medieråd |
22 525 |
|
|
|
|
|
|
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
44 956 |
|
|
|
|
|
|
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
42 061 |
|
+7 600 |
|
|
|
|
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
243 440 |
|
−13 000 |
|
|
|
|
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
35 000 |
|
|
|
|
|
|
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
1 954 311 |
|
−84 500 |
|
+5 000 |
|
|
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
52 164 |
|
−20 000 |
|
|
−30 000 |
|
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
47 785 |
|
+65 000 |
|
|
|
|
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
|
−15 000 |
|
|
|
|
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
151 758 |
|
−123 000 |
|
|
|
|
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
4 348 183 |
−50 000 |
−770 000 |
|
−50 000 |
−50 000 |
|
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
59 331 |
|
−28 225 |
|
|
|
|
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
170 000 |
|
−170 000 |
|
−109 000 |
|
|
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
190 338 |
|
|
|
|
+10 000 |
|
|
15:1 |
Spelinspektionen |
74 262 |
|
|
|
|
|
|
|
|
Nya anslag |
|
|
|
|
|
|
|
|
99:1 |
Kulturarvs-ROT |
|
|
+160 000 |
|
|
|
|
|
99:2 |
Kulturarvsfond |
|
|
+100 000 |
|
|
|
|
|
99:3 |
Skapande äldreomsorg |
|
|
+35 000 |
|
|
|
|
|
99:4 |
Öppna museer |
|
|
+140 000 |
|
|
|
|
|
99:5 |
Kulturreservat |
|
|
+32 000 |
|
|
|
|
|
99:7 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
|
|
+50 000 |
|
|
|
|
|
99:8 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
|
|
+35 000 |
|
|
|
|
|
99:9 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
|
|
+295 000 |
|
|
|
|
|
99:10 |
Äldrelyftet |
|
|
|
|
+30 000 |
|
|
|
99:11 |
Ensamhetssatsning |
|
|
|
|
+20 000 |
|
|
|
99:12 |
Allmänt stöd för museer |
|
|
|
|
|
+95 000 |
|
|
Summa för utgiftsområdet |
15 994 531 |
−228 000 |
−418 692 |
±0 |
−872 500 |
+387 000 |
||
Bilaga 3
Regeringens och motionärernas förslag till beställningsbemyndiganden
Beställningsbemyndiganden för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Tidsperiod |
Avvikelse från regeringen |
||||||
|
|
|
|
|
M |
SD |
C |
KD |
L |
|
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt |
25 000 |
2020 |
|
|
|
|
|
|
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
9 000 |
2020–2021 |
|
|
|
|
|
|
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
55 000 |
2020–2021 |
|
|
|
|
|
|
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
167 000 |
2020–2021 |
|
|
|
|
|
|
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
40 000 |
2020–2021 |
|
|
|
|
|
|
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
14 000 |
2020 |
|
|
|
|
|
|
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
196 000 |
2020–2029 |
|
|
|
|
|
|
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
90 000 |
2020–2022 |
|
|
|
|
|
|
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
46 000 |
2020–2021 |
|
|
|
|
|
|
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
212 000 |
2020 |
|
|
|
|
|
|
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
44 000 |
2020–2021 |
|
|
|
|
|
|
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
15 000 |
2020 |
|
|
|
|
|
|
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
140 000 |
2020–2024 |
|
|
|
|
|
|
|
Summa beställningsbemyndiganden |
1 053 000 |
|
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
±0 |
||
Bilaga 4
Anslag för 2019 inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
|
Anslag |
Avvikelse från regeringen |
Utskottets förslag |
|
|
1:1 |
Statens kulturråd |
±0 |
55 822 |
|
1:2 |
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete |
-148 000 |
430 684 |
|
1:3 |
Skapande skola |
±0 |
187 065 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
±0 |
45 153 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
±0 |
9 852 |
|
1:6 |
Bidrag till regional kulturverksamhet |
±0 |
1 501 187 |
|
1:7 |
Myndigheten för kulturanalys |
±0 |
14 858 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
±0 |
1 084 666 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
±0 |
213 614 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
±0 |
117 766 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
+5 000 |
160 735 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
±0 |
123 182 |
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
±0 |
67 598 |
|
4:1 |
Statens konstråd |
±0 |
31 241 |
|
4:2 |
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön |
±0 |
42 947 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
±0 |
11 651 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
±0 |
40 069 |
|
5:1 |
Konstnärsnämnden |
±0 |
22 131 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
±0 |
467 097 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
±0 |
403 183 |
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
±0 |
274 801 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
±0 |
270 542 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
±0 |
460 000 |
|
7:4 |
Bidrag till arbetslivsmuseer |
±0 |
8 000 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
-60 000 |
1 240 793 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
±0 |
262 694 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
±0 |
75 519 |
|
8:4 |
Forum för levande historia |
±0 |
46 459 |
|
8:5 |
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål |
±0 |
200 |
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
±0 |
12 799 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
±0 |
81 919 |
|
10:1 |
Filmstöd |
±0 |
562 144 |
|
11:1 |
Sändningar av TV Finland |
±0 |
9 721 |
|
11:2 |
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen |
±0 |
3 842 |
|
11:3 |
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet |
±0 |
483 |
|
11:4 |
Statens medieråd |
±0 |
22 525 |
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
±0 |
44 956 |
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
±0 |
42 061 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
±0 |
243 440 |
|
12:3 |
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken |
±0 |
35 000 |
|
13:1 |
Stöd till idrotten |
+20 000 |
1 974 311 |
|
13:2 |
Bidrag till allmänna samlingslokaler |
±0 |
52 164 |
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
±0 |
47 785 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
±0 |
15 000 |
|
13:5 |
Insatser för den ideella sektorn |
+20 000 |
171 758 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
-50 000 |
4 298 183 |
|
14:2 |
Bidrag till tolkutbildning |
±0 |
59 331 |
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
±0 |
170 000 |
|
14:4 |
Särskilt utbildningsstöd |
±0 |
190 338 |
|
15:1 |
Spelinspektionen |
±0 |
74 262 |
|
Summa för utgiftsområdet |
-213 000 |
15 781 531 |
|