|
Konstitutionsutskottets betänkande
|
Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor (vilande grundlagsbeslut, m.m.)
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut vilande förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
Det vilande förslaget innebär bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget. Förslaget innebär vidare att konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och ge justitieombudsmännen (JO) i uppdrag att biträda utskottet med en sådan särskild utredning. Därutöver föreslås att en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet flyttas från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
I betänkandet behandlar utskottet också riksdagsstyrelsens förslag i framställning 2017/18:RS4 om ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen om revision av statlig verksamhet m.m. De föreslagna ändringarna är följdändringar med anledning av de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. Dessa lagar föreslås också träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar det vilande förslaget till lagar om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen.
När det gäller övriga lagförslag ställer sig utskottet i huvudsak bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag till ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Därutöver lägger utskottet på eget initiativ fram lagförslag om följdändringar i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och studiestödsdatalagen. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen antar riksdagsstyrelsens och utskottets lagförslag.
I betänkandet finns ett särskilt yttrande (SD).
Behandlade förslag
Vilande förslag beslutat den 11 april 2018 om lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211–212).
Framställning 2017/18:RS4 Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor punkterna 3 och 4.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Vilande lagförslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen
Vilande lagförslag, punkt 1 (SD)
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Bilaga 2
Vilande lagförslag
Bilaga 3
Vilande lagförslag
Bilaga 4
Riksdagsstyrelsens lagförslag
Bilaga 5
Utskottets lagförslag
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
|
1. |
Vilande lagförslag |
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 och 3 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
|
2. |
Övriga lagförslag |
Riksdagen antar
a) riksdagsstyrelsens förslag i bilaga 4 till
1. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän med den ändringen att 18 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 5,
2. lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. med de ändringarna att
– 7 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 5,
– ingressen ska ha den lydelse som följer av detta,
b) utskottets förslag i bilaga 5 till lag om ändring i studiestödsdatalagen (2009:287).
Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2017/18:RS4 punkterna 3 och 4.
Stockholm den 6 november 2018
På konstitutionsutskottets vägnar
Marta Obminska
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marta Obminska (M), Ida Karkiainen (S), Ida Drougge (M), Jonas Millard (SD), Per-Arne Håkansson (S), Linda Ylivainio (C), Mia Sydow Mölleby (V), Erik Ottoson (M), Matheus Enholm (SD), Laila Naraghi (S), Tuve Skånberg (KD), Erik Ezelius (S), Bengt Eliasson (L), Fredrik Lindahl (SD), Jonas Eriksson (MP), Louise Meijer (M) och Thomas Hammarberg (S).
Bakgrund
Grundlag stiftas genom två likalydande beslut (8 kap. 14 § regeringsformen). Genom det första beslutet antas grundlagsförslaget som vilande. Det andra beslutet får inte fattas tidigare än att det efter det första beslutet har hållits val till riksdagen i hela riket och den nyvalda riksdagen har samlats. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget som slutligt.
Enligt 8 kap. 17 § regeringsformen stiftas riksdagsordningen på det sätt som anges i 14 § eller genom endast ett beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av riksdagens ledamöter röstar för beslutet. Tilläggsbestämmelser i riksdagsordningen meddelas dock i samma ordning som lag i allmänhet.
Konstitutionsutskottet ska anmäla vilande beslut i ärenden som rör grundlag eller riksdagsordningen till kammaren för slutligt beslut (9 kap. 24 § första stycket riksdagsordningen).
Under riksmötet 2017/18 lade riksdagsstyrelsen fram förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen (framställning 2017/18:RS4).
Vid konstitutionsutskottets behandling av riksdagsstyrelsens framställning delade utskottet inte riksdagsstyrelsens bedömning att en bestämmelse i regeringsformen om JO:s arbete behövde förtydligas med anledning av andra lagförslag (se bet. 2017/18:KU15 s. 27). I övriga delar ställde sig utskottet bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Med anledning av att utskottet till skillnad från riksdagsstyrelsen inte föreslog någon ändring av en bestämmelse i regeringsformen lade utskottet fram ett eget förslag till lag om ändring i regeringsformen.
Vilande förslag
Riksdagen beslutade den 11 april 2018 att som vilande anta dels utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen, dels riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211–212). Riksdagen biföll därmed framställning 2017/18:RS4 punkt 1 delvis och punkt 2.
Det vilande förslaget till lagar om ändring i regeringsformen och riksdagsordningen finns förtecknad i bilaga 1, och lagförslagen i sin helhet finns intagna i bilaga 2 och 3.
Övriga lagförslag
I framställning 2017/18:RS4 föreslog riksdagsstyrelsen även att riksdagen skulle anta förslag till ändringar i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän och lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Utskottet bedömde att lagförslagen har ett sådant samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen att de bör behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar lagförslagen om ändring i regeringsformen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade den 11 april 2018 att till 2018/19 års riksmöte skjuta upp behandlingen av riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän och om ändring i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. (bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211–212). De uppskjutna lagförslagen finns förtecknade i bilaga 1 och i sin helhet intagna i bilaga 4.
Vid utskottets behandling av riksdagsstyrelsens framställning under 2017/18 års riksmöte uppmärksammade utskottet att när det gällde 18 § första och andra styckena lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän redovisas inte gällande lydelse i framställningen (bet. 2017/18:KU15 s. 29). I denna del framhöll utskottet att det av svensk författningssamling (SFS) framgår att bestämmelsens gällande lydelse utfärdades den 9 november 2017 (SFS 2017:1025) och att denna lydelse alltså har ersatt den lydelse som redovisas i framställningen (SFS 1997:561). Därutöver torde förslaget att flytta bestämmelsen om samverkans- och uppgiftsskyldighet vid Riksrevisionens granskning från vanlig lag till regeringsformen enligt utskottet medföra följdändringar i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och studiestödsdatalagen (2009:287). I nämnda lagar finns nämligen hänvisningar till 6 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m.
Utskottets förslag till följdändringar i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och studiestödsdatalagen är författningstekniskt och även i övrigt av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Utskottet har därför inte inhämtat Lagrådets yttrande över dessa förslag.
Vilande lagförslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar slutligt det vilande förslaget i bilaga 2 och 3 till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen.
Jämför särskilt yttrande (SD).
Förslagens innebörd i korthet
Det vilande förslaget innebär ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. De föreslagna lagändringarna innebär bl.a. att bestämmelsen om riksrevisorernas antal flyttas från regeringsformen till riksdagsordningen för att antalet riksrevisorer lättare ska kunna ändras i framtiden. Det införs också krav på kvalificerad majoritet för ett beslut av riksdagen om att skilja en riksrevisor från uppdraget. Lagförslagen innebär vidare att konstitutionsutskottet får besluta om en särskild utredning som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget och ge JO i uppdrag att biträda utskottet med en sådan särskild utredning. Därutöver föreslås att en bestämmelse om samverkans- och uppgiftsskyldighet flyttas från vanlig lag till regeringsformen och förtydligas på så sätt att Riksrevisionen har rätt till den information som myndigheten begär.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottets anmälan och yttrande
Under 2017/18 års riksmöte antog riksdagen som vilande det förslag till lag om ändring i regeringsformen och lag om ändring i riksdagsordningen som har redovisats i det föregående. Genom detta betänkande anmäler utskottet nu det vilande beslutet till kammaren för slutligt beslut. Med hänvisning till vad utskottet anförde vid ärendets första behandling föreslår utskottet att riksdagen slutligt antar förslaget.
Övriga lagförslag
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen antar de lagförslag som riksdagsstyrelsen och utskottet lämnar i bilaga 4 och 5 om ändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän, lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och studiestödsdatalagen.
Riksdagsstyrelsens framställning
Det vilande lagförslaget om möjligheten till en utredning som avser att klarlägga de omständigheter som kan läggas till grund för ett beslut att skilja en riksrevisor från uppdraget medför följdändringar i lagen med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO-instruktionen). Med anledning därav föreslår riksdagsstyrelsen i framställningen att 10 § andra stycket JO-instruktionen kompletteras med en bestämmelse om att JO även ska vara skyldig att biträda ett utskott (i praktiken konstitutionsutskottet) med en sådan utredning av omständigheter som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget som avses i 13 kap. 7 § andra stycket riksdagsordningen (framställning 2017/18:RS4 s. 42). Dessutom föreslås att 18 § JO-instruktionen ändras på så sätt att ett nytt tredje stycke tillförs med innebörden att JO inte har möjlighet att till en annan myndighet överlämna en sådan särskild utredning som JO är skyldig att biträda ett utskott med och som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget.
Slutligen föreslås att 6 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m. (revisionslagen) ska upphöra att gälla eftersom innehållet i bestämmelsen flyttas till regeringsformen.
Övrigt
Som har redovisats ovan uppmärksammade utskottet vid behandlingen av framställningen våren 2018 att i delar av föreslagna ändringar i JO-instruktionen redovisas inte gällande lydelse och att förslaget att flytta bestämmelsen om samverkans- och uppgiftsskyldighet vid Riksrevisionens granskning från vanlig lag till regeringsformen torde medföra följdändringar i revisionslagen och studiestödsdatalagen (bet. 2017/18:KU15 s. 29 f.).
Den 16 oktober 2018 överlämnade riksdagsstyrelsen framställningen Översyn av Riksrevisionen – övriga lagändringar (framställning 2018/19:RS5) till riksdagen. Framställningen kommer under hösten att beredas av konstitutionsutskottet i betänkande 2018/19:KU14. I framställningen föreslås bl.a. att riksdagen ska anta de nödvändiga följdändringar i revisionslagen och studiestödsdatalagen som konstitutionsutskottet i betänkande 2017/18:KU15 uppmärksammade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet ställer sig bakom riksdagsstyrelsens överväganden och förslag till ändringar i JO-instruktionen och revisionslagen. När det gäller delar av föreslagna ändringar i JO-instruktionen redovisas dock, som utskottet tidigare har uppmärksammat, inte gällande lydelse. Med anledning av detta lägger utskottet fram ett eget lagförslag i denna del. Utskottet föreslår att riksdagen antar dessa lagförslag.
Förslaget att flytta bestämmelsen om samverkans- och uppgiftsskyldighet vid Riksrevisionens granskning från vanlig lag till regeringsformen medför dessutom följdändringar i revisionslagen och studiestödsdatalagen. I de lagarna finns nämligen bestämmelser med hänvisningar till 6 § revisionslagen, och dessa bestämmelser bör ändras på så sätt att det i stället finns en hänvisning till 13 kap. 7 § andra stycket regeringsformen. Ändringarna hör ihop med övriga förslag i betänkandet och bör träda i kraft den 1 januari 2019. Mot bakgrund av detta lägger utskottet på eget initiativ fram lagförslag i dessa delar och föreslår att riksdagen ställer sig bakom även dessa ändringar.
Jonas Millard (SD), Matheus Enholm (SD) och Fredrik Lindahl (SD) anför:
I samband med riksdagens beslut den 11 april 2018 att som vilande anta dels utskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen, dels riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen avslogs ett antal motionsyrkanden (bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211–212). När det gäller dessa motionsförslag om behörighets- och kvalifikationskraven för en riksrevisor, om val av riksrevisor och deras självständighet och om grunderna och proceduren för att skilja en riksrevisor från uppdraget hänvisar vi till våra ställningstaganden i betänkande 2017/18:KU15 (reservation 1–4). Vi vidhåller dessa synpunkter men avstår från att i en reservation avstyrka att riksdagen slutligt antar förslaget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Vilande förslag
Riksdagen beslutade den 11 april 2018 att som vilande anta dels konstitutionsutskottets förslag till lag om ändring i regeringsformen, dels riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen (bet. 2017/18:KU15, rskr. 2017/18:211–212). Riksdagen biföll därmed framställning 2017/18:RS4 punkt 1 delvis och punkt 2.
Framställning 2017/18:RS4 Översyn av Riksrevisionen – grundlagsfrågor:
3.Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän.
4.Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
1. Ändring i riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän
|
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
18 §[1]
Om ett ärende är av sådan beskaffenhet att det lämpligen kan utredas och prövas av någon annan myndighet än ombudsmännen och om myndigheten inte tidigare har prövat saken, får en ombudsman överlämna ärendet till denna myndighet för handläggning. Endast ett ärende som har väckts genom klagomål får överlämnas till Justitiekanslern och endast efter överenskommelse med denne.
Om ett klagomål avser en befattningshavare som är advokat och om frågan som har väckts genom klagomålet är sådan att den enligt 8 kap. 6 § första stycket rättegångsbalken kan prövas av något organ inom advokatsamfundet, får en ombudsman överlämna klagomålet till samfundet för handläggning.
|
|
En sådan särskild utredning av omständigheter som kan ligga till grund för att skilja en riksrevisor från uppdraget som avses i 13 kap. 7 § andra stycket riksdagsordningen får inte överlämnas enligt första stycket. |
2. Ändring i riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
|
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
7 §
|
Riksrevisionen får vid vite förelägga den som avses i 2 § 6 att fullgöra sin skyldighet enligt 6 §. Detta gäller dock inte kommuner och landsting. |
Riksrevisionen får vid vite förelägga den som avses i 2 § 6 att fullgöra sin skyldighet enligt 13 kap. 7 § andra stycket regeringsformen. Detta gäller dock inte kommuner och landsting. |
3. Förslag till lag om ändring i studiestödsdatalagen (2009:287)
Härigenom föreskrivs att 14 § studiestödsdatalagen (2009:287) ska ha följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Utskottets förslag |
14 §
|
På begäran enligt 6 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. får personuppgifter lämnas ut till Riksrevisionen på medium för automatiserad behandling. |
På begäran enligt 13 kap. 7 § andra stycket regeringsformen får personuppgifter lämnas ut till Riksrevisionen på medium för automatiserad behandling. |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.