Finansutskottets betänkande

2018/19:FiU15

 

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att de uppgifter som finansiella företag enligt gällande lag är skyldiga att lämna till brottsutredande myndigheter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Förslaget innebär ändringar i ett antal rörelselagar på finansmarknadsområdet. De lagar som berörs är lagen om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, lagen om värdepappersfonder, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, lagen om värdepappersmarknaden, lagen om betaltjänster, försäkringsrörelselagen, lagen om elektroniska pengar, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder och lagen om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Utskottet ställer sig även bakom regeringens förslag som innebär att det i lag kommer till uttryck att 2009 års förordning om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen – i stället för 2001 års förordning, som upphävts – också ska tillämpas på gränsöverskridande betalningar i svenska kronor. Sistnämnda förslag innebär ingen förändring i sak, utan endast att det tydliggörs i lagtexten vad som tidigare uttalats i lagens förarbeten. Den lag som berörs är lagen om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar.

Inga följdmotioner har lämnats i ärendet.

Lagändringarna i fråga om finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter ska träda i kraft den 1 september 2019. Övriga lagändringar ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Behandlade förslag

Proposition 2017/18:291 Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter

Gränsöverskridande betalningar i svenska kronor

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

 

 

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

 

 

1.

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument,

2. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder,

3. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, med den ändringen att 16 kap. 1 § första stycket 13 ska avslutas med ett kommatecken, 

4. lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat,

5. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,

6. lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster,

7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043),

8. lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar,

9. lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

10. lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

11. lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder,

12. lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:291 punkterna 1 och 3–13.

 

2.

Gränsöverskridande betalningar i svenska kronor

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:291 punkt 2.

 

Stockholm den 6 november 2018

På finansutskottets vägnar

Elisabeth Svantesson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Elisabeth Svantesson (M), Fredrik Olovsson (S), Gunilla Carlsson (S), Niklas Wykman (M), Adnan Dibrani (S), Emil Källström (C), Ulla Andersson (V), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Ingemar Nilsson (S), Mats Persson (L), Sven-Olof Sällström (SD), Janine Alm Ericson (MP), Jan Ericson (M) och Mattias Karlsson i Luleå (M).

 

 

 

 

Redogörelse för ärendet

I proposition 2017/18:291 Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter föreslår regeringen att de uppgifter som finansiella företag enligt rörelselagstiftningen lämnar till brottsutredande myndigheter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Lagförslaget är ett led i arbetet med att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism.

Det föreslås dessutom att det i lag kommer till uttryck att 2009 års förordning[1] om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen – i stället för 2001 års förordning[2], som upphävts också ska tillämpas på gränsöverskridande betalningar i svenska kronor.              

Lagförslagen har granskats av Lagrådet. Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottet föreslår en mindre språklig rättelse i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, med innebörden att 16 kap. 1 § första stycket 13 ska avslutas med ett kommatecken.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Utskottets överväganden

Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om att de uppgifter som finansiella företag enligt gällande lag är skyldiga att lämna till brottsutredande myndigheter ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Förslaget innebär ändringar i ett antal rörelselagar på finansmarknadsområdet.

 

Propositionen

Regeringen föreslår att de uppgifter som finansiella företag ska lämna till brottsutredande myndigheter enligt gällande rörelselagstiftning ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få utfärda föreskrifter om hur uppgifterna ska lämnas.

Uppgifter från finansiella företag om enskildas förhållanden till företagen är ofta av stor betydelse för utredningar om brottslighet i allmänhet och om ekonomisk brottslighet i synnerhet. Banker och andra kreditinstitut har därför en skyldighet att lämna ut uppgifter om enskildas förhållanden till institutet i följande fall:

       om det under en utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål begärs av undersökningsledare

       om det i ett ärende om rättslig hjälp i brottmål på framställning av en annan stat eller mellanfolklig domstol begärs av åklagare

       i ett ärende om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder.

Motsvarande gäller också för andra finansiella företag.

Enligt uppgift från de brottsutredande myndigheterna görs varje år ca 50 000 framställningar till finansiella företag om utlämnande av uppgifter av det aktuella slaget. Det finns för närvarande inte något enhetligt sätt vare sig för de brottsutredande myndigheterna att begära in uppgifterna eller för de finansiella företagen att lämna desamma. Enligt uppgift från de brottsutredande myndigheterna är svarstider på över två månader inte ovanliga. Oregelbundenheten i svarstider försvårar för de brottsutredande myndigheterna att bedriva utredningar på ett effektivt sätt.

För att de brottsutredande myndigheterna ska kunna genomföra utredningar på ett effektivt sätt bör därför enligt regeringen bestämmelser om att de aktuella uppgifterna ska lämnas utan dröjsmål och i elektronisk form införas i rörelselagstiftningen. Skyndsamhetskravet understryker det angelägna i att de finansiella företagen prioriterar uppgiftslämnandet till de brottsutredande myndigheterna.

Att uppgifterna ska lämnas ut i elektronisk form innebär inte att de alltid bör överföras på elektronisk väg. I vissa fall kan omständigheterna, exempelvis när det rör sig om säkerhetskänslig information, vara sådana att uppgifterna bör lämnas ut på annat sätt, t.ex. genom ett usb-minne. Den mer detaljerade regleringen av kravet bör enligt regeringen emellertid ske i föreskrifter på lägre nivå än lag. Föreskriftsrätten gäller således formerna för uppgiftslämnandet. Vilka uppgifter som ska lämnas framgår av gällande lag. Föreskriftsrätten bör enligt regeringen ges till Polismyndigheten (Finanspolisen).

Förslagen medför ändringar i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument, lagen (2004:46) om värdepappersfonder, lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, lagen (2010:751) om betaltjänster, försäkringsrörelselagen (2010:2043), lagen (2011:755) om elektroniska pengar, lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder och lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

Lagändring av rättelsekaraktär

Regeringen föreslår också en lagändring av ren rättelsekaraktär. Det handlar om två hänvisningar i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag. Av förbiseende har en följdändring inte gjorts i det lagstiftningsärende där den aktuella bestämmelsen gavs en ny beteckning (prop. 2016/17:162).[3]

Konsekvensanalys

Lagförslagen har inga offentligfinansiella eller samhällsekonomiska effekter.

Förslaget om finansiella företags uppgifter till de brottsutredande myndigheterna träffar ca 1 300 finansiella företag av varierande storlek, bl.a. banker och andra kreditinstitut. Regeringen bedömer att förslaget medför en begränsad ökning sett över tid av de administrativa kostnaderna för de företag som träffas av förslaget. Förslaget innebär också en utökad föreskriftsrätt för Polismyndigheten, vilket leder till vissa merkostnader för myndigheten. Merkostnaderna ska enligt regeringen hanteras inom befintliga ekonomiska ramar.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att lagändringarna i fråga om finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter ska träda i kraft den 1 september 2019. Övriga lagändringar (av rättelsekaraktär) ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens här aktuella lagförslag.

En mindre språklig rättelse bör göras i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse, med innebörden att 16 kap. 1 § första stycket 12 ska avslutas med ett kommatecken. Denna ändring har beaktats i utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Gränsöverskridande betalningar i svenska kronor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag som innebär att det i lag kommer till uttryck att 2009 års förordning om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen – i stället för 2001 års förordning, som upphävts – också ska tillämpas på gränsöverskridande betalningar i svenska kronor.

 

Propositionen

Regeringen föreslår vidare att det i lag kommer till uttryck att 2009 års förordning om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen[4] – i stället för 2001 års förordning[5], som upphävts – också ska tillämpas på gränsöverskridande betalningar i svenska kronor. Det gäller inte artiklarna 6–8 i nämnda förordningar[6]. Förslaget innebär en ändring i lagen (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar. Förslaget innebär ingen ändring i sak, utan endast att det tydliggörs i lagtexten vad som tidigare uttalats i lagens förarbeten.

I korthet innebär 2009 års förordning att lika avgifter ska tas ut för nationella och gränsöverskridande betalningar i euro. I förordningen finns bl.a. bestämmelser om viss information som ska lämnas för att underlätta vissa betalningar, rapporteringskrav för betaltjänstleverantörer, samarbete över gränserna och sanktioner. Förordningen gäller på betaltjänstområdet och är direkt tillämplig i Sverige. Bestämmelser som kompletterar 2009 års förordning finns i lagen (2010:751) om betaltjänster. Bestämmelserna i 2009 års förordning motsvarar i huvudsak bestämmelserna i 2001 års förordning. Precis som är fallet när det gäller 2001 års förordning har medlemsstaterna rätt att tillämpa 2009 års förordning på de nationella valutorna.

För att säkerställa att ändringar i 2009 års förordning får omedelbart genomslag bör enligt regeringen hänvisningen till den – liksom hänvisningen till 2001 års förordning – vara dynamisk.

Ikraftträdande

Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Konsekvensanalys

Lagförslaget innebär i sak ingen förändring i förhållande till vad som gäller i dag. Därmed har förslaget heller inga offentligfinansiella, samhällsekonomiska eller andra effekter.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av regeringens lagförslag. Utskottet anser att riksdagen av de skäl som anförs i propositionen bör anta regeringens här aktuella lagförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2017/18:291 Finansiella företags uppgifter till brottsutredande myndigheter:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2002:598) om avgifter för vissa gränsöverskridande betalningar.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

4. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse.

5. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:531) om särskild tillsyn över finansiella konglomerat.

6. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

7.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2010:751) om betaltjänster.

8. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen (2010:2043).

9.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2011:755) om elektroniska pengar.

10.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

11.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1148) om ändring i lagen (2014:797) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

12.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2018:000) om ändring i lagen (2017:1149) om ändring i lagen (2014:798) om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.

13.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2014:968) om särskild tillsyn över kreditinstitut och värdepappersbolag.

 

 

 

Bilaga 2

Regeringens lagförslag


[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001.

[2] Förordning (EG) nr 2560/2001.

[3] I propositionen hänvisas till att det var i prop. 2016/17 som den aktuella bestämmelsen gavs en ny beteckning, men korrekt hänvisning är prop. 2016/17:162.

[4] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001.

[5] Förordning (EG) nr 2560/2001.

[6] Artiklarna 68 innehåller bestämmelser om avgiftsuttag och nåbarhet vid genomförande av gränsöverskridande autogireringar i euro.