FINN BENGTSSON
Riksdagsledamot (M)
2018-01-26
Dnr 1065-2017/18

Statsrådet Ardalan Shekarabis och statsminister Stefan Löfvens ansvar avseende bristfällig beredning vid tillsättning av landshövding i Stockholms län

Under mitten av februari 2017 stoppade Pensionsmyndigheten möjligheten att välja värdepappersföretaget Allras fonder genom premiepensionssystemet (PPM). Det pågår för närvarande ett rättsligt efterspel där personer i ledande ställning i företaget suttit häktade under tiden åklagaren påbörjat en ännu idag pågående förundersökning med misstanke om att allvarlig ekonomisk brottslighet förelegat i företaget.

I samband med köpstoppet i PPM-systemet avgick bland annat före detta justitieministern Thomas Bodström (S) ur Allras styrelse där han varit verksam som ledamot sedan 2016. De efter köpstoppet nytillsatta revisorerna nekade sedan delar av fondbolagets tidigare styrelse ansvarsfrihet, däribland Thomas Bodström.

Den 25 augusti 2017 utsåg regeringen Thomas Boström på ett sexårsförordnande till ny landshövding i Stockholms län och chef för Länsstyrelsen i Stockholm med tillträde den 1 november 2017.

Länsstyrelsen företräder regeringen i länet och ansvarar för att samordna olika samhällsintressen. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och har en central roll i många viktiga frågor som berör ett flertal samhällssektorer. Myndigheten ansvarar också för ett omfattande tillsyns- och tillståndsarbete. Länsstyrelsen är därtill högsta civila totalförsvarsmyndighet.

Den 22 september 2017 skrev bland annat ett 50-tal anställda på Pensionsmyndigheten till regeringen och krävde att regeringen skulle dra tillbaka utnämningen av Thomas Bodström som landshövding. Detta får anses vara en unik åtgärd av företrädare i en statlig myndighet riktad mot en blivande chef i en helt annan statlig myndighet. Orsaken menade tjänstemännen på den centrala Pensionsmyndigheten var att den tidigare justitieministern faktiskt riskerade att bli stämd för sin inblandning i fondbolaget Allra där en förundersökning kring grov ekonomisk brottslighet hade inletts. Den 14 oktober 2017 meddelade regeringen att Thomas Bodström inte skulle bli ny landshövding i Stockholms län.

I regeringsformen 7 kap. 2 § formuleras beredningskravet som gäller för alla regeringsärenden. Grundlagberedningen påpekade att bestämmelsen om regeringsärendenas beredning inte bara gäller författnings- och budgetärenden och liknande ärenden utan också besvärs- och utnämningsärenden och andra partsärenden. Den paragraf som senare föreslogs i grundlagspropositionen gavs samma innehåll som Grundlagberedningens förslag (prop. 1973:90 s. 287).

Mot bakgrund av ovanstående redogörelse för händelseförloppet kring regeringens tillsättning och efterföljande avsättning inom loppet av mindre än två månader av en så viktig chefsfunktion som landshövdingen i Stockholms län, formas frågan om den nödvändiga och seriösa beredningsprocess inom Regeringskansliet som ett sådant utnämnande kräver har fullföljts. Inhämtade regeringen information om Thomas Bodströms roll i Allra? Vilken information inhämtades i så fall och hur bedömdes den? Tillkom det någon ny information mellan de båda beslutstillfällena och vad berodde det i så fall på att den informationen inte förelåg redan vid tidpunkten för det första beslutet?

Det är min önskan att KU utreder om beredningsprocessen i detta ärende, som civilminister Ardalan Shekarabi bär ansvar för, skett på ett korrekt sätt eller inte samt om beredningskravet kan anses vara uppfyllt. Statsministern bär det övergripande ansvaret för att beredningsprocesserna i Regeringskansliet är utformade på ett ändamålsenligt sätt och även följs och fungerar i praktiken. Även hans ansvar för det inträffade bör därför granskas.

Finn Bengtsson